=
KURSPLAN LKS110 LKS210
Kommentarmaterial
Gäller fr.o.m. vt 2010
Kultur och språk för tidigare åldrar 1. Inledning Inriktningen Kultur och språk för tidigare åldrar omfattar kurserna LKS110, 30 hp och LKS210, 30 hp och består av följande delkurser: Estetik och pedagogik i de tidiga åldrarna, 7, 5 hp (varav 1,5 hp VFU). Kultur, språk och identitet i förskola och skola, 7, 5 hp (varav 1,5 hp VFU). Barns kreativa praxis, 7, 5 hp (varav 1, 5 hp VFU). Språklig mångfald, 7, 5 hp (varav 1,5 hp VFU). Interkulturella perspektiv, 7, 5 hp (varav 3 hp VFU). Tematiska studier/estetisk fördjupning, 7,5 hp (varav 1,5 hp VFU). Projektarbete, 10,5 hp och VFU 4,5 hp (totalt 15 hp) Den högskoleförlagda utbildningen (HFU) i inriktningen omfattar således totalt 45 hp och den verksamhetsförlagda (VFU) 15 hp. Den verksamhetsförlagda utbildningen är integrerad i alla delkurserna. Innehållet i inriktningen är format utifrån läroplanernas beskrivningar av hur försko‐
lans och de tidiga barnaårens skolverksamhet skall genomsyras av ett arbetssätt som tar sin utgångspunkt i det vidgade kultur‐ och språkbegreppet. I inriktningen ligger fokus på kunskaper kring kultur, språk och kommunikativ kompetens som korre‐
sponderar med de uppdrag och mål som finns formulerade för förskola, förskoleklass, fritidshem och grundskolans år 1‐2 i detta hänseende. 2. Förklaring av centrala begrepp I inriktningen är således det vidgade språkbegreppet som det vidgade kulturbegreppet centralt. I förskolans och skolans styrdokument kan dessa begrepp förstås i en ömsesi‐
dig relation. På samma sätt är innehållet i inriktningen uppbyggt kring en oupplöslig förbindelse mellan kunskapsområdena kultur och språk vilket också blir synliggjort inom varje delkurs. Sidan N av R GÖTEBORGS UNIVERSITET KURSPLAN LKS110 LKS210 Utbildnings‐ och forskningsnämnden för lärarutbildning (UFL) Gäller fr.o.m. vt 10 Detta betyder att kursplanens språkbegrepp omfattar såväl barns verbal‐språkliga mångfald som olika estetiska uttryck och gestaltningsformer för, med och av barn. Denna vidd av uttrycksformer kan inkluderas i begreppet kommunikativ kompetens som är ett annat centralt begrepp i inriktningens kursplaner. Förståelsen av det traditionellt avgränsade estetiska kulturbegreppet vidgas på ett lik‐
nande sätt i inriktningen till att omfatta också en förståelse av kultur som normer, vär‐
deringar och traditioner, men också kultur som sätt att förstå, tolka, agera och skapa identitet i samtiden. I inriktningen behandlas också det interkulturella perspektivet utifrån ett synsätt som inkluderar en ömsesidig respekt och förståelse mellan samtliga medverkande i daglig skolverksamhet. 3. Professionsaspekter av kursens innehåll Ett samhällsperspektiv Innehållet i inriktningen speglar den samhällsomvandling och de förändrade villkor för socialisation och identitetsskapande som lärare i dagens mångkulturella förskola, förskoleklass, fritidshem och skola möter. Barnen har, i större utsträckning än tidigare, olika bakgrund i fråga om kultur och språk samt etnisk och social tillhörighet. Inrikt‐
ningen skall genom sitt val av innehåll bidra till att förbereda de lärarstuderande att möta dessa olika erfarenheter ‐ såväl kulturellt som socialt. Det interkulturella perspek‐
tivet med ömsesidig respekt och förståelse mellan läraren i förskolan, fritidshemmet och skolan och det enskilda barnet, är därför centralt. Samtidigt som barnens bakgrund ser olika ut vad gäller kulturell, språklig, etnisk och social tillhörighet, delar de ofta erfarenheterna av medialt uppbyggda barn‐ och ung‐
domskulturer. I dessa ofta globala kulturer har estetiska inslag en stor dominans och barnen erfar här en bred identifikations‐ och förståelsehorisont. Det enskilda barnet skall kunna orientera sig i denna komplexa globala kultur och en alltmer internationa‐
liserad omvärld. Det skall reflektera över dess innehåll och samtidigt bygga upp en egen kommunikativ kompetens och förståelse. Ur ett demokratiskt perspektiv är det nödvändigt att skolan och dess olika verksamhetsformer skapar goda förutsättningar för att det enskilda barnet skall få använda en mångfald av språkliga uttrycksformer i sitt lärande. Inriktningen är uppbyggd i syfte att förbereda de lärarstuderande för att kunna möta barnens behov av att på olika sätt uttrycka och gestalta sina egna gjorda estetiska erfarenheter. Det icke‐institutionella lärandet som barnet erfar skall mötas med respekt. Samtidigt måste läraren kunna utmana barnen och visa på alternativa kulturella och estetiska praktiker. Inriktningen ger kunskap om och färdigheter inom dessa områden så att den lärarstuderande, genom kunskap om bl. a estetiska läropro‐
