Musik jorden runt
Musik jorden runt
Introduktion
Genom att lyssna lite närmare på dagens populärmusik – och genom att titta lite noggrannare
på skivhyllorna som handlar om Worldmusic – kan man ganska lätt finna musik som har sina
rötter från en rad olika exotiska musikkulturer. Med dagens syntar kan man sampla (samla)
alla instrument och ljud – och därefter spela på dessa instrument genom en klaviatur – man
kan t.ex. spela både tablas och panflöjt på en synt. Möjligheterna är många – ett bra exempel
på intressant musik är Enigma - som blandar spännande syntljud med medeltida munkmusik
och indianska ”jojkar” – och framför bl.a. ett budskap om att vi ska söka oss tillbaka till vårt
eget jag – barnet i oss själva - våra rötter .. 6:3 Return to innocence
En annan intressant artist som blandar latinamerikanska och orientaliska klanger med
amerikansk rockmusik är Shakira 6:4 Whenever, Wherever
se även i Faktabanken NE: världsmusik, bakgrundsmusik, sist i detta dokumentet
Den globala musiken
Man kan säga att musiken började bli global i samband med skivans utveckling under 1900talet – från fonografen, vinylskivan och till dagens CD-skiva – vi kan kalla denna tiden för:
”skivåldern”. Med skivan kan vi lätt lyssna på musik från jordens alla hörn. Skivindustrin
utvecklade en masskultur framförallt i samband med att rockmusiken födelse på 1950-talet.
Redan under 1960-talet började man att experimentera med olika musikstilar inom
populärmusiken – ett riktmärke brukar vara när The Beatles 1967 spelade in ”Sgt. Pepper´s
Lonely Hearts Club Band” – här fick populärmusiken en uppblandning av både
symfoniorkestrar och indisk sitarmusik – George Harrisons inspiration från indisk sitarmusik
kan vi höra i låten 6:5 Whithin you without you
Innan ”skivåldern” – under 1800-talet och bakåt utvecklades olika musikstilar som
karakteriserade olika länder och kulturer – man tillverkade sina egna instrument och
utvecklade sina egna musikstilar. Som jag tidigare skrivit så har dagens nya musikkulturer
mer eller mindre tydliga spår från den äldre folkmusiken
Hur kan vi då spåra olika musikstilar från olika länder?
Kanske framförallt genom instrument och olika former av skalor eller tonmaterial
Instrumenten tillverkade man ofta själv – framförallt i olika former av trummor och
melodiinstrument i form av blås och stränginstrument – men även ackordinstrument - när det
gällde melodiinstrumenten kunde tonmaterialet skifta – beroende på hur man stämde sina
instrument - både när det gäller blås och stränginstrument. Dagens populärmusik präglas
framförallt av dur och mollskalor – men det finns också inslag av pentatoniska skalor och den
arabiska maqamen, och kanske till och med den komplicerade indiska ragan
Den äldre folkmusiken spelades ofta efter gehör, och skrevs sällan ner i noter – man kan säga
att musiken bygger på en tradition från en speciell plats eller kanske släkt – vissa melodier
användes vid speciella tillfällen – eller för att berätta något speciellt. Melodierna förändrades
med tiden i olika mönster och improvisationer – som också beroende på hur bra man kunde
spela på sina instrumentet – och hur instrumenten såg ut - grepp på en luta eller hål på en
flöjt.
Lyssna på olika skalor – tonförråd
6:18 Pentatonisk skala* innehåller fem toner – finns i de många äldre folkmusiktraditioner
6:19 Maqam*
vanligt tonförråd i den arabiska musiken – typiskt är ett
överstigande intervall
6:20 durskala*
skala i hela och halva tonsteg – diatoniskt - klingar ”glatt”
6:21 Mollskala*
skala i hela och halva tonsteg – diatoniskt - klingar ”vemodigt”
2
Lyssna på olika instrument
6:22 panflöjt
6:26 mbira
6:29 gong
6:23 sitar
6:27 xylofon
6:30 zurna
6:24 tablas
6:25 koto
6:28 didjerido
6:31 oljefat
3
Lyssna på olika melodier och sjung:
Flera sånger är hämtade från sångboken Vi gör musik – om du vill att jag ska skicka
noterna på dessa sånger till dej – skriv till mej!
