Jämförande Analys

Jämförande Analys
av energikartläggningar inom små och medelstora industriföretag i
Italien
Storbritannien
Sverige
Tyskland
Österrike
1
Sammanfattning
Små och medelstora industriföretag (SME) är hjärtat i den europeiska ekonomin. I EU finns 23
miljoner småföretag som ger omkring 75 miljoner jobb och utgör 99 % av alla företag. Men de har
sällan möjlighet att systematiskt genomföra energibesparingsåtgärder. ENGINE syftar till att hjälpa
de europeiska SME att bli mer energieffektivare.
Inom ENGINE har 56 energikartläggningar genomförts i små och medelstora företag med inriktning
på metall- och fordonsindustrin, produktion och förädling, trä- och livsmedelsindustrin.
ENGINE genomfördes av projektkonsortiet inom regionala nätverk och befintliga strukturer och
verksamheter i följande områden:
• Gloucestershire i England
• Västra Götaland i Sverige
• Niedersachsen i Tyskland
• Lombardiet i Italien
• Wien i ÖsterrikeDenna rapport innehåller en analys och sammanfattning av resultatet från alla
energikartläggningarna.
Den totala energimängden som användes av samtliga industrier inom ENGINE projektet var 1373
GWh/år med identifierade lönsamma besparingspotential på ca 49 GWh/år, vilket motsvarar en
besparing på 4 %. Genom att ta bort de Österrikiska sågverken och träbearbetningsföretagen (med
stor energianvändning och låg andel identifierat energibesparingspotential) från analysen blir det ett
annat resultat som motsvara verkligheten mera. Således är en jämförelse exklusive sågverken mer
lämpligt för denna sammanfattande analys. I följande siffror ingår inte träindustrin:
·
Den totala besparingspotentialen är 12 %.
·
Den genomsnittliga lönsam besparingspotential bland de deltagande industrierna är 19 %.
·
Besparingspotentialen mellan branscherna skiljer sig från 1 % och 42 %.
2
Figur 1: Fördelningen av de föreslagna åtgärderna för alla berörda industrierna i ENGINE-projektet.
Följande tabell visar både den genomsnittliga energibesparingspotentialen i de olika områdena i
SME, samt i vilket område besparingarna har identifierats.
Bransch
Underleverantörer Metall
Bilindustrin
Besparingspotential
Trä
Livsmedel
Övrigt
16 %
8%
1%
21 %
18 %
- Belysning
10 %
4%
0%
4%
14 %
- Ventilation och
Värme
58 %
59 %
1%
2%
50 %
- Byggnadstekniskt
1%
11 %
0%
2%
15 %
- Tryckluft
4%
7%
11 %
0%
4%
- Industri Processer
27 %
18 %
6%
56 %
6%
- Icke tekniska
lösningar
1%
0%
39 %
0%
7%
- Övrigt
0%
1%
43 %
36 %
5%
De olika branscherna och hur de jämför med varandra.
•
Åtgärder inom byggnadssystem, såsom belysning och HVAC, utgör en stor andel av de
potentiella energibesparingsåtgärderna, förutom inom träbearbetning- och
livsmedelsindustrin. Detta beror mest troligt på att träbearbetning och livsmedelsindustrin har
betydligt högre specifik energianvändning, samt en begränsad uppvärmningsefterfrågan.
•
I fordonsindustrin, metallbearbetning och "övriga industrier" har åtgärder inom VVS,
belysning, klimatskalet och tryckluft en betydande besparingspotential. Dessa områden kan
alla betraktas som ganska lika i alla branscher, som visar en liknande potential i de flesta
SME i Europa.
•
Betydande energibesparingspotential inom industriella processer har också identifierats. Det
är troligt att mer lönsamma energibesparingar kan identifieras om energianvändningen och
processer analyseras mer i detalj. Den besparingspotentialen är också högre på lång sikt, när
investeringar i ny processutrustning, system och bättre metoder kan genomföras.
En aspekt av energibesparingar som inte fanns med i de potentiella energibesparingsiffrorna är
effekterna av den ökade medvetenheten om energianvändning inom företagen och ökad
medvetenhet genom beteendeförändring. Även om rätt teknisk utrustning är viktig för
energibesparing, är även rätt mentalitet och rutiner hos användare mycket viktigt. Genom utbildning
av nyckelpersonal har de fått en bättre förståelse för sin energianvändning och deras tekniska
utrustning. Förhoppningsvis kommer denna person att sprida kunskapen inom hela företaget och
motivera energisparande beteende.
