KURS ! MATHEMATISKA och FYSISKA GEOGRAFIN. Helsingfors, Finska Litteratur-Sällskapets Tryckeri, 1851 Imprimatur: Herman Molander. Innehåll: sid. Indelning Mathematiska Geografin: Verldsbyggnaden Jordens skapnad och storlek Jordens och månens rörelse Fysiska Geografin: Verldshafven » 1- » 3. » Inledning » och Verldsdelarna .*. » Europa » Asien » Afrika Amerika Australien 1. » » » 6. 9. 15. 16. 26. 31. 34. 39. Indelning1. Geografin eller Jordbeskrifningen indelas i: 1. Mathematiska Geografin: läran om jordens skapnad, storlek, rörelse och förhållande till andra himlakroppar; 2. Fysiska Geografin: läran om jordens naturliga beskaffenhet och skapnaden af dess yta; samt 3. Politiska Geografin: läran om jordens fördelning i länder och stater, samt om deras inbyggare. Mathematiska Geografin. Verldsliyggnaden. 1. Verlden består af otaliga himlakroppar eller Stjernor, hvilka äro kringspridda i den omätliga Verldsrymden på olika afstånd från hvarandra. 2. Himlakropparna indelas i orörliga, eller Fixstjernor, och rörliga, eller Planeter, Drabanter och Kometer. 3. Fixstjernorna äro himlakroppar, som aldrig förändra sin ställning till hvarandra. De äro sjelf-lysande, de utsprida ljus och värme. De kallas derföre äfven 1 2 Solar. Deras fixstjerna. antal är oräkneligt. — Vår Sol är en Af alla lixstjernor är solen närmast jorden. De öfriga fixstjernornas afstånd från jorden är så ofantligt, att de visa sig tor oss blott såsom små, lysande punkter på himlalivalfvet. Man har fördelat fixstjernorna i skilda grupper, Stjernbilder eller Konstellationer. Sådana äro Karlavagnen, Orion, m. fl. 4. Planeterna, Drabanterna och Kometerna röra sig alla kring solen. De äro sjelfva mörka, de erhålla af solen ljus och värme. Likasom kring solen, hvälfva sig förmodligen kring hvarje oss osyn- annan fixstjerna rörliga kroppar, ehuru de äro för liga. 5. Planeterna röra sig kring solen i aflångt runda Jorden är en banor, på olika afstånd från henne. planet. — Planeterna likna till utseendet fixstjernor, men hafva en Några planeter kunna ej ses af oss med mera mild glans. blotta ögat. äro för oss bekanta. I ordning, afstånd från solen, äro de följande: Merkuefter deras 6. Nitton planeter rius, Venus, Jorden, Mars, Flora, Vesta, Iris, Metis, Hebe, Parthenope, Astrea, Juno, Ceres, Pallas, Hygiea, Jupiter, Saturnus, Uranus, Neptunus. Bland alla planeter är Jupiter den största, dei-näst Saturnus, Neptunus, Uranus, Jorden, o. s. v. Solen är större än alla planeterna tillsammantagna. — 7. Drabanterna äro himlakroppar, som röra sig kring någon planet och derunder följa dess lopp kring Månen är en drabant. solen. — 8. Drabanterna äro till antalet 18. Af dem åtfölja Jorden 1, Jupiter 4, Saturnus 7 och Uranus 6. Saturnus omgifves derjemte af en bred, lysande dubbelririg. 3 9. Kometerna äro himlakroppar, som löpa kring solen i mycket aflånga och vidsträckta banor. De hafva ett klart, rödaktigt sken och åtföljas af en-lång, lysande strimma eller svans. Deras antal är okändt. 10. En sol med alla de himlakroppar, som röra sig kring henne, kallas ett Solsystem. Vårt Solsystem beslår således af solen, 19 kända plane^ ter, 18 drabanter och ett okändt antal kometer. Jordens skapnad och storlek. 11. Jorden är till sin skapnad rund, nästan som ett klot. Jorden är så stor, att vi icke kunna märka dess klotforBerg och dalar göra äfven jordens yta nå- miga skapnad. got ojemn. 12. En Jordglob är en klotformig afbildning af dess En Karta är en plan afteckning jorden och yta. af jorden eller af någon dess del. — En Vcrlds-karta aftecknar hela jorden; en General-karta upptager en större, och en Special-karta en mindre del af En Atlas är en samling af flera kartor, hvilka jordytan. tillsamman utgöra ett helt. — 13. Jordens axel är en rät linie, som man tänker midt genom jorden, från norr till söder. *) dragen sig Jordaxeln är 1713 geografiska mil lång, men den tvärlinie, som tankes dragen midt genom jorden från öster till vester, är nära 1719 geografiska mil. Jorden är således icke fullkomligt klotrund, utan något ajplattad vid polerna. *) Norr, Söder, Öster och Vester kalla vi de fyra väderstrecken, Solen står hos oss eller huvudriktningarna i verldsrymden. klockan 12 om dagen rakt i söder. Ställer man sig då med ryggen mot solen, så har man norr (n.) midt framför sig, söder (s.l rakt bakom sig, öster (ö.) till höger och vester (v.) till venster. Midt emellan n. och ö. ligger nord-ost (n. o.), och på samma sätt nord-vest (n. v.) mellan n. och v.; syd-ost (s. o.) mellan s. och ö., samt syd-vest (s. v.) mellan s. och v. — — 4 En geografisk mil är mindre än en finsk mil, eller ungefär 7 verst. 14. Poler kallas jordaxelns ändpunkter: den ena Nordpol, den andra Sydpol. • Nordpolen är under alla jordens rörelser ständigt riktad mot en fast punkt på himlahvalfvet, nära polsljernan. 15. Eqvatorn är en linie, som tankes dragen rundt kring jorden, lika långt från hvardera polen. jorden i tvenne hälfter: Eqvatorn afdelar 16. Norra Halfklotet och Södra Halfklotet. linier, som man föreställer jorden, i jemnbredd med eqvasig dragna rundt kring lika afstånd från hvarandra. torn, på 17. Parallelcirklarna äro Eqvatorn är större än hvar och en af parallelcirklarna, hvilka äro allt mindre, ju längre de ligga från eqvatorn. 