KURSPLAN LNA110
Gäller fr.o.m. ht 2010
LNA110, Naturvetenskap för lärare 1
30 högskolepoäng
Science 1 for Teachers in Secondary School, 30 higher education credits
Grundnivå/First cycle
1. Fastställande
Kursplanen är fastställd av Utbildnings- och forskningsnämnden för lärarutbildning
2007-05-16 och reviderad 2009-12-09 och 2010-06-10 och gäller fr.o.m. höstterminen
2010.
Ansvarig institution: Institutionen för kemi.
Medverkande institutioner: Institutionen för fysik, Institutionen för kemi,
Institutionen för marin ekologi, Institutionen för pedagogik och didaktik, Institutionen
för växt- och miljövetenskaper och Zoologiska institutionen.
Utbildningsområde: Naturvetenskapligt 80%, undervisning 20%.
Kursen ersätter kurs LNA100 och kurserna kan ej tillgodoräknas samtidigt i en
examen.
2. Inplacering
Kursen ingår i Lärarprogrammet som första kurs i inriktningen Naturvetenskap för
lärare, 60 högskolepoäng (hp). Kursen kan även ges som fristående kurs. Beroende på
valda kurser i övrigt kan kursen ingå i en lärarexamen avsedd för undervisning i
naturorienterande ämnen i grundskolans senare år och Naturkunskap i gymnasieskolan. Kursen kan även ingå i en generell examen.
3. Förkunskaper
För tillträde till kursen krävs grundläggande behörighet för högskolestudier samt
Godkänt G/3 i Sv B/Sv2 B, En A, Ma C, Nk B (alt. Fy A+ Ke A+ Bi A) eller motsvarande
kunskaper.
Sidan 1 av 5. Uppdaterad 2010-06-30
GÖTEBORGS UNIVERSITET
Utbildnings- och forskningsnämnden för lärarutbildning (UFL)
KURSPLAN LNA110
Gäller fr.o.m. ht 2010
4. Innehåll
Kursen består av fyra delkurser. Tre av dem är högskoleförlagda och innehåller fysik,
kemi och ämnesdidaktik. Den verksamhetsförlagda utbildningen (VFU) är förlagd till
en separat delkurs men växelverkar i hög grad med den högskoleförlagda delen.
Integrerat med övrig undervisning i fysik, kemi, och ämnesdidaktik förekommer
laborationer med syfte att skapa nyfikenhet och djupare kunskap. Flera av dessa
laborationer illustrerar vardagliga frågeställningar.
Ämnesdidaktikens grundfrågor Vad, Varför och Hur ställs i anslutning till stoffet och
genomlyses utifrån ett skolperspektiv. Speciellt intresse riktas mot:
identifiering av elevers vardagsföreställningar om naturvetenskap,
utveckling av vardagsföreställningarna mot en mer naturvetenskaplig
begreppsförståelse,
modeller som en viktig del inom naturvetenskapen,
skolans styrdokument.
Delkurs 1. Fysikaliska lagar och grundbegrepp 1, 7,5 hp
Physical laws and concepts 1, 7.5 higher education credits
Vad är naturvetenskap?
Mekanikens lagar och begrepp. Kinematik och krafter. Newtons lagar och
Energilagen.
Värmelära och energiomvandling – värmepump och värmemotor.
Electriska laddningar, fält och kretsar och magnetism.
Elevers föreställningar relaterade till Newtons lagar, begreppen värme och
temperatur, energiöverföring, elektricitet och magnetism samt problematisering
av undervisningstraditioner inom dessa områden.
Delkurs 2. Kemins grundbegrepp, 10,5 hp
Fundamental chemical concepts, 10.5 higher education credits
Jordens och universums kemiska sammansättning. Kol- och kvävecykler på
jorden.
Modeller för atomer och kemiska bindningar. Periodiska systemet.
Balansering av kemiska reaktioner. Molbegreppet.
Varför går kemiska reaktioner i en viss riktning?
Syra/bas- och redoxjämvikter. Försurning.
Kolföreningars kemi. Polymerer och plaster.
Vattens egenskaper och betydelse för liv.
Sidan 2 av 5. Uppdaterad 2010-06-30
GÖTEBORGS UNIVERSITET
Utbildnings- och forskningsnämnden för lärarutbildning (UFL)
KURSPLAN LNA110
Gäller fr.o.m. ht 2010
Gaslagarna och atmosfärens sammansättning, speciellt ozonlagret.
Elevers föreställningar relaterade till materiens byggnad och egenskaper,
kemiska reaktioner med fokus på förbränning och fotosyntes
Problematisering av stoffurval och naturvetenskapligt språk i grund- och
gymnasieskola
Delkurs 3. Fysikaliska lagar och grundbegrepp 2 samt astronomi, 6 hp
Physical laws and concepts 2 and astronomy, 6 higher education credits
Vågor och elektromagnetisk strålning.
Atomkärnan. Kärnenergi och dess användning.
Stjärnornas liv och utveckling. Kosmologi.
Solsystemet. Jorden och andra planeter. Månar.
Elevers föreställningar relaterade till dag och natt, årstider, sol- och
månförmörkelse, månens faser samt ljusets utbredning, reflektion, brytning och
bilders uppkomst.