3
Contents
Bakgrund ............................................................................................................................................ 5
Mål ..................................................................................................................................................... 5
Målgrupper ...................................................................................................................................... 6
Process .............................................................................................................................................. 6
Finansiella resurser och partner ...................................................................................................... 7
Resultat .............................................................................................................................................. 7
Nyckeltal ......................................................................................................................................... 8
Metallbearbetningsindustri ............................................................................................................ 10
Underleverantörer till fordonsindustrin ........................................................................................... 13
Livsmedelsindustrin ....................................................................................................................... 16
Träindustrin ................................................................................................................................... 18
Övriga branscher........................................................................................................................... 21
Sammanfattning och slutsatser ......................................................................................................... 24
4
Bakgrund
Små och medelstora företag (SME) är hjärtat i den europeiska ekonomin. I EU finns 23 miljoner
småföretag som ger omkring 75 miljoner jobb och utgör 99 % av alla företag. Men de har sällan
möjlighet att systematiskt utföra energibesparingsåtgärder. ENGINE syftar till att hjälpa den
europeiska ekonomin att bli mer energieffektiv.
ENGINE står för energieffektivitet i små och medelstora företag och är ett europeiskt projekt som
finansieras av Intelligent Energy Europe 2003-2006.
Små och medelstora företag har sällan resurser för att systematiskt undersöka och optimera
energianvändningen..
ENGINE genomfördes av åtta projektpartners i Österrike (AT), Tyskland (DE), Italien (IT), Sverige
(SE) och Storbritannien (UK).
Mål
Frågan om energieffektivitet i små och medelstora företag har tagits upp flera gånger och
kontinuerligt. Det finns dock en brist på en strukturerad översikt av lyckade metoder och begrepp,
identifiering av verkligt bästa praxis och system samt skillnader och likheter mellan olika
näringsgrenar.
Det viktigaste målet för ENGINE är att hjälpa små och medelstora företag att bli mer energieffektiva
antingen i produktion, administration eller logistik. Ett ytterligare syfte är att bygga upp regional
kapacitet för att garantera att små och medelstora företag får maximalt stöd i att uppnå detta mål.
Målen är att:
• Motivera små och medelstora företag att genomföra energieffektivitetsåtgärder
• Främja innovativa energitjänster och finansieringkoncept
• Utbilda energirevisorer och bygga upp expertpooler
• Påskynda marknadsintroduktion av energitjänster i små och medelstora företag
• Kommunicera energieffektivitet till relevanta beslutsfattare och andra intressenter
• Sprida och överföra framgångsrika koncept och åtgärder
I ENGINE genomförs 56 energikartläggningar i små och medelstora företag med inriktning på metalloch underleverantörere till fordonsindustrin sam trä-och livsmedelsindustrin och diverse övriga
företag.
Det viktigaste målet för ENGINE är att upprätta ett expertnätverk i alla deltagande regioner.
Nätverk verksamhet omfattar:
• Utbyta och överföra kunskap och know-how
• Uppdater information, kvalifikationer och kunskaper
• Aktivera tillgång till innovativa strategier och verktyg
• Gemensam marknadsföring och reklam.
5
Målgrupper
ENGINE riktar sig till två huvudsakliga målgrupper: små och medelstora företag som har en relevant
nivå och energiförbrukningen, och experterna, som måste vara motiverad, utbildad och ansluten till
arbete som energirådgivare.
ENGINE adresser små och medelstora företag och experter inom följande branscher:
• Metall (motorkonstruktion, metallbearbetning)
• Automotive (komponenttillverkare för biltillverkning)
• Trä (sågverk, möblerbyggare)
• Livsmedel (mejerier, bryggerier, bearbetning av livsmedel)
Process
I ENGINE genomfördes 56 kontroller inom ramen för projektet i olika branscher i alla regioner. I
allmänhet kan strukturen för en sådan revision beskrivas som följande:
1. Status quo: Besiktning på plats, datainsamling, identifiea fokus område, intervjuer
2. Utarbetande: beskriva företag, analysera data, benchmarking
3. Fastställande: bestämning av energibesparingspotential
4. Förslag: att utarbeta en plan för genomförandet och föreslå nödvändiga åtgärder
Utbildning
Kvalificerade experter och lämpliga instrument är en förutsättning för framgång att hjälpa små och
medelstora företag att övervinna hinder för att göra sin verksamhet och produktion energieffektiv.
