KURS
!
MATHEMATISKA
och
FYSISKA
GEOGRAFIN.
Helsingfors,
Finska Litteratur-Sällskapets Tryckeri, 1851
Imprimatur: Herman Molander.
Innehåll:
sid.
Indelning
Mathematiska Geografin:
Verldsbyggnaden
Jordens skapnad och storlek
Jordens och månens rörelse
Fysiska Geografin:
Verldshafven
»
1-
»
3.
»
Inledning
»
och Verldsdelarna
.*.
»
Europa
»
Asien
»
Afrika
Amerika
Australien
1.
»
»
»
6.
9.
15.
16.
26.
31.
34.
39.
Indelning1.
Geografin eller Jordbeskrifningen indelas i:
1. Mathematiska Geografin: läran om jordens skapnad, storlek, rörelse och förhållande till andra himlakroppar;
2. Fysiska Geografin: läran om jordens naturliga
beskaffenhet och skapnaden af dess yta; samt
3. Politiska Geografin: läran om jordens fördelning
i länder och stater, samt om deras inbyggare.
Mathematiska Geografin.
Verldsliyggnaden.
1. Verlden består af otaliga himlakroppar eller
Stjernor, hvilka äro kringspridda i den omätliga Verldsrymden på olika afstånd från hvarandra.
2. Himlakropparna indelas i orörliga, eller Fixstjernor, och rörliga, eller Planeter, Drabanter och
Kometer.
3. Fixstjernorna äro himlakroppar, som aldrig förändra sin ställning till hvarandra. De äro sjelf-lysande,
de utsprida ljus och värme. De kallas derföre äfven
1
2
Solar. Deras
fixstjerna.
antal är oräkneligt.
—
Vår Sol är en
Af alla lixstjernor är solen närmast jorden. De öfriga
fixstjernornas afstånd från jorden är så ofantligt, att de visa
sig tor oss blott såsom små, lysande punkter på himlalivalfvet.
Man har fördelat fixstjernorna i skilda grupper, Stjernbilder
eller Konstellationer. Sådana äro Karlavagnen, Orion, m. fl.
4. Planeterna, Drabanterna och Kometerna röra
sig alla kring solen. De äro sjelfva mörka, de erhålla
af solen ljus och värme.
Likasom kring solen, hvälfva sig förmodligen kring hvarje
oss osyn-
annan fixstjerna rörliga kroppar, ehuru de äro för
liga.
5. Planeterna röra sig kring solen i aflångt runda
Jorden är en
banor, på olika afstånd från henne.
planet.
—
Planeterna likna till utseendet fixstjernor, men hafva en
Några planeter kunna ej ses af oss med
mera mild glans.
blotta ögat.
äro för oss bekanta. I ordning,
afstånd
från
solen, äro de följande: Merkuefter deras
6. Nitton planeter
rius, Venus, Jorden, Mars, Flora, Vesta, Iris, Metis,
Hebe, Parthenope, Astrea, Juno, Ceres, Pallas, Hygiea,
Jupiter, Saturnus, Uranus, Neptunus.
Bland alla planeter är Jupiter den största, dei-näst Saturnus, Neptunus, Uranus, Jorden, o. s. v.
Solen är större
än alla planeterna tillsammantagna.
—
7. Drabanterna äro himlakroppar, som röra sig
kring någon planet och derunder följa dess lopp kring
Månen är en drabant.
solen.
—
8. Drabanterna äro till antalet 18. Af dem åtfölja
Jorden 1, Jupiter 4, Saturnus 7 och Uranus 6.
Saturnus omgifves derjemte af en bred, lysande dubbelririg.
3
9. Kometerna äro himlakroppar, som löpa kring
solen i mycket aflånga och vidsträckta banor. De hafva
ett klart, rödaktigt sken och åtföljas af en-lång, lysande
strimma eller svans. Deras antal är okändt.
10. En sol med alla de himlakroppar, som röra
sig kring henne, kallas ett Solsystem.
Vårt Solsystem beslår således af solen, 19 kända plane^
ter, 18 drabanter och ett okändt antal kometer.
Jordens skapnad och storlek.
11. Jorden
är
till sin skapnad rund, nästan som
ett klot.
Jorden är så stor, att vi icke kunna märka dess klotforBerg och dalar göra äfven jordens yta nå-
miga skapnad.
got ojemn.
12. En Jordglob
är en klotformig afbildning af
dess
En Karta är en plan afteckning
jorden och
yta.
af jorden eller af någon dess del.
—
En Vcrlds-karta aftecknar hela jorden; en General-karta
upptager en större, och en Special-karta en mindre del af
En Atlas är en samling af flera kartor, hvilka
jordytan.
tillsamman utgöra ett helt.
—
13. Jordens axel är en rät linie, som man tänker
midt genom jorden, från norr till söder. *)
dragen
sig
Jordaxeln är 1713 geografiska mil lång, men den tvärlinie, som tankes dragen midt genom jorden från öster till
vester, är nära 1719 geografiska mil. Jorden är således icke
fullkomligt klotrund, utan något ajplattad vid polerna.
*) Norr, Söder, Öster och Vester kalla vi de fyra väderstrecken,
Solen står hos oss
eller huvudriktningarna i verldsrymden.
klockan 12 om dagen rakt i söder. Ställer man sig då med ryggen mot solen, så har man norr (n.) midt framför sig, söder (s.l
rakt bakom sig, öster (ö.) till höger och vester (v.) till venster.
Midt emellan n. och ö. ligger nord-ost (n. o.), och på samma sätt
nord-vest (n. v.) mellan n. och v.; syd-ost (s. o.) mellan s. och ö.,
samt syd-vest (s. v.) mellan s. och v.
—
—
4
En geografisk mil är mindre än en finsk mil, eller ungefär 7 verst.
14. Poler kallas jordaxelns ändpunkter: den ena
Nordpol, den andra Sydpol.
• Nordpolen är under alla jordens rörelser ständigt riktad
mot en fast punkt på himlahvalfvet, nära polsljernan.
15. Eqvatorn är en linie, som tankes dragen rundt
kring jorden, lika långt från hvardera polen.
jorden i tvenne hälfter:
Eqvatorn afdelar
16.
Norra
Halfklotet
och Södra
Halfklotet.
linier, som man föreställer
jorden,
i jemnbredd med eqvasig dragna rundt kring
lika
afstånd
från
hvarandra.
torn, på
17. Parallelcirklarna
äro
Eqvatorn är större än hvar och en af parallelcirklarna,
hvilka äro allt mindre, ju längre de ligga från eqvatorn.
18. Man räknar på jorden 180 parallelcirklar: 90
mot n. och likaledes 90 mot s. från eqvatorn.
19. Meridianerna äro linier, som föreställas dragna
öfver jordytan, från den ena polen till den andra, på
lika afstånd frän hvarann.
Alla meridianer äro lika stora.
Meridianerna äro till antalet 360.
Första
meridianen kallas den, som är dragen öfver ön Ferro i
Afrika.
20.
—
21. Första meridianen afdelar jordklotet i två hälfter: Östra
Halfklotet
och Vestra
Halfklotet.
22. Genom meridianerna indelas eqvatorn i 360
lika stora delar eller Grader (360°). Likaså indelas äfven hvarje parallelcirkel.
