F o c u s SV

advertisement
Focus
Ordlista: finanskrisen
Här förklarar vi begrepp och termer som är vanliga när du läser eller hör om
finanskrisen. På allvar bröt krisen ut med den amerikanska investeringsbanken
Lehman Brothers fall hösten 2008. Ett fall som gav svallvågor världen över. Krisen har
slagit hårt och har utvecklats till den värsta nedgången sedan 1930-talets depression.
Begreppen presenteras inte i alfabetisk ordning utan följer i stora drag krisens utveckling. Vi
tar bland annat upp handelsöverskott och underskott, globala obalanser, skulder, lån,
budgetöverskott, statsskulder, obligationer och räntor.
SV
Presstjänsten
Direktoratet för medier
Direktör - Presstalesman : Jaume DUCH GUILLOT
Reference No.: 20100414FCS72750
Press switchboard number (32-2) 28 33000
1/5
Focus
Ordlista finanskrisen (I): grundbegrepp
Handelsöverskott och underskott: Ett land som exporterar mer varor och tjänster än det
importerar har överskott i handelsbalansen. Det innebär att landet producerar mer än det
förbrukar.
Underskott är den motsatta situationen: importen är högre än exporten. Landet spenderar
mer på att importera varor och tjänster än vad det får in på export.
Långvariga överskott och underskott leder till ... globala obalanser i världsekonomin. En
situation där länder har stora och långvariga, men uppenbarligen ohållbara, överskott eller
underskott.
Länder med fordringar och handelsbalans som visar överskott, exempelvis Tyskland, Kina,
Japan och oljeexporterande länder, tjänar mer på sin export än vad importen kostar dem. De
kan låna ut överskott på de internationella finansiella marknaderna.
Länder med skulder och underskott i handelsbalansen, exempelvis Grekland och USA,
exporterar inte tillräckligt för att betala för sin import. Skillnaden täcks med lån på de
internationella finansiella marknaderna.
Överskott i en del av världen leder oundvikligen till underskott i en annan del. Alla ekonomier
klarar inte av att exportera mer än de importerar.
Exporten absorberas genom att länder med underskott importerar. Behövs finansiell hjälp
så kan länder med överskott låna ut. Ungefär som om bilförsäljaren lånar ut pengar till dig
för att köpa en bil.
Lån leder ofta till att ... privata skulder, det vill säga för konsumenter och företag, ökar. Är det
enkelt och billigt att låna på internationella marknaden från överskottsländer så kanaliserar
banker och andra låneinstitut det där efterfrågan finns. Konsumenter och företag i ekonomier
med högre förbrukning än produktion är en given målgrupp.
Men det finns problem med ... dåliga lån - lån som inte alls kan återbetalas eller inte
kan återbetalas helt. Om en bank inte får tillbaka (hela) summan som har lånats ut
är det svårt för banken att betala (hela) fordringarna till deponenter, andra banker och
obligationsinnehavare.
På senare år har bankerna lånat ut stora summor för inköp och byggen. I takt med att
arbetslösheten stiger försämras konsumenternas lån. Det samma gäller huslånen eftersom
hus- och kontorsbyggen inte kan säljas till förväntade priser.
Subprimelån är lån som ges utan lika höga säkerhetskrav. Den ekonomiska krisen började
med problem med subprimelån på den amerikanska bolånemarknaden. Vilket visade
svagheter i bankernas lånbeviljande. Lånen gavs till kunder som bara kunde betala tillbaka
vid fortsatt ökning på huspriserna, uppåtgående ekonomi och stigande räntor. Förväntningar
som visade sig felaktiga. Låntagarna klarade inte av att betala tillbaka. Bankerna fick stora
skulder.
Budgetöverskott är när staten har större inkomster än utgifter. I motsatt fall talar man om
underskott. När bankerna började vackla fick regeringarna komma till undsättning. De gick
in med miljardbelopp för att täcka bankernas dåliga låneskulder. Det i sin tur har lett till
sjunkande skatteintäkter i efterdyningarna av nedgången. Och statsbudgetarna har snabbt
svängt neråt.
Statsskulden är summan av ett lands skulder, och som i slutändan finansieras med
skattemedel. Spenderar en stat mer än vad som kommer in genom skattemedel måste den
låna exempelvis genom att sälja obligationer.
