1. ------IND- 2015 0678 CZ- SV- ------ 20151214 --- --- PROJET II Utkast till DEKRET av den ... 2016 om fastställande av bestämmelser för att skydda jordbruksmarkens kvalitet och om ändring av dekret nr 13/1994 om vissa bestämmelser rörande skydd av jordbruk Miljöministeriet föreskriver följande i enlighet med § 22.1 b–c i lag nr 334/1992 om skydd av jordbruksmark, i dess ändrade lydelse enligt lag nr 41/2015: DEL ETT Dekret om fastställande av bestämmelser för att skydda jordbruksmarkens kvalitet §1 Fastställande av preventiva värden och indikatorvärden Preventiva värden fastställs i bilaga 1 till detta dekret. Indikatorvärden fastställs i bilaga 2 till detta dekret. §2 Förfaranden för att bestämma och bedöma innehållet av farliga grundämnen och ämnen i jordbruksmark (1) Bestämning av innehållet av farliga grundämnen och ämnen i jordbruksmark utförs genom de förfaranden och analyser som föreskrivs i bilaga 3. Förfarandet för insamling av prover för bestämning av innehåll av farliga grundämnen och ämnen i jordbruksmark föreskrivs i bilaga 4. (2) Bedömning av innehållet av farliga grundämnen och ämnen i jordbruksmark utförs genom jämförelse av det detekterade innehållet av farliga grundämnen och ämnen enligt punkt 1 med preventiva värden och indikatorvärden. DEL TVÅ Ändring av dekret nr 13/1994 om vissa bestämmelser rörande skydd av jordbruksmark §3 Dekret nr 13/1994 om vissa bestämmelser rörande skydd av jordbruksmark ändras enligt följande: § 2, inklusive bilagorna 1 och 2 till dekretet, upphävs. 1 DEL TRE IKRAFTTRÄDANDE §4 Detta dekret träder i kraft den 1 april 2016. Minister: 2 Bilaga 1 till dekret nr ... /2016 Preventiva värden Tabell 1 Preventiva värden avseende innehållet av farliga grundämnen i jordbruksmark, som detekterats genom extraktion med kungsvatten (mg/kg-1 torrsubstans) Preventivt värde1) Jordkategori As Be Cd Co Cr Cu Hg2) Ni Pb V Zn Vanliga jordar 3) 20 2,0 0,5 30 90 60 0,3 50 60 130 120 Lätta jordar 4) 15 1,5 0,4 20 55 45 0,3 45 55 120 105 Förklarande anmärkningar: 1) Värdena är inte tillämpbara på geogent avvikande jordar. 2) Totalt innehåll: 3) Vanliga jordar: moränlättlera, sandblandad lera, lerig lera och lerjordar, vilka utgör huvudandelen av de jordar som används för jordbruk. Dessa jordar är normala i fråga om variabilitet vad gäller grundämnen, med normal jordutveckling under olika geomorfologiska förhållanden i detta avseende, inbegripet jordar på kolhaltiga bergarter. 4) Lätta jordar: jordar som bildats från mycket lätta och magra ursprungsjordar såsom sand och sandigt grus. Vid bestämning av dessa jordar utgår man från innehållet av finkorniga partiklar (upp till 0,01 mm), som får utgöra högst 20 %. Dessa jordar har mycket låg absorptionskapacitet. Tabell 2 Preventiva värden avseende innehållet av farliga ämnen i jordbruksmark (mg/kg-1 torrsubstans) Ämne Polycykliska aromatiska kolväten Σ PAH1) Klorerade kolväten Σ PCB2) Σ DDT3) HCB4) HCH (Σ α+β+γ) PCDD/F4) Opolära kolväten Kolväten C 10 – C 404) Preventivt värde 1,0 0,02 0,075 0,02 0,01 1,0 5) 100 Förklarande anmärkningar: 1) PAH – polycykliska aromatiska kolväten (antracen, bens[a]antracen, bens[b]fluoranten, bens[k]fluoranten, bens[a]pyren, bens[ghi]perylen, fenantren, fluoranten, krysenen, indeno[1,2,3-cd]pyren, naftalen och pyren). 2) Σ PCB närbesläktade – 28+52+101+118 +138+153+180 3) Σ DDT, DDE, DDD (o´,p´- a p´,p´- isomerer) 4) Den internationella toxiska ekvivalentens värde (I-TEQ PCDD/F) 5) (ng/kg-1) 3 Bilaga 2 till dekret nr ... /2016 Indikatorvärden Tabell 1 Indikatorvärden vilkas överskridande kan innebära ett hot mot livsmedels- och fodersäkerheten (mg/kg-1 torrsubstans) Indikatorvärde Farliga Jordtyp pH/CaCl2 extraktion med extraktion grundämnen kungsvatten med NH4NO3 As 1,0 < 5,0 1,0 5–6,5 1,5 1) Medeltunga Cd > 6,5 2,0 0,1 jordar Lätta jordar 2) > 6,5 2,0 0,04 < 5,0 90 5,0–6,5 150 Ni > 6,5 200 1,0 Pb 300 1,5 Hg3) 1,5 Förklarande anmärkningar: 1) Medeltunga jordar: moränlättlera, lerjordar som innehåller 20 %–45 % fina partiklar med en storlek på upp till 0,01 mm. 2) Lätta jordar: jordar som bildats från mycket lätta och magra ursprungsjordar såsom sand och sandigt grus. Vid bestämning av dessa jordar utgår man från innehållet av finkorniga partiklar (upp till 0,01 mm), som får utgöra högst 20 %. Dessa jordar har mycket låg absorptionskapacitet. 