FRAMTIDENS UTMANINGAR #1
En studie av hur
digitaliseringen påverkar
små och medelstora
svenska företag
GENOMFÖRD AV HELLO FUTURE
FÖR TILLVÄXTVERKET
Sammanfattning
Rapporten beskriver resultatet från den kvalitativa intervjustudie
kring hur svenska SME’s hanterar digitalisering som Hello Future AB
genomförde hösten 2015 i samverkan med Tillväxtverket.
Digitalisering påverkar deltagande företag i följande områden
• Kundernas förväntningar och beteenden
• Större krav på och omfattning av omvärldsbevakning/influens utifrån
• Ökade möjligheter till tjänste- och produktutveckling
• Kommunikation internt och externt
Fem huvudutmaningar som företagen måste hantera till följd av digitaliseringen
• Ökande krav på snabb och tydlig kommunikation
• Omvärldsbevakning och influenser
• Att förändra affärsmodeller
• Eftersläpande IT-stöd
• Kompetensförsörjning
“Digitalisering är
en viktig punkt på
agendan. Den kommer
upp varje gång teamet
träffas, i bolaget är den
uppe varje dag.”
— Anders Carlén, Vendator
Deltagare i studien
Håkan Pohl, VD
KC Motors
Anders Carlén, Delägare och Chef Affärsutveckling
Vendator AB
Peter Wigert, VD
Medborgarskolan Stockholm
Erik Wikander, VD
Mäklarhuset
Jens Wikström, Platschef
Martinssons AB Kroksjön
Anders Westermark, VD
Norran AB
Martin Krupicka, VD
Brokk AB
Simon Tingell, VD
Trickfabriken
Trots att vi eftersträvat en jämn könsfördelning i urvalet är samtliga respondenter män. Detta har sina orsaker men är oavsett vilka förklaringarna är en tydlig brist i studiens urval.
Sammanfattning Fem huvudutmaningar
Ökande krav på snabb och tydlig kommunikation
Eftersläpande IT-stöd
Kravet på säljare att kunna uttrycka sig snabbt och korrekt i skrift har ökat, kunderna
Digitaliseringen har medfört att många människor idag har en högre kravbild kring vad man
förväntar sig ett snabbt, användbart svar tillbaka. Detta innebär en fundamental omställning
förväntar sig av ett IT-stöd jämfört med tidigare, vilket många av dagens IT-lösningar inte
för säljprocessen och innebär att nya typer av processer måste utvecklas för att kunna möta
klarar av att möta. Bristfälligt utformat IT-stöd med undermålig användbarhet utgör i vissa
kundens beteende.
fall ett arbetsmiljöproblem. Utmaningen för många företag är därför att hitta IT-stöd som är
flexibla och användbara nog att följa med i företagets utveckling och möta de anställdas
Svårhanterlig omvärldsbevakning
Omvärldsbevakning är i regel en stor utmaning då källorna till influenser och impulser är
konstant ökande kravbild.
väldigt många och flödet av olika typer av information man kan ha nytta av att ta till sig är
Svårigheter med kompetensförsörjning
oerhört stort. Det är dels den ökade mängden information, men även tempot i vilken den
Digitaliseringen innebär att kombinationen av ny teknik för produktion och nya beteenden
produceras och sprids, som i många fall utgör en stor utmaning för företagen. Detta innebär
hos kunderna medför nya kompetensbehov hos företagen. I många fall ser man att nya
att strategiska processer måste utvecklas för att kunna hålla en bra omvärldsbevakning och
kompetenser man inte tidigare haft i sin organisation kommer att vara nyckelkompetenser
identifiera rätt influenser att agera på.
att ha i företaget i framtiden. Utbildningssektorn klarar inte alltid av att följa det snabba
utvecklingstempo som näringslivet håller, vilket inom vissa branscher medför ett glapp
Förändringar i affärsmodeller
Förändringar i kundbeteendet till följd av digitaliseringen, gör att många analoga
affärsmodeller är på väg att urholkas vilket i sin tur leder till ökade behov av nya
affärsmodeller. Digitaliseringen medför även ökade möjligheter att utveckla och öka värdet
på de produkter och tjänster man producerar, vilket många av de deltagande företagen ser
som en stor möjlighet.
mellan vad studenter som utbildas kan och vad de yrken de utbildas för kräver.
Fem utmaningar med digitalisering
ÖKANDE KRAV PÅ SNABB OCH
TYDLIG KOMMUNIKATION
SVÅRHANTERLIG
OMVÄRLDSBEVAKNING
SVÅRIGHETER MED
KOMPETENSFÖRSÖRJNING
FÖRÄNDRINGAR I
AFFÄRSMODELLER
EFTERSLÄPANDE
IT-STÖD
FRAMTIDENS UTMANINGAR #1
www.hellofuture.se/framtidensutmaningar
Ökande krav på snabb och
tydlig kommunikation
Kravet på säljare att kunna uttrycka sig snabbt och
korrekt i skrift har ökat, kunderna förväntar sig ett
snabbt, användbart svar tillbaka. Detta innebär en
fundamental omställning för säljprocessen och innebär
att nya typer av processer måste utvecklas för att
kunna möta kundens beteende.
