Lunds Universitet Institutionen för Kommunikation och medier Medie- och kommunikationsvetenskap MKVA22:4 HT 2015 Normförhandlingen av den narcissistiska kulturen på sociala medier Författare: Alice Karlsson Handledare: Michael Rübsamen Examinator: Carolina Martinez SAMMANFATTNING Normförhandlingen av den narcissistiska kulturen på sociala medier” är skriven utav Alice Karlsson på Institutionen för kommunikation och medier vid Lunds universitet. Syftet med uppsatsen var att undersöka hur existensen av en narcissistisk kultur som norm på sociala medier förhandlas i publikens reaktioner av Essena O’neills avvikande video. O’neill spenderade flera år med att framställa sin identitet idealiserat på sociala medier, tills hon gick ut och avslöjade vad hon ansåg var sanningen bakom sociala medier, att det är en falsk värld där folk gör om sig själva för att anpassa sig till de krav som ställs i samhället. Avvikelsen sker när hon i en Youtube-video avslöjar hur hon gjort om sig själv på sociala medier för att leva upp till samhällets förväntningar. Publikens reaktioner speglar vårt mediesamhälle, då diskussionen av O’neills avvikelse säger oss något om de värderingar och normer som finns kring sociala medier. Genom en kvalitativ textanalys analyserades olika tolkningar av om det existerar en narcissistisk kultur på sociala medier eller inte. Resultatet gav splittrade uppfattningar. Normen försvarades utav en del av publiken som ett yttre påtvingande av samhällets ideal. Samtidigt förkastades normen av en del av publiken där sociala medier sågs som ett aktivt och självständigt val, där individer med svag självkänsla själva gjorde valet att idealisera sina identiteter på sociala medier. Oenigheten är ett uttryck för identitetens obundenhet i det moderna samhället som skapar en differentiering av normer. Normförhandlingen och normsplittringen är ett resultat av den frigjorda identiteten som präglar dagens samhällen. Nyckelord: Sociala medier, identitet, normer, ideal, den narcissistiska kulturen INNEHÅLL 1. INLEDNING ......................................................................................... 1 2. BAKGRUND OCH TIDIGARE FORSKNING ............................ 2 2.1 Nätverkssamhället och identiteten ............................................................................ 2 2.2 Sociala medier och identiteten .................................................................................... 3 2.3 Den narcissistiska kulturen .......................................................................................... 3 2.4 Det reflexiva identitetsprojektet ................................................................................. 4 2.6 Sammanfattning ............................................................................................................... 5 3. SYFTE & PROBLEMFORMULERING ........................................ 5 4. METOD .................................................................................................. 6 4.1 Metodval .............................................................................................................................. 6 4.2 Urval och avgränsning ................................................................................................... 6 4.3 Metodkritik......................................................................................................................... 8 4.4 Etiska forskningsproblem ............................................................................................. 9 5. TEORI .................................................................................................... 9 5.1 Normvetenskap .............................................................................................................. 10 5.2 Sociala typer .................................................................................................................... 10 6. ANALYS ............................................................................................. 11 6.1 O’neill som hjälte .......................................................................................................... 12 6.2 O’neill som skurk .......................................................................................................... 13 6.3 O’neill som narr ............................................................................................................. 15 6.4 Normförhandlingen av den narcissistiska kulturen ........................................ 16 7. SLUTSATS & DISKUSSION ......................................................... 22 1. INLEDNING Sociala medier har en betydande roll för hur människor idag interagerar och uttrycker sig själva. Med mediernas framfart har nya förutsättningar utvecklats för individer att vara både konsumenter och producenter av medierat innehåll (Hwang & Kim, 2015:478). Dessa förutsättningar gör att människor exponerar delar av sitt liv ut i offentligheten som tidigare endast erhölls privat. Sociala medier kan användas som ett verktyg för att presentera en idealiserad identitet för omvärlden (Farquhar, 2013:448). Essena O’neill är en 19-årig australienska som med hjälp av sociala medier har visat upp en idealiserad framställning av sin identitet och skapat sig en fanskara runt om i världen. Efter några år i rampljuset valde O’neill att göra en helomvändning genom att gå ut med det som hon anser är sanningen bakom sociala medier – det är en falsk värld. I en video på Youtube förklarar hon hur sociala medier är en lögn, hur alla inom branschen är olyckliga och hur hon ångrar att hon lät siffror definiera hennes värde. ”I spent twelve to sixteen, wishing I was this perfect person online, then I spent sixteen to eighteen proving my life on social media, perfecting myself enough to be that person. Everything I did in a day was for to be that perfect person online.” (O’neill 2015) Citatet ovan är från Youtube-videon publicerad den andra november 2015, där Essena O’neill avslöjar den lögn hon har upprätthållit på sociala medier. Hon har tidigare förskönat sin identitet på sociala medier för att passa in i samhällets förväntningar. En narcissistisk kultur som norm är utvecklat från det moderna samhällets osäkerhet. På grund av det otrygga och osäkra samhället så söker individer trygghet i sin egen identitet genom att bli bekräftade av sin omgivning (Giddens 1991:210). Normen handlar således om att människor använder sociala medier för att skapa en idealiserad framställning av sig själva, för att känna sig bekräftade. Avvikelsen sker när O’neill, som tidigare reproducerat normen och presenterat sig själv på sociala medier på ett idealiserat sätt, ser sociala medier som en falsk värld och avslöjar den idealiserade identiteten som en fasad för att leva upp till samhällets krav. Utgångspunkten för 1 uppsatsen är att se hur förhandlingen av normens existens tar sig i uttryck bland publiken. Förhandlingen innebär de diskussioner och de argument som publiken för fram. Sociala medier är ett stort och forskningsområde. Forskningen är bred och berör många delar av sociala medier, även sociala medier i samband med narcissism. Tillexempel Lee & Sung (2016) har undersökt sambandet mellan selfie-kulturen och narcissism och funnit att människor med en högre grad av ett narcissistiskt beteende har mer sannolikt för att posta bilder på sig själv i sociala medier. Men då den normöverträdelse som O’neill gör är så pass ny och aktuell så är det av relevans att studera publikens reaktioner. Folk förhåller sig till den narcissistiska kulturens existens på olika sätt och det säger oss något om vår tids sociala mediesamhälle. 2. BAKGRUND OCH TIDIGARE FORSKNING En narcissistisk kultur handlar om att sträva efter bekräftelse från sin omgivning och det har utvecklats till en normativ praktik på sociala medier. Därför är det relevant att kort redovisa några fält som har relevans för denna utveckling. 