Latinamerika
6:6 El condor pasa
6:7 The Mango walk
se bilaga i Faktabanken
s 238 Vi gör musik
USA och Canada
6:8 Canoe song
6:9 Land of silverbirch
s 214 (kanon)
s 223
Australien
6:10 Waltzing Matilda
6:11 Kookaburra
se bilaga i Faktabanken
http://www.hamilton.net.au/matilda.html
s 250 (kanon)http://www.tasgreetings.com/birds.htm
Asien
6:12 Sakura
s 245
6:13 Månen over Kang Ting s 247
Mellanöstern
6:15 Tumba
s 242
Afrika
6:14 Mameluck
6:16 Banuwa
6:17 Sana-sa-nani-na
s 251
s 252
se bilaga i Faktabanken
Läs
I samband med sångerna finns fakta om olika musikkulturer - läs i ”Vi gör musik” om:
Samma här – hör av dej om du vill jag ska skicka ett utdrag från ”Vi gör musik”! Sök
annars i uppslagsverk och på Internet.
-
Folkmusik i USA och Canada på s 232-233
Latinamerikansk musik s 239
Arabisk och indisk musik s 242 – 243
Musik i Japan och Kina s 244-245
Gamelanmusik, Indonesien på 249
Musik i Australien s 250
Egyptens och musik i de svarta Afrika s 251-253
4
USA OCH CANADA
1. Kombinera instrument och eventuellt skalor efter ovanstående musikexempel till
a) Canoe song
6:8
s 214 Vi gör musik
b) Land of silverbirch
6:9
s 223 Vi gör musik
c) El condor pasa
6:6
se bilaga i Faktabanken
d) The mango walk
6:7
s 238 Vi gör musik
2. Indianernas musik hörde oftast ihop med olika ceremonier och danser och ingick ofta
som ett naturligt inslag moment i deras vardag - på vilket sätt kunde indianerna
följande instrument ( s 218 i Vi gör musik)
a) flöjter
b) visselpipor
c) skallror
3. Vilka rytminstrument brukar användas i användas i steelbanden (s 239)
4. Ge exempel på olika rytmer som är typiska för Latinamerika (s 239)
AUSTRALIEN
5. Vad handlar texterna om i dessa två sånger – som är typiskt för Australein
a) Kookaburra
6:11
s 25 i Vi gör musik
b) Waltzing Matilda
6:10
http://www.hamilton.net.au/matilda.html
AFRIKA OCH MELLANÖSTERN
6. Kombinera instrument och eventuellt skalor efter ovanstående exempel till
6:14
s 251 Vi gör musik
a) Mameluck
b) Banuwa
6;16
s 252 Vi gör musik
7. Under faraonernas tid använde bönder och slavar musiken vid arbetet – hur kunde de
använda ( s 251 i Vi gör musik)
a) flöjtspelet
b) stavspelsmusik
8. Vilken typ av instrument är vanligast i afrikansk musik –ge exempel på hur man spelar
med dessa instrument ! ( s 252-253 Vi gör musik)
D/ ASIEN
9. Kombinera instrument och eventuellt skalor efter ovanstående exempel till
a) Sakura
6:12
s 245 Vi gör musik
b) Månen över Kang Ting
6:13
s 247 Vi gör musik
10. Sången Sakura har en speciell bakgrund – vilken ( s 245) ?
11. På vilket sätt indelade kineserna sina instrument ( s 246) ?
12. Lyssna och läs (s 249) om Gamelanmusik och indisk raga musik (s 243)
a) vad är en tala (s 243)
b) vilket material är gamelaninstrumenten gjorda av (s 249) ?
