Institutionen för lingvistik och filologi
Uppsala universitet
Allmän grammatik och fonetik
HT 2007
Karin Tikkanen
Språk i världen (och på Institutionen för Lingvistik och Filologi)
- ett minikompendium om skriftsystem och språkstrukturer
Följande är en kort sammanställning av ett urval av fakta om de språk som ges på
grundnivå på Institutionen för Lingvistik och Filologi (LingFil), Uppsala Universitet.
Fakta som nämns:
● familjetillhörighet – markeras inom parentes efter respektive språknamn.
Baserat på faktorer som t.ex. böjning och ordförråd kan språk grupperas i olika
s.k. familjer. På LingFil studeras språk som hör till den afroasiatiska, indoeuropeiska
och sinotibetanska språkfamiljen, samt bantuspråk. Inom dessa större familjer kan
somliga språk sägas vara än närmare knutna till varandra, och inom den afro-asiatiska
språkfamiljen talar man därför om t.ex. den semitiska språkgruppen, inom den
indoeuropeiska språkfamiljen om iranska och indoariska språk, etc.
Sumeriska (som läses på B-kursen i Assyriologi) utgör här ett sk. språkisolat,
dvs. det kan inte grupperas med några idag kända språk.
OBS! Tecket (†) i anslutning till ett språknamn anger att språket inte längre talas som
modersmål (gäller akkadiska och sumeriska, klassisk hebreiska, klassisk grekiska,
latin, och sanskrit). Dessa har alla långa, väl etablerade skriftliga traditioner; de fyra
senare används idag som religiösa/liturgiska språk.
● Talas av: En ungefärlig uppskattning av antalet talare, främst i länder där språket är
officiellt språk eller talas av modersmålstalare (anges ej för språk markerade med (†)).
● Talas i: En ungefärlig uppräkning av de länder/områden i världen där språket idag
är officiellt språk eller talas som modersmål (ej inkluderande flykting- eller
immigrantminoriteter i andra delar av världen). För språk markerade med (†) anges på
ett ungefär de områden där språket en gång talats.
● Används idag: För språk markerade med (†); ej för akkadiska och sumeriska.
● Skriftsystem: Vilken typ av skrift som används – logografisk/piktografisk skrift,
stavelseskrift, eller alfabet. Latin, swahili och turkiska språk skrivs i huvudsak med
latinska bokstäver, för övriga språk ges exempel på hur språknamnet skrivs, eller (för
akkadiska) ett par typtecken.
● Böjningssystem: Om språket är analytiskt (isolerande) eller syntetiskt, dvs. om
böjningsmorfem står som självständiga ord eller om de hängs på sitt huvudord. För
syntetiska språk anges även om det rör sig agglutinerande böjning (morfemen hakas
på varandra i en räcka), flekterande böjning (morfemen smälter samman helt med sitt
huvudord) eller polysyntetisk böjning (ett påstående kan kombineras ihop till ett ord).
● Böjningskategorier: De huvudsakliga böjningskategorierna för substantiv, dvs.
numerus, kasus och genus, med exempelböjningar (om böjning används).
1
Institutionen för lingvistik och filologi
Uppsala universitet
Allmän grammatik och fonetik
HT 2007
Karin Tikkanen
Arabiska (semitiskt språk, afro-asiatiska språkfamiljen)
Talas av: omkring 246 miljoner människor.
Talas i: Algeriet, Bahrain, Egypten, Irak, Israel, Jordanien, Kuwait, Libanon, Libyen,
Mauretanien, Marocko, Oman, Palestina, Qatar, Saudi Arabien, Sudan, Syrien,
Tunisien, Förenade Arabemiraten, Västsahara, Yemen. Liturgiskt språk inom islam.
Skriftsystem: alfabetisk skrift, konsonantalfabet Î det arabiska alfabetet, ۥ( اalif), ب
(bā ) ۥ, ( تtā )ۥetc. Arabiska läses från höger till vänster.
