KURSPLAN LAU260
Kommentarmaterial
Gäller fr.o.m. ht 07
LAU260, Allmänt utbildningsområde 2, Vetenskapligt tänkande, vetenskapligt arbete och vetenskapligt förhållningssätt, 15 högskolepoäng Kommentardel till LAU260 1. Förklaring av centrala begrepp Vetenskaplighet – metod – kritisk analys Det vetenskapliga arbetet kan karakteriseras som en variationsrik praxis. På det vetenskapliga fältet finns olika sätt att ställa och besvara frågor, olika teorier och metoder, samt olika sätt att presentera resultat. Konstnärlig gestaltning skiljer sig från naturvetenskapligt arbete. Humanvetenskapliga studier skiljer sig från utbildnings‐
vetenskapliga, liksom från samhällsvetenskapliga. Samtidigt finns det aspekter som förenar olika vetenskapliga discipliner och arbetssätt. Två av nyckelbegreppen under kursen är metod och kritisk analys. Begreppet metod betyder tillvägagångssätt. Med vetenskaplig metod menas de arbetssätt som forskare använder när de undersöker ett fenomen. Metod betecknar bland annat sätt att ställa frågor, sätt att samla in källmaterial och sätt att analysera och tolka. Exempel på materialinsamlingsmetoder som används på det vetenskapliga fältet är intervju, observation och experiment. Analysera betyder ”att ta isär”. Analys följs alltid av syntes (sammansättning). En viktig aspekt av analys/syntes‐arbetet är tolkningen, dvs. arbetet med att förstå det fenomen man står inför, konstnärligt, kemiskt eller annat. Analys‐ och tolkningsarbetet resulterar alltid i att vissa aspekter av materialet lyfts fram och att andra aspekter hamnar i bakgrunden. Begreppet kritisk betyder avgörande eller bedömande. I vetenskapliga sammanhang menas kritik förmågan att bedöma hur ett fenomen, en konstnärlig gestaltning eller en slutsats i ett vetenskapligt arbete är uppbyggd, avseende relationer mellan mål (syfte), medel (metod) och resultat (slutsats). Den kritiska förmågan är i vetenskapliga sammanhang oupplösligt förbunden med den analytiska förmågan. Häri finns också en koppling till vardagsbetydelsen av ordet kritik, att värdera. Den som har förmåga till kritisk analys kan också värdera hur väl mål, medel och resultat hänger samman. Sidan 1 av 4 Uppdaterad 2007‐11‐15 GÖTEBORGS UNIVERSITET Kommentarmaterial LAU260 Utbildnings‐ och forskningsnämnden för lärarutbildning (UFL) Gäller fr.o.m. ht 07 Förmågan till kritisk analys omfattar inte bara konstnärliga gestaltningar och vetenskapliga rapporter av olika slag, utan även styrdokument, läromedel och massmediala framställningar (som exempelvis film och musik). Den kritisk‐analytiska förmågan är en viktig förmåga för varje pedagog i sin egenskap av reflekterande och omdömesgill praktiker, oavsett vilka ämnen eller åldrar hon eller han arbetar med. Projektarbete Begreppet projektarbete är i kursen ett samlingsbegrepp för uppsats och konstnärlig gestaltning. Vi vill särskilt framhålla den dubbla betydelsen av ordet arbete, som både process och produkt. Projektarbetet återspeglar det dubbla i lärarutbildningen: som en utbildning till professionell pedagog och som en utbildning inom en utbildningsvetenskaplig tradition. Projektarbetet skall ha relevans för det kommande läraryrket och studenten skall vid kursens slut uppvisa förtrogenhet med den vetenskapliga uppsatsens centrala begrepp. Dessa begrepp har olika betydelser inom olika vetenskapsgrenar. Till förtrogenheten hör att studenten skall uppvisa kunskap om vad begreppen står för inom utbildningsvetenskap; till förtrogenheten hör också studenten skall uppvisa kunskap om begreppens varierande betydelser. 2. Preciseringar av innehållsliga aspekter A. PROFESSIONALISM, GENUSPERSPEKTIV OCH VÄRDEGRUND I ETT MÅNGKULTURELLT SAMHÄLLE Professionsperspektiv Under de senaste hundra åren har vetenskapen kontinuerligt blivit allt viktigare och allt synligare i samhället. Förr kunde man som medborgare leva ett helt liv utan att överhuvudtaget komma i kontakt med vetenskapen. Idag ser det emellertid radikalt annorlunda ut. Vetenskapen har inte bara växt rent kvantitativt utan också kommit att få en betydligt mer framträdande roll i samhället. Som medborgare i 2000‐talets Sverige möter vi vetenskapen och dess representanter dagligdags. Vetenskapliga experter exponeras i nyhetsprogram i radio och på TV. Tidningarna rapporterar ständigt om vetenskapliga undersökningar som till exempel varnar för riskerna med mobiltelefoner, klimatförändringar med mera. Hur ska man som medborgare i ett demokratiskt samhälle kunna förhålla sig till allt detta? Kursen utgår från tanken att skolan måste ge det uppväxande släktet de redskap som behövs för att förhålla sig till det vetenskapliga kunskapsgodset och den vetenskapliga auktoriteten. En nödvändig följd av detta är förstås att också lärarna måste ha en utbildning som är användbar i detta avseende. Denna utveckling har fått genomslag på skolområdet som sådant på flera sätt. Läraren skall, enligt styrdokumenten (Lpo94 och Lpfö98), bland annat sträva efter att lära eleven att utforska världen och utveckla hennes nyfikenhet. Mindre explicit i styrdokumenten, men ändå av avgörande vikt i sammanhanget, är att den ovan Sidan 2 av 