INLEDNING
TILL
Konsumentpriser och indexberäkningar / Statistiska
centralbyrån. – Stockholm : Statistiska centralbyrån, 1961-1996. (Sveriges officiella statistik).
Täckningsår: 1931/1959, 1960-1994.
1931/59-1961 utgiven av Socialstyrelsen.
Parallelltitel på engelska: Consumer prices and index
computations. - Med innehållsförteckning och sammanfattning på
engelska.
Föregångare:
Konsumentprisindex / Socialstyrelsen. – Stockholm, 1954-1962.
Täckningsår: 1954:juli-1962.
Detaljpriser och indexberäkningar åren 1913-1930 / Socialstyrelsen. –
Stockholm, 1933. – (Sveriges officiella statistik).
Efterföljare:
Serierna Konsumentprisindex och Konsumentprisindextal inom Statistiska
meddelanden, undergrupp P, 1969-1999.
1985-1999 har serierna koden P 14 (Konsumentprisindex) och P 15
(Konsumentprisindextal), 2000-2005: PR 14, resp. PR 15 (tryckt version).
Fr.o.m. 2002 är serierna PR 14 och PR 15 fritt tillgängliga på SCB:s webbplats.
Översiktspublikation:
Historisk statistik för Sverige. Statistiska översiktstabeller : utöver i del I
och del II publicerade t.o.m. år 1950 / Statistiska centralbyrån. – Stockholm,
1960.
Konsumentpriser och indexberäkningar. 1971. – (Sveriges officiella
statistik).
Digitaliserad av Statistiska centralbyrån (SCB) 2011.
urn:nbn:se:scb-kpi-1971
SVERIGES OFFICIELLA STATISTIK
Konsumentpriser
och
indexberäkningar
1971
STATISTISKA CENTRALBYRÅN • STOCKHOLM
OFFICIAL STATISTICS
OF SWEDEN
Consumer Prices
and Index Computations 1971
Form för hänvisning. Konsumentpriser och indexberäkningar 1971 (SOS). Statistiska centralbyrån. Stockholm 1972.
Årspublikationen Konsumentpriser och indexberäkningar utges inom serien Sveriges officiella statistik.
Årgångarna 1 9 3 1 / 5 9 , 1960 och 1961 utgavs av socialstyrelsen, årgångarna 1962—1971 har utgivits av statistiska centralbyrån.
Published by
the National Central Bureau
of Statistics,
S 102 50 Stockholm 27
Allmänna Förlaget
ISBN 91-38-00274-4 (hft)
ISBN 91-38-00273-6 (inb)
Printed in Sweden
AB Civiltryck
Stockholm 1972
Suggested citation. Consumer prices and index computation 1971 (SOS). National Central Bureau of Statistics. Stockholm 1972.
The annual report on Consumer Prices and Index Computations is published within the series of Official Statistics of Sweden. The reports of 1 9 3 1 / 5 9 , 1960 and
1961 were published by the Social Welfare Board; the
reports of 1962—1971 by the National Central Bureau
of Statistics.
3
Förord
Preface
Till grund för beräkningen av konsumentprisindex ligger ett stort antal prisuppgifter på varor och tjänster
för privat konsumtion. Då det föreligger ett behov av
lättillgängliga prisuppgifter användbara för jämförelser
över både längre och kortare tidsperioder utger statistiska centralbyrån årliga prisöversikter vilka ansluter
till de översikter som för tiden t o m år 1961 utgavs av
socialstyrelsen, årligen eller för längre perioder.
Föreliggande prisöversikt »Konsumentpriser och indexberäkningar 1971» har utarbetats av förste aktuarie
Birgitta Karlberg under ledning av byrådirektör Hugo
Johannesson.
Stockholm i maj 1972
INGVAR OHLSSON
Åke Lönnqvist
4
Innehåll
Contents
7
Sammanfattning på engelska
Summary
9
Inledning
Introduction
1. Konsumentprisindex
1. Consumer Price Index
9
13
2. Nettoprisindex
2. Net Price Index
15
3. Basbelopp och pensionspristal
m m
3. Basic Amount and National
Pension Index etc
Källhänvisningar
List of sources
Tabeller
Tables
20
1. Årsmedelpriser för representantvaror i konsumentprisindex
1970 och 1971
32
2. Varor med säsongvarierande
priser; noterade medelpriser (kr)
per månad 1971
1. Average annual prices for goods
and services included in Consumer
Price Index 1970 and 1971
2. Goods with seasonal price variations; average monthly prices 1971
33
3. Konsumentprisindex 1950 —
april 1972 (1949 = 100)
3. Consumer Price Index 1950 —
April 1972 (1949 = 100)
34
4. Årsmedelindextal för huvudgrupper och undergrupper i konsumentprisindex 1950—1971
(1949 = 100)
4. Annual index averages for main
groups and subgroups in Consumer
Price Index 1950—1971 (1949 =
100)
38
5. Långtidsindex för december
1955—1971 för huvudgrupper och
undergrupper i konsumentprisindex (december föregående år =
100)
6. Vägningstal för huvudgrupperna i konsumentprisindex, långtidsindex, 1954—1971
5. Long-term index for December
1955—1971 for main groups and
subgroups in Consumer Price Index
(preceding December = 100)
6. Weights for main groups in Consumer Price Index, long-term index,
1954—1971
43
7. Indextal för vissa i konsumentprisindex inkluderade tjänster,
december 1954—1971 (juni 1954 =
100)
7. Index numbers for certain
services included in Consumer
Price Index, December 1954—
1971 (June 1954 = 100)
44
8. Indextal för huvudgrupper
och undergrupper i konsumentprisindex januari — december 1971
(december 1970 = 100)
8. Index numbers for main groups
and subgroups in Consumer Price
Index, January — December 1971
(December 1970 = 100)
46
9. Förändringar i promille i indextalen från månad till månad för de
i konsumentprisindex ingående
huvudgrupperna under perioden
december 1970— april 1972
9. Monthly changes of index numbers for main groups in Consumer
Price Index, December 1970 —
April 1972. Promille numbers
47
10. Nettoprisindex samt konsumentprisindex (årsmedeltal) omräknad till 1959 = 100
10. Net Price Index and Consumer
Price Index (annual averages) recalculated to 1959 = 100
17
42
5
Symboler använda
i tabellerna
Explanation of
symbols
48
11. Årsserier för nettoprisindex
(NPI) och konsumentprisindex
(KPI) med december föregående
år = 100 samt långtidsindex för
december med 1959 = 100
11. Annual series for Net Price
Index (NPI) and Consumer Price
Index (KPI) with preceding December = 100 and long-term index
for December with 1959 = 100
49
12. Basbeloppet enligt lagen om
allmän försäkring 1960—1972
12. Basic Amount according to the
National Insurance Act
1960—1972
50
13. Koefficienter för omräkning
av prisnivån på konsumtionsvaror
åren 1914—1970 till år 1971
13. Coefficients for recalculating
consumer prices from the years
1914—1970 to those for 1971
Diagram
Charts
51
1. Konsumentprisindex 1949—1971,
årsmedeltal (1949 = 100)
1. Consumer Price Index
1949—1971,
annual averages (1949 =
100)
52
2. De årliga procentuella förändringarna 1961—1971 i konsumentprisindex och nettoprisindex enligt
långtidsindex för december
2. The annual percentage changes
1961—1971 of the Consumer Price
Index and the Net Price Index according to long-term index for
December
53
3. Konsumentprisindex december
1968 — april 1972, månadstal för
totalindex och huvudgrupper
(1949 = 100)
3. Consumer Price Index December 1968 — April 1972, monthly
numbers for total index and main
groups (1949 = 100)
54
4. Vägningstal för huvudgrupperna i konsumentprisindex,
långtidsindex, 1955, 1960, 1965,
1970, 1971
4. Weights for main groups in
Consumer Price Index, long-term
index, 1955, 1960, 1965, 1970, 1971
»
—
0
Upprepning
Intet finns att redovisa
Mindre än hälften av den använda
enheten
Repetition
Magnitude nil
Magnitude less than half of unit
employed
Uppgiften inte tillgänglig eller
alltför osäker för att anges
Reviderad uppgift
Data not available
..
