Utrikesdepartementet
Denna rapport är en sammanställning grundad
på Utrikesdepartementets bedömningar.
Rapporten kan inte ge en fullständig bild av
läget för de mänskliga rättigheterna i landet.
Information bör också sökas från andra källor.
Mänskliga rättigheter i Jamaica 2012
ALLMÄNT
1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna och
trendanalys
Jamaicas konstitution föreskriver skydd för grundläggande mänskliga
rättigheter, men allvarliga problem föreligger på ett antal områden. Det
förekommer utomrättsliga avrättningar av misstänkta brottslingar utförda av
landets polis- och säkerhetsstyrkor, liksom övergrepp och misshandel av
häktade och fängslade av polis och fångvaktare. Situationen i landets häkten
och fängelser är undermålig och förhållandena i häkten beskrevs som ”helt
avskyvärd” av FN:s särskilde rapportör för tortyr vid dennes besök i Jamaica
2010.
Den globala ekonomiska recessionen har haft en mycket negativ inverkan på
Jamaica med svag eller rentav negativ ekonomisk tillväxt. Turismen som är
landets viktigaste näring har minskat kraftigt. Landets skuldbörda ligger på ca
130 procent av BNP och stora återbetalningskrav tynger ekonomin ytterligare.
Den svaga ekonomin påverkar arbetslösheten som ligger runt 12 procent.
Kombinerat med en hög och ökande kriminalitet har detta lett till social och
ekonomisk oro. Jamaica har trots detta nått framgångar med att minska
fattigdom, undernäring och hunger och har i princip uppnått fullt deltagande
vad gäller primär skolgång. Regeringen har också förbättrat befolkningens
tillgång till dricksvatten och sanitet och förbättrad hälsa, inklusive reproduktiv
hälsa.
2
Fyra parlamentsval i rad har genomförts under ordnade former. Internationella
observatörer beskriver det senaste valet som fritt och transparent. Politisk
pluralism och frihet på massmedieområdet råder och inga uppgifter om
politiskt motiverade försvinnanden eller politiska fångar finns. Organisationer
för mänskliga rättigheter tillåts verka fritt.
Straffrihet är vanligt förekommande bland poliser. Dödsstraff finns på
straffskalan, men har inte verkställts sedan 1988. Rättssystemet är ineffektivt
och överbelastat och det förekommer korruption inom den offentliga
verksamheten.
Våld mot och diskriminering av kvinnor utgör ett särskilt allvarligt problem.
Detta gäller även gentemot individer som är, eller misstänks vara,
homosexuella liksom mot personer som har hiv/aids. Människohandel och
barnarbete utgör allvarliga problem.
2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om
mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer
Jamaica har anslutit sig till följande konventioner gällande de mänskliga
rättigheterna:
­
­
­
­
­
­
­
Konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter, International
Covenant on Civil and Political Rights (ICCPR), 1975, samt det fakultativa
protokollet om enskild klagorätt, 1975 som Jamaica dock försökte
frånträda 1997.
Konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter,
International Covenant on Economic, Social and Cultural Rights (ICESCR),
1975.
Konventionen om avskaffandet av alla former av rasdiskriminering,
International Convention on the Elimination of all Forms of Racial Discrimination
(CERD), 1971.
Konventionen om avskaffandet av alla former av diskriminering mot
kvinnor, Convention on the Elimination of All Forms of Discrimination against
Women (CEDAW), 1984.
Konventionen om barnets rättigheter, Convention on the Rights of the Child
(CRC) samt de tillhörande protokollen om barn i väpnade konflikter,
2002, respektive handel med barn och barnpornografi, 2011.
Konventionen om flyktingars status, Convention related to the Status of
Refugees, 1964, samt det tillhörande protokollet från 1967, 1980.
Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning,
Convention on the Rights of Persons with Disabilities (CRPD), 2007.
3
­
Den interamerikanska konventionen om mänskliga rättigheter, 1978,
samt konventionen om förebyggande, bestraffning och avskaffandet av
våld mot kvinnor, 1995.
Följande konventioner har inte ratificerats av Jamaica:
- Konventionen mot tortyr, Convention Against Torture and Other Cruel,
Inhuman or Degrading Treatment or Punishment (CAT), samt det fakultativa
protokollet om förebyggande av tortyr.
- Konventionen mot påtvingade försvinnanden, Convention for the
Protection of All Persons from Enforced Disappearances (CED)
- Romstadgan för internationella brottmålsdomstolen, International
Criminal Court (ICC)
Det kan noteras att Jamaica var det första landet som ratificerade
Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning.
