Potential för bättre folkhälsa och
miljö genom att överföra
arbetsresor från bil till cykel
Johan Sommar, Wasif Raza och Bertil Forsberg
Yrkes- och miljömedicin
Umeå universitet
Syfte
• Skatta hälsokonsekvenserna bland de individer som byter bilen mot
cykel m.a.p. exponering för
• Fysisk aktiviet
• Luftföroreningar
• Olycksrisk
• Skatta hälsokonsekvenserna i den generella befolkningen som ett
resultat av minskad exponering för luftföroreningar
• Inklusive hälsokonsekvenserna bland nuvarande cyklister
• I projektet så har detta gjorts för befolkningen i Stockholms län
För detta behöver vi
• Hem och arbetsadress för yrkesverksamma befolkningen som både
bor och arbetar i Stockholms län
• Information om val av transportmedel till arbetet idag
• Definiera ett realistiskt scenario
• Nya cykelpendlare är de som kan cykla till arbetet inom 30 minuter
• Individuella potentialen att cykla ett visst avstånd inom en viss tid
Cykelhastighet bland nuvarande
cykelpendlare
Jämförelse av syreupptagningsförmågan hos
nuvarande cykelpendlare och generella
befolkningen
Tidstrend för BMI i Stockholm
Korrektion i förhållande till
faap:aren baserat på data
från LIV 90 och LIV 2000
m.h.t. taget till
viktutvecklingen i
befolkningen och cykelvikt.
manliga cykelpendlare
kvinnliga cykelpendlare
Antagen hastighet
För män: 1.612 + (ålder (år)* -0.0142) *
248.9
För kvinnor: 1.532 + (ålder (år)* -0.0123) *
201.6
Män
Hastighet (km/h)
• Baserat på dessa data skattas
cykelhastigheten (km/h) bero av ålder
enligt:
Kvinnor
Ålder (år)
Fördelning av transportmedel till arbetet idag
samt i scenarios
Nuvarande
scenario
Alternativt Alternativt
scenario 30 scenario 50
minuter
minuter
Antalet personer som
transporterar sig med
Cykel
53206
164693
225162
Gång
Lokaltrafik
130441
130441
130441
352412
352412
352412
Bil (förare)
352614
241127
180658
Bil (passagerare)
35297
35297
35297
Hur stor ökning i cykling till och från arbetet
innebär cykel30-scenariot?
10000
5000
0
Antal
15000
Avstånd nuscenario (kvartiler): 3.5 (1.6-7.2)
Avstånd cykel30-scenario (kvartiler): 3.3 (1.7-5.3)
0
5
10
15
20
25
Cykelavstånd till arbetet (km)
30
35
4000
Fördelning av färdhastigheter bland nya
cyklister
2000
1000
0
Frequency
3000
Medelhastigheten var13.8 km/h
10000
15000
Speed (km/h)
20000
Hur stort arbete utförs av de nya cyklisterna?
Intensitet av den fysiska aktiviteten: 6,8 MET
Antal resor: 4 tur- och retur-resor per vecka
Vad säger litteraturen om hälsoeffekter av
cykling till och från arbetet?
Kriterier:
• Studiedesign: Prospektiva studier
• Ålder: Vuxna
• Skattat sambandet mellan mortalitet/morbiditet och aktiv
arbetspendling
Tidigare meta-skattningar angående sambandet
mellan mortalitet och cykling till och från arbetet
Relativa risken (RR) är
0,90 med 95%
konfidensintervall
(0,87; 0,94) vid 11,25
MET-timmar/vecka
Relativ risk för sjuklighet
Relativa risker
Bröstcancer
0.93 (0.87, 0.98)
Hjärtinfarkt
0.77 (0.67, 0.87)
Stroke
0.84 (0.77, 0.92)
Diabetes typ 2
0.84 (0.73, 0.96)
Hjärtsvikt
0.77 (0.71, 0.83)
Tjocktarmscancer 0.85 (0.68, 1.01)
Demens
0.61 (0.24, 0.98)
Kvarvarande effekter av tidigare fysisk
aktivitet
Relativ risk för mortalitet (95% konfidensintervall)
Wannamethee Paffenbarger Petersen
et al.
et al.
et al.
