Upplevelser och växande
kunskap med Skogen i Skolan
Skogen i Skolan vill öka intresset för
och kunskaperna om skogen och
alla dess värden. Vi vill erbjuda
skolan utökade möjligheter
till verklighetsstudier av
skogen och skogsindustrin.
Skogen i Skolan är ett
nationellt samverkansprogram mellan skolan
och Sveriges skogliga
intressenter. Verksamheten
bedrivs på skolans villkor
och startade 1973.
www.skogeniskolan.se
Skogen i Skolans pedagogiska idé
Skogen i Skolans webbplats är utgångspunkten för dig som vill arbeta
bygger på att så långt som möjligt
koppla samman teori och praktik för
att öka lärares och elevers kunskap om
och intresse för skog.
med skogens alla värden. Här kan du beställa läromedel, hitta övningar och
faktablad och dina elever kan ställa frågor som besvaras av experter.
På kommande uppslag finns en övning och ett faktablad som du lätt kan
ta loss och kopiera.
Vår främsta uppgift är att på ett
allsidigt och balanserat sätt förklara
sammanhangen för en ökad förståelse
för Sveriges viktigaste näring.
Här finns ”Tidningsprojektet” som är ett temaarbete där eleverna ska
Skogen i Skolan har ett betydande kon-
Din skola kan ha en egen skolskog! All information finns på webbplatsen
producera en tidning om skogen. Vi har flera liknande material, temaarbeten
och lektionsförslag, som publiceras på webben allt eftersom de blir klara.
taktnät inom skogssektorn och kan hjälpa
din skola att etablera kontakt med dessa.
Vi hjälper er att starta en skolskog.
Skolskogen är ett alternativ till inomhusundervisning. Skolskogen stimulerar till
rörelse, upplevelser och kunskapsinhämtning om skogen och alla dess värden.
Du beställer läromedel på
www.skogeniskolan.se/laromedel
De flesta läromedlen kostar endast
30:-/st och lägre pris vid större
beställning.
där du går till din region för att ta kontakt med din regionsamordnare.
Där hittar du också information om skolskog och en överenskommelse som
görs med markägaren. Över 100 skolskogar är registrerade och du kan knyta
kontakt med andra skolor för ett utbyte. Du som har en skolskog kan enkelt
logga in och ändra uppgifter, lägga in bilder eller dokument. Här kan ni också
ändra uppgifter för er skolskogskontakt. Du som vill registrera en ny skolskog
gör det enkelt via ett formulär på webbplatsen.
Glöm inte att registrera dig för Skogen i Skolans elektroniska informationsbrev och håll dig uppdaterad om givande kurser, konferenser nya övningar
och lektionsförslag.
Ekologi = läran om samspelet orgamellan
mellan organismer och
de lever i.
nismer och miljön som
e t t
f ö r d j u p n i n g S h ä f t e
t i l l
” b o k e n
o m
S k o g e n ”
u p p
d at
e r a
d
Skogen och klimatet
e t t
e
f t
h ä
g S
i n
p n
j u
r d
f ö
l l
t i
e n
o k
” b
o m
f ö r d j u p n i n g S h ä f t e
e
f t
h ä
g S
i n
p n
j u
r d
f ö
l l
t i
e n
o k
” b
o m
o m
”
e n
o g
S k
Upplevelser och
växande kunskap
S k o g e n ”
t e
h ä f
n g S
p n i
d j u
f ö r
e t t
växande kunskap
t e
h ä f
n g S
p n i
d j u
f ö r
l
t i l
o m
med Skogen i Skola n ”
n!e
g
S k o
k e n
” b o
o m
Boken
om sko
gen
Sk
Upplevelser och
l
t i l
l ä r o B
o k
o m
s k o g e
n
” L ä
r a
M e d
e n
l ä r o B
o k
o m
u t g i v e
n
a v
v e r
s i o
n
av
” L ä
r a
M e d
TION FÖ
R LÄRA
RE
övning
NR 1
2007
OCH ELE
VER
Ekologi
Skogen i Skol
an
TIDNING
EN
INFORM
i
s k o g e
n
u t g i v e
n
a v
s k o g e
n
Övningar med
s ik
· Sko
g
TION FÖ
R LÄRA
RE
övning
NR 1
2007
OCH ELE
VER
sbru k · M
aturgeog
edicin · Zoologi · Mikrobiologi · Meteorologi · Geologi · N
otan
ra f i · B
em
ik · K
i·S
oci
ol o
gi
Övningar med
Syfte med
övningen:
Tränar samarb
ut och fungera
ete, balans
r.
och motorik
. Visar hur ett
Du behöve
dubbelt halvslag
r:
Ett träd där
ser
det sitter ett
rep (ca 8 meter
På repet är
det 6 par handsk
långt) som
är fäst som
ar fastsydda
6 personer
ett dubbelt
(se bild).
halvslag.
