Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder

Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushållning.
Samhällsekonomin handlar om:
 Vad som ska produceras
 Hur det ska gå till
 Vem som ska producera
 Hur resultatet ska fördelas
Det ekonomiska kretsloppet 1
• BNP = värdet av alla varor och
tjänster, till exempel vård,
utbildning och service som
produceras i ett land, kallas
Bruttonationalprodukten.
• Offentliga sektorn = all
verksamhet som bedrivs av stat,
landsting och kommuner. Inom
den offentliga sektorn är det mest
tjänster som utförs. De flesta
anställda är tex. lärare, poliser,
vårdpersonal.
• Privata sektorn = är det
sammanfattande namnet på alla
landets privatägda företag. De
flesta tillverkar varor, tex. bilar,
möbler, maskiner. Men många
utför också tjänster tex.
restauranger, banker och
resebyråer.
Till den privata sektorn hör också
företag som ägs av sina
medlemmar tex. Coop.
Hushållets ekonomi
• Hushållets inkomster – lön, bidrag,
arbetslöshetsersättning, sjukpenning m
m.
• Hushållets utgifter – Hyra, huslån, bil,
telefon, el, försäkringar, mat m.m.
• Det lönar sig att ringa runt och kolla priser i olika elbolag,
försäkringsbolag tex. Man kan ersätta kontokortsskulder med banklån.
Man kan baka eget bröd och åka kollektivt. Det lönar sig också att
planera sin ekonomi med budget, samt att vara prismedveten!
• Bruttoinkomst = ett hushålls
inkomster innan skatt och bidrag.
• Nettoinkomst = den inkomst
man har efter skatt och andra
avdrag som arbetsgivaren har
dragit av.
• Disponibel inkomst = det som
kan användas till konsumtion och
sparande
Företagets ekonomi
För att producera varor och tjänster behöver ett
företag:
 material, råvaror och energi
 Arbetskraft
 Realkapital som är maskiner, fordon, byggnader och
annan utrustning.
Allt detta kostar pengar, som företagets ägare måste investera.
• Om ett företag kan sälja
sina varor för mer
pengar än man lagt ut
för tex. material och
löner = VINST!
• Vinsten kan delas ut till
ägarna, eller kan dessa
fortsätta investera =
ökad produktion,
ekonomisk tillväxt.
• Om företagets
kostnader är större än
inkomsterna = Förlust
• Det fungerar inte
under någon längre
tid, löner och
räkningar måste
betalas, går det riktigt
illa får företaget lägga
ner sin verksamhet.
Den onda cirkeln
Ett företag tvingas lägga ner,
arbetarna förlorar sina jobb.
En del får arbetslösersättning,
flyttar från orten, osäkerheten
om framtiden ökar.
När folk inte kan handla,
eller flyttar från orten,
får affärerna inga kunder.
Posten stänger sitt kontor,
Bussarna går inte lika ofta.
När servicen blir sämre flyttar
ännu fler.
De unga som har barn, flyttar först,
Antalet barn i skola och förskola
minskar, kommunen förlorar
skatteinkomster från
både företag och hushåll.
Kommunens bidrag från staten minskar
samtidigt som fler människor måste
få ekonomisk hjälp för att klara sig.
Den goda cirkeln
Folk flyttar till orten,
Kommunen får nya
inkomster. Antalet
invånare som betalar
skatt ökar.
Företag flyttar till en ort,
fler ungdomar stannar
och får arbete.
Servicen byggs ut,
busslinjerna blir fler,
nya butiker öppnas,
bostäder, skolor,
byggs ut.
Marknaden – mötesplats för köpare och säljare

När en vara är färdig, ska den säljas, priset bestäms av
hur många som vill köpa bilen = efterfrågan.
 Priset bestäms också av hur många bilar som kan
tillverkas = utbud.
 Alla varor bjuds ut till försäljning på en marknad.
Marknaden omfattar alla som vill sälja och köpa.
Företaget vill att priset ska bli så högt att det täcker
kostnader för tillverkning, material, löner, forskning och
utveckling.
Dessutom ska försäljningen ge vinst, ett överskott, som dels
ska täcka utdelning av pengar till ägarna, dels investeras
i ny forskning och utveckling.
Utbud och efterfrågan är alltså den mängd varor och tjänster som företagen
vill sälja och som folk vill köpa.