“Svar ska ske fort som fan, inte mer än
30 minuter tills man har en offert eller
en kalkyl eller något.”
— Håkan Pohl, KC Motors
Ökande krav på snabb och tydlig kommunikation
Distansbaserade säljprocesser
Samtliga företag i studien upplever ett ökat krav från omvärlden på snabb och
tydlig kommunikation. Kravet yttrar sig inom en rad olika områden på ett antal
olika sätt och innebär en utmaning för olika individer och roller inom
företagen. Kravet på säljare att kunna uttrycka sig snabbt och korrekt i skrift
har ökat, speciellt inom sektorer där det tidigare inte varit ett särskilt högt krav
på just den aspekten. Detta ställer högre krav på dagens säljare som förutom
att behärska det fysiska mötet med en kund, vilken man traditionellt haft som
sin styrka, nu även måste kunna behärska en säljkonversation som sker på
“Vi gör ett antal affärer där vi inte träffar kunden alls, vi kommunicerar via
mail och telefon. Var ganska få förut, är c:a 30% av vår affär idag. Vi har satt
policy kring hur vi kommunicerar, vi har ett schysst sätt med en schysst
grammatik och en schysst svenska. Svar ska ske fort som fan, inte mer än 30
minuter tills man har en offert eller en kalkyl eller något. Har två affärer i
orderstocken just nu baserat på just det här”
— Håkan Pohl, KC Motors
distans. Denna typ av distansprocess sker i ett betydligt mer avskalat format
där många av de fysiska faktorer i konversationen man som säljare haft som
tillgång för att kunna läsa av kunden och behovsanpassa sin process nu inte
finns tillgängliga på det sätt man är van vid. Detta innebär en fundamental
omställning för säljprocessen och innebär att nya typer av processer måste
utvecklas för att kunna möta kundens beteende.
Digitalisering av affär
Förfrågningar från kunder inkommer i allt större utsträckning digitalt och
kunderna förväntar sig ett snabbt svar som inte bara bekräftar att deras
förfrågan är gjord, utan även ger dem ett användbart svar tillbaka. Har
exempelvis en kund gjort en förfrågan kring en offert, order, vara eller en
leverans förväntar man sig ett omedelbart svar på sin fråga utan någon större
tidsfördröjning. Digitaliseringen har medfört att systemintegreringar möjliggör
blixtsnabba svar på kunders förfrågningar, vilket i sin tur i takt med att olika
lösningar för detta nått marknaden lett fram till ett förändrat kundbeteende
där kravet på snabba svar med meningsfull information ökat jämfört med
tidigare.
“Det är lättare att komma i kontakt med personer vilket gör att du kan både ha
fördel och nackdel av det i affärerna. Det gör också att det förväntas ett helt
annat jobb av en säljare idag än vad det gjorde förr. Idag skickar du ett mail
med information direkt till dem. Förut var det ett papper med en utskrift och
man förväntade sig kanske inte ett svar direkt. Nu vill man ha svar på en gång,
hur ser det ut? Förr, tio år sedan, var man tvungen att gå ut och inventera, hur
såg det ut, nu får man rätt svar i systemet på en gång så kunderna förväntar sig
ett snabbt svar som kommer direkt”
— Jens Wikström, Martinssons
Ökande krav på snabb och tydlig kommunikation
Smartare kommunikation
Flera av företagen upplever att deras marknadskommunikation och
kommunikation med kunder i allt större utsträckning måste hålla en högre och
smartare nivå än tidigare för att nå ut i det kommunikationsbrus som idag
råder. Modellerna för att kommunicera med kunder och presumptiva kunder
går åt skräddarsydda, mer komplexa, smarta lösningar som bygger på modern
“Vi kommer nog sluta skicka ut katalogen när vår hemsida är mer inspirerande.
Vi kommer behöva ta fram berättelserna mer frekvent och med mer fokus.
Intervjuer med kursdeltagare och de verksamheter vi gör tillsammans med
invandrarföreningarna ute i Rinkeby som ju är varumärkeshöjare. Vi kommer
behöva berätta, mer rörlig bild, mer foto, text på det då, för att få till
berättelserna så det blir mer inspiration”
— Peter Wigert, Medborgarskolan
informationsteknik och dataanalys på bekostnad av traditionella
masskommunikationslösningar. Man måste paketera sina budskap och
erbjudanden på ett mer sofistikerat sätt, berätta mer engagerande och
levandegörande berättelser kring det man erbjuder och vara betydligt mer
inspirerande i köpprocessen än man tidigare behövt vara.