Målgrupp:
Aktiviteten
kan fungera
från årskurs
Tidsåtgång:
4 och uppåt
10–15 minute
r
Genomförand
e: Deltagarna
är uppdraget
ska trä sina
händer i varsin
att lossa det
dubbla halvslag
handske. När
dubbelt halvslag
de har satt
et för att sedan
. Hela tiden
på
sig
ska deltaga
gå till ett nytt
handskarna
rna ha sina
träd och göra
händer i handsk
ett nytt
arna!
Ekologi är en gren
inom biologin som försöker
väva samman olika kunskaper
andra arter.
träd utan också tusentals
I skogen finns inte bara
p för att se
som man behöver mikrosko
Alltifrån små bakterier
växer och
älgar och björnar. Arterna
till stora däggdjur som
lever på olika sätt.
26
Svart huggorm (Vipera
Lavskrika (Perisoreus
Insekter 12 800 arter
Andra ryggradslösa
djur 4 200 arter
Karl-Johan svamp (Boletus
mängd ved igen.
att bygga i trä undviker man
a produkter. Genom
använda
ning orsakar. Genom att
som stål- och betongtillverk
stora utsläpp av koldioxid
av koldioxid till atmosfären.
för olja minskar tillförseln
biobränslen från skogen istället
av nya träd som kan binda
de träd som avverkas ersätts
Allt detta kräver dock att
koldioxid när de växer upp.
hugger man ner
. I många tropiska länder
upp
ta
Avskogning ett jätteproblem
kan
träd som
med ny. Då blir det färre
skogen utan att ersätta den
stora problem med
avskogningen ofta med sig
koldioxid. Dessutom för
Träden fångar
erosion, torka och skogsbränder.
Trä kan ersätta klimatskadlig
… som lokalt
skogen
i skola
n
skogeniskolan.se
Det här är en rödräv och
Biobränsle
– lagrad solenergi
Beställ dina skogliga läromedel!
Alla
dessa
beställersom
duinnehåller
på www.skogeniskolan.se/
Boken
omläromedel
skogen. Grundboken
det mesta om skog.
laromedel.
De
kostar
endast
30:-/st
och
ännu
vid
större
Trädslag, biologisk mångfald, skogens många
roller,
hurmindre
man sköter
skogen
beställningar.
och varför skogen är så viktig för oss alla.
Mossor 300 arter
Björnmossa (Polytrichiu
m commune)
Lavar 800 arter
Beställ dina skogliga läromedel!
Boken om
skogen. .Grundboken
innehåller
detpapper,
mesta trävaror
om skog.och
Skogens
produkter
Av virke frånsom
skogen
gör man
Trädslag,
biologisk
skogens
roller, hur kan
manskogen
sköter ta
skogen
energi
– men
också mångfald,
många andra
saker.många
Och i framtiden
över
och
varför
skogen
är
så
viktig
för
oss
alla.
en stor del av oljans roll i samhället. Skogen tar också över allt mer av oljans
roll
i samhället.
Skogens
produkter. Av virke från skogen gör man papper, trävaror och
energi – och
mensamhället
också många
andra
saker.roll
Och
i framtiden
kan skogen
över
Skogen
. Om
skogens
i det
svenska samhället.
Atttaden
en
stor
del
av
oljans
roll
i
samhället.
Skogen
tar
också
över
allt
mer
av
oljans
ger jobb och nyttigheter men att den också är en viktig källa till rekreation.
roll i samhället.
Skogen och klimatet. Det gradvis allt varmare klimatet är en ödesfråga.
Skogen
och samhället
Om skogens
roll i detoch
svenska
samhället.
Att den
Mer
biologisk
energi och .biologiska
produkter
minskad
avskogning
ger
jobb
och
nyttigheter
men
att
den
också
är
en
viktig
källa
till
rekreation.
i tropiska länder är några av de viktigaste åtgärderna för att komma till
rätta
medoch
problemen.
