Verb
Temaformer
Infinitiv
Imperfekt
spela
spelade
Supinum
(har, hade) spelat
Perfekt particip
(är, blir) spelad(at)
Tempus (tidsformer)
Presens
Imperfekt
Perfekt
Pluskvamperfekt
Futurum
spelar
spelade
har spelat (hjälpverb i presens, huvudverb i supinum)
hade spelat (hjälpverb i imperfekt, huvudverb i supinum)
ska (kommer att) spela (hjälpverb i presens, huvudverb i infinitiv)
Perfekt particip används oftast som adjektiv
En begagnad bil.
Detta gäller också presens particip (slutar på –ande, -ende, -ing på engelska):
En skrikande unge.
Svaga verb bildar imperfekt med ändelse utan någon annan förändring:
jagade, lekte, simmade
Starka verb bildar imperfekt utan ändelse och med förändring av verbets stamvokla:
nysa – nös, gå – gick, finna - fann
Passiv form uttrycks med –s på verbet. Man kan omskriva med blir, blev, har blivit:
Arbetet avslutades kl 12. (blev avslutat) Belöningen utdelas av landshövdingen. (blir
utdelad)
Samma meningar kan uttryckas i aktiv form:
Man avslutade arbetet kl 12. Landshövdingen utdelar belöningen.
Substantiv
Substantiv kan ersättas av den, det, de, han, hon
Konkreta substantiv kan man erfara med sin känsel (ta på): bord, regn, penna, hund
Abstrakta substantiv kan man inte erfara med sin känsel (inte ta på): kärlek, glädje, erfarenhet
Av ett substantiv finns två kasus i svenskan: Grundform (nominativ) och genitiv:
mannen – mannens, huset – husets
Genitiv uttrycker ett ägande eller en tillhörighet.
Pronomen
Personliga pronomen: jag, du, han, hon, den, det, vi, ni, de samt deras obektsformer mig, dig,
honom, henne, oss, er, dem
Possessiva pronomen: min, din, hans, hennes, dess, vår, er, deras. Dessa uttrycker liksom
genitiv ett ägande eller en tillhörighet.
Reflexiva pronomen: sin, sitt, sig
Används när ägaren eller objektet är identiskt med subjektet i satsen:
Han använde sin kniv. Han gömde sig.
s
s
Demonstrativa pronomen (utpekande): den(t) här, denna (detta), dessa
Relativa pronomen: som, vilken (-et, -a)
Ersätter ett tidigare nämnt substantiv (som kallas korrelat): Vi läste boken, som han
rekommenderat. Som är utbytbart med vilken.
Adjektiv
Adjektiv beskriver andra ord i satsen, anger en egenskap: röd, mjuk, snäll, egendomlig
Adjektivet beskriver alltid substantiv eller personliga pronomen. De besvarar frågan hurdan.
Han är en snäll man. De var vettskrämda.
Adjektiv kan kompareras:
POSITIV: god
KOMPARATIV: godare SUPERLATIV: godast
Vissa längre adjektiv och particip som används som adjektiv kompareras med mera och mest
begagnad, mera begagnad, mest begagnad; förförisk, mera förförisk, mest förförisk
Adverb
Adverb beskriver framför allt verb men också adjektiv och andra adverb. De beskriver aldrig
ett substantiv eller ett personligt pronomen. De besvarar frågorna hur, var, vart, när.
Hon gick snabbt. Läraren var hemma. Rektorn gick ut. Vi såg honom nyss.
Prepositioner
Prepositioner är små ord som står framför substantiv eller pronomen och får sin betydelse
endast tillsammans med dem. Ensamma är de meningslösa.
Han skrev med pennan. Vi badade i sjön. Sotaren stod på skorstenen. Den gamle läraren gick
med svårighet. Mellan skolan och kyrkan ligger Konsum. Bollen finns i lådan. Saxen ligger
på bordet. Han sprang till Trelleborg. Stina står framför Pär. Muraren bar trettio tegelstenar åt
gången. Vi rastade vid bäcken. Man utvinner bensin ur olja. Vi frågade henne om vägen till
Stockholm. Han sprang mot Trelleborg. Kniven är gjord av stål. Jag var vikarie för Sture igår.
Klassen kom tillbaka före läraren. Sture och Ulla gick genom tunneln. Ni kan inte resa utan
Kalle.