r
Revised data
7
Summary
Since July 1954 a Consumer Price Index is regularly calculated as a measure of the retail price
movements in Sweden.
Before 1954 cost-of-living indices (July 1914 =
100 and 1935 = 100) and a consumption price
index (1935 = 100) were calculated by the Swedish
Social Welfare Board. Continuations of these series
are derived from the present Consumer Price Index by use of conversion factors.
In May 1965 a Net Price Index was first published. It is a retail price index which excludes
indirect taxes but includes some subsidies.
For further information about the older indices
and a more penetrating study of the construction
of the Consumer Price Index reference is made to
»Consumer Prices and Index Computations 1931—
1959» (Official Statistics of Sweden).
Consumer Price Index
The Consumer Price Index was started in July
1954 and has 1949 (the entire year) as its base.
This index is meant to measure the price changes
for the total private consumption in the domestic
market.
The Consumer Price Index numbers for the
months of January—December are calculated on
weights based on the value of the total private
consumption in the domestic market during the
preceding year recalculated to the December prices
that year. This index is called the short-term index. It is the official one published with base
1949 = 100.
For the month of December another index, the
long-term index, is calculated based on weights depending on the value of the consumption during
the current year recalculated to the December
prices of the previous year. In addition to this the
long-term index may differ from the short-term
index due to better information on the price development being available when calculating the
long-term index.
The Consumer Price Index is calculated for
every month primarily as an index showing the
price change since last December. In transforming
the index into one with 1949 as base, the linking
backwards is made over the long-term index numbers for December.
The collection and processing of price data was
changed during 1968. A new area sample was
used and the sampling and estimation methods
were altered.
During 1971 the Consumer Price Index (long
term index) increased by 7.5 per cent.
The index groups subject to the most significant
price increases during 1971 were Telephone and
postal charges which increased by 25.7 per cent.
Vegetables by 18.7 per cent, Dairy products by
15.4 per cent, Household fats except butter by 14.8
per cent, Furniture by 14.7 per cent, Flour, grain
and bread by 14.3 per cent, Shoes by 13.9 per
cent, Meat by 13.8 per cent, Books, papers and
writing materials by 13.2 per cent, Domestic help
by 12.7 per cent, Fish and canned fish by 12.4
per cent, Personal care by 12.2 per cent. Fruits
and berries by 12.0 per cent, Entertainments and
recreation by 12.0 per cent, Spirits and wine by
11.6 per cent, Fur and leather garments, headgear and gloves by 11.4 per cent and Mineral
waters and weak beers by 11.1 per cent.
N e t Price Index
The Net Price Index is defined as an index in
which the prices of consumer goods have been
reduced by the sum of the indirect taxes which
in different production stages constitute cost elements in the production of the final consumer
goods. The prices are also in principle adjusted
by including certain subsidies.
Net Price Index numbers are calculated for the
months of February, May, August, November and
December (long-term index). If marked changes
in tax rates take place in some other month, Net
Price Index numbers might be calculated also for
the month in which the tax rates were changed
as well as for the preceding month.
The base reference period for the Net Price
Index is 1959. Annual averages are calculated as
unweighted averages of the index numbers for
February, May, August and November.
During 1971 the Net Price Index increased by
3.8 per cent. The lower increase as compared with
8
the Consumer Price Index is chiefly an effect of
the increase of the surplus value tax on the 1st of
January 1971. On that date the surplus value tax
on most goods was increased from 11.11 to 17.65
per cent of the price excluding tax. Excepted were
certain capital goods and liquors on which the
surplus value tax had already been increased during 1970. Also on the 1st of January 1971 the
surplus value tax on certain services increased
from 6.38 to 9.89 per cent of the price excluding
tax.
Basic Amount and Pension Index Number
Basic pensions, supplementary pensions, study assistance, certain life-annuities and maintenance
allowances are guaranteed a constant value by
adjustments based on the Basic Amount.
Up to and including June 1967 basic pensions
were regulated by the Pension Index Number.
After that month basic pensions depend on the
Basic Amount.
The Pension Index Number for a certain month
was calculated as the ratio between the Consumer
Price Index three months earlier and that of
December 1951 (123.15). For every third unit
exceeding 100 one index supplement was paid.
The Basic Amount for a certain month is calculated as the ratio between the Consumer Price
Index two months earlier and that of September
1957 (146.12) multiplied by 4 000 Swedish
Crowns, any fractional part rounded off to the
nearest full hundred of Crowns. The Basic Amount
is changed when the named ratio has increased or
decreased by at least three per cent since the preceding change.