Skogen
klimatet. Det gradvis allt varmare klimatet är en ödesfråga.
Mer
biologisk
energi och biologiska
och minskad
avskogning
Möjligheter i skolskogen
. Om att produkter
starta och arbeta
i skolskogen.
i tropiska länder är några av de viktigaste åtgärderna för att komma till
Mat i skolskogen. Tips, råd och recept på mat som både är god och
rätta med problemen.
skojig att laga utomhus.
Möjligheter i skolskogen. Om att starta och arbeta i skolskogen.
Mat i skolskogen. Tips, råd och recept på mat som både är god och
skojig att laga utomhus.
Bioenergi. Energi som
utvinns ur biobränslen.
1
2
3
4
5
Grenar och toppar (Grot)
är
det vanligaste skogsbränslet.
Groten huggs sönder
i små
bitar som kallas flis.
Bark är också ett bra
man att de
Att ta isborrprover på
polarisarna är ett sätt
att
ta reda på hur klimatet
var
för flera tusen år sedan.
Man kan också studera
klimatförändringarna
med hjälp av gamla träds
årsringar.
gäller för växter,
sågverken
Det sammakan inte använda
de delarna av trädet oftasvampar
andra arter. trädens grenar och toppar. Istället tas
om handoch
som biobränsle. Det betyder
av trädet blir bionenergi.
att ungefär en tredjedel
Ibland huggs också stubbar
till flis som används
som biobränsle.
1
1
hand i
le
id sidan av papper och trä
är biobränsle skogens tredje
största produktområde –
som växer allra snabbast.
och det
Såväl politiker, företag och
skogsägare som hushåll bidrar
använder allt mer bioenergi.
till att vi
De flesta är överens om att
vi av klimatskäl måste minska
av olja och då är biobränslen
användningen
från skogen ett alternativ.
Idag kommer nästan en tredjedel
energi vi använder i Sverige
av den
från skogen!
sva
Det skulle leda till att polarisarna
smälter ännu snabbare och
att havsnivån stiger med
decimeter. Människor som
flera
bor i utsatta områden – till
exempel i Nildeltat och i
i Bangladesh – kan då drabbas
kusttrakterna
av översvämningskatastrofer.
På andra håll i världen kan
temperaturhöjningen istället
leda till svår torka. Det gäller
områdena kring ekvatorn
där en stor del av världens
främst
fattiga befolkning bor. Följden
missväxt och svält och många
kan bli
människor kan tvingas fly
från sina hem.
Länder som ligger nära
ekvatorn kommer sannolikt
att drabbas hårdast av
torka och jordförstörelse
som en följd av den globala
uppvärmningen.
När pappers- och träprodukter använts färdigt,
och inte går att återvinna,
kan de ändå göra nytta
i
kretsloppet som brännbart
avfall. Sådant avfall, som
också är ett biobränsle,
kan brännas för att ge
värme och elektricitet.
Toppen – blir biobräns
V
Biobränsle. Bränsle som
består av biomassa, det
vill säga material med
biologiskt ursprung. Exempel
på biobränsle från skog
och
skogsindustri ser du på
bilderna nedan.
Kebnekaise krymper.
Värmen
gör att isen på toppen
smälter
och Kebnekaise är nu
15 meter
lägre än för bara tio år
sedan.
det är
sågverken för att göra
plankor och bräder och
i massa- och pappersbruk
som tillverkar papper. Men
industrin kan inte
använda hela stammen utan
en stor del utnyttjas som
bränsle.
Sammanlagt blir därför mer
än halva trädet bioenergi.
är i grund och botten
lagrad solenergi.
Träden i skogen har
ju vuxit sig stora med
angustifolium)
hjälp av solens ljus.
Mjölke (Epilobium
När vi värmer våra bostäder
med ved, flis eller träpellets
är det
alltså solens energi vi
drar nytta av.
)
Vit renlav (Cladonia rangiferina
Pappersbruken och
Träden ger skugga och
Varmare och varmare…
art. När ett djur kan
Trä, pappersmassa
en egen
och papper är djur av
få ungar med ett annatväl det som man främst tänker
på som skogsprod
ukter.
de ungarna
och när
sortMen
faktum
samma
är att mer än hälften av
de träd som sågas
så säger
få egna
kanned
blirungar,
biobränsle.
tillhör samma art.