Obligationer är en skuldförbindelse. När obligationen förfaller får ägaren tillbaka pengar.
Köparna kan exempelvis vara banker eller pensionsfonder. Genom att sälja obligationer
lånar staten pengar till budgeten. Köparna räknar med en framtida återbetalning. Priset på
lånet är räntan.
20100414FCS72750 - 2/5
Focus
Räntan på obligationerna visar hur tunga statens lån blir för skattebetalarna. Riskfyllda
lån: högre ränta. Högre belopp måste avsättas på ränta på bekostnad av andra områden
exempelvis sjukvård.
Räntedifferens är skillnaden mellan obligationer som anses säkra (exempelvis tyska
obligationer) och andra obligationer. Ökar differensen är det ofta ett tecken på att
investerarna misstänker att obligationen blivit mer riskfylld.
Återfinansiering av skulden innebär att den betalas med nylånade pengar. När obligationer
är på väg att förfalla kan staten ge ut nya obligationer. Inkomsten från de nya lånen används
för att betala de gamla. Det här förkommer ofta. Men om köparna inte är beredda att låna
ut nya pengar, utan bara vill ha sin återbetalning uppstår problem.
Kreditswap (CDS, Credit Default Swaps) är som en försäkring mot möjligheten att
exempelvis staten som gett ut en obligation inte ska kunna betala tillbaka hela lånet. Köparen
betalar en slags skyddspremie som garanterar återbetalning. Säljaren (exempelvis banker
och hedgefonder) av kreditswappen tar förlusten.
"Nakna" CDS ägs av investerare som inte äger den underliggande obligationen. På så sätt
spekulerar investerare i eventuella återbetalningsproblem för obligationens utgivare. EU för
diskussioner om förbud på den här typen av spekulation.
20100414FCS72750 - 3/5
Focus
Ordlista finanskrisen (II): Var kommer pengarna från?
En del ekonomier får in mer på sin export än vad deras import kostar. Och kan låna ut av
överskottet. För företag och hushåll gäller samma sak. Om de tjänar mer än de spenderar då har de pengar att låna ut. Det är här den finansiella sektorn kommer in. Den kanaliserar
pengar från sparare till låntagare. Och tjänar - eller förlorar - på processen.
Finansförmedling: Handlar om att matcha den som har råd att låna ut pengar med den
som behöver låna. Det kan exempelvis vara mellan länder (t.ex. om Kina investerar sitt
handelsöverskott i amerikanska obligationer) eller inom ett land (t.ex. en bank som lånar
ut hushållens insättningar till ett företag som bygger en fabrik). Den mest kända finansiella
mellanhanden är ....
Banken: Bankens ägare har investerat sina pengar, sitt kapital, i bolaget. De är aktieägare i
banken. Bankens verksamhet är lite förenklat att: Sparare sätter in pengar - lånar ut pengar
till banken. Banken lånar i sin tur ut pengar till hushåll och företag. Eftersom banken betalar
lägre ränta på de lånade pengarna (skulderna) än vad den tjänar på andra investeringar
(tillgångarna) gör banken en vinst. Säg att sparräntan kostar banken 3 procent men att den
tar ut 5 procent för att låna ut. Skillnaden blir vinst.
Så fungerar det i goda tider. Men tänk dig att ekonomin går in i en lågkonjunktur. Företagen
får svårigheter och hushållen börjar få problem att betala tillbaka sina lån. Då hamnar vår
bank i en fälla. Den är fortfarande skyldig en lika stor summa pengar till spararna (som
har satt in pengar) och andra (exempelvis andra banker och obligationsägare), men tjänar
mindre på lånen eftersom dessa inte återbetalas (helt). Om spararna börjar tappa förtroendet
kan det bli en ...
Uttagsanstormning (på engelska "bank run"): Vad gör du om du befarar att banken har
många dåliga lån och snart inte längre kan betala ut pengar? Kanske tycker du att det enda
rationella är att ta ut dina besparingar. Om tillräckligt många tänker på samma sätt ( - vilket
kanske lätt kan hända i en paniksituation) blir banken ...
Illikvid: Den kan med andra ord inte längre betala sina skulder. Banken har lånat ut stora
delar av spararnas pengar och dessa är uppbundna i lån. Om endast ett fåtal sparare vid
en särskild tidpunkt vill ha tillbaka sina pengar kan banken betala utan svårigheter. Men