At the beginning of 1971 the Basic Amount
was 6 400 Swedish Crowns and at the end of the
year 7 100 Swedish Crowns.
9
Inledning
Introduction
Konsumentprisindex beräknas sedan juli
1954 regelbundet varje månad som mått
på prisutvecklingen för varor och tjänster
för total privat inhemsk konsumtion i Sverige.
Före den nuvarande konsumentprisindexserien beräknade och publicerade socialstyrelsen fem indexserier avseende konsumentpriser. Fyra av de tidigare indexserierna utgjorde olika versioner av socialstyrelsens levnadskostnadsindex, två med
juli 1914 och två med år 1935 som bas.
För var och en av dessa årsserier beräknades en indexserie utan skatter och sociala
förmåner och en serie med dessa poster.
Den femte serien hette socialstyrelsens allmänna konsumtionsprisindex och hade
1935 som basår. Levnadskostnadsindexarna beräknades med utgångspunkt från en
genomsnittsbudget för familjer med två
minderåriga barn boende i städer och tätorter och tillhörande kategorien arbetare
och lägre tjänstemän. Konsumtionsprisindex återspeglade däremot liksom konsumentprisindex den genomsnittliga prisutvecklingen för hela den privata konsumtionen. Konsumtionsprisindex beräknades från
början av Sveriges riksbank.
Förekomsten av flera indexserier, som
alla hade det gemensamt att de utgick från
i stort sett samma detaljhandelspriser, bidrog till att skapa en viss förvirring och
oklarhet i fråga om seriernas tolkning och
användning. Detta var en av anledningarna till den omläggning av indexberäkning-
2 — Konsumentpriser och indexberäkningar 1971
arna, som ägde r u m i juli 1954, varvid
konsumentprisindex (1949 = 100) började
beräknas.
Beräkningen av de tidigare indexserierna nedlades i samband med övergången
till konsumentprisindex. Eftersom ett stort
antal alltjämt giltiga avtal är knutna till
de nedlagda indexserierna görs framskrivning av dessa serier med konsumentprisindex.
Från och med maj 1965 föreligger även
en nettoprisindex. Denna baseras på konsumentprisindex, som rensas från indirekta skatter och justeras för subventioner.
I avsnitt 1 återfinns uppgifter om konsumentprisindex, i avsnitt 2 uppgifter om
nettoprisindex och i avsnitt 3 uppgifter
om basbelopp och pensionspristal m m.
1. KONSUMENTPRISINDEX
1.1 Beskrivning
Konsumentprisindex (1949 = 100) beräknas exklusive direkta skatter och sociala
förmåner och avser att belysa den genomsnittliga prisutvecklingen för den totala
privata inhemska konsumtionen.
Prisnoteringar insamlas för ett urval av
varor och tjänster (representantvaror) dels
lokalt av prisombud inom statistiska centralbyråns basurval, dels centralt av statistiska centralbyrån. Se tabell 1 och 2. Anledningen till att priser för vissa varor insamlas centralt är att många varor kan
antas ha enhetliga priser över hela landet
samt att det ofta är förenat med stora svårigheter att bedöma kvalitetsförändringar
for vissa svårdefinierade representantvaror.
Lokalt insamlas månatligen 35 0 0 0 —
40 000 prisuppgifter från sammanlagt ca
2 300 noteringsställen. Antalet representantvaror i den slutliga sammanvägningen
av totalindex uppgår för närvarande till
10
ca 250. Då prisinsamlingen för vissa representantvaror vidgats till att avse olika
angivna fabrikat och kvaliteter insamlas
prisuppgifter för betydligt flera olika varor.
Inom ramen för konsumentprisindex utförs årligen i oktober en hyresundersökning omfattande ca 1 000 hyreslägenheter
samt kostnadsberäkningar avseende november för ca 500 egnahem.
föra januaritalet med långtidsindex för
december i serien med 1949 = 100. Skall
sådana korttidsjämförelser ha någon mening bör de baseras på indextal med decimaler. Önskar man jämföra prisnivån
mellan november och januari året därpå
får man korrigera för (skarva bort) skillnaden mellan långtidsindex
och korttidsindex för december. Man beräknar
först indexhöjningen november—december (korttids-) och multiplicerar sedan
detta indextal med januaritalet i årsserien
(december föregående år = 1 0 0 ) . Därvid
bör man vara medveten om att de definitiva resultaten av de årliga bostadskostnadsundersökningarna i oktober—november enligt beslut av indexnämnden fr o m
december 1967 kommer in i korttidsindexen för december. Från denna tidpunkt
kan således i skillnaden mellan novemberoch decemberindextalet ligga en förändring i bostadskostnaderna som hänför sig
till tidpunkter tidigare under året.
Uppsättningen representantvaror jämte
deras vägningstal genomgår årligen i samband med årsskiftet en revision på grundval av uppgifter från bl a nationalräkenskapsberäkningarna. Genom detta förfarande tas successivt hänsyn till förändringar i konsumtionens sammansättning.
Genom att hänsyn tas till nya kvaliteter
och förpackningsformer vid den årliga
översynen av varubeskrivningarna är medelpriserna för olika år ej alltid helt jämförbara.
Indextal för huvudgrupper och undergrupper av konsumentprisindex framgår
av tabell 3, tabell 4 och diagram 1.
För januari—december beräknas konsumentprisindex med vägningstal baserade
på konsumtionens fördelning under närmast föregående år uttryckt i detta års decemberpriser. Indextal beräknade med dessa vägningstal kallas korttidsindex. För
december månad beräknas dessutom s k
långtidsindex, dvs gruppindex och totalindex som sammanvägs med vikter baserade på konsumtionens värde samma år,
uttryckt i prisnivån för december närmast
föregående år.
Prisförändringen under ett helt år speglas bäst av långtidsindextalen för december samma år med december föregående
år = 1 0 0 , alternativt kvoten mellan långtidsindextalen för december året ifråga och
december föregående år med 1949 = 100.
Konsumentprisindex är en kedjeindex
med årslänkar. Vid kedjning över de olika
åren används långtidsindex för december
med december föregående år = 1 0 0 . Långtidsindextalen för huvud- och undergrupper för åren 1955—1971 framgår av tabell
5. Motsvarande vägningstal framgår av
tabell 6.