Trädets stam tas om
ter 370 arter
KärlväxBiobränsle
från skogen
Ett trädskikt kan m
skador på växterna
Om utsläppen av koldioxid
inte minskar kommer
klimatet på
jorden att bli allt varmare.
Forskarna i FN:s klimatpane
l räknar
med en temperaturökning
på två till sex grader fram
till år 2100.
Halva trädet
blir biobränsle
om dem.
Skogen i Skolan
upp avdunstningen
av vatten från marken
solbelyst äng så
du går in i en skog från en
På nätterna
där är både svalare och fuktigare.
känner du ofta direkt att
öppna områden.
heller inte lika kallt som på
och under vintern blir det
förhållanden.
är beroende av just sådana
Ett mycket stort antal arter
vattentemlängs med en bäck gör att
buskar
och
träd
av
En ridå
molniga dagar.
mycket mellan soliga och
peraturen inte varierar så
trivs bäst om det inte är stora
djur
vattenlevande
Många fiskar och andra
temperaturväxlingar.
lä. Trädens rötter
blåser och stormar ger skogen
Lä och skydd. När det
erosion, det vill säga att
och förhindrar på så sätt
binder ihop jorden i marken
sköljs bort av regnvatten.
jorden i sluttande områden
trivs olika bra i olika
skogen. Olika trädslag
Klimatet påverkar också
som tidigare bara funnits
bok och ek och andra trädslag
växer
Sverige
I
temperaturer.
också se att träden växer
allt längre norrut. Vi kan
år.
i södra delen av landet nu
stigit i landet under senare
på att medeltemperaturen
bättre än tidigare. Det beror
Övning. Undersök
vilka arter du hittar
i din närmaste skog.
Välj ut några stycken
och ta reda på mer
edulis)
Träden ger
lä för vinden
Skugga och svalka. Om
sumpskogen.
Storsvampar 2 700 arter
ater)
. En växande skog
och skogen avger koldioxid
för klimatet. Ju bättre
den avger vilket är positivt
och förmultnar
tar upp mer koldioxid än
tar den upp. När träden dör
skogen växer desto mer koldioxid
för att skapa samma
koldioxid som avges krävs
avges koldioxid. Samma mängd
Skogen tar upp koldioxid
luftav t.ex. skogsbruksåtgärder,
fungerar och hur den påverkas
För att förstå hur en skog
om ekologi. Ekologi består
ingar måste man ha kunskaper
föroreningar och klimatförändr
av många olika ämnen.
kan ses som ett område där
på flera olika nivåer. Ett ekosystem vara stort eller litet beroende
kan
Skogens ekologi kan studeras
under påverkan utifrån. Området
organismer lever och fungerar
en skog, en stubbe …
jordklotet,
hela
studera;
vill
på vad det är man
r av växter
Carl von Linné var en
med ganska bestämda kombinatione
växt- och/eller djursamhällen
direkt beroende
svensk vetenskapsmanEtt samhälle är vissa
tillsammans och ofta vara
2
arterna7som finns där leva
eller djur. I ett samhälle tycks
som levde på 1700-talet.
eget
Han gav alla arter ett av varandra.
säger man att man studerar
en viss art t.ex. älgar. Då
namnamn på latin och de Ibland är man bara intresserad av att studera
nen används ännu idagpopulationen av älgar.
dvs. ett enskilt djur eller en
individnivå
på
runt om i världen.
studier
göra
man också
anpassa sig
Sist men inte minst så kan
upp näring och hur den kan
hur individen söker och tar
växt. Då tittar man ofta på
runt omkring.
till förändringar i miljön
(vatten) och litosfär (land).
mellan atmosfär (luft), hydrosfär
Biosfären består av kontaktytorna
titta lite
fem nivåer ovan. Vi ska nu
värden och den berör samtliga
Skogen har massor av ekologiska
och den biologiska mångfalden.
områden; klimatet, vattnet
närmare på några stora viktiga
Det finns svampar som
och måste leva på andra.
Svampar har inget klorofyll
syns med mikroskop.
det finns svampar som bara
av
är stora och lätta att se och
på blad är ofta någon form
döda växter. Mörka fläckar
Många svampar växer på
som de får från träden.
vamparna lever på kolhydrater
svampangrepp. Mykorrizas
att
växter eller andra djur för
klorofyll utan måste äta
Djur har heller inget
djur kallas för rovdjur.
behöver. Djur som äter andra
få i sig den näring som de
är alla olika sorters djur.
ormar
och
grodor
,
spindeldjur
Däggdjur, fåglar, insekter,
Många bakterier är nyttiga
syns inte med blotta ögat.
