Att möta personer som
utövat våld i nära relation
”Med hoppet som drivkraft”
Michael af Geijersstam Ottow
Jennie Malm Georgson
www.utvag.se
Definition av våld
”Att avsiktligt utöva sådant fysiskt och/
eller psykiskt våld gentemot en
annan människa, som med största
sannolikhet kommer att skada,
förorsaka lidande, skrämma eller
kränka denna person, eller får denna
person att göra något mot sin vilja
eller avstå från att göra något den vill
(P. Isdal).
www.utvag.se
Definition av våld
+
Att utsätta barn för att
uppleva våld är att
jämställa med att utsätta
barnet för fysiskt och/
eller psykiskt våld”.
www.utvag.se
Våld är
en vald handling
Kontrollerat
våld
Våld är en kontrollerad handling som fyller ett syfte.
Våld sker på utvald plats, tid, vis och styrka.
Eftersom våld är en vald handling
går det att välja en annan handling.
Vem utövar våld?
Våldsutövning har inget kön.. Men vi vet väldigt lite om andra utövare än
män i olikkönade normrelationer.
Typer av våld och personligheter
Överkontrollerad explosiv personlighet
•
Situationsvåld
Oftast endast våldsam mot partner och barn
när ingen annan ser. Passivt aggressiv
Den antisociala (psykopatiska) personligheten
•
•
Funktionsvåld
Traumavåld
• Våldsam
• Känslokall
• Kontrollbehov (ägodel)
• Manipulativ
• Överdriven självkänsla
Borderline-personligheten (den instabila)
• Bekräftelsebehov
•
Relationsvåld
• Kontrollbehov (rädsla, oro)
• Separationsångest
• Depressiv
• Negativ självbild
Våld har sitt ursprung i en kombination av anknytning, inlärningshistoria,
livsvillkor, maktförhållanden och situationsbetingade förhållanden.
Varför utövas våld?
Vi människor har en benägenhet att upprepa beteenden
om de en gång hjälpt oss. Våld är ett sätt att bemästra rädsla, panik, kontrollförlust, ångest och
maktlöshet. Ofta har dess upplevelser sin grund i barndomen.
Kortsiktiga effekter av våld för utövaren
•
•
•
•
•
•
•
•
•
Fysisk avspänning
Känslomässig urladdning
Makt och kontroll (upplevelse av yttre kontroll)
Tar bort vanmakt
Vänder på offerpositionen
Hämnd och upprättelse
Får sin vilja igenom
Stoppar konflikt
Stoppar inre känslor (inre kontroll)
Varför prata om typer av våld och
våldsutövandes personlighetsstrukturer?
Under stöd- behandlingstidens gång måste personen med
våldsamt beteende få möjlighet till att lära känna sig själv och
sina sårbarheter för att förhindra upprepning.
Detta tar tid, det är ingen ”quick fix”
Mannen försvarar sin självbild
Utövaren kämpar för att upprätthålla sin idé om att vara en bra person genom
att använda olika strategier.
Man kan också kalla det för psykologiska försvar. På ett medvetet eller
omedvetet plan.
Om de psykologiska försvaren inte fanns, skulle många inte klara av att leva
med de konsekvenser utövandet av våld skapar.
Mannen försvarar sin självbild
Förneka våldet genom att:
Hävda att våldet aldrig ägt rum
”Jag är ingen våldsam person”
”Jag minns inte”
”Vi har en bra relation”
Mannen försvarar sin självbild
Externalisera våldet och ansvaret för våld genom att:
Lägga över ansvaret för våldet utanför sig själv.
T.ex. jobbig partner, jobbiga barn, andra idioter, stress, alkohol m.m.
Mannen försvarar sin självbild
Förminska och bagatellisera våldet genom att hävda:
”Det var inte så farligt”
”Jag slog inte så hårt”
”Min partner får så lätt blåmärken”
”Min partner är så känslig och svag”
Mannen försvarar sin självbild
Marginalisera våldet:
”Under våra 7 år tillsammans har det bara hänt 3 gånger, för övrigt
har vi haft det bra”.
Mannen försvarar sin självbild
Normalisera våldet:
”Alla bråkar ju”
”Jag måste väl få säga ifrån”
”Det vet väl du hur det är”
”När jag var liten fick jag stryk när jag var stökig, det lärde ju mig vad som var rätt och
fel. Det har inte skadat mig”
Mannen försvarar sin självbild
Omdefiniera våldet:
”Vi bråkar - tjafsar”
”Vi har haft det lite det stökigt hemma”
”Jag har hett temperament”
”Vi har ofta konflikter”
”Vi behöver ofta reda ut saker”
”För mig är det viktigt att jag får prata klart”
(lägenhetsbråk, läktarvåld, skolmobbing, gatuvåld, familjetragedi)
Hur förhålla sig till våldsutövares psykologiska försvar?
•
•
•
•
•
Respektfullt bemötande.