Motverka felaktig information
Kravet på företagen att ligga i fas med sina kunder och proaktivt kommunicera
ut information har ökat och effekten av att inte göra detta innebär stora risker
för att felaktig information sprids. De gränser som tidigare fanns mellan olika
“Om man inte är kreativ nog och arbetar med digitala kanalerna på rätt sätt blir
det ju som att skicka moderna DR. Istället för att hamna på hallmattan hamnar
det nu i mobilen….Mobilen eller smartphonen är hubben i mångas liv, det är
genom den vi når individen. Då gäller det att vara smarta nog att arbeta mot
slutkundens mobil på ett kreativt och smart sätt för att få prata med så många
som möjligt. Det är det som är vår utmaning hela tiden, egentligen,
kontaktgraden med marknaden.”
— Anders Carlén, Vendator
kunder är i dag i och med digitaliseringen borta och kunderna
kommunicerar numer inte bara med företagen utan även i stor utsträckning
med varandra via olika digitala forum. Detta innebär att företagen i större
utsträckning än tidigare måste arbeta proaktivt för att se till att korrekt
information sprids och felaktig information och andra missuppfattningar
motverkas.
“Jämfört med för 15-20 år sedan så är det jättestor skillnad på hur mycket vi
kan ha en direktdialog med slutkunder där vi egentligen inte har
slutkundsrelationen. Sedan har det inneburit att kunderna sinsemellan har
börjat kommunicera med varandra mycket mer. De silos som fanns mellan
kunderna tidigare har brutits ned. Det ställer högre krav på kommunikationen
från oss. Och det gäller alla våra medarbetare och kanaler där vi har kontakt
med kunderna.”
— Martin Krupicka, Brokk
Kunder
förväntar sig
snabbare och mer
användbara svar på
fler typer av
frågor
FRAMTIDENS UTMANINGAR #1
www.hellofuture.se/framtidensutmaningar
Svårhanterlig
omvärldsbevakning
Omvärldsbevakning är i regel en stor utmaning för
svenska SME’s. Ökad mängd information och tempot
i vilken den produceras och sprids bidrar till det. Nya
strategiska processer måste utvecklas för att kunna
hålla en bra omvärldsbevakning och identifiera rätt
influenser att agera på.
“Vi måste studera och följa, skicka
personal på konferenser och workshops
för att snappa upp det senaste.”
— Anders Carlén, Vendator
Svårhanterlig omvärldsbevakning
Digitaliseringen har inneburit att utbudet av information och
influenser har ökat drastiskt jämfört med hur det sett ut
historiskt.
Ökad mängd och tempo
Omvärldsbevakning är idag för företag av SME klass i regel en oerhört stor
“Mängden information som finns tillgänglig digitalt är helt klart bortom vad vi
kan ha koll på i en mindre organisation. Där vi har koll blir det mer i form av
punktinsatser. Det omfattar våra officiella kanaler såsom hemsida, våra kanaler
på Youtube och Facebook,och vissa branschsidor. Sedan mera slumpmässigt när
det gäller övriga saker. Det är absolut inte lätt, då det finns hur mycket
information som helst. Skulle jag sitta och söka en eftermiddag på nätet på allt
som händer i vår och närliggande branscher globalt, skulle jag hitta massvis
med saker som jag skulle tycka att jag borde sätta mig in i mer. Men det är inte
praktiskt genomförbart, det är för mycket.”
— Martin Krupicka, Brokk
utmaning då källorna till influenser och impulser är väldigt många och flödet
av olika typer av information man kan ha nytta av att ta till sig är oerhört stort.
Det är dels den ökade mängden information, men även tempot i vilken den
produceras och sprids, som i många fall utgör en stor utmaning för företagen.
Vidare innebär även de influenser man utsätts för att man måste ta strategisk
ställning till i vilken utsträckning man skall lägga energi på att plocka upp dem
för implementation i den egna organisationen. I vissa fall leder detta till ett
tillstånd där man tydligt ser vad företaget borde plocka upp och göra, men
inte alltid har resurserna och förutsättningarna att förverkliga detta. Tillståndet
“Det finns en digital vånda generellt, man är lite osäker. Jag kan tänka mig hur
det var på charteresebyråerna när de skrotade sin katalog…läste att Bukowskis
skrotar sin katalog, det tänker nog många hur ska det gå utan den. Den typen
av vånda sitter vi nog också med.”
— Peter Wigert, Medborgarskolan
benämns som digital vånda av en av respondenterna.