Hvarje grad på eqvatorn utgör 15 geogr. mil, eller Un10f finsk mil. Längden af eqvatorn, eller jordens omkrets, är således 5400 geogr. mil.
gefär
5
23. Genom parallelcirklarna afdelas hvarje meridian i 180 grader (180°), eller 90° mot norr och 90°
mot söder från
eqvatorn.
24.
Afstånd på jordytan bestämmas genom geoeller ock genom grader. Hvarje grad är
mil,
grafiska
indelad i 60 minuter (60'), hvarje minut i 60 sekunder (60").
25. En orts Lonyitud eller längd är dess afstånd
mot öster från första meridianen. En orts Latitud eller
bredd är dess afstånd från eqvatorn, mot norr eller
mot söder.
Latituden är således antingen nordlig eller sydlig. Nordpolen t. ex. ligger under 90 graders nordlig bredd (90° n.
br.) eller 90° n. om eqvatorn; Sydpolen under 90 graders
sydlig bredd (90° s. br.) eller 90° s. om eqvatorn.
Meridianen, som dragés öfver en ort, andess
gifver
longitud. Parallelcirklarna bestämma på
samma sätt orters latitud.
T. ex. ett ställe på jorden, som genomskäres af 50:de
meridianen och 70:de parallelcirkeln n. om eqvatorn, ligger
26.
under 50 graders längd (50° 1.) och 70 graders nordlig
Helsingfors är beläget under 42° 41'
bredd (70° n. br.).
45" 1. och 60° 10' n. br., det är: under en meridian, som
vore dragen 42° 41' 45" ö. om Ferro, och en parallelcirkel
60° 10' n. om eqvatorn.
—
27. Vändkretsarna eller tropikerna äro tvenne parallelcirklar, som tänkas dragna 23-£° på hvar sin sida
om eqvatorn.
Norra Vändkretsen kallas äfven Kräftans, och Södra Vändkretsen: Stenbockens Vändkrets.
28. Polcirklarna äro tvenne parallelcirklar, som
tänkas dragna 23^° från hvar sin af polerna.
Norra Polcirkeln är dragen 23_° från nordpolen, Södra
Polcirkeln
234°
från sydpolen.
6
än
29. Jorden är omkring 1,400,000 gånger mindre
solen, och ungefär 50,000 gånger större än månen.
Jordens och månens rörelse.
30. Jorden har en tvåfaldig rörelse: den dagliga
rörelsen kring axeln och den årliga rörelsen kring
solen.
31. Jorden rör sig kring sin axel på ett dygn eller
24 timmar.
Jordens rörelse kring axeln sker från vester genom1 söder
mot öster.
Genom jordens rörelse kring axeln uppkommer omvexlingen af dag och natt. •
32.
Solen upplyser icke på samma gång hela jordklotet, utan
endast hälften deraf." Den sida af jorden, som är vänd mot
solen, är ljus och har dag, den motsatta sidan har mörker
och natt. Då jorden oafbrutct vänder sig omkring, får
hvarje punkt på jorden en ständig omvexling af ljus och
mörker.
33. Jorden genomlöper sin bana kring solen på
eller 365 dagar, 5 timmar, 48 minuter och 48
år,
ett
sekunder.
Jordens omlopp kring solen sker äfven från vester mot
öster. Emedan jordens bana icke är fullkomligt rund, utan
något aflång, är jordens afstånd från solen icke alllid lika
stort. Medel-afståndet mellan solen och jorden är omkr. 21
mill. mil.
34. Ekliptika kallas jordens omloppsbana, ejler
-
den väg i verldsrymden, som jorden genomlöper under
sin vandring kring solen. "
Ekliptikans längd är omkr. 129 mill. mil. Den indelas i
12 lika delar eller Tecken. Dessa kallas med samma namn,
som de stjernbilder, hvilka ligga kring ekliptikan: Väduren,
Oxen, Tvillingarna, Kräftan, Lejonet, Jungfrun, Vågen, Skorpionen, Skytten, Stenbocken, Vattumannen, Fiskarna.
Jorden genomlöper hvarje tecken på en månad.
—
7
Genom jordens rörelse kring solen uppkommer omvexlingen af årstiderna: vår, sommar, höst och
vinter.
35.
Jorden genomlöper sin bana i lutad ställning. Nordpolen
förblifver ständigt riktad mot polstjernan. Jordens ställning
mot, solen förändras dcrigehom dagligen, och de båda polerna vändas mot solen vcxclvis, under livar sin hälft af året.
Derföre råda alldeles motsatta årstider på motsatta sidor af
jorden. Då vi i norra halfklotet haf a sommar, har man i
södra halfklotet vinter. Då vi.hafva höst, är der vår.
Då jorden slår
Vädurens tecken, vid Vårdagjemningen
den 21 Mars, äro dag och natt lika långa öfver hela jorden.
Jordens ställning är då sådan, att hvarje punkt på jorden
under hälften af dygnet är solbelyst. Öfver eqvatorn falla
Härefter vänder jorden småningom
solstrålarna lodrätt.
sin norra hälft mot solen. Solen lyser lodrätt öfver någon
punkt n. om eqvatorn. Denna punkt flyttar sig dagligen alltmer mot norr. Värmen ökes och dagames längd tilltager i
norra halfklotet, men aftager i det södra. Då jorden står i
Kräftans tecken, falla solstrålarna vinkelrätt öfver Kräftans
vändkrets. Då infaller vårt Sommarsolstånd, den 21 Juni,
eller vår längsta dag och kortaste natt.
Jordens norra
hälft vändes nu småningom från solen. Vara dagar aftaga,
nätterna bli längre. Då jorden träder i Vågens tecken, vid
Höstdagjemningen, den 23 September, äro dag och natt åter
lika långa öfver hela jorden, och solstrålarna falla åter lodrätt öfver eqvatorn.
Nu vänder sig jordens södra pol mot
solen. Den varma årstiden i s. halfklotet begynner. Hos oss
blifva dagarna kortare än nätterna, emedan vårt halfklot endast under en kort del af dygnet är solbelyst. Solens lodräta strålar falla allt mera söder om eqvatorn och träffa
slutligen Stenbockens vändkréts. Jorden står då i Stenbockens tecken, och vi hafva vårt Vintersolstånd, d. 22 December, eller den längsta natt och kortaste dag.
i
—
—
—
36. Vändkretsarna och polcirklarna afdela jorden
i
fem
zoner (bälten) eller trakter.
37. Den Heta Zonen (tropikländerna) ligger kring
eqvatorn, mellan båda vändkretsarna.
8
I tropikländerna råder den största hetta, emedan solstrålarna falla helt och hållet eller nästan lodrätt öfver denna
del af jorden.
Endast tvenne årstider finnas: en torr och
Dag och natt äro nästan lika långa.
en regnig.
—
—
38. De båda Tempererade Zonerna ligga mellan
vändkretsarna och polcirklarna.
Norra Tempererade Zonen omgifves af Kräftans vändkrets
och Norra polcirkeln, Södra Tempererade Zonen af Stenbockens vändkrets och Södra polcirkeln.
Solen skiner aldrig lodrätt öfver de tempererade zonerna.
Värmen derstädes är derföre måttlig. Fyra årstider omvexla
regelbundet, men äro motsatta i hvardera zonerna.