Lyssna på 6:32 – försök att analysera låten – efter vad du lärt dej på denna kursen – vilka
instrument kan du höra - kanske skriv något om artisten – om du känner igen vem det är som
sjunger
5
Faktabank* Faktabank* Faktabank*
A
A capella sjunga utan ackompanjemang av något instrument
Accelerando ökar tempot mer och mer
Ackord
minst tre toner som klingar tillsammans – ett vanligt dur eller mollackord i
grundläge har sina toner på 1a, 3e och 5e tonen i skalan – en vanlig ackordsbeteckning är t.ex.
D (d-dur ackord), Dm (d-moll ackord), D7 (d-dur ackord med tillägg av 7e tonen i skalan)
B
bakgrundsmusik har sedan antiken använts för att ackompanjera och
ge stämning åt olika utommusikaliska aktiviteter, t.ex. i form av taffelmusik eller
ceremonimusik. Sedan 1800-talet har bakgrundsmusik varit vanlig i offentliga
miljöer. En viktig företeelse var "restaurangtrion", vilken dominerade fram till 1950talet, då ny teknologi möjliggjorde en vidare användning av inspelad bakgrundsmusik.
I arbetslivet ersatte inspelad bakgrundsmusik arbetssångerna, främst vid övergång till
löpande band, för att ge stimulans vid extremt enformigt arbete. Sedan 1930-talet har
bakgrundsmusik utgjorts av icke specialproducerad, dvs. "vanlig" musik, men även
specialproducerad bakgrundsmusik har förekommit (t.ex. muzak och funktionell
musik). Bakgrundsmusiken har marknadsförts som en speciellt produktions- och
konsumtionshöjande musikform, vilket legat till grund för kritik: den har betraktats
som manipulation. I dag används den också bl.a. som terapeutiskt och pedagogiskt
hjälpmedel och för att ge social profil åt olika miljöer.
www.ne.se
Bordun
lång liggande ton – ofta i ett lågt register – ofta samma ton i hela stycket
www.ne.se bordu´n (ital. bordone), en liggande ton som, ev. i kombination med
en annan eller flera liggande toner, ackompanjerar en eller flera melodiska stämmor.
Borduneffekter kan erhållas från särskilda borduninstrument (se nedan), av andra
flerstämmiga instrument eller genom kombination av enstämmiga instrument och/eller
röster, t.ex. i tibetansk tempelsång. Bordunklangen kan vara uthållen eller avbruten
och rytmiserad, t.o.m. figurerad. Den kan vidare vara helt liggande eller "vandrande".
C
Coda
en kort avslutning – svans
Crescendo efterhand starkare och starkare
D
Da Capo
om igen
Didgerido en slags trätrumpet, som är gjord av en bit av en trästam ca 6-24 dm lång och 515 cm i diameter – innanmätet har har ätits ur av termiter och jämnats ut med eld – didjeridu
är ett slags borduninstrument – en lång grundton klingar hela tiden – samtidigt klingar
deltonerna – här görs ibland hoppande mönster – d används också som en megafon – då den
spelande gnolar sjunger eller skriker genom instrumentet - didjeridu
http://home.swipnet.se/~w-100696/larswallin/en.htm
6
http://www.aboriginalart.com.au/didgeridoo/#
Diminuendo efterhand svagare och svagare – se vidare dynamik
durskala
klingar glatt
www.ne.se dur och moll (för etymologi se dur och moll), de två tonsläkten som
kommit att dominera den harmoniska tonaliteten i västerlandet från 1600-talet fram
till våra dagar. De kan betraktas som olika varianter inom det diatoniska systemet.