4 Uppdaterad 2007‐11‐15 GÖTEBORGS UNIVERSITET Kommentarmaterial LAU260 Utbildnings‐ och forskningsnämnden för lärarutbildning (UFL) Gäller fr.o.m. ht 07 beskrivna kritisk‐analytiska förmågan verkar vara en central förmåga hos den professionelle läraren som reflekterande praktiker. Styrdokumenten förutsätter en lärare som kritiskt‐analytiskt förmår relatera erfarenheter från undervisningen till pedagogiska modeller, samt till vetenskapliga/konstnärliga resultat. Ett tredje möte mellan ”skola” och ”vetenskap” är att utbildningsområdet i allt högre utsträckning beforskas. Nya undersökningsområden är exempelvis mobbning, integrationsfrågor eller klassrumsproblem. Mycket av denna forskning hamnar till slut i verksamheten ute på våra skolor. Om dessa kunskaper ska kunna tas till vara, så krävs också att lärarkåren har de färdigheter som krävs för att ta del av materialet. Lärare måste därför tränas i ett vetenskapligt förhållningssätt och de måste inom ramen för sin utbildning få en erfarenhet av att arbeta med och reflektera över vetenskapliga frågor. Kursens ambition är att studenterna efter genomförd kurs står bättre rustade när de som professionella pedagoger hanterar vetenskapens växande funktion i dagens samhälle. Genus‐ och värdegrundsperspektiv Den kritisk‐analytiska förmågan utgör en viktig förutsättning för den blivande lärarens förståelse för och arbete med skolans värdegrund och dess centrala begrepp: demokrati, respekt för människa och natur. Begreppet genus (socialt kön) är ett centralt begrepp i denna värdegrund, både som självständig aspekt och som grundläggande faktor i skolningen av demokratiskt tänkande människor, med respekt för sin omvärld. Genus är därför en integrerad del av LAU260:s båda delkurser. Den kritisk‐analytiska förmågan är gemensam för kursen och för genusvetenskaplig forskning, och under kursen tränas den kritisk‐analytiska förmågan delvis genom genusvetenskaplig litteratur. Frågor kring genus är, jämte frågor kring klass, etnicitet och mångkultur, integrerade i samtliga teman i delkurs 2. B. INTEGRATION Den högskoleförlagda undervisningen (HFU) och den verksamhetsförlagda undervisningen (VFU) integreras i båda delkurserna inom LAU260. Studenterna använder sina VFU‐områden för att genomföra praktiska metodövningar (delkurs 1), samt genom att presentera projektarbetet för berörda skolor och LLU (delkurs 2). VFU‐
skolorna kan också användas för materialinsamling. Studenterna är förhållandevis fria att välja ämne för sina projekt, men de uppmanas att ta fasta på problem eller fenomen som de tidigare har stött på under sin praktik. Delkurs två blir därmed inte bara en träning i att genomföra ett projektarbete på ett vetenskapligt sätt, utan ger också möjlighet att fördjupa sig i något som man intresserat sig för. LAU260 innehåller inte något didaktiskt moment. Emellertid utgör de vetenskapliga färdigheter och förmågor studenterna förvärvar i LAU260 ett förberedande moment och förutsättning för den didaktiska praktik som återfinns i LAU210. Sidan 3 av 4 Uppdaterad 2007‐11‐15 GÖTEBORGS UNIVERSITET Kommentarmaterial LAU260 Utbildnings‐ och forskningsnämnden för lärarutbildning (UFL) Gäller fr.o.m. ht 07 C. PROGRESSION Med betecknandet av vetenskaplighet som en variationsrik praxis så lyfts vetenskaplighet under kursen fram som ett görande och som ett tänkande. Vetenskapligheten fyller en central funktion inom lärarutbildningen, då dess närvaro syftar till att göra läraren/praktikern till en reflekterande och omdömesgill lärare/praktiker. Kursen utgör härigenom en progression inom lärarutbildningen, där reflektion kring ämneskunskaper och didaktiska färdigheter ges vetenskaplig systematik, särskilt avseende förmågan till kritisk analys av relationer mellan mål, medel och resultat. Synen på vetenskap som praxis ligger också till grund för progressionen inom LAU260. Den didaktiska utgångspunkten är hämtad från John Deweys devis ”learning by doing”. Under delkurs 1 varvas praktiska metodövningar med teoretiska reflektioner över det vetenskapliga arbetets innehåll. Dessa vetenskapliga kunskaper och färdigheter fördjupas i delkurs 2 genom projektarbetet. Genom projektarbetet ges studenten en inblick i hur kunskapsbildning på vetenskaplig grund kan se ut, oavsett om målet för kunskapsbildningen är en konstnärlig gestaltning eller en vetenskaplig uppsats. En viktig aspekt av progressionen utgörs av kursens VFU‐uppgifter; det gäller såväl förmågan att göra observationer och intervjuer utifrån frågeställningar inom det yrkesområde studenten utbildas för, som förmågan att återkoppla sina slutsatser och hur man kommit fram till dessa till de aktörer och det sammanhang som berörs – lärarna och skolan. LAU350 fördjupar ytterligare den blivande lärarens förmåga till vetenskapligt arbete och tänkande. Progressionen utgörs dels av att LAU350 är en mer omfattande uppsatskurs (10 veckor mot LAU260:s 5 v.), dels av högre krav på teorisk grund. Denna progression har motiverat valet av kurslitteratur inom LAU260, så att denna kurs ger en grundläggande vetenskapsteoretisk skolning inför LAU350. Sidan 4 av 4 Uppdaterad 2007‐11‐15