39. De båda Kalla Zonerna inneslutas af hvar sin
polcirkel.
Nordpolen ligger midt i den Norra, och Sydpolen midt i
den Södra Kalla Zonen.
Solstrålarna falla snedast öfver dessa delar af jorden.
Déraf den odrägliga kölden i de kalla zonerna. Hvardera
polerna äro vexelvis under ena hälften af året helt och hållet
vända från solen, under andra hälften ständigt solbelysta.
Natten varar derföre vid polerna i 6 månader, dagen lika
länge.
1 trakter längre bort från polerna omvexla dag och
natt oftare.
Tvenne årstider finnas: kort sommar och
lång vinter.
—
—
40. Månen fullbordar sitt omlopp kring jorden på
en månad, eller-ungefär 29 dygn.
_;
Månens afstånd från jorden är omkr. 50,000 mil.
41. Månen visar sig för oss i olika gestalter eller
Faser, hvilka till- och aftaga allt efter som den mot
jorden vända sidan af månen är olika upplyst af solen.
När solen och månen äro på samma sida om jorden, är
månens upplysta hälft vänd mot solen och dess mörka mot
oss. Månen är då osynlig för oss. Vi kalla denna mån-fas:
Ny eller Nymåne. Då solen och månen befinna sig på motsatta sidor om jorden, är månens hela solbelysta sida synlig
för oss. Denna mån-fas kallas Fullmåne eller Nedan.
9
42. Solförmöi^kelse uppstår, då månen träder i rak
linie mellan solen och jorden och bortskymmer för oss
solen, eller någon dess del.
43. Månförmörkelse inträffar, då jorden råkar i rak
linie mellan solen och månen, och hindrar solstrålarna
att upplysa månen.
Fysiska Geografin.
Inledning.
1. Jordens yta utgör öfver 9 millioner qvadratmil
(9,282,000 L_ mil). Största delen, nära tre fjerdedelar
deraf, är betäckt af vatten, och något öfver en fjerdedel
af land.
En qvadratmil är en fyrkant, som har hvarje sida en
mil lång.
2. Verlds-oceanen eller Verldshafvet kallas det stora,
sammanhängande vatten, som omflyter allt land på
jorden.
3. Kontinenter eller Fasta land kallas jordens
stör-
sta, sammanhängande landsträckor.
På jorden finnas tre kontinenter: i östra halfklotet Gamla
Verlden och Nyp, Holland, i vestra halfklotet Nya Vcrlden.
I.
*)
4. Haf eller Oceaner äro hufvuddelar af den stora
verlds-oceanen.
Ett Innanhaf omgifves rundt omkring af land, och förenas
blott genom en smal öppning med ett annat haf.
*) De romerska siffrorna.hänvisa till de särskilda afdelningarna
inom hvarje verldsdel i den nedanföljande namnförteckningen.
2
10
Hafvets yta är sällan fullkomligt lugn. Vågor uppdrifvas
af storm och vind. £f andra orsaker uppkomma mångestädes hafs-strömmar, hvilka genomstryka hafven i en egen riktning. Hafs-hvirflar uppstå der hafsströmmar mötas, eller
der de slå mot klippor och skär. En sådan är Mael-strömmen utanför Noriges kust.
Ebb och flod kallas hafsvattpets regelbundna fallande och
stigande 2 gånger i dygnet.
Hafsvik, vik ar ett mindre vatten, som inträni
ger
landet, och blott på en sida öppnar sig mot
hafvet.
5.
Bugt "kallas
en vik med bredare öppning.
11.
6. Sund
är ett smalt vatten, som förenar tvenne
vatten och åtskiljer tvenne land.
större
«
Ett långt och bredt sund kallas äfven kanal.
111.
landsträcka, som på en sida sam7. Halfö
manhänger med fasta landet, men för öfrigt omflytes
är en
af vatten.
En lång och mycket smal halfö kallas äfven landtunga.
IV
8. Landtudde eller Kap är yttersta spetsen af ett
landstycke, som utskjuter i hafvet.
V.
Näs kallas en smal landsträcka, som förenar
två större land och åtskiljer två vatten.
9.
TI
10. Öar
ett
land, som på alla sidor omgifves af
vatten.
Holmar äro mindre öar; klippiga holmar kallas skär.
ögrupp, öflock, arkipelag är en samling af öar;
skärgård
en samling af smärre holmar och skär.
—
—
11
VII.
11.
Slätt kallas ett
ojemnheter.
större
land, som icke har några
12.
Öcken är en torr, öde och ofruktbar slätt.
En sandöcken är helt och hållet öfvertäckt af sand
Oaser äro fruktbara ställen i en öcken.
13. Stepp är en vattenfattig och skoglös slätt, som
framalstrar endast gräs och blommor.
Hed är en
mera torr och nästan ofruktbar slätt.
—
VIII.
lägre ojemnheter på jorden.
Större höjder kallas berg, de högsta (öfver 6000 fot)
alper.
Bergens höjd beräknas vanligtvis från hafsytan, och angifves i fotmått. Så är t. ex. höjden af Wuokatti 1200 fot
14. Kullar, backar
äro
(1200') öfver hafvet.
15. Bergsrygg, bergskedja
är en sammanhängande
sträcka af berg, som löpa ien riktning.— Lägre höjdsträckor kallas åsar, landthöjder.
Bergsann är en mindre bergsträcka, som utgrenar sig
en större. En bergknut eller bergstock bildas, der flera
från
bergsarmar sammanstöta. Bergstopp, bergspets är den högsta punkten af ett berg.
16. En större fördjupning mellan höjder kallas
dal; en mindre: dold; en kort och smal: kjusa.
Berg-
pass är en kort och trång kjusa, som tvärt afskiljer
tvenne berg och förbinder dalarna på ömse sidor
derom.
17. Ett lågland ligger lika lågt som, eller föga
högre än hafvet. Ett negativt lågland ligger lägre än
hafsytan.
18. Ett högland ligger minst 500' öfver hafsytan.
Ett slätt och jemnt högland kallas högslätt.
Bergland
är
ett
högland.
alpland
eller
mycket bergigt
*
*
—
12
IV.
19. Genom regn, snösmältningar på bergens sluttningar, samt ur källor i jorden uppkomma inuti landet
dels stillastående, dels rinnande vattendrag.
20. Ett stillastående vatten, som på alla sidor
omgifves af land, kallas insjö; ett mindre: träsk; ett
grundt och sumpigt: kärr eller moras.
Många insjöar utgjuta sig genom floder; andra hafva intet aflopp.
X.
21. Af de rinnande vattnen kallas de största: floder, elfvar, strömmar; de mindre: åar; de minsta:
bäckar.
En hufvudflod utgjuter sin vattenmassa i hafvet. Bifloder,
flod-armar äro de, som utfalla i någon hufvudflod.
En
—
flods källa kallas det ställe, der den upprinner. Ofta bildas
Många floder
floder af flera kall-armar, som sammanflyta.
dela sig vid mynningen, eller utloppet, i flera utlopps-armar
och bilda derigenom ett olikt mynnings-land, som kallas
Delta-land.
Vattenfall uppstår, der floder störta sig ner för
branter eller sluttningar.
—
—
XI.
22.
Jordens inre är oss obekant. Det består
sannolikt af jord- och stenmassor, vatten, eld och
tomma rum.
