KURSPLAN LSU110,
LSU160, LSU210 och
LSU260
Kommentardel
Gäller fr.o.m. ht 07
Social och kognitiv utveckling hos barn, unga och vuxna KOMMENTARDEL till Inriktningen Social och kognitiv utveckling hos barn, unga och vuxna Inledning Inriktningen består av fyra kurser om vardera 15 högskolepoäng. De läses i följande ordning: LSU 110 Specialpedagogik i förskola, skola och samhälle, LSU 160 Hinder för lärande och pedagogiska konsekvenser, LSU 210
Specialpedagogiskt perspektiv på skriftspråksutveckling och matematisk begreppsutveckling – pedagogiska konsekvenser, LSU 260 Didaktisk fördjupning i ett specialpedagogiskt perspektiv. Inriktningen syftar till att i kombination med annan inriktning eller specialiseringar ge en kompetensprofil som stärker möjligheterna att i det pedagogiska och didaktiska ar‐
betet kunna möta hela variationen av olikheter i barn‐ eller elevgruppen. Detta blir än viktigare mot bakgrund av att de nationella målen och de internationella konventioner Sverige ratificerat förordar att individer med olika funktionshinder i så hög grad som möjligt skall undervisas i heterogent sammansatta grupper. Ytterligare ett syfte är att kunna komplettera arbetslagets samlade kompetens i mötet med alla barn/elever. 1. Förklaring av centrala begrepp Specialpedagogik: Inriktningens fokus står att finna i kunskapsfältet specialpedagogik, som har sin historiska grund inom skolans specialundervisning, en undervisning som kännetecknades av att den skulle vara speciell, riktas till elever med speciella behov och bedrivas av speciella lärare i speciella rum. I dessa sammanhang blir begrepp som avvikelse och normalitet aktuella. Under förra seklets senare decennier har specialpe‐
Sidan 1 av 6 GÖTEBORGS UNIVERSITET KURSPLAN LSU110, LSU160, Utbildnings‐ och forskningsnämnden för lärarutbildning (UFL) LSU210 och LSU260 Gäller fr.o.m. ht 07 dagogiken dock breddats och kännetecknas idag av att samspelet mellan individ och miljö står i fokus och inkluderings‐ och exkluderingsprocesser på individ‐, grupp‐, or‐
ganisations‐ och samhällsnivå är centrala teman. Ett annat område som inryms är sko‐
lans ideologiska grund, vilken problematiseras med utgångspunkt i likvärdighet, jäm‐
ställdhet och ”en skola för alla”. Inkludering: Inkludering inom t.ex. ett utbildningssystem kännetecknas av en strävan att utbildningssystemet omprövar sin struktur, den undervisning som bedrivs, grupp‐
sammansättningar och behov av kompetens och stöd i syfte att svara mot alla barns/elevers behov. Delaktighet: Delaktighet kan definieras och tillämpas på olika nivåer. På t.ex. individni‐
vå står delaktighet för individens personliga engagemang och motivation i sin direkta livsmiljö och på samhällsnivå för demokrati och individens aktiva medverkan som be‐
slutsfattare i samhället. Interaktion: Interaktion omfattar alla slags samspel mellan elever och mellan elever och lärare/andra vuxna. Funktionshinder: I den svenska kortversionen av WHO:s International Classification of Functioning, Disbility and Health från 2002 beskrivs funktionshinder som övergripan‐
de begrepp för att beteckna aktivitetsbegränsningar och delaktighetsinskränkningar, som uppkommer i samband med funktionsnedsättningar och strukturavvikelser beroen‐
de på att miljön inte anpassats. Barn/elever i behov av särskilt stöd: Skollag och andra nationella styrdokument för försko‐
la och skola slår fast att verksamheterna skall utformas så att alla barn/elever får ett bemötande som optimerar deras utvecklingsbetingelser och lärande i olika avseenden. Man har vidare ett speciellt ansvar för de individer som på grund av speciella förut‐
sättningar, t.ex. funktionsnedsättningar, löper större risk än andra att få svårigheter av kognitiv och/eller social art. Stödet skall ges ”villkorslöst”, dvs. individens behov skall inte relateras till diagnoser eller andra beskrivningar. Den lagstadgade skrivningen ”…i behov av särskilt stöd” uttrycker i detta sammanhang att förändringar i omgiv‐
ningen förutsätts kunna påverka individens utveckling positivt. 2. Preciseringar av innehållsliga aspekter A. PROFESSIONALISM, GENUSPERSPEKTIV OCH VÄRDEGRUND I ETT MÅNGKULTURELLT SAMHÄLLE Professionsperspektiv Inriktningen Social och kognitiv utveckling hos barn, unga och vuxna avser att bidra till att den blivande lärare, som så önskar, skall kunna utveckla en mer specifik kompetens‐