Utbildningstillfällena täcte följande områden:
• Allmänna krav & politik
• Identifiering och översyn av energianvändningen
• Rättsliga skyldigheter
• Resurser, roller och ansvarsområden
• Ökad medvetenhet och kommunikation
• Dokumentation av energihushållning
• Kontroll av dokument och verksamhetsstyrning
• Energiövervakning
• Utvärdering av överensstämmelse och bristande överensstämmelse, korrigerande åtgärder
• Kontroll av register
• Intern revision och granskning
6
Finansiella resurser och partner
Projektkordinator är Target GmbH från Hannover, Tyskland. Projektet har finansierats av IEE
(Intelligent Energy Europe) samt co-finansiärer i varje deltagande land.
ENGINE genomfördes av projektkonsortiet inom regionala nätverk och befintliga strukturer och
verksamheten har nått ut till följande regioner:
• Gloucestershire i England
• Västra Götaland i Sverige
• Niedersachsen i Tyskland
• Lombardiet i Italien
• Wien i Österrike
Partners:
• AGIMUS GmbH, Braunschweig, Tyskland
• Ambiente Italia, Milano, Italien
• österrikiska Energimyndigheten, Wien, Österrike
• KanEnergi AB, Skara, Sverige
• Swerea IVF AB, Mölndal
• Energon Energie-und Umweltmanagement, Wien, Österrike
• Severn Wye Energy Agency, Gloucester, England
Resultat
Den totala energimängden som användes av samtliga industrier inom ENGINE projektet var 1373
GWh/år med identifierade lönsamma besparingspotential på ca 49 GWh/år, vilket motsvarar en
besparing på 4 %.
Genom att ta bort de Österrikiska sågverken och träbearbetningsföretagen (med stor
energianvändning och låg andel identifierat energibesparingspotential) från analysen blir det ett
annat resultat som motsvara verkligheten mera. Således är en jämförelse exklusive sågverken mer
lämpligt för denna sammanfattande analys. I följande siffror ingår inte träindustrin:
Exklusive de Österrikiska sågverken och träbearbetningsföretag blir det ett helt annat resultat. Detta
beror på deras relativt stora energianvändning jämfört med andra branscher, och begränsade
besparingspotential. Den begränsade energibesparingspotentialen indentifat bland träindustrierna
beror förmodligen inte på en allmänt låg besparingspotential, utan snarare beror på att de deltagande
industrierna hade varit inblandade i tidigare energisparprogram på grund av höga energipriser.
7
Således är en jämförelse exklusive träindustrierna mer lämpligt för denaa sammanfattande analys. I
följande siffror ingår inte träindustrin:
·
Den totala besparingspotential är 12 %.
·
Den genomsnittliga lönsam besparingspotentialen bland de deltagande industrierna är 19 %.
·
Besparingspotentialen skiljer sig från 1 % till 42 %.
De lönsamma energibesparingspotential i de olika brancherna är följande:
Branch
Besparingspotential
Metall (motorkonstruktion, metallbearbetning)
19 %
Automotive (komponenttillverkare för biltillverkning)
25 %
Mat (mejerier, bryggerier, livsmedel)
18 %
Trä (sågverk, möbler, carpentries)
4%
Övriga branscher (montering, logistik)
24 %
Nyckeltal
Nyckeltalen för de olika varierade industrigrenar, och därför enskilda delar energi som förbrukas inom
organisationerna visas nedan. Den genomsnittliga besparingspotentialen och tre olika nyckeltal för
alla branscher, med undantag för träbearbetning industrier presenteras här:
Genomsnittlig besparingspotentia
19 %
Energi / omsättning
250 MWh/MEuro
Energi / anställd förhållandet
75 MWh/anställd
Energi / areaförhållandet
360 kWh/m²
8
Figur 2: Fördelningen av de föreslagna åtgärderna för alla berörda industrierna i ENGINE-projektet.
HVAC står för värme, ventilation och luftkonditionering.
9
Metallbearbetningsindustri
17 företag analyserades inom metallbearbetningsbranschen och de använder 233 GWh per år och
de föreslagna möjligheterna att spara energi är 18,3 GWh /år.
Metall inkluderar processer såsom svetsning, svarvning, fräsning, bearbetning av ståldetaljer och plåt
bockning.
Det är tydligt att inom metallindustrin är området med de högsta energibesparingspotential VVSsystemen (HVAC), medan det nästan inte finns några rekommenderade besparingspotentialer inom
industriella processer.
Resultaten visar också att industrin i Tyskland hade högre energiförbrukning än de övriga länderna i
denna branch, även om det bör erkännas att detta grundar sig på uppgifter från endast en tysk
organisation och som inte bör reflektera typisk konsumtion.