Den eld, som bor i jordens djup, har ofta förorsakat
jordbäfningar, och utbryter ännu mångestädes ur vulkaner,
eller eldsprutande berg. Äfven heta källor, som uppqvälla
ur jorden, vittna om en underjordisk eld.
XII.
23. Den luft, som omgifver jorden, kalla vi jordens
atmosfer
eller
luftkrets.
Menniskan, djuren och vexterna inandas denna luft. Den
är ett nödvändigt, vilkor för deras lif.
Luftkretsen deltager
i jordens tvåfaldiga rörelse. ,
—
13
24. Närmast jorden
är atmosferen tjockast och
Ju högre man kommer upp öfver jordytan,
desto tunnare och kallare blir luften. Den aftager slutligen helt och hållet och öfvergär i den tomma rymden.
varmast.
Då man stiger uppför höga berg, erfar man, huru luften
småningom blir allt tunnare. Vid en viss höjd är den otillräcklig för vår inandning. Den är slutligen iskall. All vextlighet upphör. Bergen betäckas der af aldrig smältande is
och snö.
25. Snögränsen är den linie, ofvanför hvilken all
ve-tllighet upphör och den eviga snön begynner.
I varma länder ligger snögränsen mycket högre än i de
kalla. På några ställen nära eqvatorn vidtager den först vid
14,000 fots höjd. Kring polerna är snögränsen invid sjelfva
jordytan.
XIII.
26. Klimat eller luftstreck kallar man luftens beskaffenhet i ett land, eller den värme och köld, som
råder derstädes.
27. Ju närmare ett land ligger till eqvatorn, desto
mildare och varmare är dess klimat.
Af det föregående känna vi redan orsakerna till det olika
klimatet i jordens fem zoner.
28. Länders egen beskaffenhet och naturliga läge
inverka likväl äfven på deras klimat.
Stora skogar, vidsträckta kärr och moras och framför
allt ett högt och bergigt läge göra klimatet hårdare. Odlade
och bebodda trakter äro alltid mera varma.
XIV.
29. De natur-alster, hvilka jorden frambringar,
indelas i tre hufvudklasser: Djur-riket, Vext-riket och
Sten-riket.
30. Olikheten i länders klimat förorsakar äfven en
olikhet i deras natur-alster.
14
Den varma zonen framalstrar de skönaste och mångfaldigaste produkter: de dyrbaraste stenar och metaller, de rikaste vexter och de herrligaste frukter, de finaste trädslag,
de ädlaste djur. Längre bort från eqvatorn aftager vcxtlifvets rikedom småningom. De tempererade zonerna frambringa mera vanliga metall-, vext- och djur-arter. I polartrakterna alstrar jorden endast sparsamt nödvuxna buskvexter och plantor, slutligen endast lafvar och mossor. Högst
uppe vid polerna höljes jorden af evig is och snö, som un-
dertrycker allt lif.
31. Menniskan är det herrligaste bland djuren,
den fullkomligaste af alla skapade varelser på jorden.
Menniskornas kringspridning kring jordens länder, deras olika boningsplatser, inrättningar, seder och
lefnadssätt beskrifvas i den Politiska Geografin.
—
15
Verldshafven.
Verlds-oceanen
indelas i fem
hufvuddelar eller
Verldshaf:
1. Stora eller östra Oceanen, eller Stilla
Vestra Oceanen eller Atlantiska Hafvet.
2.
3.
4.
5.
Sö-irtf Oceanen eller Indiska
Aforra Ishafvet.
Södra Ishafvet.
Hafvet.
Hafvet.
Verldsdelarna.
Jordens fasta land indelas i fem Verldsdelar:
1. Europa.
2. Assen.
3. Afrika.
4. Amerika.
5. Australien eller Polynesien.
Europa, Asien och Afrika utgöra Gamla Verlden;
Amerika kallas vanligen A 7_/a Verlden. Australiens fasta
land benämnes Nya Holland.
Bland verldsdelarna är Asien störst, dernäst Amerika, Afrika, Europa; den minsta af alla är Australien.
16
£uropa.
Vidd: 168,800 C mil.
Omgifves: i n. af N. Ishafvet.
i v. af Atlantiska hafvet
i s. af Medelhafvet
Sammanhänger: i ö. med Asien.
I. Haf ocli Hafsvikar.
Norra Ishafvet.
Kariska hafvet.
Hvita hafvet.
Dvina-viken.
Onéga-viken.
Kantalahti.
Waranger-fjord.
Vestra Oceanen eller Atlantiska hafvet.
Nordsjön.
Zuyder-Zee (Söjder-See).
Skager-Rack.
Kattegat.
Lij m-fjorden.
Östersjön.
Bottniska viken.
Finska viken.
Lifländska eller Riga
viken.
Kurische Haff.
Frische Haff.
Stettiner Haff.
Kanalen eller La Manche.
Irländska sjön.
Bristol-viken.
Franska bugten eller Bis
caya-viken.
Spanska sjön.
Medelhafvet.
Lyonska bugten.
Genua-bugten.
Tyrrhenska hafvet,
Joniska hafvet.
Tarento-viken.
17
Adriatiska hafvet.
Lepanto-viken.
Arkipelagen eller Egeiska hafvet.
Saloniki-viken
Marmora-sjön.
Svarta hafvet.
Asowska sjön.
11. Sund.
Wåigatsch-sundet.
Öresund.
Stora Belt.
Lilla
Belt.
o
Ålands haf.
Delet.
Skiftet.
Kanin.
Lappska halfön.
Skandinaviska halfön
Jutland.
Bretagne.
Pyreneiska halfön.
Italien.
Kalabrien.
Apulien.
Grekiska halfön
Morea, fordom Peloponnesus.
Krim.
IV. liandtuddar.
N. Ishafvet
Qvarken.
Pas de Calais
Sankt Georgs kanal.
Nord-kanalen
Gibraltar-sund.
Bonifacio-sundet.
Messinska sundet.
Otranto-kanalen.
Hellesponten
111. Halföar.
Sundet
vid Dardanellerna.
Konstantinopolitanska sundet.
Krimska sundet.
eller
Kap Kanin.
Nord-Kyn, Europas
nordligaste
landfasta udde.
Nord-Kap.
Nordsjön:
Slaat-udden.
Lindesnäs.
Östersjön:
Falsterbo-udden.
Finska viken
Hangö-udd.
Porkkala-udden.
Riga-viken:
Domesness.
3
18
Skager-Rack:
Skagens udde.
Atlantiska hafvet:
Kålgujew.
Magerö.
Lofodden-öarna.
Kap Landsend.
Kap
Kap
Kap
Kap
Lizard (K. Lissert).
de la Hague.
Ortegal.
Rocca,
Europas vestligaste
udde.
Kap San Vincent.
Kap Tarifa,
Europas sydligaste
udde.
Medelhafvet:
Kap
Kap
Kap
Kap
Kap
del Ami.
Spartivento.
Passaro.
Leuca.
Matapan.
Egeiska hafvet:
Kap Kolonna.
V. BT&g.
Korinthiska näset.
Krimska näset.
Nordsjön:
Helgoland.
Kattegat:
Danska öarna.
Seeland.
Fyen.
Langeland.
Femern.
Laaland (Låland).