Ständig utveckling
De företag i studien som i större utsträckning upplevde omvärldsbevakning
som en aktivitet de hanterar relativt lätt har gemensamt att de organisatoriskt,
processmässigt och affärsmodellsmässigt har hittat formella lösningar för att
inkorporera ständig utveckling och förnyelse av sin affärsmodell i enlighet
med digitaliseringens villkor, men även att processen underlättas kraftigt om
det ligger i individens passion och intresse att genomföra den.
“Vi har en enskild punkt på agendan där vi pratar bara digitalisering. Övrigt
kan vara i affärsutvecklingen, hur arbetar vi med målgrupper, hur arbetar vi
med pricing strategy, med andra saker. Men digitalisering är en viktig punkt på
agendan. Den kommer upp varje gång teamet träffas, i bolaget är den uppe varje
dag. Vi måste studera och följa, skicka personal på konferenser och workshops
för att snappa upp det senaste. Agerar inte på allt men vill ha ett öra på rälsen.
Det är ingen belastning, vår stora utmaning är att titta på hur vi når så många
som möjligt i målgruppen, hur säkerställer vi det?”
— Anders Carlén, Vendator
Svårhanterlig omvärldsbevakning
Affärsmodell påverkar
Vi ser att samtliga företag i studien har ambitionen att hantera
omvärldsbevakning på ett för dem framgångsrikt sätt, men att de har nått
olika långt i sin process att nå målet delvis beroende på i vilken bransch de
verkar och vilken typ av erbjudande och affärsmodell de arbetar med.
Samtliga intervjuade företag ser dock samma typ av övergripande behov av
att hantera strömmen av influenser i framtiden.
“Jag är ganska nyfiken och intresserad av ny teknik, så när det kommer en
tjänst som jag blir intresserad av försöker jag prova den. Gillar jag den tar jag
beslutet att betala för den, köpa den. Ofta vet jag i min bransch vad som
kommer innan det kommer. Men det handlar om ett eget intresse att utvecklas.
Jag tycker det är roligt, det är inte stress utan ett intresse.”
— Simon Tingell, Trickfabriken
Större krav på
affärsutveckling och
hantering av
influenser utifrån
FRAMTIDENS UTMANINGAR #1
www.hellofuture.se/framtidensutmaningar
Förändringar i
aff ärsmodeller
Förändringar i kundbeteendet gör att många analoga
affärsmodeller är på väg att urholkas. Det leder till
ökade och nya behov. Digitaliseringen medför även
ökade möjligheter att utveckla och öka värdet på de
produkter och tjänster man producerar, vilket många av
de deltagande företagen ser som en stor möjlighet.
“Det finns möjlighet att få in mycket mer
intelligens i produkterna än tidigare”
— Martin Krupicka, Brokk
Förändringar i aff ärsmodeller
Kundbeteenden förändras
Digitaliseringen innebär i stor utsträckning ändrade kundbeteenden och
förändrad betalningsvilja hos konsumenterna, särskilt i de fall där man har en
ursprungligen analog affärsmodell som nu måste hävda sig i konkurrensen
“Det handlar för mig väldigt mycket om att vi måste bygga den framtida
positionen som är den digitala. Det är helt självklart att läsandet på olika sätt
kommer att vara digitalt. Sedan har vi ju en läsaraffär och en annonsaffär och
det är ju inte alltid lätt att få effekt digitalt, men vi måste på ett helt annat sätt
bygga upp den digitala positionen.”
— Anders Westermark, Norran
med det digitala. Detta medför att företagen i studien, i olika utsträckning,
måste förändra eller utveckla sig inom något eller samtliga av områdena
organisation/intern kompetens, produkt/tjänsteerbjudande, och/eller
betalningsmodell för att även i framtiden kunna leverera något av relevans för
sina kunder.
Positionering
Inom medieområdet har man de senaste åren upplevt en tydlig och
välstuderad förändring i kundbeteendet där den analoga affärsmodellen
kring papperstidningen är på väg att urholkas i takt med digitaliseringen.
Mycket av det strategiska arbetet man utför syftar därför till att skapa sig en
så bra position som möjligt i en digital framtid där man inte är säker på vilken
“Pratar vi bulk och sågad volym vi levererar ut i Europa sitter vi helt i
marknadens ände, där kan vi hävda lite kvalitet och leveransprecision, att man
är duktig men sen, det är väl möjligen en konkurrensfördel, men i övrigt följer
man ju marknadssvängningarna så där är vi ganska i händerna på marknaden.
Medan pratar vi då komponenter som vi plockat fram specialbeställda, på ett
speciellt sätt för en kund som alltid köper dem på ett visst sätt, längd/
dimension, kvalitet, målning, torkning, vad som helst som är special, där har vi
ett högre värde i produkten.”
— Jens Wikström, Martinssons
betalningsmodell eller affärslösning som kommer att gälla.
