Studiebrev 3 - Háskóli Íslands

Háskóli Íslands
Svenska lektoratet
Vårterminen
Grammatik II – SÆN206G
(5 hp)
Lärare: Maria Riska
[email protected]
Studiebrev 3
De stora författarna har aldrig varit skapade
för att lyda grammatikernas lagar
utan för att ställa upp sina egna...
Paul Claudel
Hej igen och hoppas att veckan varit fin. Och att du är redo för nästa dos
grammatik. Den här veckan ska vi fortsätta litet med substantiven och även ta
oss en titt på adjektiven. Allra sist i det här studiebrevet hittar du en
inlämningsuppgift om könsneutralt språk.
Förra veckan läste vi bland annat om att svenskan har två genus och att
majoriteten av svenskans ord är utrum-ord. Genus är också nära förknippat med
adjektiven, eftersom adjektivet som bestämmer ett visst substantiv, böjs enligt
substantivets genus (numerus och species). Det här kallas kongruens och det
ska vi titta närmare på i det här studiebrevet.
Uppgift 1
Börja med att läsa om adjektiv i Funktionell svensk grammatik s. 121–124
och gör sedan uppgift 18 på sidan 16 i övningsboken Funktionell svensk
grammatik, samt övningarna på s. 13–14 och s. 17–23 i Svår grammatik och
ordbildning. Skicka in svaret på fråga 18 till mig på [email protected] och
kontrollera själv dina svar med facit i Svår grammatik och ordbildning.
När vi ska kongruensböja ett adjektiv tar vi hänsyn till
 genus (är det ett en-ord eller ett ett-ord?)
 species (är det obestämd form eller bestämd form?)
 numerus (är det singularis eller pluralis?)
När man kongruensböjer ett ord ser man vilka ord i en sats som är kopplade till
varandra, ”hör ihop”. Förutom adjektiv kongruensböjs också vissa pronomen.
Vi säger alltså tröjan är varm, badet är varmt, mössorna är varma. För det här
finns det klara regler, men ibland stöter vi på problem, eftersom språket inte är
fullkomligt. Det finns luckor. Vi har t.ex. en del adjektiv som inte kan böjas i
alla former, som adjektivet rädd. Vi har också adjektiv som är oböjliga, t.ex.
gratis och lagom. Mera om det senare i det här studiebrevet.
Problemet med kollektiva substantiv
Kollektiver har singular form, men plural betydelse. De kan ställa till problem
när man ska kongruensböja adjektivet som bestämmer det kollektiva
substantivet. Regeln är att predikativet rättar sig efter ordets form.
Det innebär att man till exempel säger så här: Ungdomen är missnöjd med
bostadspolitiken. Men bruket vacklar och i vissa fall accepteras både den
singulara och den plurala formen.
Folk och barn
Ett specialfall är ordet folk. Ta dig en titt på den här satsen: Folk är precis som
galna. Om vi följer de grammatiska reglerna borde vi säga så här: Folk är precis
som galet. Det är det dock knappast någon infödd svensktalande som skulle
säga. Här är den plurala varianten den enda möjliga. Ett annat problemfall är
ordet man som även till sin syftning är väldigt oklar och man därför borde
försöka undvika att använda så ofta. Man syftar ibland på en person, men ofta på
flera. Både singular och plural böjning förekommer och anses också korrekta i
de flesta fall. I mer formella texter är dock singular böjning att föredra, som t.ex.
i en sats som den här: Man stod handfallen.
När det gäller personer är det inte helt lätt att säga vad som är rätt och riktigt.
Konstruktioner där predikatet rättar sig efter betydelsen och får en utrum-form
förekommer. Exempel: Affärsbiträdet blev sjuk och har varit frånvarande
länge. I en konstruktion med verbet blev, går det an, men om man ändrar satsens
verb till ett är, är jag inte lika säker längre. Mitt språköra protesterar i alla fall
vilt mot en konstruktion som den här: Affärsbiträdet är sjuk.
Om vi följer de grammatiska reglerna borde vi däremot säga: Affärsbiträdet blev
sjukt och har varit frånvarande länge. Orsaken till att man undviker
neutrumformen, som i det senare exemplet här ovan, är att det känns galet att
använda en neutrumform tillsammans med ord som betecknar levande
människor och djur. Det är bäst att helt försöka undvika konstruktioner av det
här slaget och i fallet med affärsbiträdet ovan i stället skriva han eller hon
beroende på biträdets kön eller använda ett helt annat substantiv: Han/expediten
blev sjuk och har varit frånvarande länge.
Men det finns ett par ord i svenska där det går bra att använda en neutrum-form
även om substantivet betecknar en levande människa. När man har ordet barn
använder man neutrumböjning och använder det som syftningspronomen.
