Rekrytera, handleda och behålla familjehem.

Rekrytera, handleda och
behålla familjehem.
Inte så svårt som man kan tro.
Frihet är det bästa ting, som sökas kan
all världen kring.
 För att riktigt kunna förstå hur man lyckas måste en ta filosofin till hjälp.
 Sokrates – Var trogen mot dig själv.
 Jesus – Vad gagnar det en människa om hon vinner hela världen men
förlorar sig själv.
 Sokrates – Det kan inte finnas några fixa och färdiga svar, därför att svar,
som allt annat, själva kan ifrågasättas.
 Sokrates gav en metod en central plats i vår tillvaro – nämligen metoden
att söka sanningen genom fortlöpande frågor och svar. En metod som blivit
känd under namnet dialektik.
 För att vara maximalt effektiv kräver dialektiken ett förtroendefullt och
personligt förhållande mellan två människor i samspråk.
Platon – allt i denna värld är alltid på
väg att bli något annat.
 Allting blir – ingenting är.
 Systemteorin har lite av samma utgångspunkt när den förklarar mänskligt
varande. Vi påverkar och påverkas till förändring, utveckling och ny
kunskap.
 Aristoteles – Alla människor har ett naturligt begär efter kunskap.
 Vilhelm av Ockham – Man bör inte införa onödiga begrepp.
 Hur omsätter vi då filosofin till att bli till nytta i familjehemsvård.
 Jo. Så här tänker jag: Huvudsaken är inte argumenten utan visionen.
 Alltså, tro på din vision, tro på dej själv, lär känna dej själv.
Vi börjar från början.
 Någon ringer och frågar om vi behöver familjehem. Vad gör vi då?
 Jo, vi svarar att vi behöver familjehem, KAN VI KOMMA I MORGON OCH
HÄLSA PÅ? Det är jag och en kollega som kommer. Passar det att vi
kommer kl. 18.00.
 Vi måste visa att de familjer som vill bli familjehem är eftertraktade och
därför väntar vi inte med att åka och besöka dem. Det ska ske fortast
möjligt.
 Vid besöket förklarar vi att vi vill tänka på om vi vill samarbeta med dem.
 Och att de ska tänka över om de vill samarbeta med oss.
 Vi ringer efter betänketiden som är två veckor. Ja eller nej.
Ja, vi vill samarbeta med er, men vi vill
att ni visar upp registerutdrag först.
 När de visat upp godtagbara registerutdrag bjuder vi in dem till våra
familjehemsutbildningar.
 Några hoppar av efter några utbildningstillfällen, andra vill fortsätta
samarbetet med oss. Familjehemmen får vidareutbildning. (ASPHEM)
 Då kan vi börja utreda.
 De får fylla i en första del av utredningsmaterialet.
 Vi gör en Kälvestensutredning.
 Av Kälvestensutredningen gör vi en presentation i BBiC – format.
 Familjehemmet får en kopia på allt vi skriver om dem – varför?
 Jo, det är början på en förtroendefull relation.
Benedict Spinoza – Statens sanna mål
är frihet.
 Frihet i en förtroendefull relation ger ofta ett bra samarbete.
 Familjehemmen har möjlighet att använda utredningen i placeringar som
inte går via oss.
 Denna frihet kan vara bra att ha, men det är inte ofta som den används.
John Locke – Alla människor har en
potential för utveckling.
 I utbildning och handledning utvecklas vi tillsammans.
 Vi börjar med utbildningen. Den ska vara både grundläggande, ungefär
som Socialstyrelsens ”Ett hem att växa i” och dessutom påbyggande.
 Utbildningen ska också ge möjlighet till självkännedom.
 Grundutbildningen är uppdelad på 10 utbildningstillfällen över 2 terminer.
 Påbyggnadsutbildningen är lika lång som grundutbildningen.
 Asphemsutbildningen ger en specialiserad kompetens att ta emot
barn/unga och vuxna inom AST-området.
 Mycket utbildningslitteratur ingår.
Paulo Freire: Pedagogik för förtryckta.
 Freire analyserade kritiskt det som han menar är traditionell undervisning
och menar att undervisa inte är att programmera utan att problematisera.
Inte att ge svar på frågor utan att kasta fram frågor, inte att överföra
uppfostraren till eleven utan att provocera till självbestämning.
 För detta förhållningssätt fordras en tillitsfull och förtroendefull relation.