Vill man ha reda på procentuella prisförändringen mellan december ett år och
januari påföljande år bör man gå till indextalet för januari i den serie som har
december föregående år = 1 0 0 eller jäm-
Månadsindextalen (heltalen) med 1949
som bas fastställs av Kungl. Maj:t. För
december månad fastställs endast korttidsindex. De justeringar som sker i långtidsindex påverkar därför först de officiella
11
indextalen för januari påföljande år. Prisutvecklingen enligt korttidsindex redovisas
i tabell 7 och tabell 8.
Konsumentprisindex och dess föregångare levnadskostnadsindex utan direkta skatter och sociala förmåner kan användas till
att omräkna värdebelopp till fast penningvärde. Vid sådan användning bör observeras att de nämnda indexserierna endast
mäter prisutvecklingen för transaktioner
som hänför sig till den totala privata inhemska konsumtionen och då endast i det
sista ledet.
Genom multiplikation med koefficienterna i tabell 13 kan ett penningbelopp
från åren 1914—1970 omräknas till 1971
års penningvärde.
Enligt de fr o m år 1968 gällande reglerna för inkomstbeskattning vid försäljning av fastighet användes för beräkning
av beskattningsvärdet omräkningstal som
baseras på levnadskostnadsindex utan skatter och sociala förmåner (juli 1 9 1 4 = 1 0 0 ) .
Fr o m april—maj 1968 har övergång
skett till prisinsamling i ett nytt urval av
geografiska områden med ett nytt urval av
butiker. I samband därmed har beräkningsförfarandena ändrats i vad avser metoderna för sammanvägning av riksmedelpriset.
Månadstalen för
konsumentprisindex
publiceras i Statistiska meddelanden serie
Pa och i Allmän månadsstatistik.
1.2 Prisutvecklingen under år 1971
1.2.1
Allmänt
Konsumentprisindex (långtidsindex) steg
under år 1971 med 7,5 procent.
Av tabell 8 och tabell 9 framgår utvecklingen månad för månad under 1971 för
de olika huvud- och undergrupperna. De
undergrupper i indexen som stigit mest
under år 1971 är: Post och tele med 25,7
procent, Rotfrukter och grönsaker med
18,7 procent, Mejeriprodukter med 15,4
procent, Matfett utom smör med 14,8 procent, Möbler med 14,7 procent, Mjöl, gryn
och bröd med 14,3 procent, Skor med
13,9 procent, Kött med 13,8 procent, Läsning- och skrivmateriel med 13,2 procent,
Hemhjälp med 12,7 procent, Fisk och
fiskkonserver med 12,4 procent, Kroppsvård med 12,2 procent, Frukt och bär med
12,0 procent, Nöjen och rekreation med
12,0 procent, Spritdrycker och viner, utskänkning med 11,6 procent, Päls- och
skinnkläder, huvudbonader, handskar med
11,4 procent samt Läskedrycker och lättöl
med 11,1 procent. Sänkning av index har
inte noterats för någon undergrupp.
Det prisstopp, som trädde i kraft 31
augusti 1970 (SFS 1970 nr 511) gällde
under 1971 med vissa modifikationer. Det
upphörde den 31 december 1971.
Beträffande effekterna på konsumentprisindex av mervärdeskattens och andra
skatters höjningar under 1971 hänvisas till
avsnitt 2.2.
Uppgången i konsumentprisindex för
augusti 1971 berodde främst på de prishöjningar, som från den 1 augusti tilläts
för att täcka ökade personalkostnader efter
1971 års avtalsuppgörelse.
För december 1971 ligger indexen för
bostad 2,5 procent dvs 7 indexenheter
högre i långtidsindex än i den officiella
indexen för december 1971. Denna skillnad sammanhänger bl a med ändrade vägningstal för bostadsposten beroende på en
omräkning av konsumtionens värde i nationalräkenskaperna enligt FNs nya rekommendationer. Vägningstalet för bostad
i långtidsindex har ökat genom att fritidshus ingår i vägningstalet. Hittills har vid
12
vägningstalsberäkningama enbart beaktats
hyreslägenheter och egna hem, men däremot inte fritidshus. Vidare har vägningstalet för räntekostnader för egnahem, som
ingår som en delpost i bostadsposten, minskat p g a de under 1971 inträffade räntesänkningarna (april, maj, september och
november).
Det publicerade totalindextalet för december 1971 är korttidsindex för december. Resultatet från långtidsindex för december påverkar de officiella indextalen
först i januariindexen följande år.
1.2.2
Livsmedel
Index för huvudgruppen Livsmedel steg
under år 1971 med 11,6 procent. De kraftigaste höjningarna inträffade i januari,
med anledning av den tidigare nämnda
höjningen av mervärdeskatten, då index
för livsmedel steg 5,6 procent, samt i juli
och augusti.
Den 1 juli 1971 trädde ett nytt jordbruksavtal i kraft, vilket bl a innebar att
priserna på mejeriprodukter och nötkött
fick höjas. Detta orsakade att index för
livsmedelsposten steg 1,3 procent, vilket
medförde en höjning på 0,4 procent av
konsumentprisindex totalt. I augusti 1971
inträffade vissa lättnader i prisregleringen
för distribution och förädling. Detta, samt
de prishöjningar som från den 1 augusti
1971 beviljades för att täcka ökade personalkostnader efter årets avtalsuppgörelse,
fick till följd att index för livsmedel steg
med 3,1 procent under augusti.
Prisutvecklingen under år 1971 visade
stora variationer mellan de olika undergrupperna, vilket framgår av tabell 8.
I följande tablå framgår de olika undergruppernas inverkan på totala prisförändringen för livsmedelsposten.
Undergrupperna Mejeriprodukter, Mjöl,
gryn och bröd, Rotfrukter och grönsaker
samt Charkuterivaror och köttkonserver
bidrog mest till uppgången inom livsmedelsposten.
1.2.3 Alkoholhaltiga drycker och tobak
Index för huvudgruppen Alkoholhaltiga
drycker och tobak steg under år 1971 med
5,8 procent. Större delen av prishöjningen
inträffade i augusti med anledning av de
ovan nämnda beviljade prishöjningarna
för täckande av ökade lönekostnader. Inom gruppen Spritdrycker och vin steg index för utminutering med 0,1 procent och
index för utskänkning med 11,6 procent.
