Pluggpapper – ordklasser
Substantiv – (tingord)
Kännetecken: Namn på personer, orter, djur, saker, ämnen, begrepp, förhållanden, känslor:
Exempel: Eva, Klågerup, människa, penna, luft, genre, ungdom, glädje
TIPS:
substantiv är informationsbärande och fungerar bra som nyckelord
Numerus (antal)
Singular (ental) en bokstav, en bil
Plural (flertal) flera bokstäver, flera bilar
Bestämd form (när du sätter den, det eller de framför): bokstaven (sing.), bokstäverna (plur.)
Obestämd form (när du sätter en, ett eller flera): bokstav (sing.), bokstäver (plur.)
Konkreta finns i vår verklighet och är fysiska (kan röra vid dem):
Exempel: bok, eld, golv, moln
Abstrakta finns i vårt medvetande som begrepp för att förklara verkligheten:
Exempel: glädje, matematik, kärlek.
Genus (kön)
N-ord (utrum, tidigare maskulinum, femininum och reale)
Ord som du kan sätta en framför och som slutar med –en i bestämd form singular.
Exempel: en bil, bilen, en gås, gåsen
T-ord (neutrum)
Ord som du kan sätta ett framför och som slutar med –et i bestämd form singular.
Exempel: ett hus, huset, ett bord, bordet
Kasus
Grundform: penna, pennan, pennor, pennorna
Genitiv (betecknar ägare): pennas, pennans, pennors, pennornas
Räkneord – (sifferord)
Kännetecken: Räkneorden betecknar antal eller ordningsföljd.
Exempel: ett, sex, tio, första, sjätte, tionde
Grundtal: ett, två, tre, fyra
Ordningstal: första, andra, tredje, fjärde
Verb – (handlingsord)
Kännetecken: Verb är något som sker eller vad man gör
Exempel: växa, skriva
TIPS:
verbens tempus påverkar närvaron i en text
Infinitiv (grundform, när du sätter att framför) hoppa, leka, springa, regna, vara
Tempus (tidsformer)
(Enkla, består av ett verb)
Presens (nutid, kan lägga till idag) hoppar, leker, springer, regnar, är
Preteritum/imperfekt (dåtid, kan lägga till igår) hoppade, lekte, sprang, regnade, var
(Sammansatta, består av hjälpverb + huvudverb)
Perfekt (har + verbet) har hoppat, har lekt, har sprungit, har regnat, har varit
Pluskvamperfekt (hade + verbet) hade hoppat, hade sprungit, hade regnat, hade varit
Futurum (framtid, ska + verbet) ska hoppa, ska leka, ska springa, ska regna, ska vara
Aktiv form (subjektet i satsen är aktiv) Jag läser boken (subjektet jag är aktiv och gör verbet)
Passiv form (subjektet i satsen är passiv) Båten målas av mig (subjektet båten är passiv. Det
är mig som gör något)
Tema
Infinitiv
Preteritum Supinum
(att)
(igår)
(har)
Hoppa
Leka
Springa
Regna
Vara
hoppade
lekte
sprang
regnade
var
hoppat
lekt
sprungit
regnat
varit
Particip
Presens particip (verbet slutar på ändelsen –ende eller –ande. Uttrycker ofta samtidighet)
hoppande, lekande, springande, regnande, varande
Perfekt particip (kan du sätta är eller blev framför) hoppad, lekt, sprungen, regnad
Modus (sätt att säga någonting på)
Indikativ (uttrycker vad som sker) hoppar, leker, springer, regnar
Imperativ(uttrycker en uppmaning, en order) hoppa, lek, spring, regna
Konjunktiv (uttrycker en önskan, på väg att försvinna i svenskan) leve, finge, vore
Prepositioner – (småord)
Kännetecken: Prepositioner är de småord som oftast står framför ett substantiv och betecknar
rums- och tidsförhållanden.