Falster.
Möen.
Östersjön:
Bornholm.'
RUgen.
Öland.
Gottland.
Ösel.
Dagö.
Ålandska
öarna.
o
Åland.
Åbo skärgård.
Korpo.
Nagu.
Kimito.
Bottniska viken
Walgrund.
VI. Öar 04.1t Ögrupper.
Karlö eller Hailuoto.
N. Ishafvet:
Spetsbergen.
Növaja Semliå.
Wåigatsch.
Finska viken:
Högland.
Lavansaari.
Tyttersaari.
19
Atlantiska hafvet:
Island.
Fär-öarna.
Shetländska öarna.
Hebriderna.
Orkney-öarna.
Brittannien.
Irland.
Scilly-öarna.
Irländska sjön:
Man (Män).
Anglesea (Änglsih).
Kanalen:
Normanniska öarna.
Jersey (Dshersih).
Guernsey (Gernsih).
Aurigny.
Wight
(Weit).
Medelhafvet:
öarna.
Pityusiska
Iviza.
Formentera.
Baleariska öarna.
Mallorca (Maljorka).
Menorca.
Corsica.
Sardinien.
Elba.
Ischia (Is-kia).
Procida.
Capri.
Lipariska öarna.
Stromboli.
Sicilien.
Malta.
Gozzo.
Comino.
Adriatiska hafvet
Dalmatiska öarna.
Medelhafvet:
Joniska öarna.
Korfu.
Paxo.
Santa Maura.
Theaki,
fordom Ithaka
Cefalonia.
Zante.
Cerigo.
Kandia, fordom Kreta.
Arkipelagen:
Cykladerna.
\
Paros.
Naxia, fordom Naxos.
Delos.
Andros.
Negroponte, fordom Eubea.
Stalimene, fordom Lemnos.
VII. Slätter.
Nord-Tyska slätten med Ne
derländerna.
Ost-Europeiska slätten
Donau-dalen.
Po-slätten.
20
VIII. Bergsryggar och Asturiska borgen.
Bergstoppar.
Iberiska bergen.
Sierra Guadarrama.
Ural-bergen.
Maanselkä.
Sierra d'Estrella.
Wuokatti (1,200').
Sierra de Toledo.
Sierra Morena.
Lappska bergen.
Peldoivi (2,000')Sierra Nevada.
Kölen eller Norska fjellryggen
Cumbre de Mulhacem
Sulitelma (5,800').
(11,000').
D övre Q eld.
Apenninerna.
Snöhättan (7,150').
Gran Sasso (8,000').
Langefjéld.
Sjö-Alperna.
Skagestöl-Tinder (7,800') Kottiska Alperna.
Waldai eller Alauniska landt
Monte Viso (12,000').
höjden.
Grajiska Alperna.
Karpatherna.
Mont Genis (11,000').
Sudeterna.
Mont Blanc (14,780').
Mähriska bergen.
Penniniska Alperna.
Böhmerwald.
Stora S:t Bernhard
Riesengebirge.
Erzgebirge.
Fichtelgebirge.
Thilringerwald
Harzgebirge.
Schwarzwald.
Vogeserna.
Ardennerna.
Cöte d'or.
Sevennerna.
.Tura-bergen.
Pyrenéerna.
Mont Perdu (10,200').
Mont Maudit eller Maladetta
(10,500',).
(10,400').
Mont Rosa (14,300').
Lepontiska Alperna.
Simpion-passet,
Sankt Gotthard (6,500').
Berner-Alperna.
Jungfrau (12,800').
Finster-Aarhorn (13,200')
Rhetiska Alperna.
Ortles-Spitze (12,000').
Noriska Alperna.
Gross-Glockner (11,700')
Karniska Alperna.
Juliska Alperna.
Dinariska Alperna.
21
Balkan-bergen.
Pindus.
Kaukasus.
Elbrus (16,700').
Kasbek (14,400').
På Brittannien:
Cornwallis-bergen (Kornwels
bergen.)
,
Wales-bergen
(Wels-b.).
Peak-bergen (Pik-b.).
Pentland-bergen.
Grampian-bergen.
Vulkaner:
Hekla (4,800').
Vesuvius (3,700').
Etna (10,500').
Stroiriboli (2,000').
IX. Insjöar.
Enara-träsk.
Imandra.
Kemi-träsk.
Ij o-träsk.
Uleå-träsk.
Lappajärvi.
Pyhäjärvi.
Vestra Tavastländska vattnen:
Keurunselkä.
Näsijärvi.
Pyhäjärvi.
Längelmävesi.
Roine.
Mallasvesi.
Wanajavesi.
Kulovesi.
Kyrösjärvi.
Kyrö-vattenfall.
Östra Tavastländska vattnen:
Keitele.
Päijäne.
Puolavesi.
Savolaks-Karelska vattnen:
Kallavesi.
Haukivesi.
Pielisjärvi.
Pyhäselkä.
Höytiäinen.
Orivesi.
Pihlajavesi.
Saima.
Ladoga.
Onéga.
Biélo-Osero.
limen.
Peipus.
Hornafvan.
Storsjön.
Siljan.
Mälaren.
Hjelmaren.
Wettern.
Wenern.
Bodensjön.
Vierwaldstädter-sjön.
22
Zuricher-sjön.
Neufchatel-sjön.
Genfer-sjön.
Lago Maggiore (L. Madjore).
Lago di Como.
Lago d'lseo.
Lago di Gärda.
Lago di Perugia (L.diPerudja)
Bålaton eller Platten-sjön.
Fertö eller Neusiedler-sjön.
Okrida-sjön.
Kaspiska hafvet.
Östersjön:
Motala-elf.
Bottniska viken:
ur Siljan.
Dal-elfven,
Ljusne-elf.
Indals-elf,
Kemi-elf,
X. Floder,
N. Ishafvet:
Petschöra, från
Ural.
Mesen.
Hvita hafvet:
Dwinå, uppkommer genom kall
.armarna:
Wytschegda
och
Suchona.
Onéga.
Patsjoki,
Tana-elf.
N. Ishafvet:
fr. Enara-träsk.
ur Storsjön.
Angerman-elf.
Ume-elf.
Skellefte-elf, ur Hornafvan.
Pite-elf.
Lule-elf.
Kalix-elf.
Tornio-elf.
v. Muonio-elf.
ur Kemi-träsk,
h. Ounasjoki.
Simo-elf.
Ijo-elf, ur Ijo-träsk.
Uleå-elf, ur Uleå-träsk.
Siikajoki.
Pyhäjoki.
Kalajoki.
Esse-å, ur Lappajärvi.
Lappo- eller Nykarleby-å.
Kyro-elf.
Kumo-elf, ur Kulovesi.
Eura-å, ur Pyhäjärvi.
Aura-å.
Katlegat:
Finska viken:
Glommen.
h. Lovgen.
Göta elf, urWenern, som upp
Wanda-å.
Borgå-å.
Kymmene-elf, ur Päijäne, bildar
Anjala-vattenfall.
Systerbäck eller Rajajoki.
tager:
Klar-elfven.
23
Pyhäselkä:
Pielis-elf, ur Pielisjärvi.
Ladoga:
Wuoksen, ur
Saima, bildar:
Imatra-vattenfall.
Swir, ur Onega.