durtonalitetens centrum är en durtreklang, molltonalitetens en molltreklang. dur kan
dessutom framställas i sina grunddrag genom en enkel och symmetrisk skala som har
samma toninnehåll vid uppåtgående såväl som nedåtgående melodiska rörelser. Skalan
beskriver dessutom genom sina skalegna ackord i viss utsträckning durtonalitetens
harmoniska grunddrag. Molltonaliteten är betydligt mer komplicerad och kan inte
representeras av en enda skala, då tonurvalet ändras med olika melodiska riktningar
och harmoniska vändningar. Sålunda växlar t.ex. 6:e och 7:e skalsteget i a-moll
mellan F och Fiss resp. G och Giss. Dessa skillnader mellan dur och moll ligger med
all sannolikhet bakom de stämningar av ljus klarhet som knutits till dur och de
mörkare, beslöjade atmosfärer som kommit att knytas till moll. Dessa stämningar har
sedan hamnat i en självförstärkande tolkningscirkel.
Dynamik
att förändra – tonstyrkan – starkt och svagt
www.ne.se dynamik (ytterst av grek. dynamiko´s 'kraftig', 'verksam', av dy´namis
'kraft', 'förmåga'), variation i ljudstyrka vid musikaliskt framförande, ett av musikens
verkningsfullaste uttrycksmedel. I äldre tid påverkades dynamiken främst genom
antalet samtidigt spelande musiker. Sedan mitten av 1700-talet har dynamiken använts
målmedvetet av de flesta europeiska komponister. Önskemålet om stor dynamik även
för enskilda instrument var drivkraft till flera av dessas tekniska fulländning under
det följande seklet; fortepianot fick sitt namn efter sina dynamiska egenskaper.
E-F
Fade out
Fine
tonar ut
slut
7
Form
en låt eller ett musikstycke kan indelas i olika större delar- melodier som
återkommer i ett speciellt mönster
t.ex. vers 1/ refräng / vers 2 / refräng / refräng /: A1, B, A2, B, B ,
Gubben Noak har formen: ABA
G
Gong
en cirkelrund platta oftast av brons – mer eller mindre buktig – slås an med en
skinn eller filtklubba – kan också gjutas i ett halvklotformigt kärl i olika storlekar
www.ne.se gong (malajiska go¯Øng, gu¯Øng, ett i grunden ljudhärmande ord),
slaginstrument bestående av en rund, ofta kupig metallskiva med bakåtvikta kanter,
ibland med buckla på mitten, som anslås med mjuk klubba. En gong kan ha bestämd
tonhöjd och ibland kombineras flera gongar i hela gongspel. Gongen har sannolikt sitt
ursprung som kultinstrument i de antika högkulturerna kring ö. Medelhavet.
Viktigaste utbredningsområdet är Sydöstasien (t.ex. i Javas och Balis
gamelanorkester) och Kina. I västerlandet användes gongen först som signalredskap
från 1500-talet. På 1800-talet upptogs den i orkestermusiken, ofta för att ge exotisk
karaktär. I nutida konstmusik är den vanlig som effektinstrument och som
tonhöjdsbestämt instrument. Jfr gamelan.
H–I
Improvisation
efter en given mall spela eller sjunga – en ackordföljd, melodi eller
skala – spela ett eget mönster –fritt ur fantasin – utan noter (det finns ofta en kompgrupp i
bakgrunden)
Intro
spelas i inledningen av ett stycke – t.ex. innan första versen
J–K
Koto
en japansk brädcittra med 13 strängar traditionellt gjorda i silke – numera
vanligen nylon – överdelen av resonanslådan är välvd med två ljudhål – koton spelas med två
plektron som är fästes på fingertopparna – tonmaterialet är en femtonsskala (e, f, a h c) –
koton associeras och symboliseras till den konfucianska filosofin – notationen består av en
tabulatur – som anger vilken sträng som ska anslås, ungefärlig rytm samt vissa höger och
vänsterhandstekniker - Koton härstammar troligtvis från den kinesisk chi’in e (kvint ner) a h
c e f a h c e f a h de 13 strängarana
koto [koto] (jap.), japansk brädcittra. Dess långsträckta ljudlåda ("standardkoton"
194 cm224 cm) har flat botten och välvt lock och placeras traditionellt på golvet. Strängarna av silke
är normalt tretton och knäpps med plektrum på högerhandens tumme, pek- och långfinger. De stäms
vanligen pentatoniskt och löper över A-formiga stall som är flyttbara för snabb omstämning.