2.1 Nätverkssamhället och identiteten Vid millenniumskiftet tar en ny samhällsstruktur vid - nätverkssamhället (Hydén 2002:42). Den ekonomiska krisen, den informationsteknologiska revolutionen, uppsvinget av kulturella sociala rörelser var tre oberoende processer som Manuel Castells (2000, refererad i Hydén 2002:46) beskriver som anledningarna bakom nätverkssamhällets uppkomst. Internet blev det viktigaste nyckelordet i nätverkssamhället och skapade så småningom en omstrukturering av hela samhället (Hydén 2014:43). Strukturen förändrades till en internationell kultur där identiteten inte längre var bunden till ett enskilt samhälle. Med utvecklingen av sociala medier skapades en möjlighet för människor att själva producera medieinnehåll och därmed möjligheten att förmedla sin identitet på internet (Schwartz & Halegoua, 2014:1648). Hur man lär känna sitt jag handlar i dagens samhälle till stor del om att se på sin identitet online (Gonzales 2008, refererad i Davis, 2014:500). Men vad betyder egentligen sociala medier och Webb 2.0? Ett begrepp som blivit populärt för att beskriva sociala medier är ”användar-genererat innehåll”, och Gauntlett (2011:5) beskriver sociala medier som en kollektiv koloniträdgård, där individer samlas för att samarbeta tillsammans i 2 stället för att jobba i separata trädgårdar. Det kan handla om att en bild läggs upp på Facebook som sedan kommenteras och sprids vidare av andra användare. Vi skapar helt enkelt vårt innehåll på sociala medier tillsammans. Instagram är en social medieplattform som ger individer tillgång till en mängd verktyg för att kontrollera och fantasifullt skapa en framställning av sin identitet. O’neills främsta sociala medieplattform var just Instagram, där ”allt hon gjorde under en dag var för att vara den perfekta personen online”, som hon uttrycker i sin Youtube-video. Instagram har över 300 miljoner användare världen över och människor använder plattformen för att dela sitt liv i form av bilder direkt från mobilen (Instagram, 2015). Instagram blir ett uttryck för den internationella kultur som Castells (2000, refererad i Hydén 2002:46) diskuterar, där identiteten är frikopplad. 2.2 Sociala medier och identiteten Flera vetenskapliga studier om sociala mediers påverkan av vår identitetsuppfattning, av tillexempel Farquhar (2013:447), visar att sociala medie-användare idealiserar sin identitet för att uppnå bekräftelse från sin omgivning. Man kan beskriva sin idealiserade identitet på sociala medier som en dynamisk presentation av ens ”riktiga jag”, ens ”ideal-jag” och ens ”föreställda framtida jag”. Förutom att uppnå bekräftelse från sin sociala omgivning så idealiserar användare av sociala medier sin identitet för att kompensera för bristen av den icke-verbala förmedlingen som känns igen på sociala medie-plattformar där bilder är i fokus (Farquhar 2013:448). Det handlar om att användarna lägger mer fokus på vad deras bilder förmedlar då de inte kan använda ljud och röster för att förmedla sin identitet. Även Davis (2014:508) beskriver hur individer presenterar sina identiteter på sociala medier utifrån normativa förväntningar. Det handlar om att lyfta fram vissa sidor, utelämna andra och göra en strategisk inramning av sitt jag. Att ”skapa” sin identitet på sociala medier utifrån samhällets förväntningar på en själv gör att normer uppstår och reproduceras (Chayko 2004:978). 2.3 Den narcissistiska kulturen En narcissistisk kultur utvecklades i jämförelse med vad Hydén (2014:43) diskuterar om nätverkssamhällets utveckling mot ett samhälle där människor inte knyter an sin identitet till ett visst samhälle längre. Giddens (1991:25f) diskuterar det moderna samhället som en skenande värld som präglar kulturer och levnadssätt. Människor blir som omgivna av speglar 3 i nätverkssamhället där bilden av ett fläckfritt och socialt uppskattat jag ständigt är i fokus för bekräftelsesträvan utifrån (Giddens 1991:205). Narcissisten relaterar yttre händelser till självets behov med den ständiga frågan ”vad betyder detta för mig?”. Att beskriva narcissism som begrepp kan förklaras som en självupptagenhet där det pågår en inre konflikt mellan både självhat och självbeundran (Giddens 1991:202). Den reflexiva identiteten blir ett allt viktigare projekt i den narcissistiska kulturen där självet anses bräckligt, skört och splittrat. Det skapar ett behov för människor att uppnå en psykisk trygghet i en värld som känns osäker. För att uppnå trygghet söker människor ständigt bekräftelse och uppskattning för att bättra på självvärdet. (Giddens 1991:210). I det moderna samhället, där internet har öppnat upp för en global kommunikation, skapas nya möjligheter för att bli beundrad och uppskattad, inte minst på sociala medier. Ett typiskt karaktärsdrag för narcissisten är oförmågan att på allvar kunna intressera sig för sådant som inte stöttar jaget. Svårigheten att ”ge sig hän åt andra” skapar ett behov av distansering från intima kontakter. Trots det krävs det mer än någonsin större emotionell tillfredställelse och trygghet från intima relationer i det moderna samhället. Med sociala mediers utveckling har människor möjlighet att bli bekräftade samtidigt som en viss distansering går att bibehålla (Giddens 1991:205). 2.4 Det reflexiva identitetsprojektet Att den reflexiva identiteten blir ett allt viktigare projekt nämndes ovan i redogörelsen av den narcissistiska kulturen. Med hjälp av elektroniska mediers utveckling under högmoderniteten blir självets identitet påverkat av både avlägsna händelser och nära händelser (Giddens 1991:13). Medvetenheten som medierna för med sig skapar strukturer för de förmedlade erfarenheterna. Det gör att identiteten blir ett reflexivt projekt, där många valmöjligheter gör att individen måste fundera över sitt val av livsstil och hur det förmedlas till andra. Självidentiteten blir alltså hur självet reflexivt uppfattas av omgivningen (Giddens 1991:68). Något som Giddens (1991:21) poängterar är hur individens intima problem aktivt konstruerar den värld av sociala aktiviteter som hen omges av. Därför finns det ett behov av ontologisk trygghet, som innebär en upplevelse av sammanhang och stabilitet i de händelser som individen utsätts för (Giddens 1991:275). Den ontologiska tryggheten blir viktig i det moderna samhället som en slags skyddshinna som filtrerar bort det som anses vara ett hot mot den reflexiva identiteten. En förutsättning för en stabil känsla av självidentitet är att jaget och kroppen hänger samman (Giddens 1991:69f). 4 2.5 Goffmans dramaturgiska perspektiv Trots att Goffmans dramaturgiska perspektiv utvecklades under slutet av 50-talet så har det hög relevans för mitt uppsatsämne. Numera kan ett framträdande ske på den sociala mediearenan vilket skapar ny potential för intrycksstyrning. Intrycksstyrning sker när individer formar och omformar sina framträdanden för att de ska passa in i de förväntningar som finns i samhället i vilka de genomförs (Goffman 2014:39). Fasader, som innebär de avsiktliga eller omedvetna medel som används i ett framträdande får nya möjligheter på sociala medier. Det blir lättare att upprätthålla en fasad när man kan göra ett framträdande utan att fysiskt vara på plats, där man framhäver vissa saker och döljer andra. Man kan se det som ett bevarande av en social distans där det är möjligt att påverka andra människor genom att visa upp en förvrängd bild av sig själv (Goffman 2014:65). Människors motiv till att bevara en förvrängd bild av sig själv förklaras genom den uppoffring som görs för att vinna status i samhället (Goffman 2014:40). Framträdanden bekräftar och förnyar moraliska värden i samhället. Utifrån vad som anses legitimt så upprätthålls normer. Utifrån Goffman (2014:185) kallas det för framställningsstörning när någon uppträder på ett sätt som hotar skenet av konsensus. När individer utsätts för normer som strider mot deras värderingar så utsätts de för ett hot om en rubbad verklighetsbild. 