3) Totalt innehåll Indikatorvärdet avseende ett farligt grundämne i jordbruksmark anses ha överskridits när båda värdena har överskridits, om indikatorvärdena har fastställts för dem, dvs. genom a) extraktion med kungsvatten, b) extraktion med NH4NO3, varvid det krävs utförande av en kemisk analys av grundämnesinnehållet först med kungsvatten, och om detta indikatorvärde överskrids, därefter med NH 4NO3. Tabell 2 Om dessa indikatorvärden överskrids kan man misstänka att växternas tillväxt och jordens produktionsfunktion kan vara hotade (mg/kg-1 torrsubstans). Farligt grundämne Zn Ni Cu pH/CaCl2 < 5,0 5,0–6,5 > 6,5 < 5,0 5,0–6,5 Indikatorvärde extraktion med extraktion med kungsvatten NH4NO3 400 20 90 150 200 1,0 150 200 4 > 6,5 - 300 - 1,0 Tabell 3 Indikatorvärden avseende farliga grundämnen som, om de överskrids, kan utgöra ett hot mot människors och djurs hälsa (mg/kg-1 torrsubstans) Farligt grundämne As Cd Pb Hg1) Indikatorvärde (extraktion med kungsvatten) 40 20 400 20 Förklarande anmärkningar: 1) Totalt innehåll Tabell 4 Indikatorvärden avseende farliga grundämnen som, om de överskrids, kan utgöra ett hot mot människors och djurs hälsa (mg/kg-1 torrsubstans) Farligt ämne Indikatorvärde Bens[a]pyren 0,5 Σ PAH1) 30,0 Σ PCB2) 1,5 3) 8,0 Σ DDT HCB 1 HCH (Σ α+β+γ) 1 PCDD/F4) 100,0 5) Förklarande anmärkningar: 1) PAH – polycykliska aromatiska kolväten (antracen, bens[a]antracen, bens[b]fluoranten, bens[k]fluoranten, bens[a]pyren, bens[ghi]perylen, fenantren, fluoranten, krysenen, indeno[1,2,3-cd]pyren, naftalen och pyren). 2) Σ PCB närbesläktade – 28+52+101+118 +138+153+180 3) Σ DDT, DDE, DDD (o´,p´- a p´,p´- isomerer) 4) Den internationella toxiska ekvivalentens värde (I-TEQ PCDD/F) 5) (ng.kg-1) 5 Bilaga 3 till dekret nr ... /2016 Förfaranden och analyser för detektering av farliga grundämnen och ämnen Innehåll, syfte, indikator Standard Markundersökningar – Förbehandling av ČSN EN ISO 16720 prover genom frystorkning för efterföljande analys (11/07) Markundersökningar – Förbehandling av ČSN ISO 11464 jordprov för fysikalisk och kemisk analys (7/11) Slam, behandlat bioavfall och mark – ČSN ISO 16179 Vägledning för förbehandling av prover (3/13) Karakterisering av avfall – Laktest – ČSN EN 12457-2 Kontrolltest för utlakning från granulära material och slam – Del 2: Enstegs skaktest vid L/S 10 l/kg för material med partikelstorlek mindre än 4 mm (utan eller med nedkrossning) (8/03) Markundersökningar – Bestämning av pH ČSN ISO 10390 (8/2011) Slam, behandlat bioavfall och mark – ČSN EN 16167 Bestämning av polyklorerade bifenyler (PCB) genom gaskromatografi med masselektiv detektion (GC-MS) och gaskromatografi med elektroninfångningsdetektor (GC-ECD) (3/13) Slam, behandlat bioavfall och mark – ČSN EN 15933 Bestämning av pH (4/13) Slam, behandlat bioavfall och mark – ČSN EN 16174 Uppslutning av kungsvattenlösliga fraktioner av grundämnen (2/13) Slam, behandlat bioavfall och mark – ČSN P CEN/TS 16190 Bestämning av dioxiner och furaner och polyklorerade bifenyler som liknar dioxiner genom gaskromatografi med högupplösande masspektrometri (HR GC-MS) (GC-ECD) (9/12) Slam, behandlat avfall och mark – ČSN P CEN/TS 16188 Bestämning av grundämnen i extrakt genom kungsvatten och salpetersyra – Genom flamatomabsorptionsspektrometri (FAAS) (9/12) Markanalys II – ÚKZÚZ1) – NRL2) JPP (2011)3) Karakterisering av avfall – Bestämning av ČSN EN 14039 kolväteinnehåll i intervallet C10 – C40 med gaskromatografi Förklarande anmärkningar: 1) ÚKZÚZ – Tjeckiska centralinstitutet för övervakning och provning i jordbruk 6 2) NRL – Tjeckiska nationella referenslaboratoriet 3) Jiří Zbíral m.fl. Jednotné pracovní postupy – Analýza půd II. (Enhetliga arbetsmetoder – markanalys II.) Utgåva 3, utökad och ändrad. ÚKZÚZ: