Utbildningens uppläggning och innehåll 2010-05-17 Utbildningsplan, ämneslärarexamen gymnasieämnen – Beteendevetenskapliga ämnen och Medie- och kommunikationsämnen Utbildningen omfattar tre olika men sinsemellan relaterade områden, vilka kan bestå av kurser på såväl grundnivå som avancerad nivå: utbildningsvetenskaplig kärna (UK) om 60 hp, ämnesstudier (ÄS) om mellan 180 och 240 hp beroende på inriktning och ämne, samt verksamhetsförlagd utbildning (VFU) om 30 hp varav 15 hp genomförs i anslutning till ÄS och 15 hp i anslutning till UK. I utbildningen ska alltid ingå ett eller flera examensarbeten om minst 30 hp tillsammans inom ramen för ÄS, varav ett examensarbete om minst 15 hp skrivs inom huvudämnet för examen under någon av utbildningens tre sista terminer. Ämneslärarexamen i dessa ämnen är inriktad mot arbete i gymnasieskolan. För respektive inriktning finns ett begränsat antal fasta ämneskombinationer vilka beslutats av UFL (?) i enlighet med examensordningen (?) och med hänsyn till de studerandes anställningsbarhet efter avslutade studier. För inriktning mot gymnasieskolan omfattar utbildningen 300 eller 330 hp, varav 60 hp UK, 15 hp VFU i anslutning till UK, 15 hp ämnesrelaterad VFU, 7,5 hp inom varje ämne/inriktning och 210 eller 240 hp ÄS. Som huvudprincip fördelas ÄS på två ämnen med 120 hp i huvudämnet och 90 hp i biämnet, men samhällskunskap och svenska omfattar alltid 120 hp vardera varför ÄS totalt uppgår till 240 hp när dessa ämnen kombineras. Samhällskunskap eller svenska utgör alltid huvudämne i övriga ämneskombinationer där något av dessa ämnen ingår. Ämneslärarprogrammet är en akademisk professionsutbildning där den studerande utvecklar kunskaper om villkor för lärande och undervisning, undervisningens ämnesinnehåll och skicklighet i läraryrkets utövande. Genom ett antal fasta studiegångar med inriktning på olika skolformer och ämnen skapas en tydlig struktur i utbildningen som ger goda möjligheter för akademisk och professionsmässig progression samt integration mellan olika moment såsom utbildningsvetenskaplig kärna, ämnesteori, ämnesdidaktik och verksamhetsförlagd utbildning. Lärarutbildningen syftar till att lägga grunden för både en professionsidentitet som lärare och en ämnesidentitet knuten till det eller de ämnen den studerande kommer att undervisa i. Inom ämneslärarprogrammet har denna ämnesidentitet särskild betydelse då utbildningen ska ge specialiserade och fördjupade kunskaper inom ett begränsat antal ämnen med vetenskaplig förankring och tydlig forskningsanknytning. Härvidlag blir de starka och kompletta akademiska miljöer som är väl etablerade vid Göteborgs universitet en viktig resurs för lärarutbildningen, vilken betraktas som hela universitetets angelägenhet. Liksom all lärarutbildning ska ämneslärarprogrammet i sin helhet genomsyras av fyra återkommande perspektiv: vetenskapligt och kritiskt förhållningssätt, historiskt perspektiv, internationellt perspektiv och informations- och kommunikationsteknik (IKT) som utbildningsresurs. Det vetenskapliga och kritiska förhållningssättet är centralt inom all akademisk utbildning och har för blivande ämneslärare särskild betydelse både för att de ska känna till och kunna värdera olika pedagogiska metoder och teorier (professionsaspekten), och för att de ska kunna följa och förhålla sig till den vetenskapliga kunskapsutvecklingen inom sina respektive ämnen (ämnesaspekten). Genom historiska och internationella perspektiv breddas de studerandes kunskaper i tid och rum. IKT är väsentligt både som kulturellt perspektiv och pedagogiskt redskap och ett viktigt inslag i utbildningen av blivande lärare. Sådana inslag ska därför ingå i alla delar av utbildningen men särskilt i ämnesdidaktiska och verksamhetsförlagda moment. 3.1 Den utbildningsvetenskapliga kärnan Den utbildningsvetenskapliga kärnan omfattar 60 hp och behandlar kunskapsområden som är viktiga för alla lärare oavsett inriktning och ämne. Delar av UK är professionsgemensamma och läses av samtliga lärarstudenter medan andra delar i högre grad är utformade för den aktuella professionsidentiteten. I anslutning till UK genomförs även 15 hp verksamhetsförlagd utbildning. 4. Inriktningar (och ämnen?) Inom ämneslärarprogrammet finns ett antal inriktningar i fasta kombinationer enligt examensordningen. NO-ämnen, SO-ämnen, språkämnen… Därutöver ges ämneslärarexamen för gymnasieämnena Pedagogik, Pedagogiskt arbete och Specialpedagogik (120 hp) i kombination med Sociologi och Socialt arbete (90 hp). Dessutom ges ämneslärarexamen för Samhällskunskap (120 hp) i kombination med gymnasieämnena Mediekommunikation, Medier, samhälle och kommunikation, Medieproduktion och Visuell kommunikation (90 hp). 5. Verksamhetsförlagd utbildning Ämneslärarprogrammet innefattar verksamhetsförlagd utbildning (VFU) om 30 hp varav 15 hp inom UK och 7,5 hp inom respektive ämne/inriktning. 6. Examensarbete I ämneslärarprogrammet ingår två examensarbeten om vardera 15 hp inom respektive ämne/inriktning varav ett skrivs inom huvudämnet för examen under någon av utbildningens tre sista terminer. 7. Kompletterande lärarutbildning (KPU) Utöver den sammanhållna ämneslärarutbildningen om 270–330 hp är det också möjligt att erhålla ämneslärarexamen genom att slutföra en kompletterande pedagogisk utbildning (KPU) om 90 hp, varav 60 hp UK och 30 hp VFU. Mål och innehåll i UK och VFU inom KPU är desamma som i den sammanhållna lärarutbildningen, med undantag av att det ska ges utrymme för ämnesdidaktik inom ramen för UK då sådan inte har ingått i ämnesstudierna. För tillträde till KPU krävs slutförda ämnesstudier i ett undervisningsämne om minst 120 hp för inriktning mot gymnasieskolan. När fler än ett undervisningsämne ska ingå i examen krävs för behörighet slutförda studier om minst 90 hp i respektive biämne för inriktning mot gymnasiet, utom samhällskunskap och svenska som alltid kräver minst 120 hp vardera. Tillträde till KPU kan också nås genom yrkeserfarenhet i kombination med relevant högskoleutbildning och med ämnesstudier inom inriktningarna Pedagogik, Pedagogiskt arbete och Specialpedagogik (120 hp), Sociologi och Socialt arbete (90 hp) samt Mediekommunikation, Medier, samhälle och kommunikation, Medieproduktion och Visuell kommunikation (90 hp). (texten skrivs klar med utgångspunkt i resultatet av Regeringens uppdrag till HSV U2010/2877/UH) Marie Wrethander, IPD och Annika Bergström, JMG för gruppen ”Ämneslärarexamen för gymnasieämnen”