18. Man räknar på jorden 180 parallelcirklar: 90 mot n. och likaledes 90 mot s. från eqvatorn. 19. Meridianerna äro linier, som föreställas dragna öfver jordytan, från den ena polen till den andra, på lika afstånd frän hvarann. Alla meridianer äro lika stora. Meridianerna äro till antalet 360. Första meridianen kallas den, som är dragen öfver ön Ferro i Afrika. 20. — 21. Första meridianen afdelar jordklotet i två hälfter: Östra Halfklotet och Vestra Halfklotet. 22. Genom meridianerna indelas eqvatorn i 360 lika stora delar eller Grader (360°). Likaså indelas äfven hvarje parallelcirkel. Hvarje grad på eqvatorn utgör 15 geogr. mil, eller Un10f finsk mil. Längden af eqvatorn, eller jordens omkrets, är således 5400 geogr. mil. gefär 5 23. Genom parallelcirklarna afdelas hvarje meridian i 180 grader (180°), eller 90° mot norr och 90° mot söder från eqvatorn. 24. Afstånd på jordytan bestämmas genom geoeller ock genom grader. Hvarje grad är mil, grafiska indelad i 60 minuter (60'), hvarje minut i 60 sekunder (60"). 25. En orts Lonyitud eller längd är dess afstånd mot öster från första meridianen. En orts Latitud eller bredd är dess afstånd från eqvatorn, mot norr eller mot söder. Latituden är således antingen nordlig eller sydlig. Nordpolen t. ex. ligger under 90 graders nordlig bredd (90° n. br.) eller 90° n. om eqvatorn; Sydpolen under 90 graders sydlig bredd (90° s. br.) eller 90° s. om eqvatorn. Meridianen, som dragés öfver en ort, andess gifver longitud. Parallelcirklarna bestämma på samma sätt orters latitud. T. ex. ett ställe på jorden, som genomskäres af 50:de meridianen och 70:de parallelcirkeln n. om eqvatorn, ligger 26. under 50 graders längd (50° 1.) och 70 graders nordlig Helsingfors är beläget under 42° 41' bredd (70° n. br.). 45" 1. och 60° 10' n. br., det är: under en meridian, som vore dragen 42° 41' 45" ö. om Ferro, och en parallelcirkel 60° 10' n. om eqvatorn. — 27. Vändkretsarna eller tropikerna äro tvenne parallelcirklar, som tänkas dragna 23-£° på hvar sin sida om eqvatorn. Norra Vändkretsen kallas äfven Kräftans, och Södra Vändkretsen: Stenbockens Vändkrets. 28. Polcirklarna äro tvenne parallelcirklar, som tänkas dragna 23^° från hvar sin af polerna. Norra Polcirkeln är dragen 23_° från nordpolen, Södra Polcirkeln 234° från sydpolen. 6 än 29. Jorden är omkring 1,400,000 gånger mindre solen, och ungefär 50,000 gånger större än månen. Jordens och månens rörelse. 30. Jorden har en tvåfaldig rörelse: den dagliga rörelsen kring axeln och den årliga rörelsen kring solen. 31. Jorden rör sig kring sin axel på ett dygn eller 24 timmar. Jordens rörelse kring axeln sker från vester genom1 söder mot öster. Genom jordens rörelse kring axeln uppkommer omvexlingen af dag och natt. • 32. Solen upplyser icke på samma gång hela jordklotet, utan endast hälften deraf." Den sida af jorden, som är vänd mot solen, är ljus och har dag, den motsatta sidan har mörker och natt. Då jorden oafbrutct vänder sig omkring, får hvarje punkt på jorden en ständig omvexling af ljus och mörker. 33. Jorden genomlöper sin bana kring solen på eller 365 dagar, 5 timmar, 48 minuter och 48 år, ett sekunder. Jordens omlopp kring solen sker äfven från vester mot öster. Emedan jordens bana icke är fullkomligt rund, utan något aflång, är jordens afstånd från solen icke alllid lika stort. Medel-afståndet mellan solen och jorden är omkr. 21 mill. mil. 34. Ekliptika kallas jordens omloppsbana, ejler - den väg i verldsrymden, som jorden genomlöper under sin vandring kring solen. " Ekliptikans längd är omkr. 129 mill. mil. Den indelas i 12 lika delar eller Tecken. Dessa kallas med samma namn, som de stjernbilder, hvilka ligga kring ekliptikan: Väduren, Oxen, Tvillingarna, Kräftan, Lejonet, Jungfrun, Vågen, Skorpionen, Skytten, Stenbocken, Vattumannen, Fiskarna. Jorden genomlöper hvarje tecken på en månad. — 7 Genom jordens rörelse kring solen uppkommer omvexlingen af årstiderna: vår, sommar, höst och vinter. 35. Jorden genomlöper sin bana i lutad ställning. Nordpolen förblifver ständigt riktad mot polstjernan. Jordens ställning mot, solen förändras dcrigehom dagligen, och de båda polerna vändas mot solen vcxclvis, under livar sin hälft af året. Derföre råda alldeles motsatta årstider på motsatta sidor af jorden. Då vi i norra halfklotet haf a sommar, har man i södra halfklotet vinter. Då vi.hafva höst, är der vår. Då jorden slår Vädurens tecken, vid Vårdagjemningen den 21 Mars, äro dag och natt lika långa öfver hela jorden. Jordens ställning är då sådan, att hvarje punkt på jorden under hälften af dygnet är solbelyst. Öfver eqvatorn falla Härefter vänder jorden småningom solstrålarna lodrätt. sin norra hälft mot solen. Solen lyser lodrätt öfver någon punkt n. om eqvatorn. Denna punkt flyttar sig dagligen alltmer mot norr. Värmen ökes och dagames längd tilltager i norra halfklotet, men aftager i det södra. Då jorden står i Kräftans tecken, falla solstrålarna vinkelrätt öfver Kräftans vändkrets. Då infaller vårt Sommarsolstånd, den 