profil inom kunskapsområdet specialpedagogik. En sådan kompetensprofil lär enligt regeringspropositionen 1999/2000:135, En förnyad lärarutbildning, behövas inom samt‐
liga skolformer för att bidra med kunskaper om hur olika faktorer påverkar möjlighe‐
terna för individers delaktighet, utveckling och lärande och skall utgöra en grund‐
stomme i arbetslagets samlade kompetens. Konkret kan det innebära att stödja och ut‐
Sidan 2 av 6 GÖTEBORGS UNIVERSITET KURSPLAN LSU110, LSU160, Utbildnings‐ och forskningsnämnden för lärarutbildning (UFL) LSU210 och LSU260 Gäller fr.o.m. ht 07 veckla arbetssätt och arbetsformer för att skapa goda lärandemiljöer för alla barn och elever men också om att utgöra en samtalspartner i arbetslaget i frågor om förhåll‐
ningssätt, värderingar och bemötande. Lärare med specialpedagogik som inriktning studerar också ett eller flera andra ämnen i sin utbildning. Kombinationen av ämneskunskaper, didaktiska kunskaper och för‐
djupade specialpedagogiska kunskaper borgar för att arbetslaget i förskolan/skolan får en bredare kompetens i mötet med den naturliga variationen av barns/elevers olikhe‐
ter. I regeringspropositionen anger man vidare att endast 40% av undervisningen i den ob‐
ligatoriska särskolan utförs av lärare med specialpedagogisk utbildning. För att stärka detta kompetensområde inom särskolan menar regeringen att: ”När det gäller särskolans behov av lärare för elever med utvecklingsstörning bör detta enligt regeringens bedömning framgent i stor utsträckning kunna tillgodoses inom ramen för den nya lärarutbildningens in‐
riktning med specialpedagogik.” (s.61) Ett av syftena med inriktningen är således att få kompetens att kunna arbeta med barn/elever med en kognitiv funktionsnedsättning. I detta perspektiv blir barns/elevers kommunikativa förmågor som kan anses som nödvändiga i ett demokratiskt informa‐
tionssamhälle av central betydelse. Såväl ämneskunskaper som didaktiska kunskaper om barns/elevers skriftspråksutveckling och matematiska begreppsutveckling bör där‐
för skapa en god kompetensgrund tillsammans med den specialpedagogiska inrikt‐
ningen. Inriktningens två sista kurser, LSU 210 och LSU 260, belyser ett specialpedago‐
giskt perspektiv på skriftspråksutveckling och matematisk begreppsutveckling. Genus‐ och värdegrundsperspektiv Centralt i inriktningen Social och kognitiv utveckling hos barn, unga och vuxna är alla människors lika värde, individens frihet och solidaritet med svaga och utsatta, dvs. det fundament av demokratiska värden som samhället vilar på. Detta visar sig i synnerhet i inriktningens två första kurser, LSU 110 och LSU 160 där såväl nationella styrdoku‐
ment som internationella konventioner och överenskommelser för förskola och skola studeras med fokus på barn/elever i behov av särskilt stöd. I samband med detta stu‐
deras särskilt funktionshinder/funktionsnedsättningar i ett hälsoperspektiv enligt ICF1. I enlighet med styrdokumentens viktiga ideal som ”en skola för alla” diskuteras frågor som bland annat handlar om allas rätt till delaktighet i förskola och skola samt upp‐
draget att tillvarata individuella olikheter och idén om en likvärdig skola. Härav följer att genusfrågor blir centrala liksom frågor kring etnicitet. B. INTEGRATION Innehållsliga aspekter I målen till lärarexamen (Examensordning, SFS 2006:1053) anges att studenten skall ”visa förmåga att omsätta kunskaper i ämnen eller inom ämnesområden och om läran‐
de och undervisning som krävs för den verksamhet som utbildningen avser så att alla barn och elever lär och utvecklas”. Av speciell vikt är därför att denna kunskap omfat‐
ICF (International Classification of Functioning) är WHO:s senaste version av klassifikation av funktions‐
tillstånd och funktionshinder. 1
Sidan 3 av 6 GÖTEBORGS UNIVERSITET KURSPLAN LSU110, LSU160, Utbildnings‐ och forskningsnämnden för lärarutbildning (UFL) LSU210 och LSU260 Gäller fr.o.m. ht 07 tar alla barn/elever. I inriktningens sista 30 högskolepoäng behandlas därför specialpe‐
dagogiska perspektiv på barns/elevers skriftspråksutveckling och matematiska be‐
greppsutveckling. Detta yrkesspecifika kompetensområde är således en fördjupning av de tidigare grundlagda specialpedagogiska kunskaperna i inriktningen. Här blir äm‐