banken klarar inte av att alla sparare samtidigt vill plocka ut sina insättningar - och tvingas
stänga. Även om banken på längre sikt inte skulle ha några problem med återbetalningen.
Detta skiljer sig från ...
Insolvens: En situation då så många lån har blivit dåliga att den summa banken är skyldig
sina långivare är större än värdet på lån och andra tillgångar. Även en omedelbar försäljning
av tillgångarna skulle inte ge tillräckligt med pengar för att betala tillbaka fordringsägarna.
När ett lån blir dåligt registrerar banken en förlust. Bankens tillgång har förlorat värde. Men
för företag är förluster, om de inte är för stora, inget ovanligt. Bankerna måste bara försäkra
sig om att de har tillräckligt med pengar för att betala tillbaka sina skulder och kunna fortsätta
sin verksamhet, även om en liten del av betalningarna av lånen uteblir. Det är därför ...
Kapital är så viktigt. Kapital är pengarna som bankens ägare har satt in i företaget. Deras
andelar är bevis. Det är kapitalet som är först ut för att täcka förluster från dåliga lån. En
tillräckligt bekväm kapitalbuffert innebär att spararna inte behöver oroa sig för att banken
inte ska kunna betala igen. Ingen panik så länge som förlusterna inte har börjat äta sig
igenom bufferten.
Tillräckligt med kapital för att rida ut den ekonomiska stormen när lånen blivit riktigt
dåliga är nödvändigt för att undvika bankpanik - när flera banker samtidigt drabbas av
uttagningsanstormningar - och därför har kapitaltäckning införts. Det kan beskrivas som
skillnaden mellan bankens kapital och tillgångar (exempelvis lån, obligationer, avbetalningar
och andra sätt som banken har investerat andras pengar i).
20100414FCS72750 - 4/5
Focus
Låt oss säga att kapitaltäckningen är 8 procent det innebär att banken måste ha 8 euro i
eget kapital för varje lån på 100 euro. Så även om banken bara får 92 euro i återbetalning
absorberas förlusten av kapitalbufferten. En högre kapitaltäckning ger säkrare insättningar.
Skuldsättning är ett liknande koncept - fast omvänt. Det är förhållandet mellan skuld och
kapital. Säg att du till exempel har 50 euro (ditt kapital) som du satsar på en häst. Du är
säker att den kommer att vinna och dubbla din insats till 100 euro. En vinst på 100 procent.
Men vänta. Varför inte låna 50 euro (din skuld) först av en vän och sen satsa 100 euro?
Med en skulsättningsgrad på 1 (en euro av skulden för varje euro av kapitalet) tjänar du 200
euro, betalar tillbaka 50 euro till din vän och har kvar 150 euro. Investeringen tredubblas.
Det är det fina. Men det fungerar också åt andra hållet. Förlorar du vadet så förlorar du
inte bara dina 50 euro, du har dessutom en skuld till din vän på 50 euro. Skuldsättning gör
vinsten, när allt fungerar bra, större och så även skulden när det inte går lika bra.
Alla finansiella institutioner - såväl banker, pensionsfonder och hedgefonder - gör
affärer i stort sett på samma sätt. Först krävs tillräckligt med kapital för att starta upp och
för att täcka eventuella förluster. Nästa steg är att företaget lånar pengar (från sparare,
anställda som pensionssparar, investeringsbanker) och investerar vidare i olika finansiella
produkter (tar lån och inteckningar, köper aktier och obligationer eller satsar i derivat) för
att försöka göra vinst. Skuldsättning, med andra ord andras pengar, används för att göra
större avkastning på investeringar.
När lånen går dåligt, exempelvis om börsen går ner och obligationerna svajar, är förlusterna
ofta större än vad finansinstituten och tillsynsmyndigheterna förutspådde. Tillgängligt kapital
för att mildra förlusterna är ofta inte tillräckligt och det blir finansiell panik. Eftersom krediter
är ekonomins livsnerv och den finansiella marknaden dyker tvingas regeringarna gå in med
skattemedel.
För att undvika den här typen av utveckling tycker Europaparlamentet att det behövs
striktare reglering av de finansiella marknaderna.
20100414FCS72750 - 5/5
Download
Random flashcards
Ölplugg

1 Cards oauth2_google_ed8be09c-94f0-4e6a-8e55-87a3b14a45db

Fysik

46 Cards oauth2_google_97f6fa87-d6cd-4ae9-bcbf-0f9c2bb34c13

Create flashcards