Nyckeltal för:
Lägsta siffran i
kartläggningarna
Högsat siffran i
kartläggningarna
Nyckeltal
MWh/M€, år
17.7
721
200
MWh/anställd, år
2.9
227
45
kWh/m2, år
96
4985
372
Besparingspotential
1%
42 %
19 %
Metallbearbetningsindustrier
Antal kartläggningar: 17
Figur 3: Fördelningen av de föreslagna sparåtgärderna inom metallindustrin.
10
Figur 4: Energiförbrukning i förhållande till årsomsättningen inom metallindustrin.
X-axeln representerar det land där energikartläggningen utfördes.
Figur 5: Årlig energiförbrukning jämfört med antalet anställda inom metallindustrin.
11
Figur 6: Energianvändning jämfört med anläggningens storlek inom metallindustrin.
12
Underleverantörer till fordonsindustrin
Energianvändningen är 42 GWh/år och besparingspotential är 6,6 GWh /år.
Den högsta energibesparingspotential är VVS-system.
Nyckeltal för:
Lägsta siffran i
kartläggningarna
Högsat siffran i
kartläggningarna
Nyckeltal
MWh/M€, år
197
743
404
MWh/anställd, år
38
229
62
kWh/m2, år
338
1061
571
Besparingspotential
0%
42 %
25 %
Und. Lev. Fordonsindustrin
Antal kartläggningar: 6
Figur 7: Fördelningen av de föreslagna sparåtgärderna inom fordonsindustrin.
13
Figur 8: Energiförbrukning i förhållande till årsomsättningen inom fordonsindustrin.
Figur 9: Årlig energiförbrukning jämfört med antalet anställda inom fordonsindustrin.
14
Figur 10: Energianvändning jämfört med anläggningens storlek inom fordonsindustrin.
15
Livsmedelsindustrin
Energianvändningen är 21,6 GWh/år och besparingspotentialen är 4,5 GWh/år.
Vingårdar och mjölkproducenter är några exempel på vilken typ av industriersom ingår i denna
grupp. Den största besparingspotentialen ligger inom industriella processektorn.
Key figures for:
Lägsta siffran i
kartläggningarna
Högsat siffran i
kartläggningarna
Nyckeltal
MWh/anställd, år
13
385
90
kWh/m2, år
6
431
175
Besparingspotential
3%
25 %
18 %
Livsmedelsindustrin
Antal kartläggningar: 8
Figur 11: Fördelningen av de föreslagna sparåtgärderna inom livsmedelindustrin.
16
Figur 12: Årlig energiförbrukning jämfört med antalet anställda inom livsmedelindustrin.
Figur 13: Energianvändning jämfört med anläggningens storlek inom livsmedelindustrin.
17
Träindustrin
Energianvändningen är 1050 GWh/år och den föreslagna potential att spara energi är 15 GWh/år
De industrier från träindustrin är samtliga belägna i Österrike. Dessa branscher i Österrike hade
upplevt höga energikostnader i det förflutna och på grund av detta har de varit aktiva med att spara
energi. Därför fanns det inte så många möjliga energibesparande lösningar jämfört med andra
branscher. Detta innebär att nyckeltalen inte nödvändigtvis speglar hela träindustrin.
De områden med störst potential att spara inom trä-arbetsområdet är de icke-tekniska åtgärder och
andra åtgärder.
Nyckeltal för:
Lägsta siffran i
kartläggningarna
Högsat siffran i
kartläggningarna
Nyckeltal
MWh/M€, år
108
2170
750
MWh/anställd, år
13
1204
160
kWh/m2, år
54
832
200
Besparingspotential
0%
29 %
4%
Träindustrin
Antal kartläggningar: 14
Figur 14: Fördelningen av de föreslagna sparåtgärderna inom träindustrin.
18
Figur 15: Energiförbrukning i förhållande till årsomsättningen inom träindustrin.
Figur 16: Årlig energiförbrukning jämfört med antalet anställda inom träindustrin.
19
Figur 17: Energianvändning jämfört med anläggningens storlek inom träindustrin.
20
Övriga branscher
"övriga branscher" innefattar företag som inte tillhör något av de tidigare industrisektorerna. Plast
gjutning, sten krossning och montering är några exempel på industrier som utgör denna grupp.
Energianvändningen är 25,5 GWh/år och den föreslagna potential att spara energi är 4,7 GWh/år.
I likhet med metall-och underleverantörer till fordonsindustrin har "övriga företag" den största
besparingspotentialen inom VVS-systemen. Detta visar att de industrier inom denna grupp liknar de
ovannämnda industrierna i deras eventuella energibesparande åtgärder.