Skapa trygghet.
Generalisering som metod: ”Du är en av många”.
Vi definierar personen som en bra person när hen söker stöd, lösningar och
ansvarstagande för sitt problem.
Vi berättar om de psykologiska försvaren dess syfte och respekterar dem.
Resultat över tid:
Bredare, djupare och ansvarstagande berättelser om det egna våldet.
Anknytningsmönster med risk till våld
• Det är meningsfullt att prata om anknytningens betydelse för vår
tillblivelse som personer.
• Många som vi möter bär med sig ett otryggt eller desorganiserat
anknytningsmönster som präglar deras förmåga till nära relationer.
• Att som barn få uppleva våld mellan omsorgspersoner eller våld riktad mot
sig själv ökar risk för ett desorganiserat anknytningstrauma!
• Att vara beroende av beskydd och omsorg från den person som också
skrämmer och skadar ökar markant risk för en desorganiserad anknytning
och typ 2-trauma.
Hur kommer personer som bär ansvar för våld till Utväg?
2015 fick 86 våldsutövande personer stöd av Utväg Skaraborg, 6 av dessa var kvinnor.
35 män deltog i grupp.
•
•
•
På personens egna initiativ eller via anhörig
Från andra verksamheter
Polisen
Generellt om målgruppen:
• 2/3 i åldersspann 25-45 år
• Majoriteten fullt upptagna i kärleks- och familjeprojekt samt föräldraskap
• Majoriteten i full sysselsättning
• Psykiska ohälsan likvärdig dem som skrivs in i sluten psykiatrisk vård
• Majoriteten har låg självkänsla och har funderat på suicid
• 2/3 självmedicinerar sin skam och ångest med alkohol och kemisk substans
Första besöket på Utväg
Sammanhangsmarkera – trygga, trygga och återigen trygga personen
Är väldigt tydliga med spelreglerna på Utväg Skaraborg dvs. frivillighet, sekretess samt
anmälningsskyldighet.
- Vad är det som gör att du sitter i stolen här mitt emot mig idag?
Första besöket på Utväg
•
Sammanhangsmarkera – trygga, trygga och återigen trygga personen
•
Vad är det som fört dig hit till Utväg idag?
•
Tillsammans definiera våld – vad bär du ansvar för?
•
Familjekarta – fokus på ev. barn
•
Livsprojekt – hitta motivationen
•
Förväntningar på Utväg?
•
Vad vill personen ha hjälp med?
•
Gemensam planering framåt
Planering framåt
Fortsatt individuellt stöd
Fokus på våld, ansvar, konsekvenser, kommunikation, sexualitet, sårbarhetsfaktorer,
utvägar innan våld.
Mansgrupp
Processinriktad struktur med fokus på våld, ansvar, konsekvenser, kommunikation,
känslohantering, sexualitet, sårbarhetsfaktorer, bearbetning av eget våldsutövande
– utsatthet, utvägar innan våld.
Pappagrupp
Psykoedukativ struktur med fokus på barns behov, barns utveckling, konsekvenser av
våld för barn, reparera/skapa respektfullt samarbete med den andre föräldern
utifrån barnens behov samt de teman som beskrivs i mansgrupp.
Ram – gruppverksamhet för
våldsutövande män
•
•
•
•
•
•
•
•
Frivillighet
Öppen grupp
Max 7 män
2 gruppledare
Minst 20 sessioner – ingen övre gräns
1 gång i veckan, 1,5 tim
Inplanerade avstämningssamtal samt vid behov under gruppresan
Uppföljning 6 mån efter avslutad grupp med samordnare och gruppledare
• Stående erbjudande av stöd från Utväg om behov återigen uppstår.
Ram – gruppverksamhet för
våldsutövande pappor
•
•
•
•
•
•
•
•
Frivillighet
Öppen grupp
Max 7 män
2 gruppledare
Minst 26 sessioner – ingen övre gräns
1 gång i veckan, 1,5 tim
Avstämningssamtal vid behov under gruppresan
Uppföljning 6 mån efter avslutad grupp med samordnare och gruppledare
• Stående erbjudande av stöd från Utväg om behov återigen uppstår.
Syfte med mans- och pappagrupp
•
•
•
•
•
•
Sluta utöva våld/respektlöshet
Ta ansvar för det våld som utövats
Våldets konsekvenser för partner & barn
Bearbeta det våld mannen bär ansvar för
Veta sina sårbarhetsfaktorer & hantera dem
Förvärva god föräldrakompetens
Att bli en kompetent vuxen/förälder som tar ansvar för sina tankar och känslor
så de inte leder till respektlöshet eller våld i samspel med andra människor
3 gruppmedlemmars egna ord..
Varför har du gått i mansgrupp på Utväg Skaraborg?
”För min del var det att jag måste ändra beteende, det fanns inget att välja på. Det var familjen som hängde på
spel”.
