VAD GÖR HATBROTT VÄRRE
ÄN ANDRA BROTT?
David Brax, Fil Dr
PRESENTATION
Disputerade i Praktisk Filosofi, Lunds Universitet 2009
Forskningsprojekt
When Law and Hate Collide - 2011-2013, Göteborgs Universitet
Hate Crime Legislation in Europe - 2014-2017, CERGU, Göteborgs Universitet
Uppdrag
Advisory Board, International Network for Hate Studies 2015Medlem av Göteborgs Stads Forskarnätverk för Brottsutsatthet 2016Publikationer (urval)
The Philosophical Aspects of Hate Crime and Hate Crime Legislation JiV, 2015
Hate Crime Concepts and their Moral Foundations OUP, 2016
Motive, Reasons and Responsibility in Hate/Bias Crime Legislation, CJE 2016
Vad gör hatbrott värre än andra brott? FT 2017
Debattartiklar, analyser, intervjuer, öppna föreläsningar
INTRODUKTION
•
Hatbrott är brott som begås med en viss koppling till en nedvärderande inställning
till en viss grupp. T.ex rasistiskt eller homofobiskt motiverad brottslighet
•
•
Exempel: Attacken i Trollhättan 2015, Mordet i Klippan 1996,
Straffskärpningsregeln
Brottsbalken 29 kap §2: Som försvårande omständigheter vid bedömningen av straffvärdet ska, vid sidan
av vad som gäller för varje särskild brottstyp, särskilt beaktas (…)
7. om ett motiv för brottet varit att kränka en person, en folkgrupp eller en annan sådan grupp av
personer på grund av ras, hudfärg, nationellt eller etniskt ursprung, trosbekännelse, sexuell läggning eller
annan liknande omständighet
•
"Hatbrott" används ibland som paraplybegrepp för Hets mot Folkgrupp, Olaga
Diskriminering samt Straffskärpningsregeln.
•
Ingår i Nationell plan mot rasism, liknande former av fientlighet och hatbrott 2016
•
Göteborgspolisen har en hatbrottsgrupp sedan 2015
•
Brottsförebyggande rådet (BRÅ) tar årligen fram en Hatbrottsrapport baserad på
analys av polisanmälningar. 2016 rapporterades det högsta uppmätta antalet sedan
mätningarna började (6980)
HATBROTTSREGELNS
BAKGRUND
•
Framväxten av högerextremism under 80-t: ”Vit makt”-miljön, attacker mot flyktingförläggningar, Kritik från CERD:
behov att bekämpa organiserad rasistisk brottslighet
•
SOU 1991:75 Organiserad Rasism
•
•
”Brott som begåtts av rasistiska motiv eller med rasistiska inslag bör bestraffas särskilt strängt och (…) detta
bör framgå av en uttrycklig straffskärpningsregel i brottsbalken”
•
”Förutom att förstärka de antirasistiska signalerna från lagstiftaren och rättsapparaten kan förhoppningsvis en
viss avhållande effekt uppnås beträffande även den organiserade rasistiska brottsligheten genom allmänt
strängare straff ”
Prop 1993/94:101: Åtgärder mot rasistisk brottslighet och diskriminering i arbetslivet (Westerberg/Friggebo)
•
”Den som attackerar eller hotar människor därför att de kommer från ett annat land eller en annan kultur
skall veta att han eller hon därmed ställer sig vid sidan av de normer som gäller i Sverige och att det
diskriminerande motivet ska betraktas som en försvårande omständighet när handlingen sedan skall
bedömas i en svensk domstol”
•
”Skyddet bör omfatta samtliga fall där ett motiv för brottet varit att åstadkomma en kränkning av berört
slag"
FILOSOFISKA PERSPEKTIV PÅ
HATBROTT
•
Begreppsliga frågor: Vad är ett hatbrott? Vad räknas som ett
hatbrott?
•
Normativa frågor: Vad gör hatbrott särskilt allvarliga?
✤
Hur vi besvarar dessa frågor har praktiska konsekvenser: Vilka brott bör kategoriseras
som hatbrott i statistiken? Vilka grupper bör skyddas? Vilken evidens och vilken
argumentation håller i rätten? Vilka handlingar förtjänar särskilt hårda straff?
✤
Problem 1: Olika begrepp förekommer inom olika myndigheter/discipliner/
länder.