Key figures for:
Lägsta siffran i
kartläggningarna
Högsat siffran i
kartläggningarna
Nyckeltal
MWh/M€, år
38
250
110
MWh/anställd, år
6
196
40
kWh/m2, år
114
1156
380
Besparingspotential
5%
37 %
24 %
Övriga industrier
Antal kartläggningar: 7
Figur 18: Fördelningen av de föreslagna sparåtgärderna inom övriga industrier.
21
Figur 19: Energiförbrukning i förhållande till årsomsättningen inom övriga industrier.
Figur 20: Årlig energiförbrukning jämfört med antalet anställda inom övriga industrier.
22
Figur 21: Energianvändning jämfört med anläggningens storlek inom övriga industrier.
23
Samman fattning och slutsatser
Följande tabell visar både den genomsnittliga energibesparingspotentialen och i vilket område de
besparingarna har identifierats.
Bransch
Bilindustrin
Besparingspotential
Metall
Trä
Livsmedel
Övrigt
16 %
8%
1%
21 %
18 %
- Belysning
10 %
4%
0%
4%
14 %
- Ventilation och
Värme
58 %
59 %
1%
2%
50 %
- Byggnadstekniskt
1%
11 %
0%
2%
15 %
- Tryckluft
4%
7%
11 %
0%
4%
- Industri Processer
27 %
18 %
6%
56 %
6%
- Icke tekniska
lösningar
1%
0%
39 %
0%
7%
- Övrigt
0%
1%
43 %
36 %
5%
Olika sektorer och hur de jämför med varandra:
-
Åtgärder inom byggnads system, såsom belysning och HVAC, utgör en stor andel av
besparingspotentialen, förutom i trä- och livsmedelindustrin. Detta beror mest troligt på att träoch livsmedelindustrin har betydligt högre specifik energianvändning samt en begränsad
uppvärmningsefterfrågan. Därmed är potentialen för energibesparing inom detta område
lägre. I båda dessa sektorer är energikartläggningarna inriktade på processer och andra
områden.
-
I fordonsindustrin, metallbearbetning och "övriga industrier" är åtgärder inom VVS, belysning,
klimatskalet och tryckluft de områden med betydande besparingspotential. De möjligheter att
spara energi inom dessa energianvändningsområden kan anses vara ganska lika i alla
industrier, detta indikerar att det finns god potential i de flesta branscher i Europa.
-
Betydande energibesparingspotential inom industriella processer har också identifierats.
Förmodligen mycket mer lönsamma energibesparingar kan identifieras om
energianvändningen och processer analyseras mer i detalj, till exempel med långsiktiga
mätningar. Besparingspotential är också högre på lång sikt när investeringar i nya
processutrustning, system och bättre metoder kan genomföras.
En aspekt av energibesparing, som inte fanns med i besparingskalkylerna, är ändrad mentalitet och
allmän medvetenhet om energianvändningen inom företagen. Även om rätt teknisk utrustning är
viktig för energibesparing, är rätt mentalitet och rutiner bland energianvändarna också mycket viktigt.
Genom utbildning av nyckelpersonal har de en bättre förståelse för sin energianvändning och deras
tekniska utrustning. Förhoppningsvis kommer denna person att sprida relevant information genom
hela företaget och motivera energibesparande beteende.
24
I resultatet finns det ingen direkt jämförelse mellan länderna. Anledningen till att detta inte berörts är
eftersom det är svårt att jämföra resultaten när det finns olika partners med potentiellt olika rutiner
och metoder för energikartläggningar.
25
October 2007 – March 2010
Supported by
Legal Disclaimer
The sole responsibility for the content of this publication lies with the
authors. It does not necessarily reflect the opinion of the European
Union. The European Commission is not responsible for any use that
may be made of the information contained therein.
Die alleinige Verantwortung für den Inhalt dieser Publikation liegt bei den
Autoren. Sie gibt nicht unbedingt die Meinung der Europäischen Union
wieder. Die Europäische Kommission übernimmt keine Verantwortung
für jegliche Verwendung der darin enthaltenen Informationen.
Il contenuto di questa pubblicazione è responsabilità degli autori e non
rappresenta necessariamente l'opinione della Comunità Europea. La
Commissione Europea non è responsabile per l’uso che potrà essere
fatto dei contenuti.
Ansvaret för denna publikation och dess innehåll ligger hos författarna.
Innehållet
behöver
inte
överensstämma
med
åsikter
och
ställningstaganden av Europeiska Unionen. Europeiska Kommissionen
tar inte ansvar för informationen i denna publikation eller dess
användande.