2.6 Sammanfattning I detta avsnitt har förutsättningar för det nutida sociala medielandskapet presenterats. Bakgrunden visar att den teknologiska utvecklingen har förenklat den personliga framställningen, som blivit allt viktigare. Med den frigjorda identiteten i nätverkssamhället har den narcissistiska kulturen utvecklats. Utifrån kulturen skapas premisser för hur man presenterar sin identitet då kulturen präglas av en bekräftelsesträvan. Sociala medier blir i dagens samhälle ett verktyg för att bygga upp sin identitet med en förskönad framställning. Bakgrunden och den tidigare forskningen skapar en omfångsrik förförståelse inför analysavsnittet där den narcissistiska kulturens existens diskuteras i kommentarsfältet. 3. SYFTE & PROBLEMFORMULERING Uppsatsens syfte är att undersöka hur den narcissistiska kulturen kommer i uttryck som norm på sociala medier och diskuteras av publiken. Genom att identifiera publikens reaktioner av 5 den avvikelse som Essena O’neill gör i sin video så speglas förhandlingen av den narcissistiska kulturen på sociala medier. Följande frågeställningar kommer att besvaras; - Hur försvaras och förkastas normen av publiken? - Hur kan man förstå förhandlingen av den narcissistiska kulturen i ett större samhälleligt perspektiv? 4. METOD 4.1 Metodval Jag valde att göra en kvalitativ textanalys för att metoden kunde användas för att få mig att förstå materialet på ett djupare plan (Østbye, Knapskog, Helland, Larsen, 2013:271f). Tematik användes i studien, och syftar till att bestämma vad texten egentligen handlar om (Østbye m. fl. 2003.77). Studiens frågeställningar krävde en metod som gick ner i texternas djupare skikt för att se vad publikens olika förhållningssätt kring den narcissistiska kulturen som norm har för betydelse. Då jag ville ta fasta på förhandlingen av normen så krävdes det en förankring i den tematiska textanalysen i ett socialt och kulturellt sammanhang. En hermeneutisk verksamhet används för att se till den underliggande betydelsen av fallet, därför var det viktigt att göra tolkningar utifrån principen av den symtomala läsarten (Østbye m.fl, 2004:65). Det innebär att fokus låg på de underliggande och dolda betydelserna av kommentarerna till Essena O’neills video för att kunna studera sociala motsättningar, konflikter och förhållningar till normen. 4.2 Urval och avgränsning Kommentarsfältet för O’neills Youtube-video utgjorde studiens avgränsning för att studera den narcissistiska kulturen som norm på sociala medier. Genom O’neills avvikande beteende uppstår kollektiva processer där människor försöker förstå sig på beteendet, vilket ofta speglar de normer och värderingar som finns i samhället (Klapp 1954:62). O’neills publik utgjorde det material som gav information om diskussionen kring den narcissistiska kulturen som råder på sociala medier och därför avgränsades studien till kommentarsfältet av videon. Urvalet avgränsades först till 10 procent av kommentarerna utifrån ett systematiskt sannolikhetsurval, vilket innebär 290 kommentarer (28/11-15). Varje kommentarssida visade 20 kommentarer och mellan varje kommentar jag valde ut så skulle det finnas nio 6 kommentarer emellan. Denna metod skulle kunna ses som ett kvantitativt förhållningssätt men då detta urval endast medförde en snabbare överblick för att sedan fördjupas i närläsning av kommentarer så är min metod av kvalitativ form. För att se fördelningen av publikens åsikter som försvarar eller förkastar O’neills avvikelse så användes Klapps teori om sociala typer för att systematisera innehållet. Hur många försvarar hennes åsikter om en narcissistisk kultur på sociala medier? Hur stor andel förkastar hennes åsikter och existensen av en narcissistisk kultur. Hur många visar sig ha blandade åsikter? Vad säger antalet i de olika kategorierna ur ett större normativt sammanhang? Vidare gjordes ett ytterligare urval för en djupare närläsning av innehållet. Urvalet begränsas till de 30 mest uppmärksammade kommentarerna, vilket innebar ett icke-slumpmässigt urval. De mest uppmärksammade kommentarerna innebär kommentarer som fått flest röster och kommentarer utav andra användare. Urvalsstrategin valdes eftersom att de kommentarerna som på ett eller annat sätt väckt flest reaktioner bland resten av publiken är de kommentarer som är mest givande ur ett normativt sammanhang (Nilsson, 2010:129). De säger något om vad publikens reaktioner tar fasta på. Sociala fenomen som bygger på uppfattningar, normer, värderingar och roller kan bara förstås i ljuset av dess relationer (Østbye m.fl. 2013:21). Därför var det viktigt att inte stänga ute kontexten av publikens åsikter när materialet samlades in. Öppna frågor som skapade tillåtelse att vrida och vända på materialet skapade utifrån mitt teoretiska ramverk förmågan att se kommentarerna med nya ögon (Ehn & Löfgren 2012:30). Bredden på frågorna var viktig för att besvara problemformuleringen, vilket är viktigt för att slutsatserna ska generera hög validitet och reliabilitet (Ekström & Larsson 2010:14). Jag använde mig av huvudbegrepp från mina teorier och den tidigare forskningen för att se mönster och se samband i mitt material. Det var främst kopplingen till Klapps sociala typer som gjorde att indelningen av materialet kändes både tillförlitligt och giltligt. En fördel med en materialinsamling som sker genom internet är att materialet blir naturligt förekommande då det inte är producerat för att behandlas i forskningssammanhang (Berg 2015:130). Under en intervju samlar forskaren in material i en strukturerad situation och materialet kan bli påverkat av sin onaturliga situation. Dock ger inte internetmaterialet mig möjligheten att nå upp till kravet på informerat samtycke, vilket är ett etiskt problem som diskuteras längre ner i avsnittet ”Etiska forskningsproblem”. 7 4.3 Metodkritik Först och främst är normvetenskap ett ämne med stora utmaningar då det handlar om värderingar som subjektiva handlingar, samtidigt som vetenskap ska vara objektiv och opartisk (Hydén 2002:15). Dessutom är graden av förhandskunskap och tidigare erfarenheter dilemman som påverkar upptäckter i analysfasen. Det kan vara svårt att distansera sig från det man studerar och se de händelser som vanligtvis tas för givna ur ett kritiskt perspektiv (Ehn & Löfgren 2001:8). Därför är det viktigt att vara medveten om den möjliga förförståelsen som kan påverka analysen genom de historiska och kulturella erfarenheter jag som författare har (Østbye m.fl. 2004:71). Det var omöjligt att helt frigöra mig från dessa erfarenheter, och det krävdes en självreflektion då jag placerade mig själv i ett större socialt, kulturellt och historiskt sammanhang. Men då hermeneutik bygger på att man tolkar en text så krävdes det trots allt en viss förförståelse för att kunna ta sig framåt. Mina egna erfarenheter av sociala medier gick att se som ett hot med risken att vinkla analysen och metoden åt det håll som bekräftade mina förkunskaper. Men samtidigt kan egna erfarenheter bidra till att se mönster och tolka materialet på ett fördjupat sätt. Det handlar om att hitta rätt balans när man studerar ur ett normvetenskapligt perspektiv. Ett tänkbart problem var att publikens reaktioner kunde spegla de mest extrema ställningstaganden då människor ibland har en tendens för att endast kasta sig in i diskussioner som de har starka åsikter om. Det kunde generera i ett mätfel om de mer neutrala åsikterna inte kommer fram vilket sedan kunde resultera i en snedvriden analys (Østbye m.fl. 2013:39). Det var en viktig process i forskningen att reflektera över dels validiteten vilket innebär om materialet är giltigt. Även reliabiliteten som innebär att materialet tillförlitligt och slutligen om materialet är generaliserbart. Det tänkbara mätfelet som beskrivs ovan var ett problem som skulle kunna sänka tillförlitligheten, det vill säga reliabiliteten (Østbye m.fl. 2013:40f). På grund av detta möjliga problem så var mitt systematiska urval av 10 procent av kommentarsfältet nödvändigt för att få en form av överblick av publikens ställningstaganden. Man bör också vara försiktig med att se kulturella förklaringsmodeller som ett facit där man endast studerar vilken kultur människor ”har”. Det motverkar det kulturella perspektivets syfte att bortse från all kontext som påverkar hur en människa beter sig. Därför var det viktigt att undersöka hur kulturer och normer konstrueras och förändras i mediesamhället, i stället för att endast framställa människor med entydiga förklaringsbegrepp (Ehn & Löfgren 2001:12). 