nes‐ och allmändidaktiska frågeställningar centrala. Specialpedagogiska frågeställ‐
ningar inom läs‐ och skrivinlärningen och matematikens betydelse kompletterar här‐
igenom andra inriktningar och specialiseringar inom fältet. Fokus riktas alltså mot de barn/elever som uppvisar svårigheter eller förväntas få svå‐
righeter inom fältet. Här problematiseras även begrepp som läs‐ och skrivsvårigheter samt matematiksvårigheter. Vetenskaplig kunskap, HFU och praxisbaserad kunskap Specialpedagogisk forskning karaktäriseras av mångvetenskap. Teoribildningen är knuten till pedagogik men även till andra discipliner som psykologi, medicin och soci‐
ologi. Det medför att specialpedagogisk forskning innefattar en mängd olika perspek‐
tiv som fokuserar olika aspekter av individers delaktighet, kommunikation och lärande i skola och omgivande samhälle. I detta sammanhang granskas även begreppet exklu‐
dering, eftersom innehållet ofta berör marginalisering och utanförskap, överordning och underordning. Skillnaden mellan praxisbaserad och vetenskaplig kunskap synliggörs i växelverkan mellan kursernas VFU‐inslag och de kunskaper studenterna förvärvar under HFU. VFU‐erfarenheterna problematiseras och anknyts till vetenskaplig kunskap, vilket bland annat sker i VFU‐redovisningar. Exempel på frågeställningar från inriktningens två första kurser kan vara: Hur hanterar olika verksamheter barns/elevers olikheter i relation till delaktighet, kommunikation och lärande? Förekommer exkluderande in‐
satser och i vilket syfte? På vilka sätt identifierar studenter maktstrukturer i såväl skola som samhälle som medför marginalisering och utanförskap? Vetenskapsmetodologiska inslag som textanalys, observationer och intervjuer ingår som del i de tre första kurserna i inriktningen. Syften, mål, innehåll, genomförande, examination och principer för betygsättning Inriktningens övergripande syfte tar sin utgångspunkt i olika faktorers inverkan på hur mötet mellan utbildningssituationen och den lärande individen visar sig. Detta belyses i den första kursen (LSU 110) i ett mer övergripande eller makroperspektiv, dvs. fakto‐
rer som kan anses befinna sig på skol‐ och samhällsnivå. I inriktningens andra kurs (LSU 160) antas i huvudsak ett mikroperspektiv, dvs. studenten skall förstå olika ut‐
tryck för såväl hinder som möjligheter på individnivå eller gruppnivå. I inriktningens tredje och fjärde kurs antas (som nämnts tidigare) ett ämnesdidaktiskt perspektiv relaterat till skriftspråksutveckling och matematisk begreppsutveckling. Under inriktningens genomförande indelas studenterna i mindre basgrupper. De har som syfte att förbereda för det arbetslagsarbete som är en central del i det blivande lä‐
raryrket. I basgruppen samverkar kursdeltagarna kring olika uppgifter. Det kan gälla att disku‐
Sidan 4 av 6 GÖTEBORGS UNIVERSITET KURSPLAN LSU110, LSU160, Utbildnings‐ och forskningsnämnden för lärarutbildning (UFL) LSU210 och LSU260 Gäller fr.o.m. ht 07 tera eller samtala kring innehållet i kurslitteratur och föreläsningar men också att rela‐
tera kursinnehållet till VFU:n eller andra skolerfarenheter. Här genomförs också ar‐
betsuppgifter som ingår i kursen och som kan innebära att kursdeltagarna undersöker eller övar någonting tillsammans. Gruppuppgifterna kan vara av redovisande karak‐
tär. I föreläsningar och lektioner presenteras de kunskapsområden som ingår i respektive kurs. I seminarier diskuteras litteratur och studentens egna reflektioner kring såväl te‐
oretiska som didaktiska aspekter, vilka skall kopplas till och återknytas från VFU:n. De didaktiska aspekterna är i huvudsak relaterade till de två sista kurserna i inriktningen. Examinationsformerna i de olika kurserna varierar såväl inom de enskilda kurserna som mellan kurserna. De består av såväl muntliga som skriftliga former som kan vara både individuella och gruppbaserade. Redovisningsformerna planeras i vissa fall till‐
sammans med studenterna och multimodala former eftersträvas. En slutexamination genomförs i varje kurs. En utgångspunkt vad gäller principerna för betygsättning är att mål‐ och betygskriteri‐
