Malignt melanom
Inledning:
Huden täcker hela utsidan av kroppen och är uppbyggt av tre lager, överhuden
(epidermis) och läderhuden (dermis) och underhuden (subcutis). Pigmentet melanin
bildas av melanocyter, som finns mellan basalcellerna i epidermis. Melanocyterna
producerar melanin från aminosyran tyrosin och packar de i intracelluläravesiklar,
melanosomer. Melaninet transporteras från pigmentceller till omkringliggande
basalceller och vid solbestrålning på huden ökar melanin produktionen, på så sätt
skyddar det huden mot den skadliga inverkan av ultraviolett strålning.
Ultraviolett strålning har en cancerframkallande effekt på överhuden. Det bruna
pigmentet melanin som hittas i stor mängd i epidermis hos färgade och mörkhyade
personer fängslar UV-ljuset och skyddar epidermis mot skadliga strålar. Personer som
är ljushyllta saknar detta skydd. Hudcancer är därför mycket vanlig hos ljushyade
personer som lever i en solig miljö och vistas mycket utomhus.
Malignt melanom är den farligaste typen av hudcancer och är en elakartad tumörtyp
som uppkommer i melanocyter som oftast börjar med att ett födelsemärke börjar växa,
klia, blöda eller ändra form och färg. Sjukdomen har flera typer såsom ytligtyp, nodulärt
(knutformat), Lentigo maligna (åldersvårta) med mera. De skiljer sig i placering i
kroppen, utseende och hur fort de växer. Den ytliga typen är den vanligaste och
uppkommer oftast av en leverfläck eller födelsemärke medan nodulärt melanom uppstår
i normalhud och växer snabbt djupt i huden och därmed kan sprida sig snabbt till andra
delar av kroppen.
Gruppens fall handlar om en patient som lider av malignt melanom, ytligt typ. Därför är
rapporten mest fokuserad på denna typ. Den ytliga typen anses vara den vanligaste då
60 % av alla upptäckta fall är av denna typ, dessutom är det mest snabbväxande typ.
Cancercellernas uppkomst
Melanocyter (pigmentceller) skadas hela tiden av UV-strålning när vi utsätter huden för
starkt solljus. Cellerna har en förmåga att reparera sig oftast men ibland skadorna i
cellkärnan blir bestående och cellen börjar dela sig okontrollerad. I detta skede har
cancerceller uppstått i huden och malignt melanom bildats. De ökar snabbt och tränger
undan normala celler och bildar en tumör. Cancercellerna kan sprida sig via
lymfsystemet till andra ställen i kroppen. Det bildas alltså dotterceller (metastaser) i
andra delar av kroppen. Malignt melanom bildas oftast i leverfläckar eller
födelsemärken, ”pigmentklumpar”, som bildats under fosterstadiet. Det kan även bildas
i normal hud, naglar, ögon, slemhinnor och inre organ.
2
Orsak
Man vet inte med säkerhet hur malignt melanom uppstår alla gånger men många studier
visat att överdriven solexponering ökar risken för att drabbas då man utsätts mer för
solens UV-strålning. Laboratoriska experiment har visat att UVA-strålning som används
i solarium främjar utvecklingen av hudcancer. Ärftligheten spelar också en roll, har man
haft mer än två biologiska släktingar som haft malignt melanom ökar risken att man
själv drabbas. Ljushyade människor har mindre melanin i melanocyter och sämre
förmåga att bilda skydd mot UV-strålningar därför är de flest utsatta. Det kan finnas
flera orsaker och därför forskas det mycket kring ämnet i världens olika håll.
Symptom
Vanligaste symtom är förändrad utseende hos befintliga födelsemärken eller
uppkomsten av ovanliga fläckar på huden. Kliande känsla eller blödningar i leverfläckar
kan också vara symtom på sjukdomen. Man bör dock vara uppmärksam att alla
hudförändringar inte är tecken på hudcancer. Till exempel håriga fläckar eller
vårtliknande märken är sällan tecken på malignt melanom. För att kunna lätt igenkänna
elakartade fläckar använder man sig av ABCDE-principen:
A står för asymmetri: fläcken
måste ha oregelbundna former,
och de är vanligtvis upphöjda,
B står för border: oregelbunden
gräns mot omgivningen,
C står för colour: färgkombination
av ljusbrun, mörkbrun, svart, röd,
rosa, vitt och blå i olika nyanser,
D står för diameter: fläcken är
oftast större än 5 mm i diameter,
E står för Examine other lesions:
det finns många snarlika på
hudens olika områden.
Upptäcker man förändringar på
huden eller leverfläckar bör man
kontakta läkaren för undersökning.
Figur 1.jämförelse av olika fläckar
3
Undersökning/ diagnos
I första undersökningen tittar en allmänläkare på leverfläckar och observerar eventuella
förändringar. Hudmikroskop kan användas för att få en tydligare bild av de fläckar som
undersöks. Läkaren känner efter i armhålorna, på halsen och i ljumskarna för att
upptäcka svullnader som kan bero på att tumören spridit sig.