Bakterier är små och
I skogen finns det bakterier
som t.ex. sprida sjukdomar.
men en del kan göra skada
ner döda växt- och djurdelar.
som hjälper till att bryta
20
lövskogen och
se några vanliga arter i barrskogen,
På följande sidor kan du
Träden påverkar halterna
koldioxid och syre i lufte
fotosyntesen och celland
… såväl globalt ...
Allt hänger ihop!
tillsammans.
Svart skogssnigel (Arion
Påfågelöga (Inachis io)
Älg (Alces alces)
infaustus)
Vad betyder
skogen för miljön?
bra för
miljö.
väldigt mycket för vår
växa på egen hand. Växter
kan genom fotosyntesen
Växter har klorofyll och
och blommor förökar sig
frön eller med sporer. Träd
förökar sig antingen med
förökar sig med sporer.
med frön. Mossor och ormbunkar
och en alg som lever
är ingen växt utan en svamp
Lavar ser ut som växter men
Däggdjur 44 arter
Fåglar 120 arter
berus)
teknik
Skogliga in
stallationer
Arter
Grodor och
kräldjur 14 arter
roll för klimatet på jorden.
Skogarna har en viktig
syre
binds koldioxid och avges
Genom fotosyntesen
ökat
är en växthusgas som
när träden växer. Koldioxid
Det beror främst på användkraftigt i atmosfären.
men avskogningen i stora
ningen av fossila bränslen
De ökande koldibetydelse.
också
har
dela av världen
ökar.
temperaturen på jorden
oxidhalterna medför att
klimatet genom att träden
Skogen påverkar också
skydd för vindar och erosion.
ger skugga, svalka och
Syfte med
övningen:
ing av hur
Övar samarb
till en
tillåtet enligt
etehelhetsbedömn
och konstru ute i
allemansrätten
ktion. Diskuss
livet påverkas och styrs
. Eventu
skala och bli
ioner kan även
ellt kan ekolog
tillämpad matem naturen.
måste vara
En ni använd
göras om vad
a er
atik.
som är
massaav knopar. Övningen
Du behöve
allmänbildad inom en
kan även utföras
r:
Rep eller snören
Ekologi = läran om samspelet orgaenligt
olika ämnesområden.
mellan
Pinnar, stockar
mellan organismer och
de lever i.
och annat som
nismer och miljön som
Målgrupp:
ni
hittar
Kan anpass
på marken
as för flera
åldersgrupper,
Tidsåtgång:
såväl i förskola
Beror på hur
som i grunds
avancerad
kolans samtlig
konstruktion
Genomförand
a år
vi lever i.
som ska byggas
e: Uppdraget
vi andas och klimatet
. Ca 15–60
luften
snören bygga
kan vara att
vi dricker,
minute
med hjälp av
en konstruktion
Skogenr påverkar vattnet
för oss på
materia
skala). Konstru
t ex ett djur
och djur som är till nytta
i naturlig storlek, l som man hittar i naturen
ktionen ska
växter
tusentals
för
vara
i naturen? Hur
och
stabil och kunna
eller en känd
Den är hem
bygger man
byggnad (eventu rep eller
de nätverk där olika arter
stå utan att
stabilt? Detta
tidigare kan
någon måste
ellt Dels
för att de ingår i komplicera
i en viss
det ingå att
är frågor som
sätt.
ge
hållamånga
i den. Vad
gruppen ska
kan diskute
och dels för att de kan
får man ta
använda knopar
ras. Om man
har jobbat
av varandra för sin överlevnad
i sin konstru
ger oss
med knopar
ktion när deär beroende
Skogen
mediciner.
och
t
ex surrar ihop
Övningarna
Tre på gång
form av ved, virke, mat
ipinnar.
oss råvaror
(sid. 31) samt
ämnet teknik.
fysiskt som psykiskt
Tänk och tanka
av miljöer som är såväl
(sid. 32) passar
också livskvalitet i form
betyder
även som
övningar inom
på frågan är enkelt, skogen
oss att vistas i. Så, svaret
s k o l a n
Boken om sk
ogen
Skogen har stor
…
betydelse för klimatet
teknik
Lätt att hand
skas med
s k o l a n
i
OCH INS
PIRA
Ekologi = läran om samspelet orgamellan
mellan organismer och
de lever i.