Brno, 2011, (kapitlen: 3.2.1, 3.3.1, 3.3.2, 3.3.6, 3.3.7, 3.3.11, 3.4.1, 3.5.1, 3.5.2, 4.1, 4.2, 4.3, 4.4, 4.8) 7 Bilaga 4 till dekret nr ... /2016 Förfarande för insamling av prover 1. Plan för insamling av prover Innan proverna samlas in ska en plan avseende insamling av prover, som innehåller följande punkter, utarbetas: a) Syftet med insamlingen av prover. b) Ett provtagningsschema (regelbundet nätverk, provtagning enligt omdöme), införande på en karta/plan. c) Typ av insamlingsutrustning och provtagningsteknik. d) Insamlingsdjup. e) Blandad provvikt. f) Antal enskilda insamlingar per blandat prov. g) Tid eller tidsperiod för provtagning. h) Behandling och paketering av prover (avskiljning av ett testprov) i) Beskrivning/märkning, transport och förvaring av prover. j) De erfordrade analysernas omfattning. k) Dokumentation (rapport om insamlingen). l) Beskrivning av stegen i provinsamlingen. 2. Bestämning av antal prov Proverna samlas ihop som splittrade, blandade prover. Minimiantalet blandade prover för ett visst område anges i tabell 1. Det faktiska antalet prover anges på ett sådant sätt att resultaten är representativa för den förväntade risknivån, nivå och variabilitet vad gäller föroreningar samt metoden för att bedöma resultaten. Tabell 1 Bestämning av minimiantalet insamlade blandade prover i förhållande till storleken på det undersökta området Storlek på det undersökta området (ha) Antal blandade prover ≤0,0500 31) 0,0501 – 1,0000 41) 1,0001 – 10,0000 6 10,0000 – 30,0000 6 + 1 prover per 2 ha över 10 ha > 30,0000 Enskild provtagningsplan Förklarande anmärkningar: 1) Inklusive insamling av ett eller flera referensprover som tas från platser utanför det område som berörs av insamlingen av blandade prover om de krävs för att fastställa föroreningarnas källa eller för att förstå provytans status. 3. Antal insamlingar, insamlingsutrustning och obligatoriska uppgifter vad gäller blandade prover Ett blandat prov består av prover från åtminstone fem insamlingar. En jordprovtagare, en jordborr eller en spade kan användas som insamlingsutrustning. Under insamlingen ska hela 8 den insamlade jordhorisonten inkluderas jämnt. Den insamlingsutrustning som används får inte orsaka sekundär kontamination av ett prov. Ett insamlat prov måste åtföljas av följande uppgifter: a) Provets serienummer, insamlingsplats (plats på registerkarta, skiftesnummer, insamlingsplatsens koordinater i S-JTSK-systemet). b) Klimat- och jordegenskaper på insamlingsplatsen uttryckt genom en utvärderad ekologisk jordenhet. c) Terrängens topografi. d) Väder vid provinsamlingstillfället. e) Det undersökta områdets ytstorlek i hektar. f) Insamlingsdatum och namn på de personer som genomfört insamlingen. g) Datum för inlämning av proverna till ett laboratorium, underskrift av de personer som lämnat in och tagit emot proverna. h) En kartritning över det undersökta området och insamlingsplatsen utifrån en markkarta. 4. Insamlingsdjup för blandade prover Djup för insamling av blandade prover i förhållande till marktyp anges i tabell 2. Tabell 2 Djup för insamling av jordprover i förhållande till marktyp Typ av mark Insamlingsdjup Odlingsmark Samma djup som för plogad jord, men som mest 30 cm Trädgårdar, fruktträdgårdar och vingårdar 0 – 30 cm Permanent grästäcke 0 – 15 cm (gräslagret över jorden ska tas bort) 0 – 40 cm (de översta tio centimetrarna av Humlefält jordlagret ska tas bort) 5. Blandad provvikt Ett blandad prov ska väga åtminstone 0,5 kg. 6. Förvaring av blandade prover Om prover samlas in endast för att fastställa farliga grundämnen ska de förvaras i påsar av papper eller polyetylen. För fastställande av farliga ämnen ska de förvaras i rena glasbehållare med tillslutningsbara lock. Proverna ska fraktas och förvaras nedkylda vid en temperatur på 4 °C. 7. Beredning av blandade prover för analys Efter att skelettet tagits bort ska proverna lufttorkas samt pulveriseras, homogeniseras och siktas genom ett 2 mm såll. Detta förfarande gäller inte för fastställande av organiska ämnen. 9