 Ibland behöver vi dock ge svar och få svar.
 Speciellt i svåra situationer.
 Vid kriser och när det är kaos i vårt inre.
 Ovanstående förhållningssätt är utvecklande och fortplantas i familjesystemet genom parallellprocesser.
Albert Einstein: Endast djärva spekulationer kan föra oss vidare, inte fakta.
 Utbildningen kopplas ihop med handledningen så att stringens uppnås.
 Termen ”lagom ovanlig” som existerar i handledning i psykosocialt arbete
återfinns i utbildningen.
 Utbildningen ska vara spännande, utvecklande och lagom ovanliga frågor
kan diskuteras.
 För mycket ovanliga frågor skrämmer, lagom ovanliga frågor utvecklar.
 Utbildningen tillsammans med handledningen skall leda till en syntes som
innebär att en försöker få djupare kunskap genom att sätta samman
delarna.
 Utbildningen tillsammans med handledningen skall öka självkännedomen.
 För mycket fakta är av ondo.
Nu ska vi prata om handledning till
familjehem och andra grupper.
 Alla människor är unika och har unika upplevelser. Därför använder jag ett
eklektiskt förhållningssätt i all handledning. Med detta menar jag att utifrån
individens problemställning och situation väljer jag teori och metod.
 All handledning i psykosocialt arbete har sin grund i mellanmänskliga
relationer. Dessa mellanmänskliga relationer är alltid överordnade olika
teorier och metoder.
 Teorier är bara olika försök att beskriva verkligheten. Metoder är olika sätt
att förändra verkligheten eller tillstånd.
 Teorier eller metoder ska inte söka sina klienter.
 Klienterna ska söka sina teorier eller metoder.
Nu till det praktiska.
 Handledning sker i hemmet eller på kontoret.
 Alltid lika lång tid tas i anspråk för ett handledningssamtal.
 Varje enskilt familjehem har sin tidsrymd som är olika för alla.
 Försöker att alltid hålla tiden.
 Fika i hemmet eller fika på kontoret.
 Sitter alltid på samma plats. Skapar lugn och trygghet.
 Om man som handledare vill nå förändring kan man ändra på sittningen,
men jag väljer i stället för att ändra sittning att ställa lagom ovanliga frågor.
 Vad ställer jag lagom ovanliga frågor om?
Helheten är alltid större än summan av
alla delarna tillsammans.
 Jo, jag ställer frågor om:
 Hur beter sig den placerade. Vilka behov har hen.
 Familjehemsföräldrarnas interventioner.
 Frågor om relationen mellan den placerade och familjen.
 Hur påverkar den placerade familjehemsföräldrarna, (inkl. parrelationen)
de biologiska barnen, andra i närverket.
 Frågor om relationen mellan mig och de handledda. Frågor om hur de
tycker om vårt sätt att samtala med varandra.
 Frågor om en större kontext. Uppdragsgivare, skolan, myndigheter och
andra som familjen har någon form av relation till.
Liv Gjems – Sociala system måste
förstås utifrån ett helhetsperspektiv.
 De 6 fokusområden i förra bilden skall penetreras under en termin.
 Dessutom behöver jag som handledare rikta uppmärksamheten på min
egen process i förhållande till de handledda. Hur reagerar jag på det som
familjehemsföräldern förmedlar. Har jag som handledare några
känslomässiga motstånd till de handledda eller den placerade. Detta gör
jag i egen superhandledning.
 Utifrån ett helhetsperspektiv får familjehemsföräldrarna en möjlighet till
både närhet och distans vilket möjliggör en trygg och långsiktig tillvaro som
familjehem.
 När man som familjehem tar emot ett barn eller ungdom så är det viktigt
att få stöd och handledning så att man orkar hela vägen fram.
Google kan inte göra oss kreativa.
 Kreativitet handlar om att minnen kombineras och kopplas till varandra.
 Plötsligt ser en ett större sammanhang.
 Om en som jag har en övertygelse om att varje människa vill utvecklas, lära
känna sig själva och anta nya utmaningar för att uppnå självkännedom
och utveckling så är min uppgift som handledare att underhålla den
processen.
 Det gör jag bl.a. genom att ställa lagom ovanliga frågor.
 Genom att hela tiden få nya kunskaper och mer självkännedom.
 Genom att inte bli för vanlig. Då ska jag bytas ut mot annan handledare
och utbildare.
Det här var väl inte så svårt!!!
SLUT