Index för Öl steg 10,5 procent och index
för Tobaksvaror 9,2 procent.
1.2.4 Bostad, bränsle och lyse
Index för huvudgruppen Bostad, bränsle
och lyse steg under år 1971 med 2,1 procent.
Index för undergruppen Enbart bostad
steg med 1,7 procent under år 1971. Information om bostadspostens prisföränd-
13
ringar hämtas från årliga undersökningar
av egna hem och hyreslägenheter. Bostadsrättslägenheter representeras i konsumentprisindex av hyreslägenheter. Resultaten
av de årliga bostadsundersökningarna införes i korttidsindex för december.
Index för egnahem sjönk med 4,6 procent under 1971. Nedgången i index för
egnahem under månaderna april, m a j , september och november berodde på räntesänkningar på egnahemslån, som ingår
som delpost i egna hem. I januari h a r beaktats höjning av mervärdeskatten på reparationer. Uppgången i j u n i berodde på
ökade underhållskostnader och försäkringskostnader för egna hem. Uppgången
i december berodde på förändringar, som
noterats vid den årliga undersökningen av
egnahem, vilken genomfördes i november
1971. Beräkningarna bygger på uppgifter
från basundersökningen år 1968 samt uppgifter om nybyggda egnahem, vilka årligen
tillfogas undersökningsmaterialet.
Index för hyreslägenheter steg under år
1971 med 7,0 procent. Större delen av höjningen berodde på förändringar som noterats vid den särskilda hyresundersökningen i oktober 1 9 7 1 . Resultatet av hyresundersökningen infördes i index för december, vilket förklarar den uppgång i
index som inträffade då. Tidigare under
året h a r hyresindexen i mars, j u n i och
september schablonmässigt uppräknats med
0,25 procent varje gång som en uppskattning av hyresglidningen på grund av färdigställandet av nybyggda lägenheter. Uppskrivningen med 0,25 procent per kvartal
på grund av nybyggandet under året skulle i december 1971 ha medfört en underskattning av denna faktors påverkan med
0,10 procentenheter. Hyresindex exkl nybyggda lägenheter år 1971 blev nämligen
1,10 procentenheter lägre än hyresindex
inkl nybyggda lägenheter.
Index för undergruppen Bränsle och
lyse steg under 1971 med 3,8 procent.
Bland orsakerna till uppgången kan nämnas höjning av energiskatten på elkraft
den 20 december 1970 från 7 till 10 procent, som orsakade att index för elström
ökade 2,8 procent, och uppgång i priset på
fotogen och eldningsolja i februari och
mars.
1.2.5 Övriga varor
Huvudgruppen Kläder och skor, Inventarier och husgeråd samt Diverse har haft
prisstegringar som varit större än för totalindex. Undergrupperna Underkläder och
strumpor, Radio, T V och musikinstrument, Mopeder, cyklar, sportartiklar, leksaker och båtar, Motorfordon samt Blommor har haft mindre prisstegring än totalindex.
Bland de prishöjningar på viktiga varor
som inträffade under året kan följande
nämnas:
Dagstidningar och veckotidningar, lösn u m m e r och prenumeration, där prishöjningar skedde i april, juli resp augusti,
TV-Iicens där höjning av avgiften skedde
i juli, läkemedel som höjdes i september,
hotellrum, postporto och teletaxor som
samtliga höjdes i pris i oktober.
I november inträffade främst prishöjningar för hårklippning samt för vattenondulering.
2. NETTOPRISINDEX
2.1 Beskrivning
Statistiska centralbyrån erhöll under år
1963 i uppdrag av Kungl. Maj:t att med
beaktande av bl a 1958 års indexutrednings betänkande om nettoprisindex (SOU
1958:36) utarbeta nettoprisindex, dvs en
14
index rensad från indirekt beskattning och
med tillägg av subventioner. I maj 1965
publicerades de första indextalen i denna
nya index.
I nettoprisindex har konsumentpriserna
rensats från indirekt beskattning som belastar konsumtionsvarorna. Konsumentpriserna är rensade icke bara från indirekta skatter uttagna vid själva försäljningen
av konsumtionsvarorna utan även från indirekta skatter uttagna på råvaror, halvfabrikat eller förbrukningsmaterial som
beräknas ha åtgått vid framställningen av
varorna. Även kostnadselement av indirekt skattetyp, som kan hänföras till förbrukning av skattebelagd kapitalutrustning, har bortrensats. Huruvida en indirekt skatt i någon mening kan anses ha
helt eller delvis övervältrats på konsumenten saknar betydelse vid beräkning av
nettoprisindex. Priserna reduceras genomgående med den indirekta skattens fulla
belopp.
En motsvarande behandling har skett
för subventioner hänförliga till konsumtionsvaror. I dessa fall har tillägg gjorts
till konsumentpriserna.
1958 års indexutredning konstaterade i
sitt betänkande att i dåvarande läge konsumentpriserna i praktiken endast kunde
reduceras med indirekta skatter i sista produktionsledet och i distributionsleden. Med
den tillgång på statistisk information som
numera föreligger har emellertid en fullständig reducering ansetts kunna utföras.
Av beräkningstekniska skäl har prisreduceringar ej kunnat ske på varje enskild
konsumtionsvara för sig. Därför har endast en nettoprisindex som korresponderar
mot totala konsumentprisindex kunnat beräknas. Nettoprisindexar korresponderande
mot huvudgrupperna i konsumentprisindex
har således inte ansetts möjliga att beräkna
med tillräcklig precision.
Avgränsningen av indirekta skatter från
övriga statsintäkter liksom avgränsningen
av subventioner från övriga statsutgifter
har gjorts i överensstämmelse med de principer som tillämpas i nationalräkenskaperna. Beträffande skatte- och subventionsbeloppen inom ramen för jordbruksprisregleringen görs ingen justering för dessa
i nettoprisindex. Bortsett från vissa merbelopp förutsätts skatte- och subventionsbeloppen vara lika. Följande indirekta
skatter och subventioner har beaktats vid
beräkningen av nettoprisindex år 1971
och år 1972:
Indirekta skatter: Mervärdeskatt, energiskatter, bensin- och brännoljeskatt, omsättningsskatt på motorfordon, fordonsskatt, tullar, spritskatt, vinskatt, rusdrycksförsäljningsmedel, malt- och läskedrycksskatt, tobaksskatt, särskilda varuskatter,
försäljningsskatter, pälsvaruskatt, lotteri-,
tips- och totalisatormedel samt fr o m korttidsindexberäkningarna för 1972 annonsskatt.