Wolchow, ur limen.
Finska viken
Newå, ur Ladoga.
Naröwa, ur Peipus.
Mulde.
Saaie.
Weser, uppkommer
af:
Werra och Fulda.
h. Aller.
Eins.
Rhen,
fr. S:t Gotthard, genomflyter Bodensjön och bildar
utloppsarmarna:
Rhen,Leck,
Waal och Yssel.
b. Neckar.
Riga-viken
Main.
DUna, fr. Waldai.
Lahn.
Östersjön:
Ruhr.
Niemen eller Memel, fr. Waldai
Lippe.
h. Wilia.
v.
A ar.
Pregel.
Mosel.
Weichsel, fr. Karpatherna.
Maas
ellerMeuse, fr.Ardennerna
h. San.
Schelde.
BugThames (Tems).
h. Narew,
Humber, bildas af:
v. Pilica (Piliza).
Trent och Ouse.
Öder fr. Sudeterna.
Tweed (Twid).
h. Wartha.
Forth.
h. Netze.
Tay (Ta).
v. Bo b er.
Neisse.
Nordkanalen:
Trave.
Clyde (Kleid).
Bristol-viken:
Nordsjön:
Eider.
Severn.
Elbe,
fr. Riesengebirge.
h. Havel.
Spree.
Moldau.
Eger.
Atlantiska hafvet:
Shannon.,
v.
v.
Kanalen:
Somme.
Seine,
fr. Cöte d'or.
24
h. Aube.
v.
v.
Marne.
Oise.
v. Aisne.
Yonne.
Biscaya-viken:
Vilaine.
Loire (la), fr. Sevennema.
h. Loir (le).
Sarthe.
Mayenne.
v. Allier.
Cher.
Vienne.
Charente.
Isére.
Durance.
Arno.
Ombrone.
Tiber.
Garigliano.
Volturno.
Po,
Adriatiska hafvet:
fr. Monte Viso.
h. Tanaro.
Trebia.
v.
Ticino,
Adda,
Oglio
ur Lago Maggiore
ur L. di Como.
(Oljo), ur L. d'lseo.
ur L. di Gärda.
Mincio,
Garonne, vid utloppet Gironde, Adige
fr. Pyrenéerna.
h. Tam.
Lot.
Dordogne.
Adour.
eller Etsch.
Brenta.
Piave.
Tagliamento (Taljamento).
Drino,
Aspropotamos.
Egeiska
Donau,
fr. S:t Gotthard, genomflyter Genfer-sjön.
h. Saone.
Rhone,
v.
Doubs.
hafvet
Salambria.
Värdar.
Karasu.
Maritza
Medelhafvet:
Ebro.
é
Lepanto-viken:
Spanska sjön:
Minho (Minjo).
Duero.
Mondego.
Tajo.
Guadiana.
Guadalquivir.
ur Okrida-sjön.
Vojussa.
h. Dier.
Lech
Isar.
Inn.
Svarta hafvet:
fr. Schwarzwald.
25
Raab.
Drau eller Drave.
v. Mur.
Sau eller Sa ve.
Morava.
v. Marsch.
Waag.
Theiss.
v. Körös.
Maros.
Aluta.
Sereth.
Pruth.
Dniestr.
Bug.
Dniepr,
fr. Waldai.
h. Berésina.
Pripetz.
v. Desnå.
Asowska sjön:
Don.
h. Donetz.
v.
Choper.
Svarta
hafvet:
Kuban.
Kaspiska hafvet:
Terek.
Kumå.
Wolga,
fr. Waldai.
h. Okå.
Moskwå.
Twerzå.
Karna.
h. Wiätka.
v. Biélaja.
v.
v.
Ural-floden.
4
26
A si e
Vidd: 880,000
O
ii.
mil.
Omgifves: i n. af N. Jshafvet.
i ö. af Stilla hafvet.
i s. af Indiska hafvet.
i v. af Röda hafvet, Medelhafvet och dess vikar.
Sammanhänger: i v. med Europa och Afrika. .
I. Ilaf och Hafsvikar.
Norra Ishafvet.
Obi-viken.
Stora Oceanen eller Stilla
hafvet.
Kamtschatka-hafvet.
Ochotska hafvet.
Japanska hafvet.
Hoanghai eller Gula hafvet.
Kinesiska hafvet.
Tonkin-viken.
Siarn-viken.
Södra Oceanen eller Indiska
hafvet.
Bengaliska viken.
Arabiska hafvet.
Cambay-viken.
Persiska viken
Aden-viken.
Arabiska viken eller
Röda hafvet.
Medelhafvet.
Arkipelagen
i
eller
Egeiska
hafvet.
Marmora-sjön.
Svarta hafvet.
11. Sund.
Behrings sund.
Makassar-sundct.
Sunda-sundet.
Malakka-sundet.
Palks sund.
Ormus-sundet.
Bab-el-Mandeb.
Hellesponten eller Sundet
vid Dardanellerna.
Konstantinopolitanska sundet.
Krimska sundet.
27
111. Halföar.
Tschukötska halfön.
Kamtschatka.
Korea eller Kaoli.
Östra Indiska halfön.
Kambodja.
Malakka.
Vestra Indiska halfön eller
Hindostan.
Guzurate.
Arabien.
Mindre Asien eller Natolien.
V. I¥äs.
Näset vid Suez.
VI.
dar.
N. Ishafvet:
Nya Sibirien.
Stilla hafvet:
S:t Lorenz' ö.
Aleiitiska öarna.
Kurderna.
Japanska öarna.
Sachalin.
Jesso.
IV. Landtuddar.
Nipon.
Sikokf.
N. Ishafvet:
Kiusu eller Ximo.
Kap Taimura, Asiens nordligaste udde.
Lieu-kieu-öarna.
Ost-Kap, Asiens östligaste udde Bonin-öarna.
Stilla hafvet:
Kap Lopatka.
Kap Kambodja.
Kap Romania, Asiens sydligaste udde.
Indiska hafvet
Kap Comorin.
Raz-el-Gad.
Medelhafvet:
Kap Baba, Asiens
udde.
vestligaste
Kinesiska hafvet:
Taivan eller Formosa
Hainan.
Mellan Stilla och Indiska hafvet
Ostindiska öarna.
Filippinerna.
Luzon eller Manilla.
Palavan.
Mindanao.
Molukkerna.
Gilolo.
Cerarn.
Amboina.
28
Banda.
Stora Sunda-öarna.
Sumatra.
Java.
Borneo.
Celebes.
Små Sunda-öarna.
Bali.
Lombok.
Ganges-slätten.
Persiska salt-öcknen.
Tatariska öcknen.
Syriska öcknen.
Arabiska öcknen.
VIII. Berg.
Sumbava.
Altai-bergen.
Flores.
Timor.
Bänka.
Prins Wales' ö.
Sajaniska bergen.
Daiiriska bergen.
Jablonnpi-bergen.
Stanowoi-bergen.
Kamtschatka-bergen.
Bolor-Tag.
Thian-Schan.
Indiska hafvet:
öarna.
öarna.
Nikobariska
Andamanska
Ceylon.
Malediverna.
Bogdo-Oola.
Khing-khan-Oola
eller
Siolki
Lakediverna
berget.
Medelhafvet och Egeiska hafvet: Kyen-lyen.