8 Det motiverade mig till min andra frågeställning där jag vill förstå vad förhandlingen av en narcissisk kultur säger ur ett större samhälleligt perspektiv. 4.4 Etiska forskningsproblem Vetenskapsrådet reglerar etiska riktlinjer för samhällsvetenskaplig forskning (Berg 2015:128). Riktlinjerna är formulerade på ett sätt som förutsätter att deltagare i forsknings personliga integritet ska skyddas. Problem uppstår inte sällan vid internetbaserade forskningsområden där riktlinjer som relaterar till internet är i sin begynnelse. God forskning kräver att man bedömer intresset att bedriva fri forskning med hänsyn till individer som direkt, eller indirekt har inverkan på forskningen. I digitala sammanhang kan det bli problematiskt att avgöra gränsen för att respektera och skydda de berörda individerna då materialet ofta är lättillgängligt. Berg (2015:131) betonar att ju mer utsatt situationen som ska studeras är, desto viktigare blir det att forskaren är medveten om sitt ansvar och de risker som deltagarna utsätts för. Utsatthet och risker för de individer vars citat jag har analyserat var mycket låga, då graden av känslighet som forskningsämnet handlar om ligger på en relativt låg nivå. Inte sällan är texter på internet publicerade just i syfte för att bli lästa och för att kommunicera med andra människor. Graden av anonymitet på Youtube, som är internetkällan för mitt insamlade material, kan ses som relativt hög då man själv väljer hur pass mycket information man vill dela med sig av på sitt användarkonto. Att publicera användarnamn vid de citat som användes i analysen skulle kunna resultera i att människor enkelt kan leta upp dessa användare. Valet mellan att anonymisera användarkontona eller inte har satts i relation till de tänkbara konsekvenser som kan uppstå (Berg 2015:132). Efter ett övervägande valde jag att anonymisera de användarkonton som har använts i materialet med motiveringen att deras användarnamn ändå inte fyllde någon funktion för analysen. Det handlar inte om vilka individer som kommenterar O’neills video, det handlar om vad individerna kommenterar. 5. TEORI Det teoretiska ramverket valdes ut efter sin relevans för studiens syfte och frågeställningar, samt utifrån vilka teoretiska verktyg som ansågs lämpliga för att analysera mitt material. Ett sociologiskt förhållningssätt valdes både utifrån personligt intresse men framförallt eftersom ämnet befinner sig på en nivå där sociala handlingar står i fokus. Ett normvetenskapligt 9 perspektiv hjälper mig att finna underliggande förklaringar för hur den narcissistiska kulturen förhandlas. 5.1 Normvetenskap Hydén (2002:15) anser att känslor och värderingar är betydande faktorer för studier av människors handlingar. Normvetenskap förklaras av Hydén (2002) som en vetenskap där utgångspunkten ligger i att studera vad människor anser är rätt eller fel, bra eller dåligt i olika situationer och hur det påverkar deras agerande. Det går att definiera norm antingen som en föreskrivande norm där betydelsen innebär ett förbud eller påbud. Det går också att definiera en norm som ett analysinstrument där information om vad som ligger bakom en handling innefattar normen (Hydén, 2002:59f). Man kan se samhället som ett spel där normerna i samhället kan liknas vid spelregler som beskriver vad som är tillåtet och förbjudet (Hydén 2002:69). Innehållet i reglerna (eg. normerna) utvecklas efter spelets (eg. samhällets) grundläggande idéer. James Colemans teori om sociala system inom normvetenskap är värd att nämnas då den är relevant för min uppsats. Det handlar om en skillnad mellan normens mottagare och de som gynnas av normen, vilket är normens målgrupp (Hydén 2002:103). Om grupperna överensstämmer så pratar man om gemensamma normer, men om grupperna är åtskilda så kallas det icke-gemensamma normer. När grupperna är åtskilda så finns det en kontroll över mottagarna från målgruppens sida som kan framtvinga icke-gemensamma normer som styr handlandet hos gruppen som saknar makt, mottagarna. De saknar makt eftersom de tvingas att leva i ett samhälle där deras åsikter inte överensstämmer med de normer som råder. Det kan skapa en ojämn maktfördelning i samhällsstrukturen som kan vara lätt att ta för given, då normer ofta är svåra att ta fasta på i vardagslivet. I analyskapitlet kommer denna teori ha betydelse för att kunna förklara olika reaktioner från publiken som ett tecken på ickegemensamma normer där vissa individer gynnas och andra inte. 5.2 Sociala typer Klapp (1954:56) gör ett försök att använda sig av tre sociala typer (hjälten, skurken och narren) i ett teoretiskt förhållande. Dessa roller går att betrakta som avvikelser från ett normativt centrum av konventionellt beteende, det vill säga att rollerna representerar avvikande beteenden från det som anses vanligt och normalt. Att dela in människor i olika typer är ett sätt att förstå sig på ett problematiskt beteende. Genom att olika roller tilldelas 10 avvikande personer efter kollektiva processer så speglar de samhällets normer, förväntningar och ideal. Människor framställer hjälten som en symbol för framgång och som ett slags ideal som gruppen identifierar som en bättre version av sig själv. Hjälten hyllas och belönas för att våga sticka ut (Klapp 1954:57f). Gruppen framställer skurken som en osympatisk och orättvis person som strävar efter mot-moraliska värden med en stark vilja att göra ont. Det går att se vissa likheter mellan hjälten och skurken. Båda lyckas med det mål de strävar efter men skillnaden är att hjälten väljer att göra gott och skurken väljer att göra ont. Narren däremot framställs av publiken som en svag, klumpig och enkel person vars handlingar ses som dumma och osmarta. Rollerna pekas ofta ut av gruppen utan rationalitet (Klapp 1954:59). Den spontana känslan från människor som utan större reflektion erkänner en person som hjälte, skurk eller narr förstärker argumentet för att rollerna utpekas på normativa grunder. Rolltilldelningen blir en form av normbekräftelse där människor bekräftar gemensamma värderingar och hamnar i en form av gemenskap (Klapp 1954:61). Synlighet förstärker risken för att pekas ut som en av typerna. Varje steg bort från det normativa gör att uppmärksamhet dras mot personen som sedan blir pratad om och definierad som en av typerna. Det är framförallt i kristider som behovet av att utmärka skurkar ökar (Klapp 1954:60). Då skapas en vi-känsla där skurken måste förgöras då den inte passar in i samhällets normer. Ett visst samhälle kan peka ut en person som en hjälte, samtidigt som ett annat samhälle kan peka ut samma person som en skurk. Beroende på vad samhällets grundläggande värderingar är, så pekas personer ut som olika roller därefter. Genom att se på rolltilldelningen av hjälten, skurken och narren som symboliska figurer i samhället, kan man förstå hur de bidrar till att bevara kollektiva värderingar och normer för att organisera samhället. 6. ANALYS I analysen tar jag mig an mitt material och gör en djupdykning i reaktionernas underliggande betydelser. Förhandlingarna av den narcissiska kulturen utgör det huvudsakliga fokuset i analysen. Mitt teoretiska ramverk och tidigare forskning hjälper mig att analysera materialet. För att urskilja förhållningarna till normen så delar jag upp rollutpekningen av O’neill tematiskt. I senare delen av analysen sker normförhandlingen också i en tematisk uppdelning, denna gång genom olika huvudpoänger som förs fram i kommentarernas djupare skikt. 