Subventioner: F r o m långtidsindex 1971
ersättning till SJ för drift av olönsamma
järnvägslinjer.
Nettoprisindex beräknas normalt för månaderna februari, maj, augusti och november samt december (långtidsindex). Som
basår har valts år 1959. Då det sker väsentliga förändringar i beskattningen beräknas nettoprisindex ofta även för månaderna före och efter förändringen.
Publiceringen av nettoprisindex sker i
Statistiska meddelanden serie P och dessutom i Allmän månadsstatistik fr o m januari 1966.
I tabell 10, tabell 11 och diagram 2 redovisas resultatet av beräkningarna av net-
15
toprisindex. Årsmedeltalen har beräknats
som ett ovägt genomsnitt av indextalen
med två decimaler för februari, m a j ,
augusti och november.
2.2 Utvecklingen under å r 1971
Nettoprisindex (långtidsindex) steg under
år 1971 med 3,8 procent medan konsumentprisindex (långtidsindex) under motsvarande period steg med 7,5 procent.
Skillnaden i utvecklingen för nettoprisindex och konsumentprisindex betingas
främst av höjningen den 1 januari 1971
av mervärdeskatten till 17,65 procent på
priset exkl skatt för de varor som under
år 1970 var belagda med en mervärdeskatt på 11,11 procent. Dock höjdes mervärdeskatten till 17,65 procent på priset
exkl skatt redan den 1 november 1970 för
personbilar, TV-apparater och vissa andra
kapitalvaror samt rusdrycker med undantag för starköl vid annan omsättning än
i samband med förtäring ( u t s k ä n k n i n g ) .
För sådana varor som under år 1970 var
belagda med en mervärdeskatt på 6,38 procent på priset exkl skatt höjdes mervärdeskatten den 1 j a n u a r i 1971 till 9,89 procent.
Konsumentprisindex rensad från det
fulla beloppet av mervärdeskattens förändring under 1971 steg med 3,9 procent.
Någon hänsyn till om skatten helt eller
delvis övervältras på konsumenten har därvid enligt principerna för nettoprisindex
inte tagits.
Ytterligare faktorer som förklarar skillnaden i utvecklingen för nettoprisindex
och konsumentprisindex under år 1971 är
bl a höjningen av den allmänna arbetsgivaravgiften från 1 till 2 procent, höjningen av energiskatten på elkraft från
7 till 10 procent samt sänkningen av tull-
satser med 5,7 procent på grund av Kennedyronden.
3. BASBELOPP OCH PENSIONSPRISTAL M M
Basbeloppet fastställes av Kungl. Maj:t.
Basbeloppet för en viss månad grundar sig
på kvoten mellan konsumentprisindex två
månader tidigare ( f r o m augusti 1967)
och konsumentprisindex för september
1957 (146,12) multiplicerat med 4 000
kr. Ändringen av basbeloppet sker då den
omtalade kvoten har ökat eller minskat
med minst tre procent sedan närmast föregående ändring av basbeloppet vidtogs.
Basbeloppet avrundas till närmast hundratal kronor. Basbeloppets storlek framgår
av tabell 12.
I lagen om folkpensionering ingick t o m
juni 1967 reglering av pensionsbeloppen
genom indextillägg för att kompensera de
förändringar i penningvärdet som konstaterats enligt konsumentprisindex. Kungl
Maj:t fastställde t o m juli 1967 ett pensionspristal, som uttryckte kvoten mellan
månadens indextal och indextalet för december 1951 ( 1 2 3 , 1 5 ) . Detta tal gällde under tredje månaden efter den som indexberäkningen avsåg. F r o m juli 1967 värderegleras folkpensionerna via basbeloppet
enligt lagen om allmän försäkring. Men
med hänsyn till att vissa privata pensionsavtal fortfarande indexregleras med pensionspristalet fortsätter SCB att tills vidare
beräkna talet.
Fr o m den 1 juli 1969 har tillkommit
pensionstillskott som är indexreglerat via
basbeloppet.
Studiemedel ä r sedan den 1 januari
1965 indexreglerade och följer basbeloppet.
Fr o m den 1 april 1967 gäller att vissa
underhållsbidrag göres värdebeständiga ge-
16
nom anknytning till basbeloppet (SFS
1966 nr 6 8 0 ) . Utgående bidragsbelopp
skall således omräknas i april varje år med
den procentsats (avrundad nedåt till närmaste heltal) som basbeloppet har förändrats med sedan föregående omräkning. Förändringen måste dock vara minst 5 procent för att omräkning av underhållsbidrag skall ske. Som kompensation för prisstegringen april 1966—april 1967 uppräknades utgående bidragsbelopp med 7
procent f r o m den 1 april 1967, som kompensation för prisstegringen april 1967—
april 1970 uppräknades utgående bidragsbelopp med 10 procent fr o m den 1 april
1970 och som kompensation för prisstegringen april 1970—april 1971 uppräknades utgående bidragsbelopp med 9 procent
f r o m den 1 april 1971. Någon uppräkning av underhållsbidragen fr o m den 1
april 1972 har ej skett.
Bidragsförskott är indexreglerade via
basbeloppet fr o m den 1 juli 1964.
Fr o m den 1 januari 1968 är indextillläggen för yrkesskadelivräntor och tillägg
till vissa trafiklivräntor anknutna till basbeloppet.
F r o m den 1 januari 1970 är efterlevande makes rätt till giftorättsgods anknuten till basbeloppet.
Basbeloppet och pensionspristalet publiceras i Statistiska meddelanden serie Pa
och i Allmän månadsstatistik, basbeloppet
och procenttal för ändring av underhållsbidrag även i Svensk författningssamling.
17
Källhänvisningar
List of sources
Levnadskostnadsindex och
konsumentprisindex
Betänkande angående levnadskostnadsindex, SOU 1943:8.
Konsumentprisindex: Betänkande angående omläggning av levnadskostnadsindex,
SOU 1953:23.
Detaljpriser och indexberäkningar åren
1913—1930, SOS Sthlm 1933.
Konsumentpriser
och
indexberäkningar
åren 1931—1959 samt 1960—1969 (årsbok) SOS.