Vänsterhanden sköter dämpning samt hel- och halvtonshöjningar, som jämte glidtonseffekter och
ornament kan erhållas genom nedtryckning av strängarna till vänster om stallen. Koto användes
ursprungligen i hovmusiken, gagaku, senare även för solospel, ackompanjemang och i kammarmusik
www.ne.se
L–M
Maqam
tonmaterial vanligt i arabisk musik
www.ne.se maqam ('hemvist', 'uppehållsort', 'position'), plur. maqamat, centralt
begrepp inom arabisk och turkisk musik (turk. makam), förenklat översatt med
melodimodell. Delvis motsvaras maqam av modus i den västerländska
musikterminologin. Varje maqam kännetecknas av en viss skala, där vissa toner
8
(centraltoner) har större vikt än andra vid melodibildningen. En enskild maqam
karakteriseras också av en viss riktning i den melodiska rörelsen (nedåtgående,
uppåtgående eller en kombination av båda) och av vissa typiska melodivändningar och
fraser. Termen har varit i bruk i arabisk musikkultur åtminstone sedan 1300-talet. I
praktiken använder sig dagens arabiska konstmusiker av ca 30-40 olika maqamat.
Mbira
tumpiano – en rad tungor av metall eller trä – fastsatt vid en resonator – ton
avges när man knäpper på fingrarna - tonhöjden förändras genom att tungorna skjuts in eller
ut ur sina fattningar eller filas tille en annan form
http://www.digital-music-archives.com/cgi-bin/dmaweb/store.cgi?Product=CDW0001
www.ne.se mbi´ra (shona), mbila, dimba, kalimba, likembe, chisanji, nsansi,
sansa, populärt kallat tumpiano, afrikanskt knäppinstrument, bestående av ett antal
lameller (tungor) av bambu eller metall monterade på en träplatta, eller en ihålig
trälåda, över ett stall. Antalet lameller kan variera från ett fåtal till ca 60, ofta
monterade i solfjädersform och på varandra liggande rader (manualer). En mängd
skilda typer, storlekar och tonaliteter förekommer med olika benämningar på den
afrikanska kontinenten. Mbira används både som soloinstrument och i ensembler för
såväl religiösa som underhållande syften.
Metronom en taktgivare /bild i musikkrysset nr 9/ markerar tempot – i vissa sångböcker står
det = 160 – markerar slag/minut – en metronom finns ofta inlagd på en del syntar eller
keyboard
www.ne.se metronom (av grek. me´tron 'mått', 'verktyg att mäta med' och no´mos 'lag', 'regel';
'melodi'), apparat för bestämning av ett musikstyckes tempo. Den konstruerades av nederländaren
Dietrich Nikolaus Winkel (f. ca 1776, d. 1826) i början av 1800-talet, men kom felaktigt att tillskrivas
Johan Nepomuk Mälzel (1772-1838), som 1816 introducerade apparaten i Wien. Metronomen består
av ett urverk med reglerbar pendel som är fästad framför en skala med tempobeteckningar och
siffror. Då metronomanvisningar förekommer i ett partitur måste förutom pendelns hastighet också
rytmisk enhet anges. M.M. ("Mälzels Metronom") U=80 innebär således 80 pendelslag per minut
med en fjärdedelsnot på varje slag. Numera tillverkas också elektron
Mollskala
klingar vemodigt – se vidare dur och moll
N–O
Ostinato
kort melodislinga eller rytmiskt mönster som återkommer flera gånger
www.ne.se ostina´to (ital., eg. 'envis', av likabetydande lat. obstina´tus),
melodisk eller rytmisk gestalt som kontinuerligt upprepas under en hel komposition
(jfr basso ostinato, passacaglia och chaconne), eller fungerar som en sammanhållande
formell idé under en del av ett musikstycke. Inom konstmusiken är tekniken så
förknippad med barockens formtyper att den blivit en del av dess stil. Termen används
även på ett friare sätt för upprepningstekniker över huvud taget, t.ex. folkmusikaliska
melodiformler ("skvallerbytta bing bång") och upprepningsmotiv inom jazzen ("riff").