21 Juni, eller vår längsta dag och kortaste natt. Jordens norra hälft vändes nu småningom från solen. Vara dagar aftaga, nätterna bli längre. Då jorden träder i Vågens tecken, vid Höstdagjemningen, den 23 September, äro dag och natt åter lika långa öfver hela jorden, och solstrålarna falla åter lodrätt öfver eqvatorn. Nu vänder sig jordens södra pol mot solen. Den varma årstiden i s. halfklotet begynner. Hos oss blifva dagarna kortare än nätterna, emedan vårt halfklot endast under en kort del af dygnet är solbelyst. Solens lodräta strålar falla allt mera söder om eqvatorn och träffa slutligen Stenbockens vändkréts. Jorden står då i Stenbockens tecken, och vi hafva vårt Vintersolstånd, d. 22 December, eller den längsta natt och kortaste dag. i — — — 36. Vändkretsarna och polcirklarna afdela jorden i fem zoner (bälten) eller trakter. 37. Den Heta Zonen (tropikländerna) ligger kring eqvatorn, mellan båda vändkretsarna. 8 I tropikländerna råder den största hetta, emedan solstrålarna falla helt och hållet eller nästan lodrätt öfver denna del af jorden. Endast tvenne årstider finnas: en torr och Dag och natt äro nästan lika långa. en regnig. — — 38. De båda Tempererade Zonerna ligga mellan vändkretsarna och polcirklarna. Norra Tempererade Zonen omgifves af Kräftans vändkrets och Norra polcirkeln, Södra Tempererade Zonen af Stenbockens vändkrets och Södra polcirkeln. Solen skiner aldrig lodrätt öfver de tempererade zonerna. Värmen derstädes är derföre måttlig. Fyra årstider omvexla regelbundet, men äro motsatta i hvardera zonerna. 39. De båda Kalla Zonerna inneslutas af hvar sin polcirkel. Nordpolen ligger midt i den Norra, och Sydpolen midt i den Södra Kalla Zonen. Solstrålarna falla snedast öfver dessa delar af jorden. Déraf den odrägliga kölden i de kalla zonerna. Hvardera polerna äro vexelvis under ena hälften af året helt och hållet vända från solen, under andra hälften ständigt solbelysta. Natten varar derföre vid polerna i 6 månader, dagen lika länge. 1 trakter längre bort från polerna omvexla dag och natt oftare. Tvenne årstider finnas: kort sommar och lång vinter. — — 40. Månen fullbordar sitt omlopp kring jorden på en månad, eller-ungefär 29 dygn. _; Månens afstånd från jorden är omkr. 50,000 mil. 41. Månen visar sig för oss i olika gestalter eller Faser, hvilka till- och aftaga allt efter som den mot jorden vända sidan af månen är olika upplyst af solen. När solen och månen äro på samma sida om jorden, är månens upplysta hälft vänd mot solen och dess mörka mot oss. Månen är då osynlig för oss. Vi kalla denna mån-fas: Ny eller Nymåne. Då solen och månen befinna sig på motsatta sidor om jorden, är månens hela solbelysta sida synlig för oss. Denna mån-fas kallas Fullmåne eller Nedan. 9 42. Solförmöi^kelse uppstår, då månen träder i rak linie mellan solen och jorden och bortskymmer för oss solen, eller någon dess del. 43. Månförmörkelse inträffar, då jorden råkar i rak linie mellan solen och månen, och hindrar solstrålarna att upplysa månen. Fysiska Geografin. Inledning. 1. Jordens yta utgör öfver 9 millioner qvadratmil (9,282,000 L_ mil). Största delen, nära tre fjerdedelar deraf, är betäckt af vatten, och något öfver en fjerdedel af land. En qvadratmil är en fyrkant, som har hvarje sida en mil lång. 2. Verlds-oceanen eller Verldshafvet kallas det stora, sammanhängande vatten, som omflyter allt land på jorden. 3. Kontinenter eller Fasta land kallas jordens stör- sta, sammanhängande landsträckor. På jorden finnas tre kontinenter: i östra halfklotet Gamla Verlden och Nyp, Holland, i vestra halfklotet Nya Vcrlden. I. *) 4. Haf eller Oceaner äro hufvuddelar af den stora verlds-oceanen. Ett Innanhaf omgifves rundt omkring af land, och förenas blott genom en smal öppning med ett annat haf. *) De romerska siffrorna.hänvisa till de särskilda afdelningarna inom hvarje verldsdel i den nedanföljande namnförteckningen. 2 10 Hafvets yta är sällan fullkomligt lugn. Vågor uppdrifvas af storm och vind. £f andra orsaker uppkomma mångestädes hafs-strömmar, hvilka genomstryka hafven i en egen riktning. Hafs-hvirflar uppstå der hafsströmmar mötas, eller der de slå mot klippor och skär. En sådan är Mael-strömmen utanför Noriges kust. Ebb och flod kallas hafsvattpets regelbundna fallande och stigande 2 gånger i dygnet. Hafsvik, vik ar ett mindre vatten, som inträni ger landet, och blott på en sida öppnar sig mot hafvet. 5. Bugt "kallas en vik med bredare öppning. 11. 6. Sund är ett smalt vatten, som förenar tvenne vatten och åtskiljer tvenne land. större « Ett långt och bredt sund kallas äfven kanal. 111. landsträcka, som på en sida sam7. Halfö manhänger med fasta landet, men för öfrigt omflytes är en af vatten. En lång och mycket smal halfö kallas äfven landtunga. IV 8. Landtudde eller Kap är yttersta spetsen af ett landstycke, som utskjuter i hafvet. V. Näs kallas en smal landsträcka, som förenar två större land och åtskiljer två vatten. 