Exempel: på (bordet/vintern), i (lådan/julas), till, under, över, åt, från, genom
Adjektiv – (egenskapsord)
Kännetecken: Adjektiv berättar hur någonting är. De beskriver substantiv.
Exempel: ful, vacker, klok, grön, död, förvånad
TIPS:
Adjektiv ger färg åt berättelser och kan påverka textens stil.
Komparera (adjektiv kan jämföras i tre olika grader)
Positiv
Komparativ
Superlativ
Ful
fulare
fulast
Vacker
vackrare
vackrast
Klok
klokare
klokast
Död
(absurt att komparera)
Förvånad
mer förvånad
mest förvånad (mer och mest när
adjektiven är långa)
Adverb – (när-var-hur-ord)
Kännetecken: Adverb anger tid, sätt och rum och är bestämningar till verb, adjektiv eller
andra adverb. Adverben svara på frågorna när, var, hur och varför något sker
eller någon gör något. Adverben kan inte kompareras och böjs inte i plural.
Exempel: ofta, borta, snyggt, aldrig, kanske, inte
Skiljer sig från adjektiv
Exempel:
”En försiktig man cyklar försiktigt”
Beskriver ett subst.
alltså ett adjektiv
Beskriver ett verb
alltså ett adverb
Försiktig kan kompareras, försiktig, försiktigare, försiktigast
Försiktigt kan inte kompareras, försiktigt, -, -
Vi kan också pröva om det rör sig om ett adjektiv eller adverb genom att sätta det i plural.
Exempel:
”De försiktiga männen cyklar försiktigt.”
Adjektivet försiktiga böjs i plural med ett –a, medan adverbet förblir oförändrat.
Interjektioner – (utropsord)
Kännetecken: Interjektioner är känslouttryck, anrop eller ljudhärmande ord.
Exempel: usch, fy, attsingen, hallå, hej, tjabba, plask, mjau, pang
Konjunktioner – (bindeord)
Kännetecken: Konjunktioner binder ihop ord och satser.
Exempel: och, samt, men, eller, utan, då, medan, därför att, om, fastän, för att, så att, desto
”Kalle och Lotta gick till skolan”
”Lotta gick i skolan eftersom hon inte kunde räkna”
”Kalle gick till skolan medan Lotta såg på TV”
”Kalle gick till skolan fastän han hellre ville se på TV”
”Kalle gick till skolan för att han inte ville se på TV”
Pronomen – (ersättningsord)
Kännetecken: Pronomen ersätter ett redan nämnt substantiv.
Exempel: Stina skriver. Hennes penna går i sönder.
Personliga pronomen
Subjektsform
Singular Plural
1:a person jag
vi
2:a person du
ni
3:e person han,
de
hon
den, det
Possessiva pronomen (ägande)
Singular
1:a person min, mitt, mina
2:a person din, ditt, dina
3:e person hans, hennes, dess
Objektsform
Singular Plural
mig
oss
dig
er
honom,
dem
henne
den, det
Plural
vår, vårt, våra
er, ert, era
deras
Relativa pronomen (är ord som syftar tillbaka på ord som nämnts i en tidigare sats.
som, vars, vilken, vilket, vila, vad
Exempel: I klassrummet finns en DVD, som är trasig.
”Som” i ovanstående mening ersätter DVD:n
Det är ju inte ”som” som är trasig utan ”DVD:n.”
Reflexiva pronomen (är ord som är tillbakasyftande) sig, sin, sitt, sina
Exempel:
Han slog sig. (sig syftar tillbaka på han)
Nisse tog sitt dragspel och gick (sitt syftar tillbaka på Nisse)
Indefinita / obestämda pronomen (syftar inte på en viss person utan på någon obestämd)
alla, varje, någon, somliga, många, vissa
Interrogativa pronomen / frågande pronomen (inleder en fråga) vad, vem, vems, vilket
Demonstrativa pronomen (är utpekande) denna, detta, den här, den där, sådan