Exempel: Barnet blev sjukt och det hade hög feber. Samma sak gäller för orden
vittne och offer, men i andra fall undviker man att använda det som
syftningspronomen, då man talar om en levande varelse.
Uppgift 2
Läs om kongruens i Språkriktighetsboken s. 237–260 och gör sedan uppgift
22 på s. 16 i övningsboken Funktionell svensk grammatik. Kontrollera dina
svar med facit bak i boken. Besvara sedan frågorna nedan och skicka in
svaren till mig.
1. Fyll i rätt form. Det uttryck du ska utgå från finns inom parentes.
a) Polisen ... om att inbrottet skett redan under natten. (vara
övertygad)
b) Såväl föräldrar som barn ... efter den långa flygresan. (vara
utmattad)
c) Är något av rummen ...? (ledig)
d) Varken Lena eller Klara ... till matchen. (bli uttagen)
e) Man ... på grund av ovädret. (bli försenad)
f) Man hittade barnet ... och ... i en skogsdunge. (ensam/övergiven)
g) Det var ett riktigt hundgöra att passa tvillingsystrarna, för antingen
var den ena eller den andra ... (försvunnen). Och ibland båda.
h) Både presidenten och statsministern ... till middagen. (vara
inbjuden)
i) Rektor hälsade studenterna ... till universitetet och önskade dem
lycka till med studierna. (välkommen)
2. Hur ska man kongruensböja så kallade kollektiver, det vill säga
substantiv som har en singular form men en plural betydelse. Vilka
rekommendationer ger språkvårdarna? Finns det några undantag från
regeln?
3. Vilken är betydelseskillnaden mellan de tre meningarna nedan?
a) Blommor är vackra.
b) Blommor är vackert.
c) Blommorna är vackra.
4. För att undvika problemet med oklar kongruensböjning, är det ibland
bäst att skriva om meningen, i vissa fall med helt nya ord (utan att
betydelsen förändras nämnvärt naturligtvis). Nedanstående meningar är
”problemfall”. Formulera om dem så att problemet med kongruens kan
kringgås.
a) Personalen var missnöjd med arbetsvillkoren.
b) Hovrättsrådet är svårt skadad efter olyckan och kan inte förhöras
av polisen.
c) De gamla behöver all hjälp och stöd som de kan få.
d) Varken lejonet eller elefanten är utrotningshotade.
Som jag nämnde ovan finns det vissa adjektiv som är oböjliga i svenskan.
Här är några:
bra
äkta
lagom
gratis
öde
gammaldags
Exempel: Han läser en bra bok. Det här är ett bra tvättmedel – alla fläckar
försvinner bums!
De har alltid samma form oberoende av huvudordets genus, species och
numerus och utgör i sig inget problem för kongruensen. I svenskan finns det
också ett antal så kallade defekta adjektiv. Det betyder att de inte kan bilda
neutrumformer med –t och att vi därmed har en lucka i böjninssystemet. Enda
sättet att lösa det här problemet är att skriva om meningen eller att använda ett
annat adjektiv.
Vanliga exempel är lat och rädd. Vi kan inte konstruera en korrekt svensk
mening med ordet barn och en neutrumform av dessa två exempel. Vi kan inte
säga *barnet är latt eller *barnet är rätt. I dessa fall måste man ta till en annan
lösning och säga till exempel: Pojken är lat och flickan är rädd. Däremot går det
utmärkt att använda ordet i plural form: Barnen är både lata och rädda.
Läs mer om adjektivböjning och defekta adjektiv i Språkriktighetsboken s. 88–
96 och s. 109–112.
Uppgift 3 - inlämningsuppgift
Läs om könsneutrala/könsbundna personbeteckningar i språket s. 81–87 i
Språkriktighetsboken. Det patriarkala samhället avspeglas i språket och
påtryckningar utifrån för att förändra språket i en mer könsneutral riktning
pågår. Hur förhåller du dig till detta fenomen? Är detta överhuvudtaget ett
problem enligt dig och hur tycker du att man bäst kan lösa problemet? Gör
gärna jämförelser med ditt eget modersmål. Hänvisa om möjligt även till
andra skriftliga källor som behandlar samma ämne. Skriv en liten rapport på
ca 1–2 sidor och skicka in den till mig. Din rapport bedöms och den kommer
att utgöra 10% av slutbetyget. Skicka in rapporten till mig på adressen
[email protected]
Till sist vill jag be dig att helt kort bekanta dig litet med räkneorden i
Funktionell svensk grammatik s. 124–125.
Det här var allt för den här veckan. Hör gärna av dig om du har några frågor!
Hälsningar
Maria
Copyrigt©2017 Maria Riska & Lars-Göran Johansson