CENTRALBANKEN OCH
PENNINGPOLITIKEN
(S.216-226)
UTBUD OCH EFTERFRÅGAN PÅ
PENGAR
• Ränta är den avkastning man får när man placerar sina pengar i
räntebärande tillgångar
• Ränteläget visar alternativkostnaden för att ha sina tillgångar helt likvida
istället för att dem placerade i olika räntebärande tillgångar
• Efterfrågan på pengar liknar en vanlig efterfrågekurvaà ju högre ränta
desto mindre benägna är människorna att ha sina tillgångar i form av
kontanter utan de vill hellre ha dem i räntebärande tillgångar
• Efterfrågan är en spegelbild av utbudet på krediter
• Utbudet på pengar bestäms av centralbanken påverkas inte av hela
marknadens räntaà därför är utbudskurvan vertikal
• Monetära basen: mängden sedlar som samt affärsbankernas tillgångar
på centralbankens konton
UTBUD OCH EFTERFRÅGAN PÅ PENGAR
Den efterfrågade kvantiteten pengar påverkas negativt av
ränteläget. Utbudet påverkas av centralbankens penningpolitik
och påverkas inte av ränteläget
CENTRALBANKEN
• Centralbanken lånar ut medel till affärsbankerna via sk. repor.
• En repa är ett återköpsavtal, som innebär att centralbanken köper
statspapper från bankerna och förbinder sig att sälja tillbaka dem efter en
viss tid: när centralbanken säljer statspapper kallas det omvänd repaà
medel för att hålla likviditeten i banksystemet
• Den ränta som bankerna betalar på sina repor kallas reporänta
• Refiränta= ECB:s styrränta
• Marknadsoptioner= ett mindre vanligt sätt att köpa eller sälja
statspapper utan återköpsavtal
• När centralbanken sänker styrräntan sänks affärsbankernas
upplåningskostnadà bankerna kan låna ut mer till allmänheten
• Kreditmultiplikatorn: anger hur en förändring av den monetära basen ger
upphov till en större förändring av penningmängden
CENTRALBANKEN OCH STYRRÄNTAN
När centralbanken sänker
styrräntan:
När centralbanken höjer
styrräntan:
• Leder till en ökning av den monetära
basenà penningmängden ökar via
kreditmultiplikatorn
• Utbudskurvan för pengar skjuts
därmed till höger
• Penningmängen minskar
• Utbudskurvan skjuts åt vänster
Styrräntorna har en effekt på
marknadsräntan. Högre
styrräntaà högra
marknadsrränta
CENTRALBANKEN OCH INFLATION
• Centralbankerna har över tid blivit mer självständiga och många av dem
har som mål att nå prisstabilitet
• Centralbankerna har ett inflationsmål och bara om de uppfyller målet om
inflation har de utrymme att stimulera ekonomin är de villiga att använda
kortsiktig stimulansekonomi
– Inflationen skall hållas låg och stabil
• Idag kan målet anses vara att motverka finanspolitiken så att
budgetpolitiken inte blir för expansiv
• Produktionsgapet
– Positivt: brist på resurser, överhettning, inflationstryck och antagligen låg
arbetslöshetà centralbanken höjer styrräntan för att dämpa inflationen och
överhettningen
– Negativt: lågt kapacitetsutnyttjande och hög arbetslöshetà centralbanken
sänker då styrräntan för att undvika för låg inflation(deflation)
CENTRALBANKEN
(PENNINGPOLITIK) UNDER KRISTID
• Normala penningpolitiken räcker inte till när det finns hot om
deflation
• Styrräntan sänks nära noll eller t.o.m. under noll för att att väcka
optimismen till liv
• Kvatitativa lättnader: åtgärder som gäller att få en “djupfryst”
kreditmarknad att fungera utan att trycka nya pengar
•
BERÄKNA JÄMNVIKTSRÄNTAN.
EFTERFRÅGAN GES AV Q: 600-2R OCH
UTBUDET AV 300+4R