Cypern.
Himalaya.
Rhodus.
Dawalaghiri (26,340').
Tschamalari (26,250').
Sporaderna.
Samos.
Kinesiska bergen.
Kios.
Sineschan.
Mytilini, fordom Lesbos.
Nanling.
Yunling.
Peling.
Hindu-Khu.
VII. Slätter, dcknar.
Elburs-bergen.
Sibiriska låglandet.
Demavend (13,800').
Armeniens berg.
Hög-Asiens slättland.
Öcknen Kobi eller Schamo
Ararat (16,200').
29
Kara-Tag, fordom Taurus.
Libanon.
Sinai (7,000').
Zagrosch-bergen.
Suleiman-bergen,
Vindhyan-bergen.
Vestra Ghates-bergen.
Östra Ghates-bergen.
IX. Insjöar.
Kaspiska hafvet.
v. lschim.
Tobak
Jenisei, fr. Sajaniska bergen,
h. Angarå eller Öfra Tunguska, ur Baikal.
Sten-Tunguska.
Nedra Tunguska
Lena.
h. Witim.
Olekma.
Aldan.
v. Wilui.
Jana.
Indigirka.
Aral.
Kolyma.
Balkatsch.
Saisan.
Kamlschatka-hafvet:
Tschani.
Anadir.
Baikal.
Kamtschatka-floden.
Lop-nor.
Ochotska hafvet:
Koko-nor.
Amur eller Sachalin-Ula,
Terkiri.
uppkommer af:
Zareh.
Kerlun och Onon.
Urmia.
h. Sungari.
Wan.
Gula hafvet:
Genezareth eller Galileiska
eller Gula
Hoangho
sjön.
från
floden.
Döda hafvet
KyenJangtsekiang eller Blåa lyen.
floden.
Kinesiska hafvet:
X. Floder.
Sikiang.
Maykaung eller Kambodja
N. Ishafvet:
floden.
Öb, från Altai.
v. Irtisch, goaomflytcr Saisan. Menam eller Siarn-floden.
30
Bengaliska viken:
Persiska viken:
Thalyan.
Irravaddy eller Ava-floden.
Buramputer.)
n
Ganges.
h. Djumna.
v. Gagra.
Mahanuddy.
Godavery.
Kistnah.
Kavery.
\
j
fr. HimalaYa.
J
Tigris eller Degr. ) Schat-el
Eufrat eller Frät. ( Arabi.
Döda hafvet:
ur Genezareth.
Jordan,
Svarta hafvet:
fordom Halys.
Kisil-Irmak,
Kaspiska hafvet:
Kur.
h. Äras.
Tedjen.
Arabiska hafvet:
Aral:
Amu-Daria eller Djihon.
Sir-Daria.
Tapty.
Nerbudda.
Sind,
fordom
Indus,
malaya.
v.
Zarch-sjön:
fr. Hi
Pundjund eller Fcm-flo
den.
Hilmend.
Yarkand eller Verken.
31
Afrika.
Vidd: 560,000 Q mil.
Omgifves: i n. af Medelhafvet.
i v. af Atlantiska hafvet.
i ö. af Indiska hafvet, Aden-viken, Röda hafvet.
Sammanhänger: i ö. med Asien.
I. Haf ocli Hafsvikar.
111. Halloar
Medelhafvet.
Sidra-viken eller Stora
Syrten.
Cabes-viken eller Lilla
Syrten.
Vestra Oceanen eller Atlantiska hafvet.
Ethiopiska hfffvet.
Guinea-bugten.
Södra Oceanen eller Indiska
hafvet.
Aden-viken.
Arabiska viken eller Röda
hafvet.
Hela Afrika utgör en enda
stor halfö.
IV. I-andtuddar.
Medelhafvet:
Kap Bon.
Nordl. Kap Blanco,
Afrikas
nordligaste udde.
Kap Spartel.
Atlantiska hafvet:
Kap Bojador.
Sydl. Kap Blanco.
Kap Verd eller Gröna Udden,
Afrikas vestligaste udde.
11. Sund.
Gibraltar-sund.
Mozambik-kanalen.
Bab-cl-Mandeb.
Kap Palmas.
Kap Formosa.
Kap Negro.
Goda Hopps-udden.
Magnetnåls-udden eller Kap
Agulhas, Afrikas sydligaste
udde.
32
Indiska hafvet:
Kap Corrientes
Kap Delgado.
Kap Guardafui, Afrikas östli
gaste udde.
V. flfas.
Amiranterna.
Scchellerna.
Mahé.
Maskarenerna.
Bourbon.
Mauritius eller lic
France.
Kerguelens land.
Sokotora.
Näset vid Suez.
VII.
VI. Öar.
Atlantiska hafvet
Öcknar.
Sahara-öcknen.
Längd: 650 mil.
Bredd: 200 mil.
Libyska öcknen.
Azorerna.
Madeira.
Porto Santo.
Kanariska öarna.
VIII. Berg.
Ferro.
Teneriffa.
Atlas
Kanaria.
Hamdsch-bergen.
Kap Verdiska eller Gröna Libyska bergen.
Udds-öarna.
Mokattam-bergen.
Ascension.
Habesch-bergen.
Sankt Helena.
Kumri eller Mån-bergen
Guinea-öarna.
Mandarra-bergen.
Tristan da Cunhas' ö (Tr. da Kong-bergen.
Kunjas ö).
Senegambiens berg.
Nedra Guinea-bergen.
Indiska hafvet
Kap-landets berg.
Madagaskar.
Komoriska öarna.
Tafel-bergct (3,000').
de
33
Ldpata-bergen.
Pico de Teneriffa (11,000')
X. Floder.
Medelhafvet:
Nilen, uppkommer af:
Bar-el-Azrek, ur Tzana,
IX. Insjöar.
Moeris-sjö eller Berket-el
Kerun.
Tzana eller Dembea.
Tzad.
Kuffua.
Maravi.
och
Bar-el-Abiad.
h. Takazze eller Östra Nilen.
Atlantiska hafvet:
Senegal.
Gambia.
Joliba eller Niger-floden, fr.
Kong-bergen.
Zaire eller Kongo.
Coanza.
Orange-floden eller Gariep.
Indiska hafvet:
Zambezé eller Kuama.
Quilimance.
5
34
Amerika.
Vidd: 660,000 Q mil.
h
Omgifves: i n. af N. Ishafvct.
i ö. af Atlantiska hafvct
i s. af Södra tshafvet
i v. af Stilla hafvct
Indelning
Norra Amerika
Södra Amerika
I. Haf och Hafsvlkar.
An till isk a sjön eller Karai
biska hafvct.
llonduras-viken.
Darien.
Maracaybo.
Alla Helgons vik.
La Plata-viken.
S:t Matildas-viken.
S.t Georgs-viken.
Norra Ishafvet.
Baffins Bay.
Södra Ishafvet.
Stora Oceanen eller Stilla
hafvet.
Kaliforniska viken.
Panama-viken.
Guyaquil-viken.
Vestra Oceanen eller Atlantiska hafvet.
11. Sund.
Hudsons Bay.
Behrings sund.
Sankt Lorenz' vik.
Barrows sund.
Fundy-viken.
Chesapeake-viken (Tsche- Davis' sund (Dävis-s.).