Rapportering till de FN-kommittéer som övervakar de konventioner Jamaica
har ratificerat har i många fall inte skett alternativt inte skett på många år.
MEDBORGERLIGA OCH POLITISKA RÄTTIGHETER
3. Respekt för rätten till liv, kroppslig integritet och förbud mot tortyr
Kriminaliteten och våldet i landet är mycket omfattande. Trots en viss
minskning av antalet mord per invånare fortsätter Jamaica tillhöra de länder
med flest mord i världen. År 2011 uppgick antalet mord per 100 000 invånare
till 40,9 stycken, vilket ändå innebär en minskning jämfört med tidigare år.
Utvecklingen förvärras av länken mellan knarksmuggling, ökad förekomst av
olagliga vapen och kriminella gäng. De kriminella nätverken i Jamaica
understöds av kriminella organisationer både inom och utom regionen. En stor
majoritet av alla mord genomförs med små handeldvapen och närmare hälften
av morden tros ha direkt koppling till de kriminella gängen.
Bristen på respekt för kroppslig integritet utgör, tillsammans med polisens
utomrättsliga avrättningar, allt allvarligare problem. Dråp- eller
mordmisstänkta poliser går ofta fria. Officiell statistik uppger att polisen under
2011 varit involverad i 236 dödsskjutningar. Rapporter pekar dock på att
siffran är mycket högre då ett stort antal dödskjutningar där polisen är
inblandad aldrig anmäls.
Politiskt motiverade mord och försvinnanden har inte rapporterats.
Tortyr förbjuds av Jamaicas konstitution, men övervåld och misshandel av
intagna i landets häkten och fängelser förekommer i stor utsträckning.
Förhållandena i fängelserna är överlag undermåliga, med dåliga sanitära
4
förhållanden och bristande tillgång till hälsovård. På grund av överbeläggning
hålls barn och ungdomar i samma fängelser som vuxna. Många gånger får
misstänkta men inte dömda personer dela cell med redan dömda brottslingar.
Regeringen har tillåtit lokala och internationella människorättsorganisationer,
frivilliga och religiösa organisationer samt media att besöka fängelserna och
studera förhållandena. Vissa åtgärder, såsom upprustning av celler och sanitära
lokaler, har vidtagits av regering för att förbättra förhållandena. Myndigheterna
har också försökt motverka att minderåriga hålls i vanliga polishäkten.
4. Dödsstraff
Dödsstraff finns på straffskalan och trots starka påtryckningar från en alltmer
våldsdrabbad befolkning kvarstår det moratorium för verkställighet av
dödsstraff som gällt sedan 1988, då den senaste avrättningen genomfördes.
Antalet dödsdömda fångar uppges uppgå till sju stycken.
5. Rätten till frihet och personlig säkerhet
Godtyckliga gripanden och frihetsberövanden förekommer. Ny lagstiftning
från 2011 föreskriver att häktade personer kan hållas mellan 48 och 72 timmar
innan de lagförs, men rapporter om att personer hållits häktade upp till fem
veckor förekommer. Systemet att bli fri mot borgenssumma har kritiserats av
polisen för att vara alltför generöst, främst när det gäller tungt kriminellt
belastade brottslingar.
6. Rättssäkerhet och rättsstatsprincipen
Lagen föreskriver ett oberoende rättssystem, vilket regeringen i allmänhet
respekterar. Rättssystemet är baserat på brittisk ”common law”. En fällande dom
kan överklagas till ”Court of Appeal”, vilken är den högsta domstolen i Jamaica.
Överklaganden från Court of Appeal görs i sin tur till ”Privy Council” i
Storbritannien, som är högsta rättsinstans. Rättssystemet är dock ineffektivt
och överbelastat vilket gör att det kan dröja år innan en misstänkt person
lagförs. Jamaica har anslutit sig till, men ännu inte ratificerat, konventionen om
inrättandet av en karibisk högsta domstol.
7. Straffrihet
Amnesty International har rapporterat att ingen polis har dömts för mord under
de senaste åren. Organisationen är allvarligt bekymrad över den långa tid det
tar för myndigheter att föra misstänkta polismän inför rätta. På senare år har
Amnesty också dokumenterat brister i systemet gällande förundersökningar vid
mord som misstänks ha utförts av polismän. Kritiken omfattar bland annat
brist på utredare, otillräckligt skydd av brottsplatserna, otillräckliga obduktioner
och att vittnen inte hörs inom rimlig tid. Ett annat problem är förekomsten av
5
privata garden med mobbingtendenser mot brottsmisstänkta, vilket också lett
till dödsfall. Polisutredningarna leder sällan till resultat då vittnen av rädsla för
repressalier inte vågat avge vittnesmål.
