1 st färsk abborre - Denna kan du köpa i en livsmedelsbutik som har fiskdisk. Kolla så att den inte
blivit rensad (men har de oftast inte blivit). Abborren bör helst väga 250 g eller mer, annars kan
det bli lite pilligt.
1 st skärbräda
1 st nagelsax
1 st kraftigare sax
1 st pincett
1 st penna
1 st tandpetare
1 st glas
Vatten
Spis, stekpanna och stekspade
Smör, salt och peppar
Det känns ekologiskt och etiskt riktigt att abborren inte kastas efter dissektionen, utan används som
mat. Se dissektionen som en extra lång och intressant förberedelse av maten. Dissektionen i sin
helhet tar ungefär 2 timmar (inklusive tillagning). Har du ont om tid kan du hoppa över de steg
märkta ”extra” - då tar dissektionen ungefär 1,5 timmar (inklusive tillagning). Det går bra att pausa
dissektionen och spara abborren i kylskåpet en dag.
1. Tvätta händerna och abborrens yttre samt använd rent material. Lägg abborren på skärbrädan
framför dig. Studera dess utseende.
Förklaring
Abborren är lätt att känna igen på sin höga kropp och sin grönaktiga grundfärg med mörka ränder.
Den är en av Sveriges vanligaste fiskar och är allmän i de flesta stora sjöar och vattendrag
nedanför fjällen. Den är också vanlig i bräckt vatten, såsom i Östersjön, Öresund och vid
flodmynningar på västkusten. Den största abborre som fångats i Sverige togs faktiskt på västkusten,
Från Experimentskafferiet, Sigtuna kommun. Av Ludvig Wellander.
närmare bestämt i Lysekil. Den vägde 3,15 kg. Oftast blir abborren dock 25–35 cm lång och väger då
några hekto.
Abborrar lever i stim, men tenderar att bli alltmer självständiga ju äldre de blir. I vissa sjöar är de
så vanliga att konkurrens om födan gör att ingen växer sig särskilt stor. Dessa stora samlingar av
abborrar brukar man kalla "tusenbröder".
Abborre är en populär matfisk. Den har en god smak i sig, och kräver bara sparsam kryddning.
d
e
f
a
b
c
2. Hitta de olika fenorna, närmare bestämt två bröstfenor (a), två bukfenor (b), analfenan (c), främre
(d) och bakre ryggfenan (e) samt stjärtfenan (f).
Förklaring
Precis bakom huvudet, på vardera sida, sitter de två bröstfenorna. Det var från dessa fenor som de
första fyrfota djuren utvecklade sina framben. Och precis som med frambenen hos ett fyrfota djur
kan bröstfenorna skapa många sorters rörelse, bland annat svänga, simma uppåt och neråt och
stanna.
På fiskens undersida, ganska långt fram, sitter de två bukfenorna. Det var från dessa fenor som de
första fyrfota djuren utvecklade sina bakben. Även dessa använder abborren för många sorters
rörelse, bland annat för att svänga, simma uppåt och neråt och stanna.
Längre bak på fiskens undersida sitter analfenan. Denna använder fisken för att stabilisera sig i
vattnet (likt skäddan på en kajak).
På ryggen har abborren två ryggfenor, en främre och en bakre. De hjälper abborren att hålla sig
upprätt och hjälper till vid snabba svängar och stopp.
På stjärten har abborren sin stjärtfena. Det är när abborren slår denna och resten av stjärten från
sida till sida som den simmar framåt.
Fenorna består av tunna hudveck som innesluter fenstrålar. Fenstrålarna är förbundna med
skelettet och styr genom sina rörelser fenorna. En del av abborrens fenstrålar är taggstrålar - vassa
fenstrålar som fisken även använder som försvar.
Du hittar många fler experiment på www.experimentskafferiet.se.
a
f
b
3. Hitta analöppningen (a) och
urogenitalöppningen (b). Använd tandpetaren
för att hitta dem. Om du klämmer lite på buken
och stryker den bakåt händer ofta att mjölke
eller rom kommer ut ur urogenitalöppningen
(eller att avföring kommer ut ur analöppningen).