Sofistikerade varor och tjänster
En ökad digitalisering inom produkt- och tjänsteutveckling medför att flera av
företagen i studien ser en utveckling framför sig där man kan, delvis med hjälp
av digitala verktyg, erbjuda mer sofistikerade och komplexa varor och
tjänster. Man använder dels kvalificerade digitala verktyg som stöd i den egna
produktutvecklingsprocessen, dels ökar man det digitala innehållet i sin
produkt/tjänst för att skapa ett konkurrenskraftigt erbjudande. Detta ökar
värdet av det man producerar men är även en reaktion på ökad konkurrens till
följd av globalisering av marknaden, i många avseenden en globalisering
möjliggjord av digitaliseringen.
“Det finns möjlighet att få in mycket mer intelligens i produkterna än tidigare,
för felsökning och andra smarta funktioner. Ju mer sofistikerad mjukvaran är i
produkterna, desto mer möjligheter har du att göra sådant. Sedan finns det
även helt nya lösningar som man kan ta fram baserat på att produkterna blir
intelligentare.”
— Martin Krupicka, Brokk
Förändringar i aff ärsmodeller
Digitala verktyg och teknik möjliggör också att man i vissa fall kan vända på
befintliga affärsprocesser och därmed förändra logiken i affären. Följden blir
att möjligheter skapas för nya affärsmodeller där tidigare roller och positioner
hos de olika aktörerna förflyttas.
Alla ser förändringarna
Gemensamt för samtliga deltagande företag är att de alla på olika sätt och i
olika utsträckning ser förändringar i sin grundläggande affärsmodell eller
möjliga utvecklingar av sitt erbjudande till följd av digitaliseringen. Samtliga
förutspår även att trenden med ökad digitalisering av affärsmodeller och ökat
digitalt innehåll i varor och tjänster kommer att stå sig.
Ställa om affärsmodell
Utmaningen för svenska SME’s är därför generellt att i takt med omgivningens
förändrade krav kunna ställa om sin affärsmodell, när så krävs, vid rätt
tidpunkt för att skapa en stark position inför framtiden.
“ [företag inom mäklarbranschen] de jobbar inom mäklarprocessen men flyttar
hela processen över till individen. De struntar i fina foton, allt annat, det är
ingen mäklare som förhandlar, du förhandlar själv, men det är en mäklare som
är med och skriver kontraktet. Dock ej på plats utan på distans. De kringgår
den traditionella mäklarprocessen men har ändå gjort det momentet som lagen
kräver i form av att det skall vara en mäklare som står bakom affären.”
— Erik Wikander, Mäklarhuset
Digitaliseringen
skapar möjligheter
att utveckla smartare
tjänster och öka
värdet i affärserbjudandet
FRAMTIDENS UTMANINGAR #1
www.hellofuture.se/framtidensutmaningar
Eftersläpande IT-stöd
Digitaliseringen har medfört att många människor
idag har en högre kravbild kring IT-stöd än
någonsin. Något många IT-lösningar inte klarar av
att möta. Undermålig användbarhet utgör i vissa fall
ett arbetsmijöproblem. Utmaningen är därför att
hitta IT-stöd som är flexibla och användbara nog att
följa med i företagets utveckling och möta en
ökande kravbild.
“De här systemen är ju mer intuitivt
krångliga… man har mer fokuserat på
funktionen än på användarvänligheten.”
— Jens Wikström, Martinssons
Eftersläpande IT-stöd
En genomgående observation hos respondenterna är att
befintliga IT-system för stöd av grundläggande
affärsprocesser och processtyrning i många fall skapar
frustration och irritation hos medarbetarna.
“Man kan väl inte säga att IT-stöden varit direkt användarvänliga. Interfacet
mellan människa och system/maskin skulle varit mer genomtänkt, mer som
Apple som faktiskt tänkt en del på sådant. Att man skapat något som är
intuitivt rätt. De här systemen är ju mer intuitivt krångliga… man har mer
fokuserat på funktionen än på användarvänligheten. Där tror jag man har en
hel del att lära sig av den snabbt expanderande sidan som är duktig på det.
Datorer och telefoner. Man kallar det väl användardesign eller liknande. Det är
inte så genomtänkt alltid här…”
— Jens Wikström, Martinssons
Arbetsmiljöproblem
I vissa fall innebär ett bristfälligt utformat IT-stöd med undermålig
användbarhet ett arbetsmiljöproblem. Om systemets gränssnitt mot
människan inte är bra utformat efter människans villkor skapas stress och
frustration hos användaren vilket i förlängningen både är ett
arbetsmiljöproblem och en försämring ur effektiviseringshänseende.