9. TI 10. Öar ett land, som på alla sidor omgifves af vatten. Holmar äro mindre öar; klippiga holmar kallas skär. ögrupp, öflock, arkipelag är en samling af öar; skärgård en samling af smärre holmar och skär. — — 11 VII. 11. Slätt kallas ett ojemnheter. större land, som icke har några 12. Öcken är en torr, öde och ofruktbar slätt. En sandöcken är helt och hållet öfvertäckt af sand Oaser äro fruktbara ställen i en öcken. 13. Stepp är en vattenfattig och skoglös slätt, som framalstrar endast gräs och blommor. Hed är en mera torr och nästan ofruktbar slätt. — VIII. lägre ojemnheter på jorden. Större höjder kallas berg, de högsta (öfver 6000 fot) alper. Bergens höjd beräknas vanligtvis från hafsytan, och angifves i fotmått. Så är t. ex. höjden af Wuokatti 1200 fot 14. Kullar, backar äro (1200') öfver hafvet. 15. Bergsrygg, bergskedja är en sammanhängande sträcka af berg, som löpa ien riktning.— Lägre höjdsträckor kallas åsar, landthöjder. Bergsann är en mindre bergsträcka, som utgrenar sig en större. En bergknut eller bergstock bildas, der flera från bergsarmar sammanstöta. Bergstopp, bergspets är den högsta punkten af ett berg. 16. En större fördjupning mellan höjder kallas dal; en mindre: dold; en kort och smal: kjusa. Berg- pass är en kort och trång kjusa, som tvärt afskiljer tvenne berg och förbinder dalarna på ömse sidor derom. 17. Ett lågland ligger lika lågt som, eller föga högre än hafvet. Ett negativt lågland ligger lägre än hafsytan. 18. Ett högland ligger minst 500' öfver hafsytan. Ett slätt och jemnt högland kallas högslätt. Bergland är ett högland. alpland eller mycket bergigt * * — 12 IV. 19. Genom regn, snösmältningar på bergens sluttningar, samt ur källor i jorden uppkomma inuti landet dels stillastående, dels rinnande vattendrag. 20. Ett stillastående vatten, som på alla sidor omgifves af land, kallas insjö; ett mindre: träsk; ett grundt och sumpigt: kärr eller moras. Många insjöar utgjuta sig genom floder; andra hafva intet aflopp. X. 21. Af de rinnande vattnen kallas de största: floder, elfvar, strömmar; de mindre: åar; de minsta: bäckar. En hufvudflod utgjuter sin vattenmassa i hafvet. Bifloder, flod-armar äro de, som utfalla i någon hufvudflod. En — flods källa kallas det ställe, der den upprinner. Ofta bildas Många floder floder af flera kall-armar, som sammanflyta. dela sig vid mynningen, eller utloppet, i flera utlopps-armar och bilda derigenom ett olikt mynnings-land, som kallas Delta-land. Vattenfall uppstår, der floder störta sig ner för branter eller sluttningar. — — XI. 22. Jordens inre är oss obekant. Det består sannolikt af jord- och stenmassor, vatten, eld och tomma rum. Den eld, som bor i jordens djup, har ofta förorsakat jordbäfningar, och utbryter ännu mångestädes ur vulkaner, eller eldsprutande berg. Äfven heta källor, som uppqvälla ur jorden, vittna om en underjordisk eld. XII. 23. Den luft, som omgifver jorden, kalla vi jordens atmosfer eller luftkrets. Menniskan, djuren och vexterna inandas denna luft. Den är ett nödvändigt, vilkor för deras lif. Luftkretsen deltager i jordens tvåfaldiga rörelse. , — 13 24. Närmast jorden är atmosferen tjockast och Ju högre man kommer upp öfver jordytan, desto tunnare och kallare blir luften. Den aftager slutligen helt och hållet och öfvergär i den tomma rymden. varmast. Då man stiger uppför höga berg, erfar man, huru luften småningom blir allt tunnare. Vid en viss höjd är den otillräcklig för vår inandning. Den är slutligen iskall. All vextlighet upphör. Bergen betäckas der af aldrig smältande is och snö. 25. Snögränsen är den linie, ofvanför hvilken all ve-tllighet upphör och den eviga snön begynner. I varma länder ligger snögränsen mycket högre än i de kalla. På några ställen nära eqvatorn vidtager den först vid 14,000 fots höjd. Kring polerna är snögränsen invid sjelfva jordytan. XIII. 26. Klimat eller luftstreck kallar man luftens beskaffenhet i ett land, eller den värme och köld, som råder derstädes. 27. Ju närmare ett land ligger till eqvatorn, desto mildare och varmare är dess klimat. Af det föregående känna vi redan orsakerna till det olika klimatet i jordens fem zoner. 28. Länders egen beskaffenhet och naturliga läge inverka likväl äfven på deras klimat. Stora skogar, vidsträckta kärr och moras och framför allt ett högt och bergigt läge göra klimatet hårdare. Odlade och bebodda trakter äro alltid mera varma. XIV. 29. De natur-alster, hvilka jorden frambringar, indelas i tre hufvudklasser: Djur-riket, Vext-riket och Sten-riket. 30. Olikheten i länders klimat förorsakar äfven en olikhet i deras natur-alster. 14 Den varma zonen framalstrar de skönaste och mångfaldigaste produkter: de dyrbaraste stenar och metaller, de rikaste vexter och de herrligaste frukter, de finaste trädslag, de ädlaste djur. Längre bort från eqvatorn aftager vcxtlifvets rikedom småningom. De tempererade zonerna frambringa mera vanliga metall-, vext- och djur-arter. I polartrakterna alstrar jorden endast sparsamt nödvuxna buskvexter och plantor, slutligen endast lafvar och mossor. Högst uppe vid polerna höljes jorden af evig is och snö, som un- dertrycker allt lif. 31. Menniskan är det herrligaste bland djuren, den fullkomligaste af alla skapade varelser på jorden. Menniskornas kringspridning kring jordens länder, deras olika boningsplatser, inrättningar, seder och lefnadssätt beskrifvas i den Politiska Geografin. — 15 Verldshafven. Verlds-oceanen indelas i fem hufvuddelar eller Verldshaf: 1. Stora eller östra Oceanen, eller Stilla Vestra Oceanen eller Atlantiska Hafvet. 