Förklaring
Titta precis framför analfenan. Här finns två små
öppningar. Längst fram och tydligast är
analöppningen, där fiskens avföring ut. Bakom
sitter urogenitalöppningen. Detta är en
gemensam kroppsöppning för två saker; dels
fiskens mjölke (sperma) eller rom (ägg), dels
fiskens urin.
4. Hitta de fyra luktgroparna. Använd
tandpetaren för att känna i en luktgrop.
Förklaring
Abborren har fyra luktgropar, två på vardera sida
om och ovanför munnen. De leder till två små
hålrum där det finns nervceller som reagerar på
olika lukter. Dessa nervceller har nära kontakt till
hjärnans luktcentrum, som sitter längst fram i
abborrens hjärna.
5. Öppna munnen på fisken. Titta på den lilla
tungan (a). Känn med fingret var det sitter
tänder (b). Titta genom svalget ner i den stora
matstrupen (c).
b
b
a
c b
Förklaring
Abborren har en vid munhåla, ett brett svalg och
en stor matstrupe - väl lämpade för att äta
ganska stora byten. De små och spetsiga
tänderna sitter på över- och underkäkens kanter
(där människans tänder sitter), men även i
svalget bakom tungan och i gommen. Notera att
de är riktade bakåt, vilket hjälper fisken att hålla
fast sitt byte. Titta ner i den stora matstrupen.
Under sitt första levnadsår äter abborrens
plankton. Sedan, när den blir runt 11–12 cm lång
börjar den även äta insektslarver, kräftdjur och
små fiskar såsom löja och mört. När den blir 15–
20 cm lång äter den nästan bara fisk och kräftor.
Du hittar många fler experiment på www.experimentskafferiet.se.
6. Lyft på ett gällock (a). Klipp av det om du vill.
Titta på de fyra gälbågarna (b) därunder.
a
b
Förklaring
På vardera sida av fisken finns en gräns som ser
ut att markera var huvudet slutar. Detta är ett
lock sammansatt av benplattor som du kan lyfta
på - gällocket. Under vardera gällock finns fyra
stycken gälbågar.
a
b
7 (extra). Klipp av en gälbåge och lägg den i ett
glas vatten. Titta närmare på gälfilamenten (a)
och gälräfständerna (b).
Förklaring
Varje gälbåge har på sin utsida två rader av
utskott som kallas gälfilament. I varje gälfilament
finns massor av små blodkärl, som tack vare att
de är så nära vattnet kan ta upp syrgas från det,
samt lämna av koldioxid. Fisken måste dock låta
vatten passera in genom munnen, för att sedan
passera förbi gälbågarna och ut genom gällocket.
Titta gärna på vägen som vattnet tar genom
munnen och ut genom mellanrummen mellan
gälbågarna.
På insidan av gälbågarna sitter små vassa
benutskott som kallas gälräfständer. Deras
funktion hos abborre är förmodligen flera skapa ett avstånd mellan gälbågarna, hålla kvar
matrester i munnen, samt fånga upp smuts som
annars skulle fastna i gälfilamenten.
8 (extra). Organ går för övrigt att spara en dag
genom att lägga dem i ett glas vatten. I denna
dissektion instrueras du endast att klippa bort
några organ, men du kan välja att klippa bort
alla organ och sedan lägga dem i vattenglas.
Du hittar många fler experiment på www.experimentskafferiet.se.
9. Dra av ett par fjäll med hjälp av pincetten.
Titta närmare på dem.
Förklaring
Fjällen växer ut från fiskens hud och täcker nästa
hela abborren. De fungerar som skydd, likt en
rustning. De överlappar varandra i riktning bakåt
mot stjärten, vilket minskar motståndet i
vattnet. Ovanpå fjällen finns en supertunn och
slemmig överhud.