Baslinje- Uppföljningsmätning mätning
Icke aktiv Icke aktiv
Icke aktiv Aktiv
Aktiv
Icke aktiv
Aktiv
Aktiv
1
0,55
(0,36-0,84)
0,75
(0,50-1,14)
0,58
(0,41-0,82)
Schnohr
et al.
Byberg
et al.
Bijnen
et al.
LJssner
et al.
Män
Kvinnor
Män
Kvinnor
1,70
1,58
1,33
2,01
1
(1,46-2,00) (1,35-1,87)
1
1
(1,12-1,56) (1,19-3,39)
1
0,85
1,24
1,40
0,64
0,72
1,21
1,36
1,11
(0,65-1,13) (1,02-1,50) (1,13-1,75) (0,47-0,87) (0,50-1,05) (0,99-1,48 (0,78-2,36) (0,67-1,86)
1,1
1,42
1,31
1,11
0,72
1,35
1,72
2,07
(0,78-1,50) (1,01-1,80) (1,01-1,68) (0,76, 1,62) (0,48-1,07) (1,12-1,61) (1,04-2,85) (1,39-3,09
0,82
0,61
0,66
(0,63-1,08)
1
1
(0,48-0,76) (0,51-0,85)
1
1
1
Vad innebär detta för hälsokonsekvenserna i
ett scenario av ökat cyklande?
• Förhindrade förtida dödsfall
• Vunna levnadsår
• Färre levnadsår förlorade till sjukdom (YLD)
• Samt summerat till vunna funktionsjusterade levnadsår (DALYs)
Funktionsjusterade levnadsår (disability
adjusted life years; DALYs)
• Mått på sjukdomsbördan i en population m.a.p.
• Förtida dödsfall (förlorade levnadsår (YLL))
• Funktionsnedsättning (YLD)
• DALY=YLL+YLD
• Hur stor funktionsnedsättningen är för en viss sjukdom bestäms av
sjukdomsvikter
• 0 till 1, där 0 är ingen nedsättning och 1 är maximal nedsättning
• Vikterna har i studier bestämts baserat på…
Funktionsjusterade levnadsår (DALYs) baseras
på:
• Mortalitet och förekomsten av sjukdomar i studiepopulationen
• Incidensdata (död respektive insjuknande)
• Förväntad livslängd
• Förväntad sjukdomstid
• Storleken på funktionsförlusten vid olika sjukdomar
• den begränsning en sjukdom, en skada eller ett tillstånd medför för förmågan
att fungera i den kapacitet som anses normal för en människa
Storleken på funktionsförlusten
Bröstcancer
Hjärtinfarkt
Stroke
Långtidsöverlevare
Diabetes typ 2
Hjärtsvikt
Tjocktarmscancer
Demens
Lungcancer
Astma
Vikt
0,09
0,439
0,92
0,226
0,015
0,201
0,2
0,666
0,15
0,043
Struijk E et al. (2013)
Fördelning av relativ risk för (årsvis) dödsrisk
för cyklisterna bland nya cyklister
Vad innebär detta för årligt förhindrade
dödsfall?
Vad innebär detta för årligt förhindrade
dödsfall?
16,2 årligt förhindrade
förtida dödsfall
Hur många vunna levnadsår motsvarar dessa?
Varje år uppskjuts
dödsfall motsvarande
469 vunna levnadsår
på grund av ökad fysisk
aktivitet
Hur stor påverkan på sjukdomsbördan har denna
nivå av fysisk aktivitet
-DALY-bidrag för sjukdomar där sjukdomsbördan baseras på insjuknande
• Risken för insjuknande ett visst år vid dessa nivåer av fysisk aktivitet
är ri
• Antalet sjukdomsfall är summan av alla individers risker ri
• Hur påverkar detta insjuknande sjukdomsbördan?