Kravbild stiger snabbare än utvecklingen
Digitaliseringen har medfört att många människor idag har en högre kravbild
kring vad man förväntar sig av ett IT-stöd jämfört med tidigare. En tänkbar
“Ta det här med mobilitet. Den centrala miljön är en Citrixmiljö…du måste
logga in på en speciell hårdvara, i bästa fall har du en VPN tunnel så du kan
sitta hemma och jobba, men jag ligger utanför den miljön, jag har en MacBook
och vill bara kunna öppna och börja jobba direkt. Sitter du här på kontoret tar
det 5 minuter innan du är igång…det är inte OK! Det är fyra årsarbeten som
går till spillo i väntan!”
— Peter Wigert, Medborgarskolan
förklaring är att man privat och i andra sammanhang upplever en relativt hög
grad av användbarhet i de applikationer och produkter man använder vilket
medför att man för med sig dessa krav till arbetsmijön. För att kunna hävda sig
i den framtida konkurrensen måste därför de befintliga system och ITlösningar som erbjuds företagen i större utsträckning än idag vara flexibla nog
att följa användarkrav som är i ständig förändring till följd av digitaliseringenkrav som både gäller användbarhet och funktionalitet.
Utmaningen för SME’s, är att kunna hantera IT-stöd för affärsprocesser och
användarbehov på ett bra sätt trots att befintliga affärssystem i många fall inte
är flexibla nog att utvecklas i takt med att användarnas behov och krav blir
större.
“Det finns ett antal boka online servicetjänster. Ganska få av dem är direkt
integrerade med vårt bokningssystem, de flesta bokar en tid som skall bekräftas
tillbaka. Det innebär för en sån som mig att det…sådana system fyller ingen
funktion. Har man komplex planering måste man få omedelbar bekräftelse/
acceptans av en bokning, annars stannar ju all annan planering av. Jag kan inte
få besked 4,5 timme senare att tyvärr gick det inte.”
— Håkan Pohl, KC Motors
Verksamhetskraven
på IT-stöd ökar
snabbare än vad
befintliga system klarar
att hantera
FRAMTIDENS UTMANINGAR #1
www.hellofuture.se/framtidensutmaningar
Svårigheter med
kompetensf örsörjning
Med digitaliseringen uppstår nya kompetensbehov
hos företagen. I många fall ser man att det kommer
krävas nya nyckelkompetenser i framtiden.
Utbildningssektorn klarar inte alltid av att följa det
snabba utvecklingstempo som näringslivet håller,
vilket inom vissa branscher medför ett glapp mellan
vad studenterna kan och vad yrket kräver.
“Försäljning är inte ett akademiskt
ämne. På programmet läser man
snarare byggteknik och juridik än om
den digitala utvecklingen.”
— Erik Wikander, Mäklarhuset
Svårigheter med kompetensf örsörjning
Ändrade krav från kunderna och utvecklade affärsmodeller
gör att majoriteten av företagen ser ett förändrat behov av
kompetens i framtiden i någon utsträckning.
“Hur ser framtidens medarbetare ut? Jo, den skall klara själv rörlig bild,
stillbild, skriva själv, redigera. Och egentligen publicera i olika kanaler. Och det
gör ju att vi varit tvungna att köpa ut personal för att vi velat behålla de yngsta
medarbetarna som haft en multikompetens.”
— Anders Westermark, Norran
En konsekvens av digitaliseringen är exempelvis att man idag inom
mediabranschen ställer helt nya krav på vilken kompetens man behöver internt
för att kunna fortsätta att producera journalistik av hög kvalitet även i
framtiden. Digitaliseringen innebär att kombinationen av ny teknik för
produktion och nya beteenden hos kunderna driver fram en organisatorisk
förändring och nya kompetensbehov hos företaget i jakten på den framtida
positionen i det digitala samhället.
Nya nyckelkompetenser i framtiden
Då marknadsföring och kundkommunikation förändras snabbt till följd av
kundernas förändrade beteenden, medför detta att företagen idag i många
fall ser att nya kompetenser man inte tidigare haft i sin organisation
kommer att vara nyckelkompetenser att ha i företaget i framtiden. I vissa fall
ser man relativt tydligt vilken typ av ny kompetens man behöver, i vissa fall har
“Nu kommer den här marknadsmänniskan in i bilden, som jag ska ha. Det är
ingen annonsmakare det handlar om. Någon med huvudet påskruvat när det
gäller den här typen av frågor. Hur ser nästa generations bilköpare ut? Vad
måste vi göra för att nå dem? Vi kanske ska organisera om oss helt på ett sätt
jag inte fattar men som en vaken människa i den digitaliserade världen förstår.
Det här är marknadsavdelningen i min värld. Det är klart att den här personen
skall säkerställa att vi kommunicerar med omvärlden på något sätt, men en del
av ansvarsområdet skall vara att aktivt manövrera in vår oljetanker i
Stockholms skärgård. Det är intressant att det börjar bli tight, men vi måste
tänka fyra öar framåt för när vi väl ser ett hinder är det försent att svänga.”