erna skall diskuteras av studenter och lärare i början av varje kurs. Under 2005 har medel för kollektiv kompetensutveckling erhållits från institutionen, i syfte att utveckla betygskriterierna. För de olika betygsgraderna anges dessa för såväl innehåll som form. C. PROGRESSION Professionen I inriktningens sista 30 högskolepoäng behandlas specialpedagogiska perspektiv på barns/elevers skriftspråksutveckling och matematiska begreppsutveckling. Detta yr‐
kesspecifika kompetensområde är således en fördjupning av de tidigare grundlagda specialpedagogiska kunskaperna. Här blir ämnes‐ och allmändidaktiska frågeställ‐
ningar centrala. VFU Inriktningen består av 10 veckor VFU, fördelade på fem dagar i LSU 110, två veckor i LSU 160, tre veckor i LSU 210 och fyra veckor i LSU 260. Den första kursens (LSU 110) VFU är av undersökande karaktär, där spridda dagar ägnas åt datainsamlingar som behandlas och redovisas i den högskoleförlagda utbild‐
ningen. Den andra kursens (LSU 160) två VFU‐veckor är sammanhängande och huvudsakligen av deltagande men även till viss del av utförande karaktär. Den skall genomföras i sär‐
skolan/ gymnasiesärskolan eller i grundskolan/gymnasieskolan där elever som är in‐
skrivna i särskolan genomför sin skolgång. De sammanlagt sju VFU‐veckorna i de två sista kurserna i inriktningen (LSU 210 och LSU 260) är till största delen av utförandekaraktär men där även undersökningsinslag finns representerade. Optimalt är att den blivande läraren vistas i samma verksamhet i de båda kurserna och på så sätt kan återkomma senare på terminen för sina sista fyra Sidan 5 av 6 GÖTEBORGS UNIVERSITET KURSPLAN LSU110, LSU160, Utbildnings‐ och forskningsnämnden för lärarutbildning (UFL) LSU210 och LSU260 Gäller fr.o.m. ht 07 veckor. På detta sätt kan kontinuitet skapas med såväl arbetslag som elever, samtidigt som den blivande läraren har möjlighet att skaffa sig en bild av hur elevers lärande ut‐
vecklats under en längre tid än sju veckor. För de individer som tänkt sig en framtid som lärare i särskolan finns möjlighet att förlägga de sju veckorna i samma arbetslag och elevgrupp som i LSU 160. Kurslitteratur Progression med avseende på kurslitteraturen kan sägas bestå av, dels den didaktiska fördjupningen i de två sista kurserna, dels att de olika specialpedagogiska perspekti‐
ven blir fler, liksom de analysverktyg studenterna skall förvärva insikt om för att kun‐
na möta behoven hos hela variationen av barns/elevers olikheter. I inriktningens sista kurs skall detta bland annat visa sig i att studenten utvecklat förmågan att kunna pla‐
nera, genomföra, utvärdera och ompröva en didaktisk idé i relation till tidigare forsk‐
ning. Specialisering Inriktningens två första kurser bildar i hög grad en bas för de två sista men kan också ses som och läsas som en specialisering i lärarprogrammet. På så sätt kan studenter med andra inriktningar än de kommunikativt inriktade mot läsning, skrivning och ma‐
tematik skaffa sig en kompetensprofil för sitt kommande läraruppdrag som kan bidra till att lärararbetslagets samlade kompetens breddas i mötet med alla barns/elevers olikheter. De två första kursernas innehåll kan även bredda de kommunikativt oriente‐
rade ämnenas innehåll för de studenter som också väljer en annan inriktning med detta innehåll. Specialiseringen och inriktningen Social och kognitiv utveckling hos barn, unga och vuxna bidrar på detta sätt till att den specialpedagogiska kompetensen i lä‐
rarprogrammet breddas för många blivande lärare. Inom ramen för de specialpedagogiska inslagen i lärarutbildningen finns även en för‐
djupning av inriktningen. Denna specialisering ger studenterna möjlighet att skriva en uppsats som ett integrerat examensarbete. Utvärdering Varje kurs i inriktningen har en muntlig mittkursutvärdering, där studentrepresentan‐
ter lämnar synpunkter. I så hög grad som möjligt görs denna utvärdering med inrikt‐
ningsledaren, som därefter för informationen vidare till kursledaren för vidarebeford‐
ran till kurslaget. Vid kursslutet görs sedan en kursvärdering av studenterna. Denna sammanställs och bildar underlag för kurslagets planering av nästkommande kurs, där kursledaren informerar om de åtgärder man vidtagit utifrån sammanställningen. Inför den senaste kursplanerevideringen har en mindre studentgrupp lämnat syn‐
punkter på förändringar som föreslagits. Synpunkterna har sedan diskuterats och be‐
aktats i inriktningsrådet. Sidan 6 av 6