• Sjukdomstillståndet kan antingen vara kroniskt eller övergående
• Om tillståndet är kroniskt bestäms YLD av:
summan av ri gånger den förväntade livslängden med sjukdomen
• Om tillståndet är tillfälligt bestäms YLD av:
summan av ri gånger en förväntad sjukdomstid
Hälsoeffekten av ökad fysisk aktivtet
Fysisk aktivitet
Exponering Nuscenario
30 minuters scenario Skillnad
YLD (antal fall)
Bröstcancer
Cykling
186.1 (73.1)
Hjärtinfarkt
Cykling
23.5 (77.2)
18.1 (59.4) -5.4 (-17.7)
Stroke
Cykling
197.1 (69.3)
168.9 (59.5) -28.2 (-9.8)
Cykling 396.4 (342.4)
340.2 (294.3) -56.2 (-48.1)
Diabetes typ 2
YLL (antal fall)
DALYs
176.4 (69.2)
-9.8 (-3.8)
Hjärtsvikt
Cykling
119.7 (36.7)
95.5 (29.4) -24.2 (-7.3)
Tjocktarmscancer
Cykling
60.3 (16.2)
47.7 (12.9) -12.6 (-3.4)
Demens
Cykling
6.5 (1.9)
Cykling 4090.2 (142.9)
5080
4 (1.2)
-2.5 (-0.7)
3621.2 (126.7) -469 (-16.2)
4472
-607.9
Skattning av luftföroreningsexponeringen bland
cyklister
• Vägval bestäms av kortastevägenalgorithmen längs ett nätverk av bil
och cykelvägar, samt koordinatsätts
• Koordinaterna matchas sedan med spridningsmodellerade halter av
trafikföroreningar
Hur stor är ökningen av cyklister längs
vägnätet?
Götgatan +50 %
Västerbron +65 %
Liljeholmsbron +40 % Solnavägen +80 %
Skeppsbron +60%
Ungefärlig ökning
av antal cyklister
1 - 200
201 - 500
501 - 800
801 - 1500
1501 - 2600
Förändring i luftföroreningsnivån längs
färdvägar
Förändring av
trafikens bidrag
till NOx-halten
fm rusning
mån-fre, april-okt
> -20 %
-20 - -10 %
-10 - -5 %
-5 - -1 %
oförändrad halt
1-5%
Medelförändring i
länet: 6 – 7 %
minskning
Exponering av NOx för cyklist
och bilist i Cykel30
Exempel vid resa i morgonrusning under april-okt,
sträckan Hägersten till Kungsholmen
2016-09-19
Trafikens haltbidrag
NOx µg/m3
10 - 30
30 - 50
50 - 70
70- 100
100- 130
Cyklistens ackumulerade dos
av NOx ca 30 % lägre än
bilistens för detta vägval
Relativa risker associerade med
luftföroreningsexponering
Exponering
Trafikrelaterade
Utfall
Lungcancer
ERF
Enhet
Originalstudie
Åldersgrupp
1.22 (1.03-1.45)
(µg/m3)
Per 10
30+
PM10
Raaschou-Nielsen et
al., 2013
1.05 (1.00-1.10)
Per 10
vuxna (meta-analysis)
Weinmayer et al., 2015
30+
1.117 (1.040-1.189)
PM10
Per 10
30+, I = 0,09/100/yr
(Holm et al., 2014)
1.12 (1.01-125)
PM10
Per 10 PM10
vuxna (45+)
HRAPIE
(WHO;2013b)
Cesaroni et al., 2014
30+
föroreningar
Diabetes
Kronisk bronkit
Akut hjärtinfarkt
vuxna (meta-analysis)
Avgaser
Mortalitet
1.08 (1.06-1.11)
Per 10 NOx
Nafstad et al, 2004
30+
Avgaser
Stroke
1.33 (1.01-1.77)
Per 05
Staffogia et al., 2014
30+
PM2.5
Meta-analysis (25+)
Hälsoeffekten av ökad exponering för
luftföroreningar bland nya cyklister
-med antagande om ökat intag och upptag om totalt 330% vid cykling
samt 50% lägre exponering i bilkupén jämfört med omgivningsluften
Exponering
Som bilist
Som cyklist Skillnad
YLD (antal fall)
Stroke
Hjärtinfarkt
Diabetes (typ 2)
Lungcancer
Astma
PM2.5
PM10
PM10
PM10
PM10
YLL (antal fall)
DALYs
Antar 4 tur- och retur-resor per vecka 45 veckor om året
167 (56)
19 (62)
351 (300)
16 (13)
155 (86)
168 (56)
19 (63)
354 (303)
17 (14)
157 (87)
0.31 (0.11)
0.43 (1.42)
3.28 (2.92)
0.7 (0.57)
2.67 (1.63)
NOx 3390 (117) 3644 (125)
253.47 (8.87)
4098
4359
260.86
Minskar cyklistens exponering i
Cykel30?