Böjningssystem: syntetiskt - flekterande
t.ex. singular: mu’allimun ”(en) lärare”
plural:
mu’allìmatun ”lärarinna”
mu’allimuna ”(flera) lärare”
mu’allimatun ”lärarinnor”
Böjningskategorier (för substantiv):
•
Numerus: singular, dual och plural
•
Kasus: nominativ, ackusativ och genitiv
•
Genus: maskulinum och femininum
(lišānum akkadītum)
Akkadiska (†) (semitiskt språk, afro-asiatiska språkfamiljen)
Talades i: forna Mesopotamien samt i dagens Syrien, särskilt av assyrier och
babylonier. Användes fram till sista århundradet f.Kr., men blev sedan utträngt av
arameiskan, och användes slutligen enbart som skrift- och lärdomsspråk.
Skriftsystem: logogram och stavelseskrift Î kilskrift (grundar sig på den sumeriska
skriften). Skriftexempel: tecknet för ”vatten” i dess ursprungliga form (1) och den
senare, standardiserade skriften (2):
(1)
(2)
Böjningssystem: syntetiskt – flekterande
t.ex. singular: bītum ”(ett) hus”
plural:
bītū ”(flera) hus”
ina bītim ”i huset”
ina bītī ”i husen”
2
Institutionen för lingvistik och filologi
Uppsala universitet
Allmän grammatik och fonetik
HT 2007
Karin Tikkanen
Böjningskategorier (för substantiv):
•
Numerus: singular, dual och plural
•
Kasus: nominativ, ackusativ och genitiv
•
Genus: maskulinum och femininum
jEllhnikhv glwÀssa (hellēnikē glõssa)
Klassisk grekiska (†) (indoeuropeiska språkfamiljen)
Talades i: det forna Grekland (dokumenterat från ca 1200 f.Kr. – 400-talet e.Kr.).
Används idag: modern grekiska, som är en direkt fortsatt utveckling av klassisk
grekiska, talas av ca 12-15 miljoner människor i Grekland, Cypern, Albanien,
Bulgarien m.fl. länder i Medelhavsområdet. Liturgiskt språk inom den ortodoxa
kristendomen.
Skriftsystem: alfabetisk skrift Î det grekiska alfabetet: a (alfa), b (beta), g
(gamma) etc.
Böjningssystem: syntetiskt - flekterande
t.ex. singular:
plural:
kúrios ”herre”
kúríō ”herrens”
kúrioi ”herrar”
kuríōn ”herrarnas”
Böjningskategorier (för substantiv):
•
Numerus: singular och plural
•
Kasus: nominativ, ackusativ, dativ, genitiv och vokativ
•
Genus: maskulinum, femininum och neutrum
( עבריתIvrit)
Hebreiska (semitiskt språk, afro-asiatiska språkfamiljen)
Talas av: omkring 7 miljoner människor (modern hebreiska). Klassisk hebreiska (†)
används som religiöst och liturgiskt språk inom judendomen.
Talas i: Israel, samt av judiska minoriteter runtom i världen.
Skriftsystem: alfabetisk skrift, konsonantalfabet Î det hebreiska alfabetet: ( אalef),
( בbet), ( גgimel) etc. Hebreiska läses från höger till vänster.
Böjningssystem: syntetiskt - flekterande
T.ex. singular: sәraf ”seraf”
plural:
sәrafim ”serafer”
bәhema ”(ett) boskapsdjur”
bәhemot ”(flera) boskapsdjur”
3
Institutionen för lingvistik och filologi
Uppsala universitet
Allmän grammatik och fonetik
HT 2007
Karin Tikkanen
Böjningskategorier (för substantiv):
•
Numerus: singular och plural (dual finns men är ej produktivt)
•
Kasus: nej (modern hebreiska); nominativ, ackusativ och genitiv (klassisk
hebreiska)
•
Genus: maskulinum och femininium
ह द eller हं द
Hindi (indoariskt språk, indoeuropeiska språkfamiljen)
Talas av: omkring 333 miljoner människor.
Talas i: Indien, Pakistan, Nepal, Fiji och Bangladesh.
Skriftsystem: stavelseskrift Î devanāgari: क (ka), ख (kha), ग (ga), घ (gha) etc.