Förhållandet mellan utbud och efterfrågan bestämmer dels priset, dels om en
vara ska sälja bra eller inte.
Några enkla ekonomiska lagar:
 Om många vill köpa en vara som det bara finns
ett fåtal av kan säljaren sätta ett högre pris.
Om få människor vill köpa och mängden varor är
stor måste säljaren sänka priset.
 Om du är ensam om att sälja en vara som
många vill ha kan du ta bra betalt.
Om många vill sälja samma vara samtidigt
sjunker priset.
Fri konkurrens - Monopol
• Fri konkurrens = fri marknad där varorna tävlar om kunderna, det
är bra eftersom tävlingen tvingar företagen att hålla låga priser
och en hög kvalitet på varorna.
• Monopol = Då är ett företag ensam på marknaden, har inga
konkurrenter att tävla emot, kan sätta ett högt pris och ändå få
mycket sålt, om de har en vara som folk inte klarar sig utan.
Staten kan lagstifta om monopol på vissa varor och tjänster, till exempel på alkohol
och apoteksvaror.
Staten kan också förhindra att oönskade monopol uppstår tex. genom lagstiftning
• Sveriges ekonomiska system
bygger på fri konkurrens och fri
prisbildning, företagen får
tillverka vad de vill och bestämma
sina priser själva.
• Konkurrensverket, en statlig
myndighet, bevakar marknaden
och ser till att konkurrensen
mellan företagen fungerar.
Spara
Man kan spara på olika sätt:
 Sparbössa eller spargris.
 Banken, eller i aktier och obligationer.
 Gamla saker som ökar i värde, smycken.
 Köpa hus, eller lägenhet.
Det viktigaste är att pengarna växer, när du sparar på bank får du ränta, när du säljer av aktier
och obligationer har de förhoppningsvis vuxit i värde, när du säljer huset eller lägenheten
har marknadsvärdet ökat och du kan sälja med vinst.
Bankernas uppgift
Hushållen
Arbetar i företagen
Sparar i banken
Banken
Lånar ut pengar
till både hushåll
och företag.
Företag
ger lön till hushållen,
sparar i banken.
Lån och ränta
Inlåningsränta – banken betalar en avgift till spararen, oftast någon procent på det som man satt in.
Utlåningsränta – den avgift som man får betala när man lånar pengar av banken.
Utlåningsräntan är alltid högre än inlåningsräntan.
Inteckning – när banken lånar ut till någon som vill köpa ett hus tar den en del av huset i pant tills
att lånet är betalt.
Nyemission – säljer man aktier i företaget för att få loss pengar så att man kan investera i företaget,
tex. modernisera.
Genom att placera pengar i banken, i fonder eller i aktier, gör pengarna nytta. De hjälper till att skapa
arbete, genom att andra kan låna dem under tiden du inte själv behöver dem.
Olika banker
Riksbanken
Världens äldsta, grundades 1668
Den enda som får ge ut mynt och sedlar
Statens bank
Bankernas bank
Dess främsta uppgift är att kontrollera inflationen så att pengarna behåller sitt värde
Reglerar detta med Styrräntan
Vanliga banker
Tex. Handelsbanken
Sparbanken Gripen
Banker som ägs av
försäkringsbolag och
affärskedjor.
Bankärenden görs hemma
via Internet.
Försäkringar
Försäkringsbolagens uppgift
är i första hand att ge ett
ekonomiskt skydd om
något oförutsett händer.
När du försäkrar ditt hem,
bil eller ditt liv betalar du
en avgift = premie, för
att få ut pengar om det
skulle hända en olycka.
Pensioner
•
Är en sorts försäkring
•
Man betalar en avgift varje månad så länge som man
arbetar.
•
Från det att du fyller 16 tjänar du in din framtida pension
när du arbetar, gör militärtjänst, vårdar egna barn, får
sjukpenning eller ersättning från arbetslöshetskassa.
•
Summan av alla dina pensionsavgifter, liksom hur de
placeras och förräntas, avgör hur stor din pension blir.
•
Alla har rätt till en minimipension
•
Banker och försäkringsbolag erbjuder
pensionsförsäkringar.
•
Sparar man en del av sin inkomst i dag eftersom man
bara får omkring 65 % av lönen i den vanliga pensionen.