Exempel vid resa i morgonrusning under april-okt, sträckan Hägersten till
”befintliga”
Kungsholmen
cyklistens
ackum. dos
av NOx ca 7 %
lägre för
denna
färdväg
2016-09-19
Hälsoeffekten av minskad exponering för
luftföroreningar bland befintliga cyklister
-med antagande om ökat intag och upptag om totalt 330%
Exponering Nuscenario
30 minutersscenario Skillnad
YLD (antal fall)
Stroke
Hjärtinfarkt
Diabetes (typ 2)
Lungcancer
Astma
YLL (antal fall)
DALYs
PM2.5
PM10
PM10
PM10
PM10
96 (32)
10 (34)
180 (154)
9 (8)
86 (47)
96 (32)
-0.01 (0)
10 (34) -0.01 (-0.04)
180 (154) -0.08 (-0.07)
9 (8) -0.02 (-0.02)
86 (47) -0.06 (-0.04)
NOx
1826 (64)
1818 (64) -8.04 (-0.29)
Antar 4 tur och retur resor per vecka 45 veckor om året
2208
2200
-8.22
Förändringen i totala befolkningens
exponering förändras
- trafikens haltbidrag av NOx på platser där folk bor, jämförelse mellan Nuläge och Cykel30
I genomsnitt
minskar NOx
på hemadress
med 0.4
µg/m3 NOx
Stockholm C
Förändring av
trafikens haltbidrag
NOx µg/m3
-5- -2
-2 - -0.5
-0.5 - 0
0 - 0.5
Vi antar
RR=1.08 per
10 µg/m3
ökning
(Nafstad)
Detta
motsvarar 42
årligt
förhindrade
förtida
dödsfall
0.5 - 1.7
Södertälje C
Hälsoeffekten av minskad exponering för
luftföroreningar i generella befolkningen
Exponering
Nuscenario
30 minutersscenario Skillnad
YLD (antal fall)
Stroke
Hjärtinfarkt
Diabetes (typ 2)
Lungcancer
Astma
YLL (antal fall)
DALYs
PM2.5
PM10
PM10
PM10
PM10
5600 (3586)
345 (1566)
5657 (6106)
884 (709)
2519 (1528)
5600 (3585)
344 (1564)
5655 (6104)
882 (708)
2517 (1527)
-0.75 (-0.52)
-0.31 (-1.41)
-1.89 (-2.23)
-1.4 (-1.12)
-1.58 (-1.11)
NOx 138798 (12704)
138436 (12669)
-362.2 (-34.7)
153803
153435
-368.1
Summering av hälsoeffekter
Fysisk aktivitet
DALYs
Nuscenario
5080
30 minutersscenario
4472
Skillnad
-607.9
Nuscenario
153803
30 minutersscenario
153435
Skillnad
-368.1
Som bilist
4098
Som cyklist
4359
Skillnad
260.86
Nuscenario
2208
30 minutersscenario
2200
Skillnad
-8.22
Förändring i befolkningens exponering för luftföroreningar
DALYs
Förändring i luftföroreningsexponering för nya cyklister
DALYs
Förändring i luftföroreningsexponering för tidigare cyklister
DALYs
Olyckor
DALYs
110
Total förändring i DALYs
-613