Böjningssystem: syntetiskt – flekterande
t.ex. singular
plural
lar.ka ”pojke” lar.ki ”flicka”
lar.ke ”pojkar”
lar.kiyan ”flickor”
Böjningskategorier (för substantiv):
•
Numerus: singular och plural
•
Kasus: direkt (grundform) och indirekt (tillsammans med postposition) kasus,
vokativ
•
Genus: maskulinum och femininum
普通话 eller普通話
Kinesiska (sino-tibetanska språkfamiljen, )
Talas av: omkring 1 miljard människor
Talas i: Kina, Hong Kong, Macau, Taiwan, Singapore, och övriga länder med
kinesiska minoriteter.
Skriftsystem: piktogram och logogram Î klassisk och förenklad skrift.
Böjningssystem: analytiskt
t.ex. yí ge nüháir yŏu yí ge píngguŏ
en flicka har ett äpple
sān ge nüháir yŏu sān ge píngguŏ
tre flickor har tre äpplen
Böjningskategorier: inga (vare sig för substantiv, adjektiv eller verb)
4
Institutionen för lingvistik och filologi
Uppsala universitet
Allmän grammatik och fonetik
HT 2007
Karin Tikkanen
كوردﯼ
Kurdiska: (iranskt språk, indoeuropeiska språkfamiljen)
Talas av: omkring 31 miljoner människor.
Talas i: Kurdistan, dvs. i delar av Iran, Irak, Syrien och Turkiet.
Skriftsystem: alfabetisk skrift Î kyrilliska, latinska och arabiska alfabetet
Böjningssystem: syntetiskt - flekterande
t.ex. ez te dibînim
(jag dig ser) ”jag ser dig”
tu min dibînî
(du mig ser) ”du ser mig”
Böjningskategorier (för substantiv):
•
Numerus: singular och plural
•
Kasus: grundform och böjd form, possessiv ELLER absolutiv, ergativ och
possessiv (olika i olika dialekter)
•
Genus: maskulinum och femininum
lingua Latina
Latin (†) (indoeuropeiska språkfamiljen)
Talades i: ursprungligen Rom, Italien, men blev officiellt språk i det forna romarriket.
Dokumenterat från ca 650 f.Kr. Latin utvecklades från omkring 200-talet e.Kr. till de
olika romanska språken, dvs. franska, italienska, spanska etc., men användes som
kommunikations- och vetenskapsspråk i Europa långt in på 1800-talet.
Används idag: religiöst och liturgiskt språk inom kristendomen (framförallt
katolicismen).
Skriftsystem: alfabetisk skrift Î latinska alfabetet.
Böjningssystem: syntetiskt - flekterande
t.ex. maskulinum: singular servus ”slav”
femininum: singular femina ”kvinna”
plural: servī ”slavar”
plural: feminae ”kvinnor”
Böjningskategorier (för substantiv):
•
Numerus: singular och plural
•
Kasus: nominativ, ackusativ, dativ, genitiv, ablativ, lokativ och vokativ
•
Genus: maskulinum, femininum, och neutrum
5
Institutionen för lingvistik och filologi
Uppsala universitet
Allmän grammatik och fonetik
HT 2007
Karin Tikkanen
Persiska (iranskt språk, indoeuropeiska språkfamiljen
Talas av: omkring 120 miljoner människor.
Talas i: Iran, Afghanistan, Tadzjikistan, samt av minoriteter i Uzbekistan,
Turkmenistan, Azerbajdzjan, Bahrain, Qatar, Kuwait m.fl.
Skriftsystem: alfabetisk skrift Î kyrilliska, latinska, arabiska och persiska alfabetet
(en utvidgad version av det arabiska alfabetet).
Böjningssystem: syntetiskt – flekterande
Böjningskategorier (för substantiv):
•
Numerus: singular och plural
t.ex. singular: ketāb ”bok”
plural:
ketābhā ”böcker”
miz ”bord”
mizhā ”(flera) bord”
•
Kasus: nominativ, ackusativ, i övrigt prepositioner
•
Genus: nej
संःकृ तम ्
Sanskrit: (†) (indoariskt språk, indoeuropeiska språkfamiljen)
Talades i: utvecklades i religiösa och lärda sammanhang, och har antagligen aldrig
använts som modersmål av någon grupp människor (dokumenterat från omkring 1700
f.Kr.).