cesser, kan stimulera individen och gruppen till ett institutionellt lärande som känns meningsfullt och angeläget. Ett ämnesperspektiv Inriktningen syftar till att ge en bred kunskap om barns kreativa och kommunikativa utveckling. Den vill också visa på hur samhälleliga förändringsprocesser påverkar för‐
Sidan 2 av 5 GÖTEBORGS UNIVERSITET KURSPLAN LKS110 LKS210 Utbildnings‐ och forskningsnämnden för lärarutbildning (UFL) Gäller fr.o.m. vt 10 utsättningar för socialisation och identitetsskapande i ett mångkulturellt samhälle. Ämnesinnehållet är därför format utifrån en tvärvetenskaplig bas av teoretiska per‐
spektiv på kulturell och språklig mångfald inom modern kulturvetenskap. Utifrån hi‐
storiska och kulturella perspektiv på barndom, barndomssyn och samtida teori kring villkor för socialisation och identitetsbildning i ett senmodernt samhälle läggs under den första terminens två inledande delkurser en grund för förståelse av de faktorer som medverkar till att forma barns livsvärldar. Dessa perspektiv kompletteras och rik‐
tas därefter mot ämnesteori från språkvetenskap, estetiska vetenskaper, religionsveten‐
skap, och pedagogik. På så sätt når den studerande fördjupade kunskaper om barns socialisation, kulturproduktion för barn, barns egna uttrycksformer, kreativitet och kommunikativa utveckling samt estetiska lärprocesser. Individ‐ och grupperspektivet Inriktningen ger kunskap om och förståelse för hur barns symboliska världar konstitu‐
eras i relation till deras omvärld. Deras sätt att formulera frågor och förhålla sig till en komplex omvärld problematiseras i relation till olika perspektiv på lärande och läro‐
processer såväl vad gäller det enskilda barnet som barn i grupp. Genomgående kopp‐
las den fördjupade ämnesteorin till seminariediskussioner kring såväl styrdokument för skola och förskola som till didaktiska konsekvenser och lärandets praktiker relate‐
rade till de studerandes reflektionsprocesser under den verksamhetsförlagda utbild‐
ningen. På detta sätt tillvaratas de studerandes praxisspecifika erfarenheter och utveck‐
lar en ökad förmåga att problematisera och formulera frågor kring såväl individens (barnets) som gruppens (barnens) lärande och läroprocesser. 4. Genus‐ och värdegrundsperspektiv Perspektiv på genus, klass och etnicitet genomsyrar inriktningen. Under den första terminen av inriktningen (LKS110) behandlas dessa perspektiv på en grundläggande nivå. I den andra delkursen belyses perspektiven utifrån kulturvetenskaplig teoribild‐
ning som ger studenterna verktyg för analys av bl. a. barns identitetsbildning i vårt senmoderna samhälle. I den andra terminen av inriktningen (LKS210) är perspektiv på genus, klass och etnicitet fortsatt centrala. Utifrån teoretiska ramverk, aktuell forskning och studenternas praxisspecifika erfarenheter behandlar den inledande delkursen In‐
terkulturella perspektiv uteslutande dessa perspektiv. Hela delkursen ägnas åt en för‐
djupad reflektion kring genus, klass och etnicitet i relation till värdegrundsperspekti‐
vet. Här är också diskussionen kring innebörder av interkulturell pedagogik central. 5. IKT – Informations‐ och kommunikationsteknologi Studenterna ges inom inriktningen färdigheter i litteratursökning inom universitetsbib‐
liotekets samlade databaser; dels genom grundläggande formell utbildning i littera‐
tursökning och dels genom självständiga sökningar. Studenterna ges också möjlighet att i HFU‐seminarier uppöva en grundläggande förmåga att presentera och redovisa arbeten/uppgifter med hjälp av audiovisuella redskap i olika medier och tekniker, t. ex. Sidan 3 av 5 GÖTEBORGS UNIVERSITET KURSPLAN LKS110 LKS210 Utbildnings‐ och forskningsnämnden för lärarutbildning (UFL) Gäller fr.o.m. vt 10 Internet och DVD. I samband härmed följer också en diskussion kring sociala och etis‐
ka aspekter på IKT‐användning, särskilt då i relation till pedagogisk verksamhet med barn i de tidiga åldrarna. Inom det avslutande projektarbetet i inriktningen ges studen‐
terna sedan möjlighet att fördjupa sina färdigheter inom IKT då de kan välja att redo‐
visa sin gestaltning genom digitala media. 6. Integration Inriktningen vill bidra till ett integrerat lärande vilket betyder att undervisningen om‐
fattar en mångfald av olika lärandesituationer där de studerandes erfarenheter av verksamhetsförlagd utbildning och högskoleförlagd utbildning kontinuerligt samman‐