— Håkan Pohl, KC Motors
man en betydligt mindre klar bild av exakt vilken typ av kompetens det rör sig
om, utan kanske mer en övergripande kravprofil på vad personerna kommer
att behöva ha förståelse för.
Certifieringar släpar efter
Inom vissa branscher (där i vissa fall certifiering råder), är man i stor
utsträckning beroende av de utbildande instanserna för rekrytering av sin
huvudsakliga arbetskraft. Då den marknad och kontext inom vilka de
nyutbildade skall arbeta är i ständig, snabb utveckling till följd av
digitaliseringen, klarar man i vissa fall inte av från utbildande håll att möta de
“En duktigt säljare, agent, kommunikatör eller vad vi ska kalla det framöver
måste kunna prata genom fler kanaler. Den måste kunna chatta, den måste
kunna förstå sociala medier, vara snabbare att interagera med SMS, Twitter och
annat. Personen måste kunna kommunicera på flera nivåer. Att skriftligen
kunna uttrycka sig blir viktigt. Sen är klart att det är många prefabricerade
svar, men du måste ändå kunna väja ut, vad är det här som vi måste göra.”
— Anders Carlén, Vendator
Svårigheter med kompetensf örsörjning
förändrade och ökade kraven på vad studenterna bör kunna när de lämnar
utbildningen. I vissa fall beror det på att skillnaden mellan den tekniska nivå
vad gäller utrustning och maskiner som näringslivet måste ligga på är
oöverkomligt dyr och i för snabb förändring för att utbildande instanser skall
ha råd att kunna införskaffa den till sina studenter. I andra fall handlar det om
“Generellt sett, högskoleutbildningen Mäklarprogrammet innehåller egentligen
noll moment i försäljning, försäljningsteknik och digital omvärld. Det gör att en
nybakad 23-åring kan beroende på personlighet ha helt fel förutsättningar att
kunna göra jobbet. Försäljning är inte ett akademiskt ämne. På programmet
läser man snarare byggteknik och juridik än om den digitala utvecklingen.”
— Erik Wikander, Mäklarhuset
att innehållet i kursplaner och utformningen av studieprogram bygger mer på
förhållandevis stabila akademiska ämnesområden som juridik och materiallära,
snarare än på marknadskrav i ständig förändring och utveckling.
Lärlingssystem kan brygga gap
En följd av detta är att det uppstår ett glapp mellan vad studenter som
utbildas kan och vad de yrken de utbildas för kräver. Detta skapar problem
som måste lösas — i vissa fall återgår näringslivet till ett gammalt
lärlingssystem där de själva utbildar sin arbetskraft, i andra fall lägger man tid
och energi på att försöka påverka utbildarna att förändra programmens
innehåll.
“...i produktion så jobbar vi mer med lärlingar än förut. Då litade man på att
skolorna kunde leverera folk med rätt kompetens. Pratar vi om praktiska så har
de väldigt svårt att få praktik på maskiner och utrustning som är i samma klass
som det som finns ute i industrin. Svårt att få en vettig praktik i det de gör
gentemot företagens komplexa processer. Det är sådana enorma pengar så
skolorna har inte råd att hålla med det. Så det är så basic kunskap det de har så
därför har vi styrt över till att jobba mer med lärlingsdelen.”
— Jens Wikström, Martinssons
Geografi begränsande
Geografiska skillnader i kompetensutbud orsakar i en del fall problem där
företagen inte hittar rätt talanger att rekrytera. De relativt få talanger som
finns inom ett område är det ofta hård konkurrens om då tillgången
understiger efterfrågan. Av strategiska skäl kan man då som företag i
förlängningen tvingas ompröva var man skall förlägga sina utvecklande och
innoverande verksamheter, särskilt då utveckligen går mot att kompetenser
kring digital utveckling av produkter och tjänster blir allt viktigare för
produktutvecklingen, oavsett bransch.
“Problemet är att kompetenspoolen i Skellefteåområdet är för grund inom vissa
områden, framför allt det som är kopplat till produkt och digitalisering. Vi är
flera tillverkande företag här som upplever en tydlig brist på elektronikingenjörer med högre utbildning, och det är tyvärr ett problem som inte är nytt.
Det här är ett stort orosmoment eftersom vi ser att den komponenten i våra
produkter ökar och vi har svårt att få tag på kompetent personal. På sikt gör det
att grunden för placeringen av utvecklingen här i Skellefteå riskerar att
undergrävas. Skall jag skicka något budskap till politikerna är det ju att detta
är en brist som behöver åtgärdas, och att det är svårt för oss företag att göra det
på egen hand.”