11 ”Vilka reaktioner förmedlar publiken?” Antal personer Försvarar O’neills åsikter helt Försvarar O’neills åsikter mestadels Har delad mening om O’neills åsikter Förkastar O’neills åsikter mestadels Förkastar O’neills åsikter helt 123 19 34 39 85 Tabell 1. Totalt antal personer: 300 I Tabell 1 redovisas materialet. Publikens reaktioner är splittrade och om man sammanställer de som helt håller med O’neill och de som mestadels håller med och försvarar O’neills avvikelse så utgör de 142 personer, alltså 47 %. Dessa personer håller med O’neill om att det finns en narcissistisk kultur på sociala medier. Samtidigt utgör de som förkastar eller mestadels förkastar O’neills åsikter 124 personer, vilket utgör 41 %. Dessa personer menar att det inte finns någon narcissistisk kultur på sociala medier. De resterade 34 personer. därav 12 %, resonerade i helt delade meningar och var varken mer för eller mer emot O’neills uttalande. Det betyder att resultatet visar två fält, och ett mindre läger av neutral karaktär. Jag tolkar resultatet av reaktionerna för O’neills avvikelse som att det finns en splittrad uppfattning, det vill säga icke-gemensamma normer. Splittringen handlar dels om den narcissistiska kulturens överhuvudtagna existens, men också hur normen tar sig i uttryck på sociala medier hos publiken, och vem/vilka som skuldbeläggs för normen. 6.1 O’neill som hjälte O’neills avvikelse blir utifrån Klapps (1954:61) teori som en representation för de värderingar i samhället som användaren står bakom. Utifrån kommentarerna som står bakom den narcissistiska kulturen på sociala medier kan man förstå att det råder en viss beundran för att O’neill vågar ge sociala medier skulden för sitt dåliga mående. Nedan är ett exempel på en av kommentarerna som tilldelar O’niell rollen som hjälte. ”She's brave enough to admit that she's depressed, and has anxiety because of social media. Social media is bad for your life. She's doing the right thing.” 12 Användaren förstås utifrån vad Giddens (1991) säger om individers behov av en ontologisk trygghet i dagens samhälle, det vill säga behovet av en säker och trygg verklighet som blir den naturliga vardagen för individen. Hon blir hyllad av användaren som en modig person som vågar göra vad som här anses vara det rätta. Att påstå att sociala medier är dåligt för ens liv blir en skyddshinna. Det som anses vara ett hot mot den egna identiteten försöker här filtreras bort genom att förhålla sig till sociala medier som något negativt. ”Y'all should be ashamed of yourselves. She is a brave girl for telling you the truth about social media. She wants you to know that life isn't all picture perfect the way it appears to be on Insta. And here you all are slamming her for speaking the truth.” Användaren ovan ser också O’neill som en hjälte och försvarar O’neill syn på sociala medier genom att säga att hon är en modig tjej som berättar sanningen om sociala medier. Utifrån kommentaren kan man dra paralleller till Goffmans (2014:185) teori om framställningsstörning där användaren ovan förtvivlas av de kommentarer som är emot O’neills åsikter. Både utifrån den första meningen och den sista meningen i kommentaren ovan så kan man antyda att användaren ställer sig emot många av de andra kommentarerna vilket hotar skenet av konsensus. Uppenbarligen är folk oense i ämnet och det sker därför en framställningsstörning som det för användaren ovan ser ut att vara problematiskt att ta in. 6.2 O’neill som skurk Klapp (1954:58) beskriver att en skurk framställs som att vilja sälja ut en grupps värde och någon som saknar sympati. O’neills avvikelse kan tolkas som ett sätt för användarna att peka ut O’neill för att sträva efter mot-moraliska värden. I kommentarerna framgår det flera gånger att O’neill gör en orättvis generalisering där människor som använder sociala medier inte kan hitta den rätta balansen. Man kan se kommentarerna som ett moraliskt alarm, där användarna tycker att O’neill är orättvis och har en vilja att förstöra. Goffmans (2014:185) beskrivelse av framställningsstörning handlar om ett hot av konsensus som rubbar individens verklighetsbild. 13 ”I think a lot of people have found that balance, and I think it's unfair that she is labelling everyone as being incapable of finding the balance. She made me ashamed of enjoying using Instagram or following big accounts.” Här ser användaren O’neill som en skurk. Goffmans (2014:185) beskrivelse av framställningsstörning handlar om ett hot av konsensus som rubbar individens verklighetsbild. Här kan man se att O’neills avvikelse blir en framställningsstörning för användaren då användaren utsätts för en syn på sociala medier som strider mot dennes synsätt. Det resulterar i en rubbad verklighetsbild som ges i uttryck som en form av skam för sin sociala medieanvändning. Enligt användaren är inte en narcissistisk kultur på sociala medier något som gör att individer behöver idealisera sin identitet. Den framställningsstörning som sker här hotar det nöjet som användaren tidigare upplevt för Instagram och att följa stora sociala medie-användare. ”To be honest I don't have an issue with social media. She's the issue not social media. The reason it's all messed up is because of people like her.” Här är en annan användare som också tilldelar O’neill rollen som en skurk. Här fördöms O’neill för att vara en av de personer som är en del av problemet. Kommentarens rolltilldelning kopplas utifrån Klapps (1954:58) beskrivelse som att skurken ses som någon som skapar kris i samhället. Då O’neill skyller problemet med att leva upp till en idealiserad identitet på sociala medier, så skyller användaren i stället problemet på O’neill och personer som henne. Den kris i samhället som skurkar pekas ut för att skapa enligt Klapp, (1954) skulle i detta fall kunna handla om behovet av att bekräfta sitt låga självvärde. Dock drabbar uppenbart inte den narcissistiska kulturen alla och användaren förnekar den narcissistiska kulturens problematik på sociala medier. Orsaken till att människor strävar efter bekräftelse på sociala medier är enligt användaren på grund av hur O’neill och liknande personer agerar. Den narcissistiska kulturen förstås här som ett eget val där vissa individer framställer sig själva på ett idealiserat vis och därför reproducerar ideal. Användaren förnekar inte existensen av att det finns problem inom sociala medier, även om individen själv inte påstår sig bli drabbad. Att erkänna problemet och skuldbelägga en viss typ av människor, samtidigt som det sker en förnekelse av den egna påverkan, kan ses som en strävan efter ontologisk trygghet (Giddens 1991:275). Även den första rolltilldelningen där 14 O’neill sågs som en hjälte kunde ses som en form av ontologisk trygghet, men här sker försöket till att bevara stabilitet genom en motsatt form av skuldbeläggning. Användaren utsätts för hot av den reflexiva identiteten, genom att sociala medier skapar normer som pressar individer att förhålla sig till. Därför blir skurk-utpekningen en sorts skyddshinna för att försöka bevara sin stabila identitet. 6.3 O’neill som narr Klapp (1954:58) beskriver narren som en svag person vars handlingar anses dumma och icke intellektuella. Att tilldela en person rollen som narr i stället för skurk handlar om att personen anses vara för dum för att utgöra ett större hot. Det sker i situationer där personen inte anses vara värd att ta seriöst. Utifrån ett större perspektiv så har betydelsen av en narr-tilldelning att man bekräftar hur ointelligent och dumt O’neills beteende är. Nedan är ett exempel på hur O’neill tilldelas rollen som narr. ”You can't really blame a kid for being brainwashed by a psychological system, implemented into social media, facebook games or MMORPGs with the implicit intend to control your behavior.” Enligt kommentaren så anses O’neill vara hjärntvättad av ett psykologiskt system med den underliggande intentionen att kontrollera andras beteende. Användaren ovan indikerar att O’neill är svag då hon blir kontrollerad utifrån vilket enligt Klapps (1954:62) teori kan ses som en form av status-förminskning. Utifrån kommentaren blir det ett sätt att bekräfta den gemensamma värderingen att sociala medier är en stark kraft som har förmågan att hjärntvätta individer som är för svaga för att stå emot. Den narcissistiska kulturen försvaras som en yttre påverkan som kontrollerar hur individer agerar. ”Kids are so confused these days. It's so sad.” Användaren ovan tilldelar