10. Studera sidolinjen.
Förklaring
På vardera sida av abborren finns en svagt synlig
rand som går från gällocket till stjärten. Den
kallas sidolinjen och utgörs av små gropar.
Groparna sitter på fjäll med små porer i sig, som
tillåter en kanal med vatten att passera genom
dem längs med fiskens långsida. Vatten kommer
in till kanalen genom små porer i överhuden. I
denna vattenkanal, som alltså går under
överhuden men rakt genom fjällen, sitter med
jämna mellanrum speciella nervceller
(neuromaster) som känner av vibrationer i
vattnet. Abborren kan därmed känna var ett
flyende byte eller artfränder i stimmet finns.
Hos en del fiskarter sitter neuromasterna
utanpå kroppen, men hos de flesta sitter de en
bit in i huden och syns som en sidolinje.
Du hittar många fler experiment på www.experimentskafferiet.se.
a
c
b
11. Nu är det dags att undersöka abborrens inre.
Du kommer att skapa ett fönster i fiskens ena
sida. Var väldigt noga med att inte klippa för
djupt, då kan du skada inre organ - du ska endast
klippa genom fjäll, hud och muskler. Klipp
långsamt och använd nagelsaxen. Lägg abborren
på sin högra sida. Stoppa in saxens ena skär i
analöppningen och klipp sedan längs med
bukens mittlinje så långt du kan tills du når
fiskens haka. Klipp sedan längs med
gälöppningen upp mot fiskens rygg (här kommer
du endast klippa i en hinna). Titta på bilden var
du ska sluta. Klipp sedan bakåt mot stjärten
längs med toppen av bukhålan tills du hamnar
rakt ovanför analöppningen. Klipp slutligen rakt
nedåt till analöppningen. Lyft bort ”locket”.
12. Titta närmare på hjärtat. Se om du kan se
dessa tre delar; förmaket (a), kammaren (b) och
pulsådersvulsten (c).
Förklaring
Längst fram, under gälbladens buksida, sitter
hjärtat. Hjärtat pumpar blodet runt i kroppen.
Hjärtat tar emot syrefattigt blod som kommit
från hela kroppen. Blodet pumpas sedan direkt
till gälarna, där det syresätts, och fortsätter
sedan genom hela kroppen för att slutligen
återvända till hjärtat.
Ett fiskhjärta har bara ett förmak och en
kammare.
Om du tittar närmare på hjärtat kan du se att
det är tydligt uppdelat i tre delar; förmaket,
kammaren och pulsådersvulsten. Förmaket är
den tunnväggiga och mörkröda "klumpen" som
är närmast mot ryggen. Förmaket tar emot det
syrefattiga blodet från en kort och tjock ven,
vilken i sin tur tagit emot blod från två korta
vener, en från vardera kroppshalva, vilka i sin tur
tagit emot blod från fler och mindre vener och
så vidare. Förmaket fyller vid kontraktion på
blod i kammaren. Kammaren sitter snett
nedanför förmaket, mot magen och mot
stjärten, och är muskulös och ljusröd. Kammaren
pumpar sedan ut blodet i den tjocka gälartären
rakt fram i riktning mot munnen. Den extra
tjocka och muskulösa inledningen av gälartären
är pulsådersvulsten. Den är nästan vit till färgen.
Gälartären delar sedan upp sig i åtta mindre
artärer, en till varje gälbåge.
Hos abborre och många andra fiskar kan
hjärtat slå ganska lång tid efter döden. Man kan
ibland få det att slå några gånger om man
klämmer på det.
Du hittar många fler experiment på www.experimentskafferiet.se.
13. Hitta levern.
Förklaring
Precis bakom (alltså mot stjärten) om hjärtat
sitter ett större halvmåneformat och brunt
organ. Det är levern. Levern har flera viktiga
funktioner, bland annat att rena blodet.