Används idag: religiöst och liturgiskt språk inom hinduismen, buddhismen,
sikhismen och jainismen. Ett av 23 officiella språk i Indien.
Skriftsystem: stavelseskrift Î devanāgari: क (ka), ख (kha), ग (ga), घ (gha) etc.
Böjningssystem: syntetiskt - flekterande
t.ex. singular: devás ”en gud”
dual:
devāú ”två gudar”
plural:
devā´ s ”(flera) gudar”
Böjningskategorier (för substantiv):
•
Numerus: singular, dual och plural
•
Kasus: nominativ, ackusativ, dativ, genitiv, ablativ, lokativ, vokativ
•
Genus: maskulinum, femininum, neutrum
6
Institutionen för lingvistik och filologi
Uppsala universitet
Allmän grammatik och fonetik
HT 2007
Karin Tikkanen
Kiswahili
Swahili:
Talas av: ca 80 miljoner människor (modersmål för 5-10 miljoner)
Talas i: Östafrikas kustområden, från södra Somalia ner till Moçambique. Officiellt
språk i Kenya och Tanzania. Officiellt arbetsspråk i Afrikanska unionen.
Skriftsystem: alfabetisk skrift Î det latinska alfabetet (ursprungligen det arabiska
alfabetet).
Böjningssystem: syntetiskt – agglutinerande och polysyntetiskt
t.ex. singular: mtu ”människa”
plural:
watu ”människor”
mdudu ”insekt”
wadudu ”insekter”
Böjningskategorier (för substantiv): 14 olika ordklasser.
•
Numerus: singular och plural
•
Kasus: nej
•
Genus: 16 olika substantivklasser
(eme-ĝir eller eme-gi “native tongue”)
Sumeriska (†)
Talades i: södra Mesopotamien (dokumenterat från 3000-talet f.Kr.). Ersattes av
akkadiska från omkring 2500 f.Kr. Användes som traditionsbärande, liturgiskt språk
fram till 1800-talet e.Kr. då det kom ur bruk och glömdes bort.
Skriftsystem: logogram och stavelseskrift Î kilskrift (se exempel under
”Akkadiska”).
Böjningssystem: syntetiskt – agglutinerande
t.ex. singular: é ”(ett) hus”
plural:
é-meš ”(flera) hus”
é-šè ”till/mot huset”
é-meš-šè ”till/mot husen”
Böjningskategorier (substantiv):
•
Numerus: singular och plural
•
Kasus: absolutiv/ergativ-språk, sammanlagt 10 olika kasus
•
Genus: animat och inanimat
7
Institutionen för lingvistik och filologi
Uppsala universitet
Allmän grammatik och fonetik
HT 2007
Karin Tikkanen
Türkçesi
Turkiska språk (altaiska språkfamiljen)
Turkiska språk utgör en egen språkgrupp, och omfattar, förutom Türkiye Türkçesi
“Turkietturkiska” (det mest talade turkspråket), ett stort antal andra språk, som t.ex.
azerbajdzjanska, uzbekiska, kazakiska m.fl.
Talas av: ca 120-150 miljoner människor.
Talas i: ett stort område från Balkan över Centralasien ända till Norra Ishavet.
Skriftsystem: alfabetisk skrift Î det kyrilliska, latinska och arabiska alfabetet.
Böjningssystem: syntetiskt – flekterande och agglutinerande, delvis polysyntetiskt.
T.ex. singular:
plural:
ev ”(ett) hus”
ev-de ”i huset”
ev-ler ”(flera) hus”
ev-ler-de ”i husen”
Böjningskategorier (för substantiv):
•
Numerus: singular och plural
•
Kasus: nominativ, ackusativ, genitiv, dativ, ablativ, lokativ
•
Genus: nej
8