också O’neill rollen som narr. O’neill skildras som en förvirrad person, vilket användaren tycker är sorgligt. Precis som föregående kommentar så är narrtilldelningen ett sätt att status-förminska O’neill. Ett sätt att behålla makten är att tilldela rollen som narr, då ingen vill följa en svag och icke intellektuell individ (Klapp 1954:60). Utifrån kommentaren är det svårt att få ett grepp om vad användaren själv anser om normerna 15 på sociala medier. Det finns en möjlighet att kommentaren är ett försvar mot O’neills normöverträdelse. Då kan man föreställa sig att kommentaren riktar sig till publikens reaktioner, vilket i stället skulle göra O’neill till en hjälte då användaren tilldelar publikens reaktioner som sorgliga. Men mer sannolikt är ”kids” ett annat ord för O’neill och människor som också idealiserar sina identiteter på sociala medier. Kommentaren pekar i så fall ut en stor del av samhället som svaga. Utifrån kommentaren är det svårt att finna den underliggande förhållningen till den narcissistiska kulturen. Men eftersom användaren uttrycker att det är sorgligt att individer är så förvirrade idag så är det troligt att normen ses som en tvingande riktlinje som individer förhåller sig till. 6.4 Normförhandlingen av den narcissistiska kulturen Hydéns (2002:59) normbegrepp används här som ett analysinstrument för kommentarerna och användas som ett verktyg för att undersöka förhandlingen av den narcissistiska kulturen. Genom att dela upp kommentarerna tematiskt utifrån publikens olika förhållningssätt till normen så kan normen förstås ur ett större samhälleligt perspektiv. Den narcissistiska kulturen som orsak till anpassning efter skönhetsideal ”I change my forehead size, nose size, make my lips bigger, my waist smaller, edit makeup on, and the list goes on and on. And why? Not because I am obsessed with social media, because I am obsessed with people accepting me. Societies pressures on teenagers is becoming an epidemic. We change ourselves to fit into societies norms and idea of "perfection". when, in fact, perfection is non-existent. Perfection corrupts all of us, and we get sucked in and can't find a way out…” Rädslan att bli övergiven i det moderna samhället skapar ett behov hos människan att ständigt bli bekräftad. Utifrån Giddens (1991) tolkning av Lasch (1980) så utvecklas den narcissistiska kulturen som ett försvar för identitetens tillhörighetskris. Likt med hur Goffman (2014:39) resonerar så formar individer sina framträdanden för att de ska passa in i samhällets förväntningar. Kommentaren skuldbelägger inte sociala medier som fenomen utan det är samhällets normer och idéer om perfektion som korrumperar individen till att anpassa sig efter normer och skönhetsideal för perfektion. Sociala medier används för att reproducera samhällets krav och gör att människor känner ett behov av att göra om sig själva för att bli accepterade. 16 De utseendemässiga ändringarna som användaren gör för att bli accepterad i samhället kan förstås utifrån den kärnpunkt som kroppen utgör i identitetens reflexiva projekt i den narcissistiska kulturen. Giddens (1991:202) diskuterar narcissism i förhållande till att kroppen blir ett instrument för att uppnå fysisk tillfredställelse med sin identitet. Bristen av verbalt framträdande på en social medieplattform som Instagram kan skapa en kompensation i det visuella framträdandet där mycket fokus läggs på den utseendemässiga intrycksstyrningen (Lee 2013:448). Den narcissistiska kulturen och idén av perfektion skapar den bräckliga identiteten. Individer har ett behov av att framträda på ett sätt som ger social bekräftelse (Goffman 2014:40). För samtidigt som användaren uppenbarligen inte är positiv till de krav som ställs i samhället, så blir sociala medier ett verktyg för individen att försköna sitt framträdande för att nå upp till dessa krav. Den narcissistiska kulturen domineras av att individerna känner liten eller ingen kontroll. Användarens kommentar blir ett exempel på hur den narcissistiska kulturen drabbar individen mot sin egentliga vilja. Den narcissistiska kulturen som orsak till förfalskade identiteter ”Social media has made so many people fake. It has it's positives, but this society is not the best. Everyone is obsessed with the way they look, people are becoming more fake, a lot of things are not real anymore because people are choosing to live like this. I do not know how to explain it but some people care more about posting pictures from something on social media than actually enjoying it. People nowadays also feel pressured to be better than everyone else, and to prove how better they are than everyone else. It makes me really mad but that is my opinion!!!!!!” Användarens kommentar relaterar till den föregående kommenteraren som belyste den narcissistiska kulturen som en orsak till att eftersträva skönhetsideal och göra om sig själv för samhällets ideal. Här uttrycks en besatthet för hur individer ser ut, där ordet ”oäkta” kan förstås som att individers besatthet handlar om att leva upp till något som de egentligen inte är. Det kan liknas vid det Farquhar (2013:447) beskriver om att sociala medie-användare idealiserar sina identiteter för att uppnå bekräftelse från den sociala omgivningen. Den 17 narcissistiska kulturen blir ett sätt att förvränga sin identitet och normen skapar förfalskade personer enligt kommentaren ovan. I början av kommentaren är det sociala medier som skuldbeläggs för att individer har ett behov av att förfalska sig själva. Men längre ner i kommentaren kan man antyda att användaren skuldbelägger den narcissistiska kulturen ur ett större samhälleligt perspektiv. Dagens samhälle kan uppfattas bestå av handlingar där individer känner press på att bevisa sitt värde. Handlingarna uttrycks ofta i sociala mediesammanhang och troligtvis är det orsaken till den första meningen i kommentaren. Kulturen kommer till uttryck i en negativ form. Kommentaren tilldelar individer i dagens samhälle en självupptagenhet som enligt Giddens (1991:202) kan ses som ett typiskt narcissistiskt personlighetsdrag. När individen i det reflexiva identitetsprojektet hela tiden behöver reflektera över hur andra uppfattar en så kan krav på att bevisa sig själv uppstå, som användaren ovan skriver i slutet av kommentaren. Det kan också förstås utifrån Goffmans dramaturgiska perspektiv (2014). För att vinna status i samhället görs uppoffringar av individer för att styra intrycket mot en idealiserad identitet. En sådan uppoffring kan vara att människor väljer att ladda upp bilder på sociala medier istället för att njuta av stunden, som användaren nämner. En social distans skapas när individer förvränger sin identitet (Goffman 2014:66) Att ladda upp bilder på sociala medier blir en strategi för att förvränga sin bild av sig själv och bevara en form av social distans och därmed var frånskild från intim kontakt. Den narcissistiska kulturen som en orsak till bekräftelsebehovets fokusering ”I understand. I'm nowhere near instagram famous but the feeling i got when i first got a bunch of likes from strangers on my first pic... it was sort of a high. I can see how it could become a sort of addiction.” ”On the downside social media makes some determine their self worth based on their likes and comments.” Att få uppskattning och bekräftelse kompenserar för det osäkra självvärdet (Giddens 1991:204). Förhållningen till normen blir en slags skuldbeläggning för hur individer låter sitt självvärde baseras på hur pass bekräftade de blir på sociala medier. Att sociala medier öppnar upp för en era av att bli bekräftad av okända människor kan ses som önskvärt utifrån de svårigheter som narcissisten har för intimitet. Att få en ”like” är en form av bekräftelse samtidigt som det sker i en form av distansering då individer avskiljs av skärmar. I jämförelse 18 med den tidigare bekräftelsen som förr i tiden skedde öga mot öga så kan individer i den narcissiska kulturen nu uppnå beundran och uppskattning utan att behöva ”ge sig hän åt andra”. Den översta kommentaren visar förståelse för