Mellan hjärtat och levern kanske du kan se en
tunn hinna. Denna hinna skiljer den lilla
brösthålan, där hjärtat ligger, från den stora
bukhålan, där levern och huvuddelen av organen
ligger.
15. Hitta tarmen. Använd nagelsaxen för att först
klippa loss och ta bort levern. Följ sedan den
vindlande tarmen mot analöppningen. Du kan
behöva klippa loss lite hinnor och fett för att se
tarmen bättre.
Förklaring
Från magsäcken leder tarmen maten vidare och i
den fortsätter maten brytas ner. Tarmen utgår
från mitten av magsäckens buksida. Den går
först bakåt, sedan framåt och slutligen bakåt
igen. Tarmen leder ut i analöppningen. Magtarmkanalen kan ha en hel del fett runt sig.
Där tarmen börjar vid magsäcken finns tre
ganska stora blindtarmsliknande bihang. Dessa
hjälper till vid matsmältningen.
14. Hitta magsäcken; För ned en penna genom
munnen, över tungan, ner i svalget och den
korta matstrupen. Den kommer då hamna i
magsäcken.
Förklaring
Vägen till abborrens magsäck är kort och bred vilket gör det enkelt för abborren att inta stora
byten. Magsäcken kan vara stor eller liten,
beroende på om fisken hade ätit innan den dog.
I magsäcken bryts maten till stor del ner.
16. Hitta mjälten.
Förklaring
I bågen där tarmen vänder framåt igen sitter den
avlånga, brunröda mjälten. Den sitter ihop med
tarmen, men dess huvudsakliga funktion har
inget med matsmältningen att göra. Den renar
nämligen blodet.
Du kan behöva klippa loss lite fett från magtarmkanalen för att kunna se mjälten.
Du hittar många fler experiment på www.experimentskafferiet.se.
17 (extra). Studera mag-tarmkanalen närmare.
Ta ur mag-tarmkanalen genom att klippa av
magsäcken vid hjärtat och tarmen vid
analöppningen, samt klippa av hinnor och
blodådror som håller fast paketet. Lägg magtarmkanalen på skärbrädan och rensa den från
fett, blodådror och hinnor. Klipp loss mjälten.
Titta om du hittar något byte i magsäcken.
Förklaring
Hinnan som inälvorna fäster vid i bukhålan kallas
tarmkäxet. Den innehåller blodkärl som leder till
organen.
18. Hitta testiklarna eller äggstocken (om du inte
redan gjort det; ta ur mag-tarmkanalen genom
att klippa av magsäcken vid hjärtat och tarmen
vid analöppningen, samt klippa av hinnor och
blodådror som håller fast paketet).
Förklaring
I bukhålans bakre del ligger antingen två testiklar
(om det är en hane) eller en äggstock (om det är
en hona). Testiklarna är gulaktiga och innehåller
fiskens mjölke (sperma). Äggstocken är orange
och innehåller fiskens rom (ägg). Dessa organ
kan uppfylla en stor del av bukhålan när det
snart är leksäsong. Abborren på bilden var en
hona.
Abborren leker på våren och försommaren.
Stimmen tar sig då till grunt vatten. Honan
släpper ut sina romkorn i ett upp till 50 cm långt
sammanhängande "pärlhalsband" av rom, vilken
fastnar på en sten eller liknande. Hanen släpper
sedan sin mjölke över romen, och spermierna i
mjölken tar sig sedan in i och befruktar romen.
19. Studera simblåsan. Gör sedan håll i och dra
bort den.
Förklaring
Den genomskinliga och blåaktiga hinna du ser
ovanför bukhålan är undersidan av simblåsan.
Detta är en blåsa fylld med gas. Funktionen hos
simblåsan är att ge abborren samma densitet
som det kringliggande vattnet. Det gör att
abborren kan ligga stilla på ett visst djup utan att
behöva kämpa emot att den flyter upp eller
sjunker ner. Mängden gas i simblåsan, och
därmed abborrens densitet, justeras genom att
(främst) syrgas och kvävgas vandrar mellan
simblåsan och blodet.