Konsumentprisindex och därtill anknutna
indexserier, SCBs broschyrserie, Sthlm
1969.
Nettoprisindex
Nettoprisindex, SOU 1958:36.
Beräkningar av nettoprisindex, Statistisk
tidskrift 1965:6.
Pensioner
Lag den 25 maj 1962 om allmän försäkring, SFS 1962 N r 3 8 1 .
Lag angående ändring i lagen den 25 maj
1962 ( n r 381) om allmän försäkring, SFS
1967 N r 206.
Lag angående ändring i lagen den 25 m a j
1962 ( n r 381) om allmän försäkring, SFS
1968 N r 239.
Lag angående ändring i lagen den 25 maj
1962 ( n r 381) om allmän försäkring, SFS
1970 Nr 186.
3 — Konsumentpriser och indexberäkningar 1971
Kungl Maj:ts kungörelse den 27 maj 1970
om pensionsbelopp enligt 10 kap 2 § första
stycket lagen ( 1 9 6 2 : 3 8 1 ) om allmän försäkring, SFS 1970 N r 2 4 1 .
Lag den 25 maj 1962 om införande av
lagen om allmän försäkring, SFS 1962
Nr 382.
Lag angående ändring i lagen den 25 maj
1962 ( n r 3 8 2 ) angående införande av lagen om allmän försäkring, SFS 1967 Nr
207.
Kungl Maj:ts kungörelse den 25 maj 1962
med föreskrifter för beräkning av basbeloppet enligt lagen om allmän försäkring, SFS 1962 Nr 3 8 3 .
Lag den 9 maj 1969 om pensionstillskott,
SFS 1969 N r 205.
Lag angående ändring i lagen den 9 maj
1969 ( n r 205) om pensionstillskott, SFS
1970 Nr 187.
Lagen den 18 j u n i 1971 om ändring i lagen ( 1 9 6 9 : 2 0 5 ) om pensionstillskott, SFS
1971 Nr 276.
Underhållsbidrag
Lag den 16 december 1966 om ändring av
vissa underhållsbidrag, SFS 1966 N r 680.
Lagen den 10 december 1971 om ändring
i lagen (1966:680) om ändring av vissa
underhållsbidrag, SFS 1971 Nr 8 9 1 .
Kungl Maj:ts kungörelse den 3 mars 1967
om fastställandet av procenttal enligt 3 §
andra stycket lagen den 16 december 1966
( n r 680) om ändring av vissa underhållsbidrag m m , SFS 1967 Nr 6 3 .
Statistiska centralbyråns kungörelse den
20 mars 1970 om procenttal för ändring
av vissa underhållsbidrag, SFS 1970 Nr 8 1 .
Statistiska centralbyråns kungörelse den
26 mars 1971 om procenttal för ändring
av vissa underhållsbidrag, SFS 1971 N r 99.
18
Bidragsförskott
Lag den 21 maj 1964 om bidragsförskott,
SFS 1964 Nr 143.
Lag angående ändrad lydelse av 4 § lagen
den 21 maj 1964 (nr 143) om bidragsförskott, SFS 1968 Nr 242.
Lag angående ändring i lagen den 21 maj
1964 (nr 143) om bidragsförskott, SFS
1970 Nr 147.
Kungörelse den 21 maj 1964 med vissa
bestämmelser angående tillämpningen av
lagen om bidragsförskott, SFS 1964 Nr
144.
Fördelning av giftorättsgods
Efterlevande makes rätt till giftorättsgods.
Lag om ändring i giftermålsbalken den 5
december 1969, SFS 1969 Nr 614.
Fastighetsbeskattning
Lag om ändring i kommunalskattelagen
den 28 september 1928, SFS 1967 Nr 748.
Förklaring till förkortningar
SFS = Svensk författningssamling
SOS = Sveriges officiella statistik
SOU = Statens offentliga utredningar
Studiemedel
Kungl Maj:ts studiemedelsförordning den
4 juni 1964, SFS 1964 Nr 401.
Lag angående ändring i studiemedelsförordningen den 4 juni 1964 (nr 401), SFS
1970 Nr 266.
Kungl Maj:ts förordning om studiemedelsavgifter den 15 december 1967, SFS 1967
Nr 882.
Lag angående ändring i förordningen den
15 december 1967 (nr 882) om studiemedelsavgifter, SFS 1970 Nr 269.
Trafiklivräntor
Lag om tillägg till vissa trafiklivräntor den
1 december 1967, SFS 1967 Nr 633. Se
även SFS 1967 Nr 666, 667 och 668.
Yrkesskadelivräntor
Lag om värdesäkring av yrkesskadelivräntor m m den 15 december 1967, SFS 1967
Nr 919.
Kungl Maj:ts förordning om värdesäkring
av yrkesskadelivräntor, som utgår av statsmedel m m den 15 december 1967, SFS
1967 Nr 920.
Betänkande angående värdesäkring av
skadeståndslivräntor, SOU 1972:12.
TABELLER OCH DIAGRAM
TABLES AND CHARTS
20
Tabell 1 Årsmedelpriser för representantvaror i konsumentprisindex 1970 och 1971
1
Under rubriken varabeskrivning redovisas de vid prisinsamlingen 1971 gällande varudefinitionerna. Då
större ändringar i varudefinitionen företagits från år 1970 anges detta i not.
Medelpriser 100— 999 kr är avrundade till närmaste tiotal öre
»
1 000— 9 999 »
ental kronor
»
över
10 000 »
tiotal kronor
3 Ny representantvara år 1971
1
21
1
Under månaderna juli och augusti göres prisnoteringar för färsk potatis i 1 kg-förpackning
2 Medelpriset år 1970 avser månaderna januari, februari, augusti—december. Medelpriset år 1971 avser
månaderna januari, april, augusti—december
3
Medelpriset år 1970 avser månaderna mars—juli. Medelpriset å r 1971 avser månaderna januari—december
22
För varor markerade med C insamlas priser centralt.
23
För varor markerade med C insamlas priser centralt.
1
Priset 1970 avser S:t Eriks Three Towns.
24
För varor markerade med C insamlas priser centralt.
1
Full jämforbarhet mellan årsmedelspriserna ej möjlig på grund av förekommande kvalitetsskillnader.
2 Medelpriset avser månaderna januari —april, oktober—december.
3 Ny representantvara år 1971
25
1
Medelpriset avser månaderna januari — april, oktober—december.