Ämnesdidaktiska teorier för planering, genomförande och utvärdering av
undervisning.
Delkurs 4. Verksamhetsförlagd utbildning, VFU, 6 hp
School-Based Education, 6 higher education credits
Studenterna skall undersöka elevers föreställningar inom ett för VFU-perioden
lämpligt område och relatera detta till tidigare gjorda undersökningar. I relation till
detta skall den studerande också redovisa muntligt och skriftligt vilka kunskaper
hon/han behöver för att undervisa om det aktuella innehållet.
Genomförande.
Kursen ges på helfart och undervisningen består av föreläsningar, räkneövningar,
laborationer, studiebesök och seminarier. Vissa av laborationerna är datorbaserade.
Flera lärare använder datorpresentationer på föreläsningarna. Datorsalar och trådlöst
nätverk finns i undervisningslokalerna. Universitetets webbaserade lärplattform
utnyttjas för att ge en inblick i hur sådana system kan användas i undervisning.
Ämnesdidaktik och VFU läses integrerat med innehållet i fysik och kemi. En
sammanhängande VFU-period genomförs i mitten av kursen.
5. Mål
Syftet med hela inriktningen Naturvetenskap för lärare är att studenten efter avslutade
studier ska ha kunskaper i naturvetenskap och ämnesdidaktik som kan omsättas i
undervisning i grundskolans senare år. Tillsammans med en specialisering skall
Sidan 3 av 5. Uppdaterad 2010-06-30
GÖTEBORGS UNIVERSITET
Utbildnings- och forskningsnämnden för lärarutbildning (UFL)
KURSPLAN LNA110
Gäller fr.o.m. ht 2010
studenten även ha kunskaper relevanta för undervisning i ämnet Naturkunskap i
gymnasieskolan.
Efter avslutad kurs LNA110 ska studenten:
visa kunskap om vanliga fysikaliska, kemiska och astronomiska begrepp och
teorier samt förståelse för hur dessa teorier utvecklas,
visa förmåga att utföra enklare fysikaliska och kemiska experiment samt kunna
samla och tolka data bland annat med hjälp av datorer,
kunna redogöra för och identifiera vanligt förekommande uppfattningar om
naturvetenskapliga begrepp och teorier samt hur uppfattningarna påverkar
lärande och undervisning,
visa förmåga att problematisera etiska frågeställningar i relation till den
praktiska användningen av fysik och kemi i samhället,
visa förmåga att under handledning omsätta sina kunskaper i ämne och
ämnesdidaktik i egen undervisning med reflekterade val av arbetssätt och
modeller och med hänsyn till styrdokument och elevers olika förutsättningar,
visa förmåga att dokumentera, analysera, bedöma och värdera enskilda elevers
kunnande i förhållande till styrdokumentens mål.
6. Kurslitteratur
Se separat litteraturlista.
7. Former för bedömning
För bedömning skall underlaget vara sådant att individuella prestationer kan
särskiljas. Kunskapskontroll sker genom skriftliga tentamina och genom muntliga och
skriftliga redovisningar av laborationer och didaktiska seminarieuppgifter. De mål
som till stor del är knutna till VFU (de två sista målen ovan) bedöms utifrån
seminarier, VFU-uppgifter samt underlag från lokal lärarutbildare och VFU-ledare.
Laborationer, studiebesök, muntliga redovisningar, seminarier och VFU är
obligatoriska.
Student äger rätt till byte av examinator efter att ha underkänts två gånger på samma
examination, om det är praktiskt möjligt. Begäran om detta ställs till den kursansvariga
institutionen och skall vara skriftlig.
Antalet tillhandahållna examinationstillfällen inom Lärarprogrammets
verksamhetsförlagda del (VFU) är begränsat till två tillfällen per kurs. Den student
som blivit underkänd vid två tillfällen på samma kurs inom Lärarprogrammet inom
den verksamhetsförlagda delen (VFU) kan ansöka om dispens för ytterligare
examinationstillfälle/n hos Utbildnings- och forskningsnämnden för lärarutbildning
(beslut 2007-11-28, dnr G217 4913/07.
Sidan 4 av 5. Uppdaterad 2010-06-30
GÖTEBORGS UNIVERSITET
Utbildnings- och forskningsnämnden för lärarutbildning (UFL)
KURSPLAN LNA110
Gäller fr.o.m. ht 2010
8. Betyg
Antalet betygsgrader är tre: Underkänd, Godkänd och Väl godkänd. På VFU används
bara betygsgraderna Underkänd och Godkänd. För Väl godkänd på hela kursen krävs
Godkänd på VFU samt Väl godkänd på två av de övriga tre delkurserna.
9. Kursvärdering
Varje delkurs utvärderas och resultaten blir föremål för diskussion mellan lärarna på
kursen och representanter för studerande. Protokoll/minnesanteckningar från denna
diskussion avrapporteras till kursansvarig nämnd. Utvärderingen sker dels efter
avslutad kurs och dels vid minst ett tillfälle under kursens gång. Vid planeringen av
påföljande kurstillfälle dokumenteras det hur resultaten av utvärderingen har tagits till
vara. En sammanfattning lämnas till LUR 3.
10. Övrigt
Sidan 5 av 5. Uppdaterad 2010-06-30