förs och problematiseras. Graden av formalitet i undervisningen varierar också stort för att på alla sätt stimulera till ett vidgat lärande. Den erfarenhetsbaserade kunskapen från VFU är genomgående föremål för behandling i strukturerade VFU‐seminarier inom den högskoleförlagda delen av utbildningen. Dessa VFU‐seminarier ingår som en del i varje delkurs i inriktningen och är obligatoriska. Studenterna får också i icke lärarledda basgrupper möjlighet att kommunicera och dis‐
kutera sina erfarenheter av såväl verksamhetsförlagd som högskoleförlagd undervis‐
ning. Här kan diskussioner och samtal kring kurslitteratur, ämnesinnehåll och erfaren‐
heter från VFU äga rum i en mindre akademisk/formell ton. I basgrupperna formuleras också kollektivt frågor och problem kring individens (barnets) och gruppens (barnens) lärande. Dessa frågor och problemställningar kan sedan lyftas fram i litteratur‐ och VFU‐seminarier (se punkt 7. Progression). Utifrån av HFU formulerade anvisningar, för studenterna processdagböcker under den andra terminen (LKS210) av inriktningen. Dessa processdagböcker bidrar till en hög integration mellan ämnesinnehållet i HFU erfarenheterna från VFU och medvetande‐
gör och fördjupar studenternas didaktiska reflektioner. Processdagboken utgör under‐
lag för examination i den avslutande delkursen Projektarbete/gestaltning i LKS210. Genom den process som här pågår under 10 veckor, reflekteras såväl studentens egna lärandet som barnens lärande ‐ både enskilt och i grupp. 7. Progression Inriktningens första termin (LKS110) ger grundläggande teoretiska kunskaper om barns symboliska världar och kommunikativa och kreativa utveckling. Genom obser‐
verande och undersökande VFU studerar studenterna därefter barns egna språkliga och kreativa verksamhet samt estetiskt orienterat pedagogiskt arbete med barn. Inför dessa observationer ges inom HFU redskap för grundläggande vetenskaplig analys. Vidare kopplas under den första terminen teoretiska perspektiv på estetiska läropro‐
cesser i kurslitteraturen till praktiska pass/workshops i olika gestaltningsformer. Stu‐
denterna prövar sedan dessa gestaltningsformer i genomförande VFU och får på så sätt redan under den första terminen möjlighet att utveckla egna grunder för metoder i ska‐
pande och språkutvecklande verksamheter. Som en förberedelse för det projektarbete av gestaltande karaktär som avslutar inrikt‐
ningsåret, tränas studenterna under den andra delkursen i termin två (Tematiska stu‐
Sidan 4 av 5 GÖTEBORGS UNIVERSITET KURSPLAN LKS110 LKS210 Utbildnings‐ och forskningsnämnden för lärarutbildning (UFL) Gäller fr.o.m. vt 10 dier/estetisk fördjupning) också i grundläggande forskningsförberedande arbete. Efter ett antal föreläsningar kring fördjupande teoretiska perspektiv på barns kreativitet och estetiska verksamhet, söker studenterna i denna delkurs självständigt litteratur och för‐
fattar en uppsats. Genom denna examinationsform nås progression i vetenskapligt ar‐
betssätt och skrivande. Genom att självständigt söka litteratur, formulera en fråge‐
ställning och författa en uppsats förbereds så studenterna för kommande uppsatsskri‐
vande inom det Allmänna utbildningsområdet 2 (AUO 2). De praktiska passen (workshops) har under den första terminen av inriktningen (LKS110) rustat studenterna med grundläggande kunskaper om konstnärliga metoders möjligheter. De har också erövrat instrumentella basfärdigheter inom skapande verk‐
samhet med barn. Dessa kunskaper fördjupas och förhöjs i det 10 veckor långa konst‐
närligt orienterade projektarbetet som alltså avslutar inriktningen. De studerande får under denna period möjlighet att utvecklas och följa med i progression både på ett in‐
dividuellt plan och i en grupprocess. Genom de uppgifter som studenterna här genom‐
för inom VFU blir det också möjligt att ytterligare utveckla de egna metoder för ska‐
pande och språkstimulerande verksamhet som grundlagts under den första terminen. I de obligatoriska VFU‐seminarierna (se punkt 6. Integration), som ingår i alla delkur‐
serna i inriktningen, problematiseras återkommande didaktiska perspektiv på språk‐
utvecklande verksamhet och i det avslutande projektarbetets processdagbok skall de studerande ha nått en sådan reflektionsnivå att de omdömesgillt kan göra didaktiska överväganden kring val av arbetssätt i språkstimulerande verksamhet med och för barn i de tidiga åldrarna. Sidan 5 av 5