2. 3. 4. 5. Sö-irtf Oceanen eller Indiska Aforra Ishafvet. Södra Ishafvet. Hafvet. Hafvet. Verldsdelarna. Jordens fasta land indelas i fem Verldsdelar: 1. Europa. 2. Assen. 3. Afrika. 4. Amerika. 5. Australien eller Polynesien. Europa, Asien och Afrika utgöra Gamla Verlden; Amerika kallas vanligen A 7_/a Verlden. Australiens fasta land benämnes Nya Holland. Bland verldsdelarna är Asien störst, dernäst Amerika, Afrika, Europa; den minsta af alla är Australien. 16 £uropa. Vidd: 168,800 C mil. Omgifves: i n. af N. Ishafvet. i v. af Atlantiska hafvet i s. af Medelhafvet Sammanhänger: i ö. med Asien. I. Haf ocli Hafsvikar. Norra Ishafvet. Kariska hafvet. Hvita hafvet. Dvina-viken. Onéga-viken. Kantalahti. Waranger-fjord. Vestra Oceanen eller Atlantiska hafvet. Nordsjön. Zuyder-Zee (Söjder-See). Skager-Rack. Kattegat. Lij m-fjorden. Östersjön. Bottniska viken. Finska viken. Lifländska eller Riga viken. Kurische Haff. Frische Haff. Stettiner Haff. Kanalen eller La Manche. Irländska sjön. Bristol-viken. Franska bugten eller Bis caya-viken. Spanska sjön. Medelhafvet. Lyonska bugten. Genua-bugten. Tyrrhenska hafvet, Joniska hafvet. Tarento-viken. 17 Adriatiska hafvet. Lepanto-viken. Arkipelagen eller Egeiska hafvet. Saloniki-viken Marmora-sjön. Svarta hafvet. Asowska sjön. 11. Sund. Wåigatsch-sundet. Öresund. Stora Belt. Lilla Belt. o Ålands haf. Delet. Skiftet. Kanin. Lappska halfön. Skandinaviska halfön Jutland. Bretagne. Pyreneiska halfön. Italien. Kalabrien. Apulien. Grekiska halfön Morea, fordom Peloponnesus. Krim. IV. liandtuddar. N. Ishafvet Qvarken. Pas de Calais Sankt Georgs kanal. Nord-kanalen Gibraltar-sund. Bonifacio-sundet. Messinska sundet. Otranto-kanalen. Hellesponten 111. Halföar. Sundet vid Dardanellerna. Konstantinopolitanska sundet. Krimska sundet. eller Kap Kanin. Nord-Kyn, Europas nordligaste landfasta udde. Nord-Kap. Nordsjön: Slaat-udden. Lindesnäs. Östersjön: Falsterbo-udden. Finska viken Hangö-udd. Porkkala-udden. Riga-viken: Domesness. 3 18 Skager-Rack: Skagens udde. Atlantiska hafvet: Kålgujew. Magerö. Lofodden-öarna. Kap Landsend. Kap Kap Kap Kap Lizard (K. Lissert). de la Hague. Ortegal. Rocca, Europas vestligaste udde. Kap San Vincent. Kap Tarifa, Europas sydligaste udde. Medelhafvet: Kap Kap Kap Kap Kap del Ami. Spartivento. Passaro. Leuca. Matapan. Egeiska hafvet: Kap Kolonna. V. BT&g. Korinthiska näset. Krimska näset. Nordsjön: Helgoland. Kattegat: Danska öarna. Seeland. Fyen. Langeland. Femern. Laaland (Låland). Falster. Möen. Östersjön: Bornholm.' RUgen. Öland. Gottland. Ösel. Dagö. Ålandska öarna. o Åland. Åbo skärgård. Korpo. Nagu. Kimito. Bottniska viken Walgrund. VI. Öar 04.1t Ögrupper. Karlö eller Hailuoto. N. Ishafvet: Spetsbergen. Növaja Semliå. Wåigatsch. Finska viken: Högland. Lavansaari. Tyttersaari. 19 Atlantiska hafvet: Island. Fär-öarna. Shetländska öarna. Hebriderna. Orkney-öarna. Brittannien. Irland. Scilly-öarna. Irländska sjön: Man (Män). Anglesea (Änglsih). Kanalen: Normanniska öarna. Jersey (Dshersih). Guernsey (Gernsih). Aurigny. Wight (Weit). Medelhafvet: öarna. Pityusiska Iviza. Formentera. Baleariska öarna. Mallorca (Maljorka). Menorca. Corsica. Sardinien. Elba. Ischia (Is-kia). Procida. Capri. Lipariska öarna. Stromboli. Sicilien. Malta. Gozzo. Comino. Adriatiska hafvet Dalmatiska öarna. Medelhafvet: Joniska öarna. Korfu. Paxo. Santa Maura. Theaki, fordom Ithaka Cefalonia. Zante. Cerigo. Kandia, fordom Kreta. Arkipelagen: Cykladerna. \ Paros. Naxia, fordom Naxos. Delos. Andros. Negroponte, fordom Eubea. Stalimene, fordom Lemnos. VII. Slätter. Nord-Tyska slätten med Ne derländerna. Ost-Europeiska slätten Donau-dalen. Po-slätten. 20 VIII. Bergsryggar och Asturiska borgen. Bergstoppar. Iberiska bergen. Sierra Guadarrama. Ural-bergen. Maanselkä. Sierra d'Estrella. Wuokatti (1,200'). Sierra de Toledo. Sierra Morena. Lappska bergen. Peldoivi (2,000')Sierra Nevada. Kölen eller Norska fjellryggen Cumbre de Mulhacem Sulitelma (5,800'). (11,000'). D övre Q eld. Apenninerna. Snöhättan (7,150'). Gran Sasso (8,000'). Langefjéld. Sjö-Alperna. Skagestöl-Tinder (7,800') Kottiska Alperna. Waldai eller Alauniska landt Monte Viso (12,000'). höjden. Grajiska Alperna. Karpatherna. Mont Genis (11,000'). Sudeterna. Mont Blanc (14,780'). Mähriska bergen. Penniniska Alperna. Böhmerwald. Stora S:t Bernhard Riesengebirge. Erzgebirge. Fichtelgebirge. Thilringerwald Harzgebirge. Schwarzwald. Vogeserna. Ardennerna. Cöte d'or. Sevennerna. .Tura-bergen. Pyrenéerna. Mont Perdu (10,200'). Mont Maudit eller Maladetta (10,500',). (10,400'). Mont Rosa (14,300'). Lepontiska Alperna. Simpion-passet, Sankt Gotthard (6,500'). Berner-Alperna. Jungfrau (12,800'). Finster-Aarhorn (13,200') Rhetiska Alperna. Ortles-Spitze (12,000'). Noriska Alperna. Gross-Glockner (11,700') Karniska Alperna. Juliska Alperna. Dinariska Alperna. 