Namn_________________________________________ Grupp__________ Sammanfattning. Vatten samt värme och kyla Allt levande behöver vatten. Du behöver få i dig cirka två och en halv liter vatten varje dag. Vatten kan finnas i tre olika former: fast form, flytande form och i gasform. PP När det kokar bildas vattenånga så snabbt att vattnet bubblar. När vatten blir ånga utan att kokas säger vi att det avdunstar. Det inträffar till exempel när vi hänger tvätt på tork. Vatten som inte är salt kallar vi sötvatten. PP När vatten avdunstar från havsytan stannar saltet kvar i havet. När vattnet sedan faller ner som regn är det därför sötvatten. Salt hindrar vatten att frysa. På vintern fryser sjöar och annat sötvatten till is när temperaturen blir noll grader. Havsvattnet behöver kallare temperatur för att frysa. Det beror på saltet. Om du fyller ett glas ända upp till kanten med vatten och tittar på glaset från sidan, så ser du att vattenytan buktar sig. Det ser ut som att vattnet har en tunn genomskinlig hinna. Den hinnan kallas för ytspänning. Det är den som gör att skräddaren kan gå på vattnet. PP Vattnets kretslopp PP 1. Solen strålar värmer jordens yta. Hav och sjöar värms upp och då bildas vattenånga. Ångan stiger uppåt. 2. Högre upp är luften kallare. Då kyls vattenångan av och blir till små vattendroppar (mikrodroppar) – den kondenserar. Det bildas moln. 3. Mikrodropparna slår ihop sig med varandra och bildar större droppar. När dropparna i molnen blir för stora och tunga, faller de ner som regn eller snö. 4. En del av regnet som faller på marken tas upp av växter, och en del rinner ut i bäckar, åar och älvar och hamnar så småningom i havet. En annan del av regnet sipprar ner i jorden mot grundvattnet, som också rör sig mycket långsamt mot havet. Både luft och vatten flyttar sig långa sträckor över jorden. De ämnen som finns i luften och vattnet följer med. På så sätt kan föroreningar spridas från en plats på jorden till andra ställen. Luftföroreningar släpper ifrån sig ämnen som smutsar ner regnet, som i sin tur smutsar ner marken eller sjöarna när det faller ner. Då blir både marken och sjöarna förstörda, och växter, djur och människor tar skada. Avloppsvatten renas i reningsverk. Där sker reningen vanligen i tre steg: PP 1. Mekanisk rening. Allt fast material tas bort, som till exempel tops, toalettpapper och plastpåsar. 2. Biologisk rening. Man tillsätter mikroorganismer som äter näringsämnena som finns i vattnet. 3. Kemisk rening. För att få bort till exempel tvättmedelsrester tillsätts kemikalier. Då bildas fasta ämnen som sjunker till botten och kan filtreras bort. När vi vill veta hur varmt det är använder vi en termometer. Den är graderad i grader Celsius, som förkortas °C. PP Rent vatten fryser till is vid noll grader. PP Om vi värmer vatten till hundra grader kokar det och blir vattenånga. PP Värme flyttar sig från det som är varmt till det som är kallare. Ju större skillnaden är, desto mer värme flyttar sig. När det inte längre är någon skillnad i temperatur slutar också värmen att flytta sig. 3 3 3 3 När luften värms stiger den uppåt. Det beror på att varm luft väger mindre än kall luft. En varmluftsballong flyger, eftersom den blir lättare när luften i den värms upp. PP Kall luft sjunker nedåt. Det märker du när du öppnar dörren till frysen. Då känner du den kalla luften kring benen. Det fungerar på ungefär samma sätt med vatten. Varmt vatten är lättare än kallt. Det varma ytvattnet som värmts upp av solen och den varma sommarluften, sjunker alltså inte ner och blandas med det kallare vattnet. När det blåser mycket blandas vattnet däremot. När du ställer en kastrull på en varm spisplatta blir hela kastrullen varm. Kastrullen är gjord av metall som leder värme bra. Vi säger att värme flyttas genom ledning. PP Luften leder värme dåligt. PP Vatten leder värme bättre än luft men sämre än metall. PP I luft eller vatten som värms upp blir det lätt rörelser. Det beror på att det som värms upp tar mera plats och därför börjar röra sig åt något håll. Då tar det också med sig värmen dit. Strömning orsakar många viktiga förflyttningar av värme, inte minst uppe i luften och i havet. Det som är varmt ger ifrån sig strålning. Ju varmare ju mera strålning. PP Det finns olika slags partiklar. Några av de minsta partiklarna kallas atomer. Ofta sitter atomer ihop i grupper som kallas molekyler. Molekyler är också partiklar. PP Alla ämnen kan finnas i fast form, flytande form och gasform. Ämnen i flytande form kallas också för vätskor. PP Ju varmare det är, desto mer rör sig partiklarna. Minst rör sig partiklarna i fast form. Partiklarna i flytande form rör sig mer än de i fast form. Mest rör sig partiklarna i gasform. Smälta – från fast form till flytande. PP Avdunsta, förånga – från flytande form till gasform. PP Kondensera – från gasform till flytande form. PP Stelna – från flytande form till fast form. PP Stelna – från flytande form till fast form. PP