Hudsons sund.
sapik-viken).
Mexikanska viken.
Magelhaens sund.
Campeche-viken
35
111. Halföar.
Kap Olinda, Amerikas
östliga'
ste udde.
Melville.
Labrador.
Nya Braunschweig.
Nya Skottland.
Delaware (Délavär).
Florida.
Yucatan.
Para go ana.
Patagonien eller Magelhaens
land.
Kalifornien
Aljaska.
IV. liandtuddar.
Kap Horn.
Kap Fröward, Amerikas sydli
gaste landfasta udde.
Stilla hafvet:
Kap Blanco.
Kap S:t Lukas.
V. mia.
Panama-näset.
VI.
Öar.
N. Ishafvet
Barrows udde.
ls-kap.
Kap Princc Wales, Amerikas
vesfligaste udde.
Atlantiska hafvet:
Kap
Kap
Kap
Kap
Kap
Kap
Kap
Kap
Kap
Kap
Farewell (K. Färvell).
Charles.
Raze.
Sablo.
Cod.
Ilatteras.
Agi.
Catochc.
Gracias a Dios.
Gallinas.
N. Ishafvet:
Nordliga Georgs-öarna.
Melville.
Nord-Dévon.
Baffins land.
Grönland.
Hudsons Bay:
Southampton (Söushämptj)).
Atlantiska hafvet:
New-Foundland(Nju-Fundland)
Antikosli.
S:l John.
Kap Breton
Long-Island (L. Eilaiid).
Bermudas-öarna.
36
West-Indiska öarna.
Drottning Charlottas ö.
Bahama-öarna.
Prinsens af Wales ö.
Guanahani eller San Sal Sitka.
vådor.
Kodjak.
Stora Antillerna.
Cuba.
Jamaica.
VII. Slätter.
Haiti eller San Domingo
Porlorico.
Missisippi-slätten (SavanSmå Antillerna
nah's).
Orinoco-slätten (Llanas (LjaGuadeloupe.
nas)).
Dominique.
Maranon-slätten (Bosques).
Martinique.
La Plata-stepperna (Pampas).
Tabago.
Trinidad.
Margarita.
Curacao.
VIII. Berg och HögSan Juan.
slätter.
Maluinerna eller Falklands
öarna.
Cordilleras de los Andes
Eldslandet.
eller Anderna (Kordiljeras
Nya Syd-Georgien.
d. 1. A.).
Sandwichs land.
Sydliga Orkney-öarna.
Aconcagua (23,000').
Nevada de Sorata (23,700').
Illimani (22,400').
Syd-Shetland.
Chimborazo (Tschimborasso)
Treenighets-landet.
Peters land.
(20,100').
Cotopaxi (17,700').
Södra Ishafvet:
Stilla hafvet:
Chilöe.
Juan Fernandez' öar.
Gallopagos- ellerSköldpadds
öarna.
Vancouvers
ö.
Cordilleras de Texas.
Sierra Madre.
Klippbergen.
Hafs-Cordillererna.
S:t Elias-berget (16,700').
Alleghany-bergen.
37
Landthöjden.
Orinoco-bergen.
Brasiliens berg.
Columbiafloden.
eller
Oregon-
Athapeskow:
Athapeskow-floden.
Peru's högslätt (12,000').
Freds-floden.
Slaf-sjön:
Quito's högslätt (8—9,000').
Bogota's högslätt (7—9,000'). Slaf-floden, ur Athapeskow.
Norra Ishafvet:
Mackenzie-floden (Mäckei*si-fl.)
ur Slaf-sjön.
IX. Insjöar.
Kopparmine-floden.
Hudsons Bay:
Stora Björn-sjön.
Missinippi eller Churchill.
Slaf-sjön.
. .
Nelson )
i ur Winipeg.
Alhapeskow.
\
Severn
Winipeg.
Albany.
Skogs-sjön.
.Winipeg:
Canada-sjöarna.
Saskatschawan.
Öfra sjön.
S:t Lorenz-viken:
Michigan.
S:t Lorenz-floden, ur Ontario.
Huron.
Atlantiska hafvet:
Eric (Iri), Lildar
Connecticut.
Niågara-vattenfall vid ut
Hudson-floden.
loppet i
Delaware.
Ontario.
Susquehannah.
-Nicaragua.
Potowmak.
Lauricocha.
Mexikanska viken:
Titicaca.
Alabama.
Missisippi.
h. Missuri, fr. Klippbergen,
h. Yellowstone.
X. Floder.
Plattc.
Kanzas.
Stilla hafvet:
Rio Colorado.
Arkansas.
„
r
38
Röda floden.
Illinois.
Ohio (Oheio).
Rio Colorado.
Rio del Norte.
v.
Karaibiska bafvet:
Magdalena.
v. Cauca.
Atlantiska hafvet:
Orinoco.
v. Casiquiairc.
Maranon (Maranjon) eller Ama-
zon-floden,
h.
Ucayale.
v.
Apurimak.
Yavary.
Yutay.
Purus.
urLauricocha
Madeira.
v. Beni.
Tapayos.
Xineu.
v. Napo.
Yapura.
Rio Negro.
Tocantin.
v. Araguay.
San Francisco.
Parana (Paranja), vid utloppet
Rio de la Platå, från Brasiliens berg.
Paraguay,
Pilcomayo
Vermejo.
Salado.
v. Uraguay.
Rio Colorado.
h.
h.
39
Australien.
Vidd: 160,000 C mil.
Omgifves: i n. och ö. af Stilla hafvet.
i s. af Södra Ishafvet.
i v. af Indiska hafvet.
I. Fast Land.
Nya Holland.
Sällskaps-öarna.
O-Tahiti.
Pomutu eller Låga ö.arna.
Mendanas arkipelag (Mendanjas a.).
11. Öar och Ögrupper.
Stilla hafvet:
Van Diemens land.
Nya Zeeland.
Ihenomauvi.
Tavai-Ponamu.
Macquarie-öarna.
Nya Guinea.
Nya Brittannien.
Nya Irland.
Salomons öar.
Heliga Korsets öar.
Nya Hebriderna.
Nya Kaledonien.
Fidji-öarna.
Tonga- eller Vänskaps-Öarna
Kcrmandek-öarna.
Skeppar-öarna.
Cooks öar.
Påsk-ön.
Sala y Gomez.
Pelew-öarna (Pelju-öarna).
Karolinerna.
Marianerna eller Ladronerna.
Lord Mulgraves öar (L. Mulgrävs öar).
Gilberts öar.
Marshalls öar.
Sandwichs-öarna.
O-Waihi.
Södra Ishafvet
Wilkes-land.
111. Haf och Hafsvikar.
Stora Oceanen eller Stilla
hafvet.
Karpcntaria-viken.
40
Södra Oceanen eller Indiska
VI. liandtuddar.
hafvet.
Kap York, N. Hollands nordh
Speneers vik.
gaste udde.
Södra Ishafvet.
Kap Wilson, N. Hollands sydligaste udde.
IV. Sund.
Torres' sund.
Bass' sund.
På Nya Zeeland:
Cooks sund.
VII. Berg.
*
Blå bergen.
VIII. Floder.
V. Halföar.
Indiska hafvet:
Karpentarien.
Arnhems land.
Murray-floden (Murrä-floden)
Svan-floden.