8. Yttrande-, press- och informationsfrihet, inklusive på internet
Lagen föreskriver rätten till yttrande-, press och informationsfrihet vilket i
allmänhet respekteras. Media kan fritt ge uttryck för kritiska åsikter om de
politiska makthavarna och deras förehavanden. Det förekommer ingen
inskränkning i den akademiska friheten eller friheten att använda internet.
Jamaica klassas som ett ”fritt” land vad gäller yttrandefrihet enligt
organisationen Freedom House.
9. Mötes- och föreningsfrihet
Mötes- och föreningsfriheten är skyddad genom grundlagen och respekteras av
regeringen. Mötesfriheten för hbt-aktivister är dock i praktiken begränsad på
grund av den säkerhetsrisk som den utbredda homofobin utgör.
10. Religions- och övertygelsefrihet
Grundlagen föreskriver religions- och övertygelsefrihet och regeringen
respekterar detta i praktiken. Vissa klagomål har framförts från representanter
för rastafarianerna, som betraktar sig som en religiös rörelse. Kritiken består
främst i att polisen trakasserar dem på grund av gruppens marijuanabruk som
av utövarna anses vara en integrerad och nödvändig del av rastafarianernas
religiösa seder.
11. De politiska rättigheterna och de politiska institutionerna
Jamaica är en konstitutionell parlamentarisk demokrati med en folkmängd på
cirka 2,7 miljoner invånare. I det senaste valet 2011 återtog vänsterinriktade
PNP (People’s National Party) makten och Portia Simpson-Miller blev för andra
gången premiärminister.
Lagen ger medborgarna allmän rösträtt till periodiskt återkommande fria val.
Internationella observatörer deltar regelbundet vid valen, liksom en lokal
organisation; Citizen Action for Free and Fair Elections. Vid valet 2011 noterades
en minskning av våld och hot på valdagen.
Av regeringens 20 ledamöter, inklusive premiärministern, är fyra kvinnor. Det
kan dock noteras att Jamaica har en kvinnlig regeringschef i premiärministern
Simpson-Miller. Åtta av parlamentets 60 ledamöter är kvinnor liksom tre av
landets 21 senatorer.
6
Det råder en allmän uppfattning om att korruption förekommer inom såväl
den exekutiva som den lagstiftande makten. Korruptionen anses vara mest
omfattande inom polisväsendet.
Jamaica placerar sig på plats 83 av 174 på Transparency Internationals Index för år
2012.
EKONOMISKA, SOCIALA OCH KULTURELLA RÄTTIGHETER
12. Rätten till arbete och relaterade frågor
Sektion 23 i Jamaicas konstitution föreskriver rätten att organisera sig fackligt
och fackföreningarna kan i allmänhet verka fritt och oberoende av regeringen.
Denna konstitutionella rätt förstärks av en särskild lag, ”Labour Relations and
Industrial Disputes Act”, vilken garanterar varje arbetstagare rätten att bli medlem
och aktivt delta i valfri fackförening. Fackföreningsrörelsen har traditionellt en
stark ställning i Jamaica, där cirka 20 procent av de 1,2 miljoner arbetstagarna
är fackligt anslutna. En kollektiv förhandling kan endast äga rum i ett företag
om 50 procent av arbetstagarna stöder ett sådant förslag – ett villkor som har
kritiserats av International Labour Organization (ILO) för att vara alltför
restriktivt.
Lagen föreskriver ingen strejkrätt men strejker förekommer i praktiken. En
stor grupp arbetstagare inom så kallad samhällsviktig verksamhet äger inte rätt
att strejka. ILO har kritiserat den breda definitionen av samhällsviktig
verksamhet och uppmanat regeringen att begränsa den.
Inspektioner för att kontrollera att arbetsplatserna upprätthåller fastställd
standard genomförs regelmässigt. I fall där en arbetsplats inte uppfyller
gällande hälso- och säkerhetskrav utdelas först en varning innan eventuellt
straff utdöms. Arbetstagare äger rätt att avbryta hälsofarligt arbete utan att
riskera att förlora sin anställning, om personen ifråga är fackligt ansluten.