P
9
Panflöjt
bsetår av ett antal sammanbundna pipor av olika längd – oftast i form av en
vinge – de saknar tonhål och munstycke och anblåses på pipans övre kant – den nedre är i
allmänhet täckt och stäms ofta i en diatonisk eller pentatonisk skala med hjälp av lämplig
mängd sand , jord eller vax – pipans material är ofta bambu
www.ne.se panflöjt, panpipa, grek. sy´rinx, kantblåst flöjt, sammansatt av flera enkla pipor
av olika längd i ving- eller knippform. Från antiken förknippas den med guden Pan. Instrumenttypen
påträffas över hela världen i olika material, vanligen dock förvedade vassrör. Rören, som saknar
tonhål, anblåses i övre änden medan den nedre ofta är täckt. Den rumänska panflöjten nai har blivit
populär genom konserter och skivor.
Pentatonisk skala femtonskala – vanlig i äldre folkmusiktradition
Q-R
www.ne.se Raga ra´ga (sanskrit r[ga 'färg', 'ton'), grundläggande melodiskt
begrepp inom den sydasiatiska musiken. Varje enskild raga är en melodimodell med sin
egen karakteristiska kombination av tonförråd, skaltyp, särskilt viktiga toner, speciella
melodiska vändningar och utsmyckningar. Ragan har också sitt särskilda affektiva
innehåll (rasa) och är ofta knuten till en viss tid på året eller dygnet. I konstmusiken tar
ragan gestalt såväl i improvisationer som i kompositioner, medan den i folkmusiken
snarare kan betraktas som en familj av besläktade fasta melodier.
Resonator förstärker ljudet – på gitarren är det resonanslådan
Ritardando avtagande tempo
S
Sitar
långhalsluta med flyttbara greppband – där glissandon spelas – sitaren har 2-3
bordunsträngar, 4-5 melodisträngar och 12 stycken resonanssträngar – den halvklotformiga
instrumentkroppen är gjord av trä eller kalebass – en kalebass kan också fästas vid halsens
övre del för att öka resonansen – sitaren spelas med ett finger plektrum – Ravi Shankar
www.ne.se sita´r (hindi och urdu sit[r), indisk långhalsluta, gjord av teak och
kalebass, med 4-7 spelsträngar och 2-3 bordun- eller rytmsträngar. Den speciella
utformningen av stallet och de ca 12 resonanssträngarna ger sitaren en skimrande och
surrande övertonsrik klang, vilken tillsammans med de goda möjligheterna till
tonböjningar gjort sitaren till ett av de främsta instrumenten inom den nordindiska
klassiska musiken.Förutom den päronformade ihåliga instrumentkroppen har
instrumentet en övre resonator av kalebass. Spelsträngarna, en melodisträng och
resten borduner, är av metall liksom greppbanden, som är flyttbara för olika
skaltyper.