”Mm..mina aggressionsproblem som jag var tvungen att komma tillrätta med..annars hade jag väl inte haft
någon familj kvar heller..tror jag inte”.
”Jag hade problem själv men kanske inte riktigt förstått hur det drabbar andra.. att jag ägnar mig åt framför
allt psykiskt och materiellt våld.. Sen när jag var igång här så förstod jag ju det att jag har utövat mera våld än
jag kanske har förstått själv. Jag ville få ordning på hur jag mår genom att försöka förstå hur jag har varit mot
andra.. Äh, jag har svårt att uttrycka mig”.
3 gruppmedlemmars egna ord..
Vad är din upplevelse av mansgrupp?
”De första gångerna var, det var ju katastrof.. Jag var så jäkla nervös första gången jag skulle gå in i det här. Det
var en bland de värsta saker jag gjort i mitt liv, helt ärligt. Men sen när den gången var gjord, så var det en av
de bästa sakerna med facit i hand som jag gjort.. Men som jag sa innan så tog det ändå ett ex antal gånger
innan polletten ramla ner och du kunde börja..beararbeta det där… och förstå varför..och bryta det mönstret”.
”Okej, det jag upplevt, först var det fördjävligt, sitta där och berätta vad man gjort, erkänna, lägga upp korten
på bordet och så verkligen erkänna att… det här är jag. Det var en stark skamkänsla som kom och kröp över en,
ovanligt att sitta bland killar och prata, vilket jag aldrig gjort förut.. Alla bitar som man fått av alla när man
varit där är ovärderliga”.
”Att sätta ord på det och förstå..detta har jag gjort och få möta den skammen, jättenyttigt. För annars blir det
lätt tror jag att jag håller, ja..gömmer det inom mig. Sen det allra viktigaste av allt kanske..ert budskap här på
Utväg att..att jag är en bra person som har gjort många…saker.. Ni skiljer på vem man är och vad man gör..
Sen givetvis att lyssna på andra, reflektera, känna igen sig själv, speglas i alla andra..fan, vad korkad han är
minns jag att jag tänkte..sen, ja, just det, så gjorde ju jag också! Eller, vilken jävla negativ bild av sig själv han
har..och det har ju jag också”.
3 gruppmedlemmars egna ord..
Har din medverkan i mansgruppen gjort skillnad för någon annan?
”Absolut har det gjort det, ja min fru har en nykter gubbe hemma, inget mera stök och väsen och göra bort sig
och dumheter. Barnen har en ny pappa..nu slipper dom..det är jätteskillnad. Sen så har de ju fått en pappa som
tänker..på andra saker än förut. Den, den skillnaden är väl att jag har en familj idag, det hade jag ju inte riktigt
förut…den hotade jag bort”.
” Ingen behöver tassa på tå hemma som det var förut.. För det går inte över styr.. Ja, när det var som värst när
jag började här så kunde jag ha dom här utbrotten och dom hängde i en vecka.. Kunde gå hemma och vara
vanvettigt arg på allt!..ja, jag kan bara tycka att…Faan, hur kunde jag bete mig så?...Men ..det var så det var
förut”. Nu har jag en fru som vågar prata med mig och jag har barn som vågar komma till mig med sina
problem, vilket dom inte våga göra förut för dom visste inte hur jag skulle reagera..om jag skulle bli förbannad
eller inte. Idag pratar vi med varandra.. Och jag vågar prata också.. Det gjorde jag inte förut”.
”Det är ju en person på jobbet som har utövat våld på alla möjliga sätt och jag…jag har rekommenderat honom
Utväg. Så det är klart att det har påverkat mig och därmed andra.. Men det där är ju faktiskt en jätteintressant
sak..när någon har fruktansvärda skuldkänslor.. och tror att han ska bli helt utfryst…om man bemöter den med
respekt…Underbart!...Jag tror faktiskt att jag har gjort mycket för den personen..spännande!
Berättelsen om våldet förändras…
Mer konkret
Mer detaljerad
Bredare
Har med den våldsutsattas responser
Mer ansvarstagande
Hur kan jag få bättre kontroll?
Tänk först, handla sen!
Mentaliserings check-up
Hur tror du din partner kände?
Hur tror du ditt barn upplevde
det du berättar om nu?
Vad skulle din morbror gjort
I en liknade situation?
m.m. =
Empatiutvecklande reflektioner
Vad är nyckeln?
De män som upphör med våld och inte för det vidare har gjort fem saker som
skiljer dem från dem som fortsätter utöva våld.
1. Definierat våld som våld och ser dess konsekvenser
2. Placerat ansvaret för våldet hos dem själva
3. Börjat problematisera och reflektera över sitt våld
4. Bearbetat våldet
5. Hittat sätt att identifiera, tolka samt uttrycka sina tankar och känslor så de
inte leder till respektlöshet/våld
Tack för er tid!
Vi inom Utväg Skaraborg
tackar för er uppmärksamhet
www.utvag.se