21 Balkan-bergen. Pindus. Kaukasus. Elbrus (16,700'). Kasbek (14,400'). På Brittannien: Cornwallis-bergen (Kornwels bergen.) , Wales-bergen (Wels-b.). Peak-bergen (Pik-b.). Pentland-bergen. Grampian-bergen. Vulkaner: Hekla (4,800'). Vesuvius (3,700'). Etna (10,500'). Stroiriboli (2,000'). IX. Insjöar. Enara-träsk. Imandra. Kemi-träsk. Ij o-träsk. Uleå-träsk. Lappajärvi. Pyhäjärvi. Vestra Tavastländska vattnen: Keurunselkä. Näsijärvi. Pyhäjärvi. Längelmävesi. Roine. Mallasvesi. Wanajavesi. Kulovesi. Kyrösjärvi. Kyrö-vattenfall. Östra Tavastländska vattnen: Keitele. Päijäne. Puolavesi. Savolaks-Karelska vattnen: Kallavesi. Haukivesi. Pielisjärvi. Pyhäselkä. Höytiäinen. Orivesi. Pihlajavesi. Saima. Ladoga. Onéga. Biélo-Osero. limen. Peipus. Hornafvan. Storsjön. Siljan. Mälaren. Hjelmaren. Wettern. Wenern. Bodensjön. Vierwaldstädter-sjön. 22 Zuricher-sjön. Neufchatel-sjön. Genfer-sjön. Lago Maggiore (L. Madjore). Lago di Como. Lago d'lseo. Lago di Gärda. Lago di Perugia (L.diPerudja) Bålaton eller Platten-sjön. Fertö eller Neusiedler-sjön. Okrida-sjön. Kaspiska hafvet. Östersjön: Motala-elf. Bottniska viken: ur Siljan. Dal-elfven, Ljusne-elf. Indals-elf, Kemi-elf, X. Floder, N. Ishafvet: Petschöra, från Ural. Mesen. Hvita hafvet: Dwinå, uppkommer genom kall .armarna: Wytschegda och Suchona. Onéga. Patsjoki, Tana-elf. N. Ishafvet: fr. Enara-träsk. ur Storsjön. Angerman-elf. Ume-elf. Skellefte-elf, ur Hornafvan. Pite-elf. Lule-elf. Kalix-elf. Tornio-elf. v. Muonio-elf. ur Kemi-träsk, h. Ounasjoki. Simo-elf. Ijo-elf, ur Ijo-träsk. Uleå-elf, ur Uleå-träsk. Siikajoki. Pyhäjoki. Kalajoki. Esse-å, ur Lappajärvi. Lappo- eller Nykarleby-å. Kyro-elf. Kumo-elf, ur Kulovesi. Eura-å, ur Pyhäjärvi. Aura-å. Katlegat: Finska viken: Glommen. h. Lovgen. Göta elf, urWenern, som upp Wanda-å. Borgå-å. Kymmene-elf, ur Päijäne, bildar Anjala-vattenfall. Systerbäck eller Rajajoki. tager: Klar-elfven. 23 Pyhäselkä: Pielis-elf, ur Pielisjärvi. Ladoga: Wuoksen, ur Saima, bildar: Imatra-vattenfall. Swir, ur Onega. Wolchow, ur limen. Finska viken Newå, ur Ladoga. Naröwa, ur Peipus. Mulde. Saaie. Weser, uppkommer af: Werra och Fulda. h. Aller. Eins. Rhen, fr. S:t Gotthard, genomflyter Bodensjön och bildar utloppsarmarna: Rhen,Leck, Waal och Yssel. b. Neckar. Riga-viken Main. DUna, fr. Waldai. Lahn. Östersjön: Ruhr. Niemen eller Memel, fr. Waldai Lippe. h. Wilia. v. A ar. Pregel. Mosel. Weichsel, fr. Karpatherna. Maas ellerMeuse, fr.Ardennerna h. San. Schelde. BugThames (Tems). h. Narew, Humber, bildas af: v. Pilica (Piliza). Trent och Ouse. Öder fr. Sudeterna. Tweed (Twid). h. Wartha. Forth. h. Netze. Tay (Ta). v. Bo b er. Neisse. Nordkanalen: Trave. Clyde (Kleid). Bristol-viken: Nordsjön: Eider. Severn. Elbe, fr. Riesengebirge. h. Havel. Spree. Moldau. Eger. Atlantiska hafvet: Shannon., v. v. Kanalen: Somme. Seine, fr. Cöte d'or. 24 h. Aube. v. v. Marne. Oise. v. Aisne. Yonne. Biscaya-viken: Vilaine. Loire (la), fr. Sevennema. h. Loir (le). Sarthe. Mayenne. v. Allier. Cher. Vienne. Charente. Isére. Durance. Arno. Ombrone. Tiber. Garigliano. Volturno. Po, Adriatiska hafvet: fr. Monte Viso. h. Tanaro. Trebia. v. Ticino, Adda, Oglio ur Lago Maggiore ur L. di Como. (Oljo), ur L. d'lseo. ur L. di Gärda. Mincio, Garonne, vid utloppet Gironde, Adige fr. Pyrenéerna. h. Tam. Lot. Dordogne. Adour. eller Etsch. Brenta. Piave. Tagliamento (Taljamento). Drino, Aspropotamos. Egeiska Donau, fr. S:t Gotthard, genomflyter Genfer-sjön. h. Saone. Rhone, v. Doubs. hafvet Salambria. Värdar. Karasu. Maritza Medelhafvet: Ebro. é Lepanto-viken: Spanska sjön: Minho (Minjo). Duero. Mondego. Tajo. Guadiana. Guadalquivir. ur Okrida-sjön. Vojussa. h. Dier. Lech Isar. Inn. Svarta hafvet: fr. Schwarzwald. 25 Raab. Drau eller Drave. v. Mur. Sau eller Sa ve. Morava. v. Marsch. Waag. Theiss. v. Körös. Maros. Aluta. Sereth. Pruth. Dniestr. Bug. Dniepr, fr. Waldai. h. Berésina. Pripetz. v. Desnå. Asowska sjön: Don. h. Donetz. v. Choper. Svarta hafvet: Kuban. Kaspiska hafvet: Terek. Kumå. Wolga, fr. Waldai. h. Okå. Moskwå. Twerzå. Karna. h. Wiätka. v. Biélaja. v. v. Ural-floden. 4 26 A si e Vidd: 880,000 O ii. mil. Omgifves: i n. af N. Jshafvet. i ö. af Stilla hafvet. i s. af Indiska hafvet. i v. af Röda hafvet, Medelhafvet och dess vikar. Sammanhänger: i v. med Europa och Afrika. . I. Ilaf och Hafsvikar. Norra Ishafvet. Obi-viken. Stora Oceanen eller Stilla hafvet. Kamtschatka-hafvet. Ochotska hafvet. Japanska hafvet. Hoanghai eller Gula hafvet. Kinesiska hafvet. Tonkin-viken. Siarn-viken. Södra Oceanen eller Indiska hafvet. Bengaliska viken. Arabiska hafvet. Cambay-viken. Persiska viken Aden-viken. Arabiska viken eller Röda hafvet. Medelhafvet. Arkipelagen i eller Egeiska hafvet. Marmora-sjön. Svarta hafvet. 11. Sund. Behrings sund. Makassar-sundct. Sunda-sundet. Malakka-sundet. Palks sund. Ormus-sundet. Bab-el-Mandeb. Hellesponten eller Sundet vid Dardanellerna. Konstantinopolitanska sundet. Krimska sundet. 