det beroende som en ”like” ger i den narcissiska kulturen. Men i den narcissistiska kulturen bättrar ”likes” och kommentarer endast på självvärdet för stunden. Eftersom jaget är splittrat och skört i det otrygga samhället behöver individer ständigt ny bekräftelse (Giddens 1991:2010). Normen utifrån dessa kommentarer förstås som att individer känner ett behov av att idealisera sina identiteter på sociala medier för att få ”likes” och kommentarer som därmed höjer deras självvärde. Den narcissistiska kulturen som ett resultat av en låg självkänsla ”Your problem is not social media, is your lack of self-esteem so learn to love yourself first and then you could use social media (a good thing) properly.” Skulden för de individer som använder sociala medier till att idealisera sin identitet läggs på individerna själva och deras låga självkänsla. Individer som har en skör självkänsla behöver bekräftelse utifrån och faller offer för att uppnå och upprätthålla normen för vad perfektion anses vara (Giddens 1991:202). Det kan även relateras till uppoffringen för att vinna status i samhället (Goffman 2014:65). Utifrån kommentaren är sociala medier ett positivt fenomen och även om kommentaren inte explicit förklarar vad sociala medier bör användas till så är det en tydlig förkastelse av O’neills avvikelse. Kommentaren ser sociala medier som fria från krav och utan samband med den narcissistiska kulturen. Den narcissistiska kulturen kan förstås existera eftersom O’neill påstås ha en låg självkänsla, vilket är ett av kulturens huvuddrag. Men kommentaren förkastar påståendet att det är sociala medier som skapar kulturens bekräftelsebehov och strävan efter att leva upp till krav. Den narcissistiska kulturen som ett fritt val ”It ENTIRELY depends on how YOU use it. I think the main purpose of it is connecting with the world, see how other people think, meet people, share interesting things. It's not just fame” 19 Användaren argumenterar emot O’neills avvikelse och belyser andra sidor av sociala medier. Sociala medier beskrivs här som ett fenomen som är både äkta och skapar gemenskap. Fenomenet utgör möjligheter för det reflexiva identitetsprojektet att vara autentiskt (Giddens 1991:99). Sociala medier blir enligt användaren vad man gör det till, och likt med ovanstående kommentar finns det en form av självständighet och frihet som genomsyrar kommentaren. Här ses inte sociala medier som ett negativt fenomen, utan med samhörighet som huvudsyfte. Kommentaren kan liknas vid Giddens (1991:13) syn på människan i det moderna samhället som ett reflexivt projekt där valmöjligheterna är många. Den narcissistiska kulturen är inte en allmän utveckling på sociala medier utifrån kommentaren. Att använda sociala medier för att göra om sin identitet och idealisera sitt jag är ett val som individer aktivt själva väljer. 6.5 Sammanfattning Förhållningen till den narcissistiska kulturen på sociala medier var splittrad i både kommentarerna som analyserades utifrån Klapps sociala typer och de fem huvudpoänger som publiken förmedlade i normförhandlingen. O’neill pekades ut både som en hjälte, skurk och narr vilket bekräftar den oense förhållningen till normen. Människor har ett behov av att peka ut en avvikande person i konsensus, så när rollutpekningen trots det sker motsägelsefullt så kan det förstås som att det rör sig om ett problematiskt ämne där normer och värderingar inte överensstämmer i samhället (Klapp 1954:59). O’neill pekades ofta ut av publiken i ett samtal till resten av publiken. Det kan förklaras genom att publiken har ett behov av att förmedla sina egna erfarenheter och åsikter om ämnet ut till andra människor för att det rör sig om ett ämne som anses viktigt. Ämnet engagerar människor och Klapp (1954:61) förklarar hur behovet av att peka ut en avvikande person ökar när samhället befinner sig i en orolig period. Utifrån de uppdelade kommentarerna som redovisade för normförhandlingen av den narcissistiska kulturen så resulterade utformningen främst i två skilda läger. De tre översta synsätten försvarar O’neills avvikelse och erkänner den narcissistiska kulturens existens på sociala medier. Något som förekom i flera kommentarer var hur sociala medier bidrar till idealbilder och legitimerar vad som anses vara perfektion. Normerna om idealbilder och perfektion reproduceras på nytt genom att människor fortsätter att dela med sig av sina idealiserade identiteter som blir bekräftade genom ”likes” och kommentarer. Kommentarerna kan förstås som att sociala medier gör att människor idag ständigt påminns om att presentera ett fläckfritt jag för att uppnå den bekräftelse som de behöver. Det resulterar i bräckliga 20 identiteter där samhällets syn på perfektion korrumperar individer. Den narcissistiska kulturen på sociala medier försvarades som en samhällelig yttre påverkan där individen blev som ett offer som inte kan stå emot de krav som ställs. Det beskrevs bland annat som ett psykologiskt system som finns i sociala medier, där människors beteenden kontrolleras eftersom dem blir hjärntvättade. Det är också utifrån bekräftelsen som ”likes” och kommentarer ger som skapar ett beroende av bekräftelse och att hela tiden sträva efter perfektion enligt samhällets syn. Kommentarerna bekräftar det Davis (2014) och Farquhar (2013) beskriver om hur individer idealiserar sina identiteter utifrån normativa förväntningar för att uppnå bekräftelse från sin sociala omgivning. De två sista huvudpoängerna förkastar den narcissistiska kulturen genom att poängtera människan som en fri och självständig individ som är kapabel att hitta en balans i användandet av sociala medier. Att människan är fri kan ses som den naturliga inställningen i vardagslivet och skapar en slags ontologisk trygghet för individerna (Giddens 1991:48). Friheten och det egna valet blir en skyddshinna för de individer som förkastar normen. Normen här handlar alltså om att människan är fri och att de som har en god självkänsla inte drabbas av den narcissistiska kulturen på sociala medier. Det blir vad man gör det till enligt de användare som förkastar normen. Det läggs ingen skuld på sociala medier och samhället som sätter krav och press på perfektion att förhålla sig till. Här ses sociala medier i stället som ett sätt att skapa gemenskap, dela intressanta saker och förstå hur andra människor tänker. Det kan liknas vid Gauntletts (2011:5) beskrivelse av sociala medier som en kollektiv koloniträdgård där individer samlas för att samarbeta. Normen om sociala mediers påverkan på individen enligt de som förkastar den narcissistiska kulturen ser sociala medier som ett fritt verktyg där självvärdet och den rätta balansen avgör vad man använder det till. För att förstå de olika förhållningarna till normen så är Hydéns (2002) synsätt på samhället som ett spel användbart. Normen om den narcissistiska kulturen på sociala medier resulterar i att användare på sociala medier anser det vara normalt att idealisera sin identitet. Eftersom spelregler (eg. normer) utvecklas efter spelets (eg. samhällets) grundläggande idéer så bidrar de spelregler som råder till att bevara kollektiva värderingar och reproducera spelets grundidéer. Alltså bevaras normen om att sociala medier används för att framställa sig själv idealiserat genom att samhällets grundläggande idéer skapar förutsättningar för att individer gynnas av att följa normen. Att normen både förkastas och försvaras innebär att det enligt Hydén (2002:103) rör sig om en icke-gemensam norm. Förhandlingen uttrycker olika grupper 21 som på olika sätt gynnas eller missgynnas av att normen existerar och förhandlingen uttrycker även den ojämna vinst som går att erhålla genom att idealisera sin identitet på sociala medier. Individer som bygger upp en fanskara på sociala medier gynnas av bekräftelse, status och inte sällan ekonomiska fördelar. De som försvarar O’neills avvikelse är inte sällan de som beskriver hur de gör om sig själva för att passa in i samhällets krav. Tidigare har analysen byggt på att individerna som försvarar normens existens har en negativ syn på den, där individerna inte känner någon kontroll. Men kanske försvarar de normens existens som en medveten strategi. Det kan ses som ett sätt för individerna att legitimera sina idealiserade identiteter, i en form av ”jag vill egentligen inte, men jag har inget val”-anklagelse. Att skuldbelägga samhällets krav på sin idealiserade identitet på sociala medier blir ett sätt att behålla kontrollen och bevara samhällets grundläggande idéer, samtidigt som de förskjuter idén att de själva gör valet att idealisera sin identitet på sociala medier. Vidare kan man ifrågasätta om O’neills avvikelse egentligen är ett sätt att vinna legitimitet hos en ny publik. Att göra en avvikelse mot en norm kan ses som ett taktiskt drag där identiteten omskapas. I grund och botten skulle det i så fall ändå röra sig om en idealiserad identitet, dock till en ny publik. 