Statens ekonomi
Hushåll
Skatter och avgifter
Sparande
Stat och kommun
Bidrag, tex. barnbidrag
Lån och bidrag
Bank
Lån
Företag
Skatter och avgifter
Sparande
Statens inkomster och utgifter
Inkomstkällor:
 Skatter och avgifter
Utgifter:
 Sociala utgifter, tex. pensioner,
sjukersättningar, barnbidrag och
bostadsbidrag
 Räntor på statens lån, statsskulden.
Om inkomster och utgifter är lika stora
säger man att budgeten är balanserad.
Om utgifterna är större än inkomsterna
har staten ett budgetunderskott.
Skatter
Du betalar skatt till stat och
kommun och får:
• Skola, sjukvård och pension
• Hjälpa andra som behöver tex.
sjukpenning
• Stödja kommunerna, underhålla
vägnätet, betala försvaret,
domstolar och polisen.
Direkta skatter = den skatt vi betalar på
inkomsten och den skatt som företagen
betalar. När vi säljer ett hus, aktier eller
andra värdepapper betalar vi också
direkt skatt.
Indirekta skatter = betalar vi på alla varor
och tjänster vi köper, dels är det
mervärdeskatten (moms), som alla
företag, tex. affärer tar ut varje gång
man handlar, och som företaget sen
betalar till staten.
Punktskatter räknas också hit, tex. skatt
på sprit, tobak och bensin.
Arbetsgivaravgifter
• En av statens viktigaste
•
•
inkomstkällor.
Arbetsgivaren betalar ca 40
% av varje anställds lön.
Täcker bland annat
anställdas sjukförsäkring
och pension.
Skatt till kommun och landsting
• Betalar mellan 27-34 kronor
per 100-lapp i skatt, storleken
beror på var du bor och hur rik
kommunen är.
• Till staten betalar man ca 30%
av sin lön i skatt, tjänar man
mer betalar man mer i skatt.
Ekonomin svänger
• Högkonjunktur:
- Fullt ös på ekonomin, många vill köpa
-
-
och sälja.
Lätt att få arbete, lönerna stiger.
Efterfrågan på varor och tjänster ökar
Fler människor får fler pengar.
• Lågkonjunktur:
- Ekonomin går på halvfart.
- Arbetslösheten ökar, företag läggs ner.
- Människor får mindre pengar att röra
-
sig med.
Efterfrågan på varor och tjänster
minskar.
Högkonjunktur och lågkonjunktur avlöser
varandra med olika mellanrum.
Inflation
• Priserna ökar på grund av:
När det är goda tider har fler gott om pengar och
kan köpa mer, tillverkarna höjer då priserna.
Råvaror blir dyrare, lönerna blir högre.
När priserna stiger får man mindre för pengarna.
Värdet på pengarna – penningvärdet – och hur
mycket pengarna räcker till – köpkraftenförsämras = Inflation.
Ekonomisk politik
Staten kan på olika sätt styra och påverka landets
ekonomi:
 Varierar beroende på vilket parti som har



regeringsmakten.
Viktigaste för staten är full sysselsättning för
att få ekonomisk tillväxt.
Ett styrmedel är skatten, genom att höja
momsen kan regeringen bromsa konsumtionen.
Genom att sänka skatten för vissa grupper och
höja bidragen, kan regeringen fördela pengar
så att det blir mer rättvist.
Hur löner och priser bestäms lägger sig regeringen
inte i, lönernas storlek bestäms av parterna på
arbetsmarknaden, arbetsgivare och
fackförbund.
Handel över gränserna
Stat och kommun
Utlandet
Tull
Lån och bidrag
Tull
Import
Företag
Export
Skatter och avgifter
Handelsbalans
• Positiv bytesbalans:
- Länder som säljer för mer
än de köper. Ex. Norge.
• Negativ bytesbalans:
- Länder som köper för mer
än de säljer. Ex. U-länder,
de måste låna pengar för
att betala sina inköp.
Handelshinder
Varje land skyddar sin industri från
utländsk konkurrens;
- Lägger tull på importerade varor, så
att de blir dyrare än samma typ av
vara som produceras i landet.
- Man kan också begränsa importen
från ett visst land.
Frihandelsområde;
- Tex. inom EU har man slopat tullarna
sinsemellan.