27 111. Halföar. Tschukötska halfön. Kamtschatka. Korea eller Kaoli. Östra Indiska halfön. Kambodja. Malakka. Vestra Indiska halfön eller Hindostan. Guzurate. Arabien. Mindre Asien eller Natolien. V. I¥äs. Näset vid Suez. VI. dar. N. Ishafvet: Nya Sibirien. Stilla hafvet: S:t Lorenz' ö. Aleiitiska öarna. Kurderna. Japanska öarna. Sachalin. Jesso. IV. Landtuddar. Nipon. Sikokf. N. Ishafvet: Kiusu eller Ximo. Kap Taimura, Asiens nordligaste udde. Lieu-kieu-öarna. Ost-Kap, Asiens östligaste udde Bonin-öarna. Stilla hafvet: Kap Lopatka. Kap Kambodja. Kap Romania, Asiens sydligaste udde. Indiska hafvet Kap Comorin. Raz-el-Gad. Medelhafvet: Kap Baba, Asiens udde. vestligaste Kinesiska hafvet: Taivan eller Formosa Hainan. Mellan Stilla och Indiska hafvet Ostindiska öarna. Filippinerna. Luzon eller Manilla. Palavan. Mindanao. Molukkerna. Gilolo. Cerarn. Amboina. 28 Banda. Stora Sunda-öarna. Sumatra. Java. Borneo. Celebes. Små Sunda-öarna. Bali. Lombok. Ganges-slätten. Persiska salt-öcknen. Tatariska öcknen. Syriska öcknen. Arabiska öcknen. VIII. Berg. Sumbava. Altai-bergen. Flores. Timor. Bänka. Prins Wales' ö. Sajaniska bergen. Daiiriska bergen. Jablonnpi-bergen. Stanowoi-bergen. Kamtschatka-bergen. Bolor-Tag. Thian-Schan. Indiska hafvet: öarna. öarna. Nikobariska Andamanska Ceylon. Malediverna. Bogdo-Oola. Khing-khan-Oola eller Siolki Lakediverna berget. Medelhafvet och Egeiska hafvet: Kyen-lyen. Cypern. Himalaya. Rhodus. Dawalaghiri (26,340'). Tschamalari (26,250'). Sporaderna. Samos. Kinesiska bergen. Kios. Sineschan. Mytilini, fordom Lesbos. Nanling. Yunling. Peling. Hindu-Khu. VII. Slätter, dcknar. Elburs-bergen. Sibiriska låglandet. Demavend (13,800'). Armeniens berg. Hög-Asiens slättland. Öcknen Kobi eller Schamo Ararat (16,200'). 29 Kara-Tag, fordom Taurus. Libanon. Sinai (7,000'). Zagrosch-bergen. Suleiman-bergen, Vindhyan-bergen. Vestra Ghates-bergen. Östra Ghates-bergen. IX. Insjöar. Kaspiska hafvet. v. lschim. Tobak Jenisei, fr. Sajaniska bergen, h. Angarå eller Öfra Tunguska, ur Baikal. Sten-Tunguska. Nedra Tunguska Lena. h. Witim. Olekma. Aldan. v. Wilui. Jana. Indigirka. Aral. Kolyma. Balkatsch. Saisan. Kamlschatka-hafvet: Tschani. Anadir. Baikal. Kamtschatka-floden. Lop-nor. Ochotska hafvet: Koko-nor. Amur eller Sachalin-Ula, Terkiri. uppkommer af: Zareh. Kerlun och Onon. Urmia. h. Sungari. Wan. Gula hafvet: Genezareth eller Galileiska eller Gula Hoangho sjön. från floden. Döda hafvet KyenJangtsekiang eller Blåa lyen. floden. Kinesiska hafvet: X. Floder. Sikiang. Maykaung eller Kambodja N. Ishafvet: floden. Öb, från Altai. v. Irtisch, goaomflytcr Saisan. Menam eller Siarn-floden. 30 Bengaliska viken: Persiska viken: Thalyan. Irravaddy eller Ava-floden. Buramputer.) n Ganges. h. Djumna. v. Gagra. Mahanuddy. Godavery. Kistnah. Kavery. \ j fr. HimalaYa. J Tigris eller Degr. ) Schat-el Eufrat eller Frät. ( Arabi. Döda hafvet: ur Genezareth. Jordan, Svarta hafvet: fordom Halys. Kisil-Irmak, Kaspiska hafvet: Kur. h. Äras. Tedjen. Arabiska hafvet: Aral: Amu-Daria eller Djihon. Sir-Daria. Tapty. Nerbudda. Sind, fordom Indus, malaya. v. Zarch-sjön: fr. Hi Pundjund eller Fcm-flo den. Hilmend. Yarkand eller Verken. 31 Afrika. Vidd: 560,000 Q mil. Omgifves: i n. af Medelhafvet. i v. af Atlantiska hafvet. i ö. af Indiska hafvet, Aden-viken, Röda hafvet. Sammanhänger: i ö. med Asien. I. Haf ocli Hafsvikar. 111. Halloar Medelhafvet. Sidra-viken eller Stora Syrten. Cabes-viken eller Lilla Syrten. Vestra Oceanen eller Atlantiska hafvet. Ethiopiska hfffvet. Guinea-bugten. Södra Oceanen eller Indiska hafvet. Aden-viken. Arabiska viken eller Röda hafvet. Hela Afrika utgör en enda stor halfö. IV. I-andtuddar. Medelhafvet: Kap Bon. Nordl. Kap Blanco, Afrikas nordligaste udde. Kap Spartel. Atlantiska hafvet: Kap Bojador. Sydl. Kap Blanco. Kap Verd eller Gröna Udden, Afrikas vestligaste udde. 11. Sund. Gibraltar-sund. Mozambik-kanalen. Bab-cl-Mandeb. Kap Palmas. Kap Formosa. Kap Negro. Goda Hopps-udden. Magnetnåls-udden eller Kap Agulhas, Afrikas sydligaste udde. 32 Indiska hafvet: Kap Corrientes Kap Delgado. Kap Guardafui, Afrikas östli gaste udde. V. flfas. Amiranterna. Scchellerna. Mahé. Maskarenerna. Bourbon. Mauritius eller lic France. Kerguelens land. Sokotora. Näset vid Suez. VII. VI. Öar. Atlantiska hafvet Öcknar. Sahara-öcknen. Längd: 650 mil. Bredd: 200 mil. Libyska öcknen. Azorerna. Madeira. Porto Santo. Kanariska öarna. VIII. Berg. Ferro. Teneriffa. Atlas Kanaria. Hamdsch-bergen. Kap Verdiska eller Gröna Libyska bergen. Udds-öarna. Mokattam-bergen. Ascension. Habesch-bergen. Sankt Helena. Kumri eller Mån-bergen Guinea-öarna. Mandarra-bergen. Tristan da Cunhas' ö (Tr. da Kong-bergen. Kunjas ö). Senegambiens berg. Nedra Guinea-bergen. Indiska hafvet Kap-landets berg. Madagaskar. Komoriska öarna. Tafel-bergct (3,000'). de 33 Ldpata-bergen. Pico de Teneriffa (11,000') X. Floder. Medelhafvet: Nilen, uppkommer af: Bar-el-Azrek, ur Tzana, IX. Insjöar. Moeris-sjö eller Berket-el Kerun. Tzana eller Dembea. Tzad. Kuffua. Maravi. och Bar-el-Abiad. h. Takazze eller Östra Nilen. Atlantiska hafvet: Senegal. Gambia. Joliba eller Niger-floden, fr. Kong-bergen. Zaire eller Kongo. Coanza. Orange-floden eller Gariep. Indiska hafvet: Zambezé eller Kuama. Quilimance. 