— Martin Krupicka, Brokk
Svårigheter med kompetensf örsörjning
Traditionella yrken också problematiska
Även traditionella yrken som det finns en fortsatt stark efterfrågan på i det
digitala tidevarvet har i vissa fall stora problem att attrahera nya människor till
sig. I många fall är det konkurrensen från nya yrken som i vissa fall uppstått
som en konsekvens av digitaliseringen, exempelvis datorprogrammerare,
datorgrafiker, datorspelsutvecklare, digital medieproducent m.fl. som gör de
traditionella yrkena mindre attraktiva att utbilda sig till. Detta trots att det
alltså i många fall finns en mycket god arbetsmarknad med goda tillfällen till
jobb och utveckling.
Utmaningen för SME’s att hitta rätt kompetens i framtiden är stor och väldigt
mångfacetterad.
“Den största utmaningen jag har på sikt är i serviceverkstaden. Det utbildas
inga mekaniker idag och pensionsavgångarna är större än examenskullarna.
Träffade rektorn för en yrkesskola i Huddinge nyligen, jag tror inte det var
någon av de som läste fordon som hade det som sitt förstaval. Kanske indikerar
det att 50-75% blir i yrket, resten försvinner direkt. Efter 2-5 år försvinner
kanske 10% till. En framtida servicelösning kan få en att ligga sömnlös. Jag har
ingen aning om vem som skall sköta om våra levererade bilar om tio år och till
vilket pris? Löneläget gör att de kommer kunna sätta sina egna löner!”
— Håkan Pohl, KC Motors
Problematik kring
kompetensförsörjning finns både
för traditionella och
nya kompetenser
Övriga observationer i relationen till myndigheter
Påverkar inte i större utsträckning
Respondenterna har en mycket blandad och varierad erfarenhet av kontakter med myndigheter. De flesta
uppfattar inte myndighetskontakterna som något som i någon större utsträckning påverkar utvecklingen i deras
företag. Generellt har man en god relation till svenska myndigheter.
Brist på förutsägbarhet
I de fall kritik framkommer handlar det först och främst om brister i förutsägbarhet i myndigheters beslut. Man
uppfattar i de fall där myndigheternas beslut inte går att förutse genom att konsultera regelverk, utan att besluten
baseras på i förhand okända faktorer vilket gör det svårt för företagen det rör att planera sina processer.
Svårigheten i att på förhand få rekommendationer påpekas också. I många fall vill inte myndigheterna uttala sig
innan företaget själv kommer med ett förslag för prövning, vilket orsakar mycket extraarbete hos företagen.
Flera myndigheter
Processen i de ärenden man har fler myndigheter än en inblandad i uppfattas ofta som utdragen och svår då man
uppfattar det som att de olika myndigheterna har svårt att fatta beslut och i alltför stor utsträckning har fokus på
att spekulera i vad de andra myndigheterna eventuellt kan ha för synpunkter i den aktuella frågan.
Miljörätt stor utmaning
Internationella regelverk inom miljöområdet är en stor utmaning för exporterande företag då internationella regler
ofta upplevs som uppsatta för att utgöra dolda handelshinder/tullar.
Lagstiftning anses hämma utveckling
Inom fastighetsmäklarområdet ser vi ett undantag där respondenten tydligt ser och påpekar brister i hur det
aktuella regelverket och lagstiftningen som reglerar mäklarbranschen är utformade. Gällande lagstiftning hämmar
branschens utveckling då många av de utökade samarbeten och affärsmodeller som skulle kunna utveckla
branschen inte är tillåtna enligt lag. Vidare ser man även grava brister i hur tillsynsmyndigheten kan hjälpa
företagen med information där man ofta kommunicerar uppgifter och data i pappersform via fax, vilket inte anses
vara adekvat servicenivå i en modern digitaliserad värld.
Bakgrund
Studien genomfördes genom intervjuer med nyckelpersoner i
företagsledningen för 8 svenska företag av SME storlek. Företagen är
verksamma i väldigt varierande branscher- från tillverkningsindustri till
postproduktion av rörlig bild. Storleken varierar från en anställd till flera
hundra och urvalet är gjort för att ge en så bred bild som möjligt givet
studiens förutsättningar.
Studien genomfördes under hösten 2015 med traditionell kvalitativ
intervjumetodik. De frågeteman som behandlades kretsade kring begreppet
digitalisering samt några av de kända aspekter av digitalisering som
påverkar företag och organisationer (kundbeteenden, affärsmodeller,
anställdas krav och förväntningar på arbetsgivaren, m.fl.).
Om Hello Future
Hello Future jobbar med affärsutveckling, innovation och utveckling för en
digital värld. I vårt team finns affärsutvecklare, designers och tekniker som
jobbar tillsammans med våra kunder för att skapa eleganta, meningsfulla
digitala tjänster som löser riktiga problem.
Har du frågor kring innehållet i rapporten? Tveka inte att kontakta
Kalle Jegers
[email protected]