✤
Problem 2: Vaghet - avsaknaden av rättspraxis, utförliga domar, vägledning i
förarbeten
✤
Problem 3: Rättfärdigandet av hatbrottslagstiftningen är inte uppenbart
DEN BEGREPPSLIGA FRÅGAN:
VAD ÄR ETT HATBROTT?
•
Det går att urskilja (minst) 5 distinkta hatbrottsbegrepp
•
1) Motiv - Hatbrott är brott som begåtts med ett ”hatmotiv”, dvs skälet för brottet är gärningsmannens ”hat” mot
en grupp (the racial animus model)
•
2) Uttryck/innehåll - Hatbrott är brott som uttrycker hat/missaktning mot en grupp (jfr Hets mot folkgrupp)
•
3) Diskriminering - Hatbrott innebär ett diskriminerande val av offer ur en viss grupp (the victim selection
model)
•
4) Avsikt - Hatbrott är brott som begås med avsikt att kränka/sprida skräck i en viss grupp (jfr terrorbrott)
•
5) Särskilda konsekvenser - Hatbrott är brott som (riskerar) att sprida skräck i en grupp, göra den mer utsatt
etc., försätter offret och gruppen i en särskild utsatt situation.
•
Oklarhet kring vilken modell/definition som gäller är problematisk för rättstillämpningen i svåra fall.
•
Brott som tillfredställer flera eller samtliga kriterier leder med större sannolikhet till hatbrottsdomar
•
Men tydliga exempel på ett hatbrott är ej de vanligaste hatbrotten
VAD GÖR HATBROTT
SÄRSKILT ALLVARLIGA?
(Minst) 6 normativa grunder för att betrakta hatbrott
som särskilt allvarliga:
1) Hatbrott gör mer skada - På offer, utsatta
grupper, och samhället
✤
Vilken eller vilka av dessa grunder
vi använder för att rättfärdiga
straffskärpning påverkar hur vi
förstår vad ett hatbrott är
✤
Det finns kopplingar mellan de
begreppsliga och de normativa
frågorna
✤
Det som gör något till ett hatbrott
bör ha en systematisk koppling till
vad som gör hatbrott värre än
andra brott
2) Dåliga skäl/motiv - Hatbrott begås med
särskilt klandervärda motiv - ett större moraliskt
misstag
3) Onda avsikter - Hatbrott begås med avsikten
att orsaka stor skada mot offrets grupp
4) Diskriminering - Hatbrott strider mot principen
om alla människors lika värde
5) Utsatta offer - Hatbrott riktar sig mot
människor från grupper som redan är utsatta, mindre
benägna att anmäla, har mindre förtroende för polisen.
6) Budskap - Hatbrott skickar ett ”dåligt budskap”
om att alla människor inte är lika värda
1. HATBROTT GÖR MER
SKADA
•
Hate Crime Hurts More (Iganski 2001)
•
Skada som drabbar offret, den utsatta gruppen, och samhället i stort
•
Skadeprincipen är central inom straffrätten
•
Forskning visar på en tendens att hatbrott gör mer skada
•
Måste gärningsmannen ha avsett, eller insett, att handlingen skulle göra
särskilt omfattande skada? Eller räcker det med att det finns en sådan risk?
•
I vad mån måste den särskilda skadan knytas till gärningsmannen, snarare än
till samhällsfaktorer?
2. SÄRSKILT DÅLIGA MOTIV/
SKÄL
•
Den "bokstavliga tolkningen" av hatbrott: Hatbrott begås pga av "hat" mot en viss
grupp
•
Dessa skäl/motiv strider mot principen om alla människors lika värde.
•
Behandlar människors grupptillhörighet som ett skäl att behandla dem särskilt illa
•
Hatbrott innebär ett större moraliskt misstag än brott som begås med andra
motiv
•
Vi återkommer till detta som straffskärpningsgrund nedan
3. SÄRSKILT ONDA AVSIKTER
•
Straffskärpningsregelns formulering "med motiv att kränka" kan
tolkas som uttrycket för en avsikt.
•
Avsikten att orsaka särskilt omfattande skada eller kränkning grundlägger straffrättslig skuld.