13. Rätten till bästa uppnåeliga hälsa
Tillgång till hälso- och sjukvård anses vara en fundamental rättighet i Jamaica.
Sedan 2008 förekommer inga avgifter för vård med undantag för ett regionalt
universitetssjukhus. Sjukvården är av förhållandevis god kvalitet om än något
otillräcklig. Kronisk brist på läkemedel och medicinsk utrustning utgör
problem och sänker standarden på den offentliga hälso- och sjukvård.
Mödradödligheten uppgick 2008 till 89 per 100 000 och barnadödligheten,
barn under fem år, uppgick år 2009 till 30,9 per 1 000.
7
14. Rätten till utbildning
Grundutbildningen är obligatorisk och kostnadsfri för barn mellan sex och elva
år. Regeringen har uppgett att fullt deltagande uppnåddes under år 2009 och
samtliga barn i skolålder var inskrivna i skola. På grund av ekonomiska
förhållanden stannar dock tusentals barn hemma för att bistå med
hushållsarbetet och undvika kostnader för exempelvis skoluniform och lunch.
Den faktiska närvaron i den grundläggande skolundervisningen bedöms på
grund av detta vara lägre, särskilt på landsbygden. Det uppskattas att cirka 70
procent av barn i åldern 12-16 år fortsatte gå i skolan efter avslutad obligatorisk
grundskola.
15. Rätten till en tillfredsställande levnadsstandard
Antalet fattiga i Jamaica har minskat med två tredjedelar och landet tillhör
numer gruppen länder med ”high human development” enligt UNDP:s Human
Development Index där landet återfanns på plats 85 år 2012 av 187 länder globalt.
Den positiva trenden vad gäller tillgång till sjukvård och utbildning kan tänkas
ligga till grund för utvecklingen. Runt 22 procent av jamaicanerna är dock
fortsatt att betrakta som fattiga. Landet är mycket känsligt för externa faktorer
som naturkatastrofer, särskilt orkaner, och den globala ekonomiska
instabiliteten har begränsat de ekonomiska utvecklingsmöjligheterna de senaste
åren.
OLIKA GRUPPERS ÅTNJUTANDE AV DE MÄNSKLIGA
RÄTTIGHETERNA
16. Kvinnors åtnjutande av mänskliga rättigheter
Våld mot och diskriminering av kvinnor utgör alltjämt ett särskilt allvarligt
problem. Lagen förbjuder våldtäkt och andra sexuella övergrepp och sedan
2009 inkluderar den även ett förbud mot våldtäkt inom äktenskapet, dock
endast under särskilda omständigheter. Under 2011 anmäldes 738 våldtäkter
och 637 fall av sexuellt ofredande vilket är en ökning från året innan.
Mörkertalet antas dock vara stort och då särskilt vad gäller övergrepp som sker
inom hemmet. Straffet för våldtäkt är upp till 25 års fängelse.
Regeringen har, genom myndigheten ”Bureau of Women’s Affairs”, tagit fram en
nationell handlingsplan avseende våld mot kvinnor. I syfte att öka
jämställdheten har denna myndighet i april 2009 upprättat en så kallad ”Male
Desk”, med uppgift att engagera fler män i jämställdhetsarbetet.
Även om prostitution är illegalt förekommer det frekvent, främst i
turistområdena. Handeln med kvinnor är omfattande men regeringen har
skärpt lagstiftningen i ett försök att bekämpa den illegala verksamheten.
8
Lagen förbjuder inte sexuella trakasserier vilket utgör ett problem. Kvinnor
utsätts för diskriminerande behandling i arbetslivet och tjänar mindre än män
vid lika arbete.
17. Barnets rättigheter
Fysiska och sexuella övergrepp mot barn, liksom den höga brottsligheten som
även drabbar barn, utgör allvarliga problem. Antalet anmälda övergrepp mot
barn ökar och under 2011 anmäldes cirka 7 000 fall. Officiella källor uppger att
ökningen beror på en förhöjd anmälningsbenägenhet hos jamaicanerna.
Barnprostitution och handel med barn för sexuell exploatering förekommer.
Unga flickor – och i en ökande utsträckning även pojkar – från fattiga områden
förs till turistområden i landet för kommersiell exploatering i form av
tvångsarbete och prostitution. Under de senaste fem åren har mer än 300 barn
mördats.
Det kan dock noteras att Unicef i en rapport från år 2009 ”Jamaican Children:
Twenty Years after the Convention on the Rights of the Children” lyfte fram ett antal
positiva trender. En hemsida som informerar om barns rättigheter och där
klagomål kan framföras till en barnombudsman lanserades 2011.