Du hittar många fler experiment på www.experimentskafferiet.se.
20. Hitta de avlånga njurarna.
Förklaring
Mellan simblåsan och ryggraden ligger de två
njurarna. De ser knappt ut som några organ,
utan som två långa rödbruna band. Njurarnas
funktion är att bilda urin och därmed bli av med
restprodukter som hamnar i blodet. Längst bak
övergår de båda njurarna i en kort urinledare,
vilken sedan leder mot i urinöppningen. På
vägen mellan njurarna och urinöppningen finns
en liten urinblåsa. Se om du hittar den.
a
b
a
c
c
d
a
b
21 (extra). Klipp loss och studera ett öga. Klipp
upp ögat för att få fram linsen (a) och
glaskroppen (b).
Förklaring
Öga sitter fast i både muskler och hinnor. Notera
även den tjocka synnerven som ögat också sitter
fast i. Ögats bakre del fylls av den geléartade
glaskroppen och i den främre delen finns den
mindre och hårdare, genomskinliga, linsen.
Linsens funktion är att fokusera ljuset på
näthinnan i ögats bakdel. I näthinnan finns
synceller som registrerar ljuset, omvandlar det
till nervimpulser som skickas till hjärnan via
synnerven.
Glaskroppen är den geléartade massa som
utgör utrymmet mellan linsen och näthinnan.
Den gör att ögat håller formen och innehåller
speciella celler som håller den ren och
genomskinlig.
22 (extra). Nu kommer det svåraste, nämligen
att ta fram hjärnan. Klipp av huvudet och börja
sedan bakifrån med att klippa loss bit för bit av,
eller hela, skalltaket (ett annat alternativ är att
börja vid ögonhålorna). Var försiktig så du bara
klipper i skallen och inte i den ömtåliga och
mjuka hjärnan därunder. Ta bort det gråaktiga
fettet som omger hjärnan. Hitta luktloberna (a),
storhjärnan (b), synloberna (c) och lillhjärnan (d).
Förklaring
Om du tittar på hjärnan rakt ovanifrån ser du
några "klumpar" - lober. De två största loberna,
som ligger bredvid varandra, är synloberna. Till
dessa leder två synnerver, en från vardera öga.
Bakom synloberna sitter lillhjärnan. Bakom
lillhjärnan övergår hjärnan sedan till
ryggmärgen. Framför synloberna sitter
storhjärnan (vilken är mindre än synloberna).
Framför storhjärnan kan du kanske se de två
små luktloberna. Till dessa leder två luktnerver,
en från vardera luktgrop.
I huvudet på abborren finns även otoliterna.
Otoliterna är platta och ganska runda stenar (av
kalciumkarbonat). De tynger på sinnesceller som
ger information om fiskens läge. Det är dock
svårt att finna otoliterna i en normalstor abborre
om man inte är van, så därför nämns de bara
här.
Du hittar många fler experiment på www.experimentskafferiet.se.
23. Tillaga abborren!
Förklaring
Det enklaste sättet är följande: Klipp av huvudet
och alla fenor. Ta ut alla inälvor och skrapa rent i
bukhålan. Stek abborren i smör. Stek tills
fiskköttet är vitt och ogenomskinligt, vilket
brukar ta 5–10 min på varje sida. Salta och
peppra efter smak. Ät exempelvis med potatis
och lingonsylt.
Det går även att fjälla och sedan filéa
och/eller panera fisken.
Man kan äta fjällen men de är inte särskilt
goda, så har du inte fjällat abborren så kan du
strunta i att äta skinnet helt enkelt.
24. Studera skelettet medan du äter eller tillagar
fisken. Notera hur fenorna fäster till skelettet.
Notera hur ryggraden går. Lägg märke till
ryggkotornas utseende. Notera bengördlarna vid
bröst- och bukfenorna.
Du hittar många fler experiment på www.experimentskafferiet.se.