5 34 Amerika. Vidd: 660,000 Q mil. h Omgifves: i n. af N. Ishafvct. i ö. af Atlantiska hafvct i s. af Södra tshafvet i v. af Stilla hafvct Indelning Norra Amerika Södra Amerika I. Haf och Hafsvlkar. An till isk a sjön eller Karai biska hafvct. llonduras-viken. Darien. Maracaybo. Alla Helgons vik. La Plata-viken. S:t Matildas-viken. S.t Georgs-viken. Norra Ishafvet. Baffins Bay. Södra Ishafvet. Stora Oceanen eller Stilla hafvet. Kaliforniska viken. Panama-viken. Guyaquil-viken. Vestra Oceanen eller Atlantiska hafvet. 11. Sund. Hudsons Bay. Behrings sund. Sankt Lorenz' vik. Barrows sund. Fundy-viken. Chesapeake-viken (Tsche- Davis' sund (Dävis-s.). Hudsons sund. sapik-viken). Mexikanska viken. Magelhaens sund. Campeche-viken 35 111. Halföar. Kap Olinda, Amerikas östliga' ste udde. Melville. Labrador. Nya Braunschweig. Nya Skottland. Delaware (Délavär). Florida. Yucatan. Para go ana. Patagonien eller Magelhaens land. Kalifornien Aljaska. IV. liandtuddar. Kap Horn. Kap Fröward, Amerikas sydli gaste landfasta udde. Stilla hafvet: Kap Blanco. Kap S:t Lukas. V. mia. Panama-näset. VI. Öar. N. Ishafvet Barrows udde. ls-kap. Kap Princc Wales, Amerikas vesfligaste udde. Atlantiska hafvet: Kap Kap Kap Kap Kap Kap Kap Kap Kap Kap Farewell (K. Färvell). Charles. Raze. Sablo. Cod. Ilatteras. Agi. Catochc. Gracias a Dios. Gallinas. N. Ishafvet: Nordliga Georgs-öarna. Melville. Nord-Dévon. Baffins land. Grönland. Hudsons Bay: Southampton (Söushämptj)). Atlantiska hafvet: New-Foundland(Nju-Fundland) Antikosli. S:l John. Kap Breton Long-Island (L. Eilaiid). Bermudas-öarna. 36 West-Indiska öarna. Drottning Charlottas ö. Bahama-öarna. Prinsens af Wales ö. Guanahani eller San Sal Sitka. vådor. Kodjak. Stora Antillerna. Cuba. Jamaica. VII. Slätter. Haiti eller San Domingo Porlorico. Missisippi-slätten (SavanSmå Antillerna nah's). Orinoco-slätten (Llanas (LjaGuadeloupe. nas)). Dominique. Maranon-slätten (Bosques). Martinique. La Plata-stepperna (Pampas). Tabago. Trinidad. Margarita. Curacao. VIII. Berg och HögSan Juan. slätter. Maluinerna eller Falklands öarna. Cordilleras de los Andes Eldslandet. eller Anderna (Kordiljeras Nya Syd-Georgien. d. 1. A.). Sandwichs land. Sydliga Orkney-öarna. Aconcagua (23,000'). Nevada de Sorata (23,700'). Illimani (22,400'). Syd-Shetland. Chimborazo (Tschimborasso) Treenighets-landet. Peters land. (20,100'). Cotopaxi (17,700'). Södra Ishafvet: Stilla hafvet: Chilöe. Juan Fernandez' öar. Gallopagos- ellerSköldpadds öarna. Vancouvers ö. Cordilleras de Texas. Sierra Madre. Klippbergen. Hafs-Cordillererna. S:t Elias-berget (16,700'). Alleghany-bergen. 37 Landthöjden. Orinoco-bergen. Brasiliens berg. Columbiafloden. eller Oregon- Athapeskow: Athapeskow-floden. Peru's högslätt (12,000'). Freds-floden. Slaf-sjön: Quito's högslätt (8—9,000'). Bogota's högslätt (7—9,000'). Slaf-floden, ur Athapeskow. Norra Ishafvet: Mackenzie-floden (Mäckei*si-fl.) ur Slaf-sjön. IX. Insjöar. Kopparmine-floden. Hudsons Bay: Stora Björn-sjön. Missinippi eller Churchill. Slaf-sjön. . . Nelson ) i ur Winipeg. Alhapeskow. \ Severn Winipeg. Albany. Skogs-sjön. .Winipeg: Canada-sjöarna. Saskatschawan. Öfra sjön. S:t Lorenz-viken: Michigan. S:t Lorenz-floden, ur Ontario. Huron. Atlantiska hafvet: Eric (Iri), Lildar Connecticut. Niågara-vattenfall vid ut Hudson-floden. loppet i Delaware. Ontario. Susquehannah. -Nicaragua. Potowmak. Lauricocha. Mexikanska viken: Titicaca. Alabama. Missisippi. h. Missuri, fr. Klippbergen, h. Yellowstone. X. Floder. Plattc. Kanzas. Stilla hafvet: Rio Colorado. Arkansas. „ r 38 Röda floden. Illinois. Ohio (Oheio). Rio Colorado. Rio del Norte. v. Karaibiska bafvet: Magdalena. v. Cauca. Atlantiska hafvet: Orinoco. v. Casiquiairc. Maranon (Maranjon) eller Ama- zon-floden, h. Ucayale. v. Apurimak. Yavary. Yutay. Purus. urLauricocha Madeira. v. Beni. Tapayos. Xineu. v. Napo. Yapura. Rio Negro. Tocantin. v. Araguay. San Francisco. Parana (Paranja), vid utloppet Rio de la Platå, från Brasiliens berg. Paraguay, Pilcomayo Vermejo. Salado. v. Uraguay. Rio Colorado. h. h. 39 Australien. Vidd: 160,000 C mil. Omgifves: i n. och ö. af Stilla hafvet. i s. af Södra Ishafvet. i v. af Indiska hafvet. I. Fast Land. Nya Holland. Sällskaps-öarna. O-Tahiti. Pomutu eller Låga ö.arna. Mendanas arkipelag (Mendanjas a.). 11. Öar och Ögrupper. Stilla hafvet: Van Diemens land. Nya Zeeland. Ihenomauvi. Tavai-Ponamu. Macquarie-öarna. Nya Guinea. Nya Brittannien. Nya Irland. Salomons öar. Heliga Korsets öar. Nya Hebriderna. Nya Kaledonien. Fidji-öarna. Tonga- eller Vänskaps-Öarna Kcrmandek-öarna. Skeppar-öarna. Cooks öar. Påsk-ön. Sala y Gomez. Pelew-öarna (Pelju-öarna). Karolinerna. Marianerna eller Ladronerna. Lord Mulgraves öar (L. Mulgrävs öar). Gilberts öar. Marshalls öar. Sandwichs-öarna. O-Waihi. Södra Ishafvet Wilkes-land. 111. Haf och Hafsvikar. Stora Oceanen eller Stilla hafvet. Karpcntaria-viken. 40 Södra Oceanen eller Indiska VI. liandtuddar. hafvet. Kap York, N. Hollands nordh Speneers vik. gaste udde. Södra Ishafvet. Kap Wilson, N. Hollands sydligaste udde. IV. Sund. Torres' sund. Bass' sund. På Nya Zeeland: Cooks sund. VII. Berg. * Blå bergen. VIII. Floder. V. Halföar. Indiska hafvet: Karpentarien. Arnhems land. Murray-floden (Murrä-floden) Svan-floden.