' Full jämförbarhet mellan årsmedelpriserna ej möjlig på grund av förekommande kvalitetsskillnader
4 — Konsumentpriser och indexberäkningar 1971
26
För varor markerade med C insamlas priserna centralt
1
Ny representantvara år 1971
27
För varor markerade med C insamlas priserna centralt
Ny representantvara år 1971
1
28
För varor markerade med C insamlas priserna centralt
Ny representantvara är 1971
1
29
För varor markerade med C insamlas priserna centralt
Förutom för svensk skönlitteratur följes prisutvecklingen även för 7 andra kategorier av litteratur
2
Ny representantvara år 1971
1
30
För varor markerade med C insamlas priserna centralt
1
Medelpriset 1970 avser Volkswagen 1500
2 Medelpriset 1970 avser Merzedes Benz 200
31
För varor markerade med C insamlas priserna centralt
Tabell 2 Varor med säsongvarierande priser; noterade medelpriser (kr) per månad 1971
32
1
För ägg, potatis, morötter, vitkål, tomater, äpplen och apelsiner utföres vid indexberäkningarna säsongkorrigeringar beräknade på prisvariationerna under de tre senaste kalenderåren.
2
Under månaderna juli och augusti avser priserna färsk potatis.
33
Tabell 3 Konsumentprisindex 1950—maj 1972 (1949=100)
1
Korttidsindex
2 Viktsystemet revideras vid varje årsskifte varvid även vissa långtidsjustering ar genomföres. Detta bör
beaktas vid korttidsjämförelse över årsskifte, se avsnitt 1.1.
34
Tabell 4 Arsmedelindextal för huvudgrupper och undergrupper i konsumentprisindex
1950—1971 (1949=100)
1
Egnahenuindex beräknade» första gången år 1956. För tiden 1949—1955 har hyresindexen fått gilla iven
for egnahem.
'Båtar fr o mår 1971
35
36
1
Flyttningskostnader fr o m år 1969.
37
38
Tabell 5 Långtidsindex för december 1955—1971 för huvudgrupper och undergrupper i konsumentprisindex (december föregående år=100)
39
40
41
1
1
Inkl transporter (flyttningskostnader)
Därav hänför sig 0,2 procentenheter till år 1968 (långtidsjustering till följd av reviderade vägningstal)
Tabell 6 Vägningstal för huvudgrupperna i konsumentprisindex, långtidsindex, 1954—1971
42
Tabell 7 Indextal för vissa i konsumentprisindex inkluderade
tjänster, december1 1954—1971 (juni 1954=100)
1
43
Korttidsindex
' F r o m 1.4.1969 benämnda allmän mottagaravgift resp särskild ljudradioavgift
3 Fr o m 1969 varmrätt av helt kött på barservering (a la carterätt)
4
Inkl transporter (flyttningskostnader)
6
Fr o m 1968 kemtvätt
44
Tabell 8 Indextal för huvudgrupper och undergrupper i konsumentprisindex
januari—december 1971 (december 1970=100)
1
Inkl
flyttningskostnader
45
46
Tabell 9 Förändringar i promille i indextalen från månad till månad för da i konsumentprisindex ingående huvudgrupperna under perioden december 1970—april 1972
1
För vissa varor, främst inom inventarier och husgeråd samt diverseposten inhämtas priset normalt i
februari, maj, augusti och november
2
Viktsystemet revideras vid varje årsskifte varvid även vissa långtidsjusteringar genomföres. Detta bör
beaktas vid korttidsjämförelser över årsskifte, se avsnitt 1.1
47
Tabell 10 Nettoprisindex samt konsumentprisindex (årsmedeltal) omräknad till
1959=100
1
Här publicerade årsmedeltal är beräknade på indextal med två decimaler och for fyra månader, nämligen
februari, maj, augusti och november
48
Tabell 11 Årsserier för nettoprisindex (NPI) och konsumentprisindex (KPI) med
december föregående å r = 1 0 0 samt långtidsindex för december med 1959=100
1
Årsmedeltalet for 1959 är beräknat på indextal med två decimaler, och för fyra månader, nämligen februari
maj, augusti och november
1
Avser långtidsindex
49
Tabell 12 Basbeloppet enligt lagen om allmän försäkring 1960—1972
1
Basbeloppet enligt 1 kap 6 § lagen den 25 maj 1962 (nr 381) om allmän försäkring. Basbeloppet för en viss
månad utgöres av kvoten mellan konsumentprisindex t v å månader tidigare och konsumentprisindex i
september 1957, multiplicerad med 4 000 kronor. Ändring av basbeloppet sker då den nämnda kvoten ökat
eller minskat med minst 3 % sedan basbeloppet senast ändrades. Basbeloppet avrundas till närmast
hundratal kronor. Vid beräkning av pensionsgrundande inkomst och avgiftsuttag för visst år gäller basbeloppet för januari samma år. Vid utbetalning av tilläggspension och folkpension tillämpas däremot det
för månaden ifråga gällande basbeloppet.
50
Tabell 13 Koefficienter för omräkning av prisnivån på konsumtionsvaror åren 1914—
1970 till år 1 9 7 1 1
1
Koefficienterna i tabellen bar beräknats pi levnadskostnadsindex utan skatter och sociala förmåner
(juli 1914 = 100), från år 1954 framskriven med konsumentprisindex. Med hjälp av tabellen kan ett belopp
uttryckt i prisnivån något av åren 1914—1970 direkt omräknas till prisnivån år 1971 genom att beloppet
ifråga multipliceras med koefficienten för respektive år.
Exempel: Ett belopp om 350 kronor år 1938 blir omräknat till 1971 års prisnivå 350 X 3,94 = 1 379 kronor.
' Avser juli månad.
3 Beräknat genom linjär interpolering.
51
Diagram 1 Konsumentprisindex 1949—1971, årsmedeltal (1949=100)
52
Diagram 2 Da årliga procentuella förändringarna 1961—1971 i konsumentprisindex
och nettoprisindex enligt långtidsindex för december.
53
Diagram 3 Konsumentprisindex december 1968—mars 1972,
månadstal för totalindex och huvudgrupper (1949=100)
54
Diagram 4 Vägningstal för huvudgrupperna i konsumentprisindex, långtidsindex,
1955, 1960, 1965, 1970 och 1971.
Utkom från trycket den 25 augusti 1972