•
Hatbrott är enligt denna tolkning värre än andra brott av samma
skäl som terror-brott är det, dvs med hänvisning till vad
gärningsmannen avsåg att åstadkomma genom brottet
4. DISKRIMINERING,
ORÄTTVISA
•
Hatbrott innebär ett diskriminerande val av offer
•
Det är fel att välja offer på grund av grupptillhörighet oavsett varför
detta val görs.
•
Oavsett om jag attackerar mina grannar pga att jag hatar deras
grupp, eller för att jag vill att de ska flytta då närvaro av
människor från deras grupp inverkar på värdet av min bostad
(NIMBY - attacker mot flyktingboenden, t.ex.)
5. SÄRSKILT UTSATTA OFFER
•
Hatbrott drabbar framför allt de grupper som redan befinner sig i en utsatt situation.
Mindre benägna att anmäla, har mindre förtroende för polisen.
•
Detta kan vara moraliskt relevant av flera skäl.
•
•
•
Skadan som sker riskerar att bli större (se punkt 1)
Det är klandervärt att "sparka på de som ligger"
Det är värre att skada dem som har det sämst
•
Denna tolkning är förenlig med straffskärpningsregelns förarbeten där den åtminstone
indirekt beskrivs som en form av minoritetsskydd.
•
Regeln är dock neutralt formulerad, och att det i princip tycks möjligt att tillämpa den när en
medlem av "majoritetsbefolkningen" drabbas.
6. BUDSKAP/UTTRYCK
•
•
•
Det budskap som hatbrott uttrycker är särskilt klandervärt
Hatbrott gör en "symbolisk" skada som påverkar offrets sociala ställning
Hatbrott är en form av hets mot folkgrupp som sker med en brottslig handling som
medium.
•
•
Denna tolkning av vad som gör hatbrott mer fel än andra brott väcker frågor
om yttrandefrihet, dvs huruvida straffskärpningen innebär en bestraffning av vad
människor säger.
Förnedrande och kränkande symboliska uttryck kan mycket väl betraktas som
moraliskt relevant, men det är ytterligare ett steg att konstruera detta som ett skäl
att öka straffvärdet.
HATBROTT OCH STRAFFRÄTTENS
GRÄNSER: FOKUS PÅ MOTIV
Hatbrott som motivbrott - många formuleringar rörande hatbrott tyder på att den ”bokstavliga”
tolkningen är rimligast.
Viktigt att skilja på två frågor
1) Är hatbrott värre än andra brott? Och i såfall:
2) Bör vi straffa förövare för det som gör hatbrott värre än andra brott?
Påverkar motivet en gärningsmans skuld? (culpability)
Skuld har att göra med ansvar: Är gärningsmannen ansvarig för det som gör brottet värre än grundbrottet?
Är vi moraliskt ansvariga, och bör vi hållas ansvariga i en straffrättslig kontext, för våra motiv?
Om vi menar att hatbrott är värre än andra brott på grund av dess särskilt klandervärda motiv, och att detta är
vad som rättfärdigar straffskärpning, så bör detta sägas klart.
Om vi inte menar detta, finns det alltså en rad andra alternativ.
IMPLIKATIONER OCH
KOMPLIKATIONER
•
Det är viktigt för hatbrottslagstiftningens legitimitet att det finns konsensus om vad som gör hatbrott
särskilt allvarliga
•
Det är också avgörande för hur lagstiftningen bör tolkas i oklara fall
•
Det är viktigt för hatbrottslagstiftningens tillämpning, och för brottsförebyggande åtgärder mer generellt
•
•
•
Bör de behandlas med särskilt prioritet? Som del av ett samhällsproblem?
•
Bör de straffas särskilt hårt?
Implikationer för vilka grupper som bör omfattas.
•
Funktionshindrade
•
Majoritetsbefolkningen
Implikationer för vilka resonemang som kan föras i rätten
SAMMANFATTNING,
AVSLUTNING
•
Moralfilosofiska frågor är viktiga för hur vi ska hantera hatbrott, både
som allmänt samhällsproblem, och inom straffrätten
•
Vi kan inte behandla detta som rent juridiska frågor, eftersom
lagstiftningen och förarbetena är otydliga
•
Generellt har vi ett underskott på moralfilosofisk diskussion i Sverige
om straffrättens natur och dess gränser
•
Hatbrottslagstiftning är särskilt intressant i detta sammanhang, då det
berör frågan om motivets relevans för straffvärdesbedömningen
TACK!
https://david.brax.nu