Skala
Alla melodier bygger på en skala – eller tonmaterial som har olika tonsteg inom
en oktav – en durskala och mollskala har åtta tonsteg med hela eller halva tonsteg – musik
från andra länder bygger på andra skalor eller tonmaterial – se även pentatonisk skala, maqam
och raga
T
Tablas
ett trumpar – där den ena är gjord av trä och nästan cylindrisk och trumskinnet
stäms i tre läge på trummans sidor – den andra trumman är oftast gjord av metall och keramik
10
och här kan inte tonhöjden förändras – båda trummorna har en 7 cm stämfläck på skinnet som
påverkar klangen
Tempo hastigheten - långsamt eller snabbt
www.ne.se tempo (ital., av tempus), hastigheten i ett musikstycke, dvs. hur snabbt
pulsslagen följer på varandra. De italienska termerna, som används för skilda tempon
kom i bruk på 1600-talet. Genom uppfinnandet av metronomen på 1800-talet försökte
man införa en fastare konvention i fråga om tempobeteckningarnas absoluta värden,
räknade i slag per minut. Förutom termer som anger fasta tempon förekommer sådana
som innebär förskjutningar i musikens hastighet, t.ex. allt fortare eller allt
långsammare. Se uppställning i marginalen.
U-V
www.ne.se världsmusik, eng. world music, musikformer som blandar
afroamerikansk rockmusik och traditionella folkliga musikformer. Benämningen
förekommer i denna mening främst i Europa sedan 1987, då ett antal skivbolag i
London beslöt att under etiketten världsmusik marknadsföra olika nationella och
regionala populärmusikformer. I USA har world music betydelsen "all världens
musik", medan blandformerna kallas World Beat (i Tyskland Weltbeat). Det tyska
begreppet Weltmusik har använts av bl.a. musikforskaren Georg Capellen (1869-1934)
från 1906 för blandformer mellan västerländsk och orientalisk musik och av
tonsättaren Karlheinz Stockhausen på 1960-talet för elektroakustisk musik med inslag
av musikstilar från olika håll i världen.
Som världsmusik räknades till en början främst popmusik från Afrika (som highlife, kwela, swahili
jazz, taarab, rai, soukous, juju och wassoulou) och Asien, främst från Indien och Pakistan (som filmi
git, qawwali och bhangra). Under 1990-talet har begreppet vidgats till att omfatta nyare och äldre
"etnisk" popmusik, och även vissa former av rent traditionell musik från så gott som alla världens
länder. Till de mer kända stilarna hör tango, samba, forró, cumbia, calypso, soca, zouk, reggae,
compas, salsa, merengue och altiplano från Latinamerika och Västindien; texmex, nutida klezmer,
gospel, cajun, zydeco, indiansk musik av olika typer och bluegrass från Nordamerika; fasil, shaabi
och al-jil från Turkiet och arabländerna, kroncong, dangdut, baila, chöömei, kayokyoku och enka
från Syd-, Central- och Ostasien; aboriginee rock från Australien; steel och slack från Hawaii samt
flamenco, fado och rebetiko från Sydeuropa. Nordeuropeisk modern folkmusik som baseras på äldre
traditionell musik, främst från Brittiska öarna och Skandinavien har också kommit att betecknas som
världsmusik. Vid mitten av 1990-talet började termen vinna mark i Sverige samtidigt som en rad
nordiska grupper blivit etablerade världsmusikgrupper. Till dessa hör i Sverige Hedningarna,
Garmarna, Väsen och Nordman, i Finland Tallari och Värttinä samt i Norge det samiska Mari Boine
Band.
X
Xylofon
stämda smala plattor av trä ordnade i tonhöjd över en resonator –som kan
ha en form av en kalebass - anslås med en klubba av trä, plast eller hårdgummi
xylofon [-fo:´n] (av xylo- och grek. phan\´ 'ljud', 'ton'), familj av
slaginstrument med stämda stavar eller plattor av trä (ofta med resonatorer) som
www.ne.se
11
anslås med klubbor. Sådana instrument har sannolikt ursprung i Sydöstasien, varifrån
de för 1 000 år sedan spreds till Afrika. Xylofonen förekommer över hela det svarta
Afrika i olika former, från några få stavar placerade över musikerns ben eller över en
grop i marken till sammansatta instrument med över tjugo stavar fästa på ram och
försedda med kalebassresonatorer - instrument som i xylofonmusikcentra som n.v.