7. SLUTSATS & DISKUSSION Syftet med uppsatsen var att undersöka hur en narcissistisk kultur kom i uttryck som norm på sociala medier, och hur dess existens förhandlades av publiken. Jag har fått en bred och samtidigt djup uppfattning om normen genom att studera reaktionerna på Essena O’neills avvikelse. Framförallt genom att se till både antalet som är för och emot hennes uttalande och gå in på vad deras reaktioner faktiskt säger på djupet i ett större abstrakt sammanhang så har min förståelse för det sociala medie-samhället har tagits till en ny nivå. Det övergripande sättet att försvara den narcissistiska kulturens existens skedde genom att människor gav sociala medier och samhället skulden för att ställa krav på individer som tvingades agera utefter samhälleliga förväntningar. Det fanns en negativ syn på normen, men dess existens försvarades som en tvingande påverkan på individer. Normen försvarades dels som ett kontrollerande psykologiskt system som hjärntvättade de sociala medie-användarna. Den försvarades även som att samhället skapade bräckliga identiteter där krav på perfektion ställdes på individer att förhålla sig till, samt att ”likes” och kommentarer skapade ett 22 beroende av att idealisera sig för att få bekräftelse. Det handlade alltså om en korruption från samhället med bestämda idéer för vad som ansågs vara idealiserat, något som inte gick att bortse från, enligt användarna. De som förkastade den tvingande narcissistiska kulturen såg i stället sociala medier som ett fritt val för hur de används, där människor kan hitta en balans och inte behöver använda sociala medier för att få bekräftelse. I stället för att skuldbelägga samhället och sociala medier som ett yttre krav så sågs den omgjorda identiteten som präglar den narcissistiska kulturen som ett aktivt och självständigt val där individer med svag självkänsla själva gjorde valet att omforma sina identiteter på sociala medier. Användarna ansåg att om man har en bra självkänsla så behöver man inte använda sociala medier för att idealisera sin identitet utan i stället använda fenomenet för att dela med sig av intressanta saker, skapa gemenskap och lära känna nya människor. Vad säger förhandlingen av den narcissistiska kulturen på sociala medier ur ett större samhälleligt perspektiv? Först och främst är det viktigt att understryka att presentera sig själv idealiserat knappast är något unikt med just sociala medier. Att ha ett behov av att bli omtyckt och därför idealisera sina framträdanden inför andra människor är inget nytt handlingssätt. Men med nätverkssamhällets omstrukturering av samhället och identiteten som därav blev obunden till ett visst samhälle, har ett behov av att uppnå psykisk trygghet blivit viktigare. Den psykiska tryggheten kräver bekräftelse utifrån andra människor och med sociala mediers uppkomst har möjligheten för att visa upp sig själv för att bli bekräftad underlättats. Man kan helt enkelt säga att sociala medier underlättar fasaden av den idealiserade identiteten, bland annat genom att retuschera de bilder som man lägger upp och genom att välja ut vad man vill visa och vad man vill dölja. Sociala medier förenklar intrycksstyrningen och för människor som har ett behov av bekräftelse kan sociala medier bli ett verktyg att ta till för att nå tillfällig självuppskattning. Den bräckliga identiteten som kräver bekräftelse och sociala mediers förenkling för att idealisera sin identitet förklarar hur den narcissistiska kulturen blivit en stark norm på sociala medier. Rent generaliserat så var 47 % positiva till O’neills normbrytning och 41 % var negativa. Oenigheten kan ses som ett uttryck för den obundna identiteten som kännetecknar nätverkssamhället. Eftersom det råder en osämja om den narcissistiska kulturens existens på sociala medier så rör det sig som tidigare konstaterats om icke-gemensamma normer. Som 23 tidigare diskuterat utvecklas normer efter samhällets grundläggande idéer och eftersom identiteter i dagens samhälle är obundna till ett visst socialt system så skapas en differentiering av normer. Ur ett större perspektiv är den normförhandling och normsplittring som sker ett resultat av den frigjorda identiteten som präglar dagens samhällen. För vidare forskning föreslår jag att man undersöker dolda motiv för välkända sociala medieaktörers avvikelser. I min studie har fokus varit att se till publikens normförhandling. Men jag ser anledning att vidare forskning även belyser den avvikandes perspektiv. Norges största bloggerska Sophie Elise Isachsen gjorde en liknande avvikelse undertiden som denna uppsats skrevs, hon avslöjar sanningen bakom sina ”perfekta” bilder. Kanske är det början till en ny social strömning i sociala mediesfären. Därför är normer på sociala medier utifrån välkända sociala medie-användares perspektiv relevant för vidare forskning. Referenser Berg, Martin (2015). Netnografi: att forska om och med internet. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur Davis, JL 2014, 'Triangulating the self: Identity processes in a connected era', Symbolic Interaction, Vol. 37, no. 4, pp. 500-523. DOI: 10.1002/symb.123 Ehn, Billy & Löfgren, Orvar (2012). Kulturanalytiska verktyg. 1. uppl. Malmö: Gleerup Ekström, Mats & Larsson, Larsåke (red.), Metoder i kommunikationsvetenskap, 2. uppl., Studentlitteratur, Lund, 2010 Farquhar, L n.d (2013). Performing and interpreting identity through Facebook imagery. Convergence-The International Journal Of Research Into New Media Technologies. 19, 4, pp. 446-471. DOI: 10.1177/1354856512459838 Gauntlett, David (2011). Making is connecting: the social meaning of creativity, from DIY and knitting to YouTube and Web 2.0. Cambridge: Polity 24 Giddens, Anthony (1999). Modernitet och självidentitet: självet och samhället i den senmoderna epoken. Göteborg: Daidalos Goffman, Erving (2014). Jaget och maskerna: en studie i vardagslivets dramatik. 6. uppl. Stockholm: Studentlitteratur Hwang, H, & Kim, K, (2015). Social media as a tool for social movements: The effect of social media use and social capital on intention to participate in social movements, International Journal Of Consumer Studies, Vol 39, ss. 478-488. DOI: 10.1037/t12748-000 Hydén, Håkan (2002). Normvetenskap. Lund: Sociologiska institutionen, Univ Instagram (2015). Hämtad: 2015.12.02 - https://www.instagram.com/about/us/ Lee, J, & Sung, Y 2016, Hide-and-Seek: Narcissism and 'Selfie'-Related Behavior, Cyberpsychology, Behavior & Social Networking, 19, 5, pp. 347-351, Business Source Complete, EBSCOhost. DOI: 10.1089/cyber.2015.0486 Nilsson, Åsa (2010). Kapitel 4, Kvantitativ innehållsanalys. I Ekström, Mats & Larsson, Larsåke (red.) (2010). Metoder i kommunikationsvetenskap. 2. uppl. Lund: Studentlitteratur Schwartz, R, & Halegoua, G (2015). The spatial self: Location-based identity performance on social media, New Media and Society, Vol. 17, no. 10, p. 1643-1660. DOI: 10.1177/1461444814531364 YouTube, LLC. (2015) Essena O'Neill - Why I REALLY am quitting social media - (Original Video). https://www.youtube.com/watch?v=Xe1Qyks8QEM (Hämtad 2015.11.24) Østbye, Helge, Knapskog Karl, Helland Knut, Larsen, Leif Ove (2004). Metodbok för medievetenskap. 1. uppl. Malmö: Liber ekonomi 25