Om det finns minsta misstanke om hudcancer tas hela fläcken med en liten del av huden
omkring bort av en kirurg för närmare undersökning i laboration. Den bortopererade
delen skickas till patologisk laboration för att granskas, där mäts melanomen i diameter
och på tjocklek. Om fläcken är djupare än ca 1 mm finns det risk att cancer har spridit
sig genom lymfkärlen till andra organ. Man gör en rad olika prover för att se om
tumören har spridit sig eller icke, i så fall till vilka områden. Man tar blodprover från
patienten, man tar lungröntgen för att se om tumören spridit sig i lungorna, man gör
ultraljud skanning, ben skanning och CT skanning för att lokalisera eventuella tumören
samt granska lymfknutar närmare eftersom lungor, skelett och lever är de vanligaste
delar som dottercellerna fjärrsprider sig. Sentinel lymfknutbiopsi kan visa om
lymfknutarna är cancer drabbade eller ej.
Behandling
Behandlingen på elakartad hudcancer är alltid kirurgiskt. Det uppskattas att ca 80 % av
de drabbade botas helt. Man skär bort hela fläcken med en centimeters marginal för att
undvika återkomsten. Ingreppet bör göras så snabbt som möjligt. Operationen är inget
övergripande och utförs på lokalbedövning, detta gör det möjligt för patienten att lämna
sjukhuset samma dag. Vid spridning av tumören måste den drabbade lymfknutan och
dotterceller opereras bort. Man bör även behandla patienten med cellhämmande
mediciner (cytostatika) för att hindra den okontrollerade celldelningen hos
cancercellerna. I vissa fall tar man hjälp av strålbehandling för att bestråla cancerceller
med radioaktiv strålning. Ca en till två av patienter som fått diagnosen malignt melanom
lider av svåra smärtor. De får hjälp av smärtteamet och går på smärtstillande mediciner
för att kunna leva smärtfri i stort sätt.
Melanom Vaccin mot hudcancer är i experimentell stadiet och därför inte används
klinisk idag. De är skapade för att reta kroppens immunförsvar för att motarbeta
cancercellerna. Immunsystemet bygger ett skydd genom att bilda antikroppar mot de
särskilda proteiner s.k. antigener som sitter på cancercellerna. I med att man använder
kroppens naturliga ämnen för att behandla cancer kallas metoden, biologisk behandling.
Som andra cancerformer, ökar patienters överlevnads chans ju tidigare sjukdomen
diagnostiseras. De fall som upptäcks innan de spridit sig behandlas lättast och alla
överlever. När cancer har spridit sig blir det svårare att rädda livet på patienten men
nästa alla drabbade överlever efter behandling.
4
Statistik
Den elakartade hudcancern är den 7: e vanligaste cancerformen i världen. Det är 6: e
vanligaste cancer hos kvinnor och den 10: e vanligaste hos män. Malignt melanom är
den mest snabb växande cancerformen i Sverige de senaste 20 åren på grund av ändrade
solvanor. Sjukdomen drabbar 2000 personer varje år i landet och det är jämnfördelad
mellan kvinnor och män och den årliga ökningen är 6 % . ”Sverige är ett land med en av
de flesta antal insjuknade patienter i malignt melanom per 100 000 invånare i Europa”,
enligt Euromelanomas hemsida. Sjukdomen drabbar sällan barn under 14 år men kan
inträffa i alla åldrar, det mest utsatta åldersgruppen är personer över 80 år.
Figur 2.bilden är tagen från euromelanoma.org
Ljushyade personer med rött hår ligger i riskzonen då är de minst immuna mot UVstrålningar. De flesta människor som drabbas är ljushyllta som har bränt sig i solen
många gånger, därför förekommer sjukdomen mest i Europa, USA och Australia.
Enligt australiska Cancerrådets statistik, har inget annat land lika många personer som
drabbas av hudcancer årligen. Dödligheten av den elakartade hudcancertypen har
fördubblats under senaste 20 åren.
Det är dock väldigt lätt att förebygga sjukdomens uppkomst. Man kan vänja huden mot
solstrålning under våren och även sommaren. Att använda rätt solskydd när man väl ska
sola hindrar huden att brännas. Man ska undvika de ”farliga timmar” dvs. mellan 11:00
och 15.00 då solen skiner starkast. Att vara observant på kroppens födelsemärken och
dess förändringar kan möjliggöra en snabbare upptäckt av hudcancer.
5
Källförteckning
Fundamentals of anatomy & physiology av Frederic H. Martini, åttonde upplaga
Allmän patologi - en introduktion av Eva Brehmer-Andersson, tredje upplagan
Sand, OLav m.fl, Människokroppen av Olav Sand m fl, andra upplagan 2006
Dagens Nyheter, tisdag 12 maj 2009, Debatt, "Hudcancer femfaldigad bland
solande svenskar"
www.orebroll.se/uso/vanligklinik____2495.aspx (090521)
www.vardguiden.se/Sjukdomar-och-rad/Omraden/Sjukdomar-och-besvar/Maligntmelanom/(090521)
www.cancerhelp.org.uk/help/menuforthistopic.asp?page=2788 (090519)
www.1177.se/artikel.asp?CategoryID=25634) (090520)
Error! Hyperlink reference not valid. (090519)
www.nlm.nih.gov/medlineplus/melanoma.html (090523)
www.netdoktor.se/cancer/?_PageId=529 (090523)
www.karolinska.se/sv/Verksamheternas/Sjukdomar-tillstand--besvar/Cancer-tumorer/Hudcancer/Elakartade-hudmelanom/ (090523)
www.ocsyd.se/VPverksamhet/Hud%20mjukdel%20skelett/Malignt%20melanom%2020
04%2008%2023.pdf (090523)
www.aftonbladet.se/klimathotet/article481337.ab (090524)
6