Ghana, Uganda och s. Moçambique bär namn som bala, amadinda och timbila.
Xylofoninstrument i form av marimba spreds från Afrika till Latinmerika. Till Europa
kom xylofonen på 1500-talet med kringvandrande musikanter. Den traditionella
europeiska xylofonen (först kallad Strohfiedel) har stavar ordnade i tre rader på en
halmbädd eller upphängda fjädrande över en träram och spelas med skedliknande
träklubbor. Vår moderna xylofon, med plattor ordnade likt en klaviatur över ca 3½
oktaver och med metallresonatorer, är ett vanligt orkesterinstrument sedan slutet av
1800-talet (första gången använt i Saint-Saëns' "Danse macabre", 1874). Den spelas
med klubbor av trä, hårdplast eller gummi och plattorna görs förutom av trä även av
plastmaterial.
Y–Z
Zurna
ett orientaliskt blåsinstrument – liknar oboen – med nasal klang
www.ne.se zurna [zurna] (turk. och persiska), blåsinstrument i den asiatiska och
nordafrikanska skalmejfamiljen. Skalmejor med liknande namn finns i ett bälte från Grekland
(zournas) och Makedonien (zurla) till Kina (suona). Turkisk zurna tillverkas vanligen i plommonträ
med åtta fingerhål och ett dubbelt rörblad av vass. Instrumentet har en gäll, nasal klang och används
oftast tillsammans med trumma. Zurna var det viktigaste instrumentet i de osmanska
janitsjarensemblerna och är i dag betydelsefullt i folkmusiken.
fakta hämtad från Sohlmans lexikon, samt NE
www.ne.se
Hämtat från Nationalencyklopedin 2002-03-07
12
13
14
Waltzing Matilda betraktas ofta som Australiens inofficiella nationalsång –
melodin är en gammal skotsk marschmelodi - Waltzing Matilda syftar på
packningen som luffare bär på ryggen och som slänger hit och dit när han går –
själva historien bakom texten fick författaren berättad för sig på en farm i
Queensland – en farmare, Macpherson, var ute och red tillsammans med tree
beväpnade soldater (troopers) – då upptäckte de en luffare (swagman) som
slagit läger i skuggan under ett eukalyptusträd (coolibah tree) intill en damm
(billabong) – eftersom luffaren just slaktat ett stulet får (jumbuck) blev han
rädd och i rena förskräckelsen hoppade han ner i dammen och drunknade
http://www.ibiblio.org/jimmy/folkden/Matilda.html
15
Lyssnarbank
6:1
El condor pasa
6:2
6:3
6:4
6:5
6:6
6:7
6:8
6:9
6:10
6:11
6:12
6:13
6:14
6:15
6:16
6:17
Mameluck
Return to innocence
Whenever Whereever
Whitin whitout you
El condor pasa
The Mango walk
Canoe song
Land of silverbirch
Waltzing Matilda
Kookaburra
Sakura
Månen över Kang Ting
Mameluck
Tumba
Banuwa
Sana-sa-nani-na
6:18
6:19
6:20
6:21
Pentatonisk skala
Maqam
durskala
Mollskala
6:22
6:23
6:24
6:25
5:26
6:27
6:28
6:29
6:30
6:31
panflöjt
sitar
tablas
koto
mbira
xylofon
didjerido
gong
zurna
oljefat
6:32
Eyes like Yours
http://www.ibiblio.org/jimmy/folkden/Matilda.mp3
http://www.artistdirect.com/store/artist/album/0,,277569,00.html
http://didgeweb.free.fr/music/marche.mp3
16