Många fall av våldtäkter och incest har rapporterats, särskilt i fattiga områden i
städerna. Oberoende organisationer har också rapporterat att ledare för
kriminella gäng och ibland även fäder ser sexuella förbindelser med unga
flickor som en rättighet. Mer än hälften av alla unga kvinnor i Jamaica uppger
att de blivit tvingade till samlag.
18. Rättigheter för personer som tillhör nationella, etniska, språkliga och
religiösa minoriteter samt urfolk
Konstitutionen förbjuder diskriminering som grundas på ras, kön eller religion.
Positiv diskriminering på grundval av politisk partitillhörighet har blivit vanligt
förekommande när det gäller fördelning av allmänna bidrag eller
arbetstillfällen. Detta gäller i synnerhet i så kallade ”garrison constituencies” som är
beteckningen på valkretsar med en partipolitiskt homogen sammansättning.
Befolkningsgruppen ”maroons” - ättlingar till slavar som flydde upp i bergen på
1700- och 1800-talen - har en erkänd status med grund i ett fredsavtal med
britterna från 1739-40. Gruppen har lokal självständighet, deltar i allmänna val,
har organiserat samarbete med parlamentet och myndigheter, men anser att
regeringen negligerar vissa av deras infrastrukturella problem och att deras
kulturella identitet är hotad.
9
19. Diskriminering på grund av sexuell läggning eller könsidentitet
Diskriminering på grund av sexuell läggning är vanligt förekommande. Vissa
sexuella akter (”acts of gross indecency and buggery”) som involverar två män är
olagliga och kan bestraffas med upp till tio års fängelse. Såväl homosexuella
män som kvinnor utsätts för olika former av hatbrott och vågar sällan
rapportera dessa övergrepp av rädsla för svåra repressalier. Övergrepp i form
av våld mot och beskjutning av homosexuella män har rapporterats.
Premiärminister Simpson-Miller har dock uttalat, till skillnad från sin
företrädare, att sexuell läggning inte skulle vara en faktor vid tillsättande av
regeringsledamöter. Ett antal event kring sexuell läggning och könsidentitet har
också stimulerat den offentliga hbt-debatten. J-FLAG, den främsta
frivilligorganisationen för hbt-personer i Jamaica arbetar bland annat med att
bygga allianser bland de folkvalda.
20. Flyktingars rättigheter
I enlighet med sina åtaganden i 1951 års konvention om flyktingstatus jämte
1967 års protokoll upprättade regeringen 2009 en flyktingpolicy, som bland
annat innehåller procedurer för att fastställa flyktingstatus, en
överklagandeprocess och upprättande en ”Refugee Eligibility Committee”.
Regeringen samarbetar med FN:s flyktingkommissarie (UNHCR) och andra
humanitära organisationer för att bistå flyktingar och asylsökanden.
21. Rättigheter för personer med funktionsnedsättning
Det finns ingen lag som föreskriver förbud mot diskriminering av personer
med funktionshinder eller ger funktionsnedsatta särskilda rättigheter.
Diskriminering förekommer främst i arbetslivet och skolor. Ingen
diskriminering rapporteras gällande hälso- och sjukvården.
ÖVRIGT
22. Frivilligorganisationers arbete för mänskliga rättigheter
Ett antal lokala och internationella organisationer för mänskliga rättigheter kan
fritt verka i landet och uttrycka sina åsikter. Regeringens tjänstemän samarbetar
med dessa grupper och är ofta lyhörda för deras rekommendationer. ”The
Independent Jamaica Council for Human Rights” är landets enda formella
organisation som täcker alla aspekter av frågor som rör mänskliga rättigheter.
Den icke-statliga organisationen ”Jamaicans for Justice, JFJ” inriktar sig på frågor
gällande polisers straffrihet, utomrättsliga avrättningar och våldsövergrepp.
Vidare finns J-FLAG för hbt-personers rättigheter, Dispute Resolution Foundation
10
och Combined Disabilities Association som förespråkar rättigheter för personer
med funktionsnedsättning.
23. Internationella och svenska insatser på området mänskliga
rättigheter
EU stöder arbetet med mänskliga rättigheter i Jamaica och bidrar med totalt €
122,9 miljoner 2008-2013. Även Storbritannien och Belgien stöttar
civilsamhällesorganisationer i landet.
Det finns inga kända svenska insatser i landet.