nismer och miljön som
Möjlig
heter i
skolsko
gen
s k o g e
n
ATION
Fy
skogen
i skola
n
skogeniskolan.se
OCH INS
PIRA
s k o
L s k
o g e
n ”
dukter
ns pro
e
g
o
k
S
Skogen i Skolan
ATION
s k o
L s k
o g e
n ”
Boken om sk
ogen
med Skogen i Skola n ”
n!e
g
S k o
k e n
” b o
e n
av
Möjlig
heter i
skolsko
gen
Skogen och klimatet
e t t
INFORM
v e r
s i o
n
u p p
d at
e r a
d
Boken
om sko
gen
t
e t
” b o k e n
”
e n
o g
S k
llet
mhä
a
s
h
c
en o
Skog
llet
mhä
a
s
ch
en o
kter
Skog
produ
s
n
e
g
o
t
e t
t i l l
Skogen i Skol
an
TIDNING
EN
Grenarna – blir biobräns
le
Uppvärmning av bostäder
och andra lokaler är det största
användningsområdet för
från skogen. Många villor
biobränslet
värms numera med ved och
träpellets istället för olja.
använder också skogsbränslen
Allt fler kommuner
i sina fjärrvärmepannor och
kraftvärmeverk, se sid 27.
Elektricitet kan faktiskt
också vara en ”skogsproduk
t”. Vissa typer av massa- och
tillverkar energi. Bränslet
pappersbruk
utgörs av de ämnen i trädens
ved som det inte går att göra
papper av.
Fordonsbränslen från
skogen är ett spännande utvecklingsom
eller planeras stora anläggningar
råde. På flera håll i Sverige
byggs
som ska tillverka biodiesel
och andra klimatvänliga bränslen.
1
2
Stammen – cirka hälften
blir biobränsle
Massaved
De övre delarna av
stammen tillverkar man
pappersmassa av. (De
delarna
av stammen kallas därför
massaved). Om man ska göra
starkt
papper kan man bara
använda
hälften av veden i stammen
– resten blir biobränsle.
Om jordens medeltempera
tur
stiger med två grader
kan
10 000-tals växt- och
djurarter
komma att utrotas.
Sågtimmer
bränsle.
Många villor värms upp
med
pellets istället för olja.
Pellets
görs av sammanpressa
t sågspån, bark och annat
spill
från sågverken.
3
Fordonsbränslen, till exempel
talldiesel, tillverkas av
råvaror
från skogen.
5
Av den nedre, grova
delen av trädstammen, sågar man
bräder. (Den delen
av stammen brukar därför
kallas sågtimmer). Men eftersom
Plank och bräder
en trädstam
är rund blir det mycket
sågas så här
ved ”över”
sedan man sågat ut bräderna.
De delarna hugger man
till flis som
man gör träfiberskivor
eller biobränsle
av. Av sågtimret blir ungefär
hälften
biobränsle.
4
På många håll i världen
kommer människor att
drabbas av översvämninga
r då havsnivån stiger.
6
Stubben – kan bli biobräns
le
Rötter – kan bli biobräns
24
4
le
Varmare och varmare…
Om utsläppen av koldioxid
inte minskar kommer
klimatet på
jorden att bli allt varmare.
Forskarna i FN:s klimatpane
l räknar
med en temperaturökning
på två till sex grader fram
till år 2100.
Kebnekaise krymper.
Värmen
gör att isen på toppen
smälter
och Kebnekaise är nu
15 meter
lägre än för bara tio år
sedan.
Att ta isborrprover på
polarisarna är ett sätt
att
ta reda på hur klimatet
var
för flera tusen år sedan.
Man kan också studera
klimatförändringarna
med hjälp av gamla träds
årsringar.
Det skulle leda till att polarisarna
smälter ännu snabbare och
att havsnivån stiger med
decimeter. Människor som
flera
bor i utsatta områden – till
exempel i Nildeltat och i
i Bangladesh – kan då drabbas
kusttrakterna
av översvämningskatastrofer.
På andra håll i världen kan
temperaturhöjningen istället
leda till svår torka. Det gäller
områdena kring ekvatorn
där en stor del av världens
främst
fattiga befolkning bor. Följden
missväxt och svält och många
kan bli
människor kan tvingas fly
från sina hem.
Hur kan
ar
man få ungdom ?
skog
intresserade av
Länder som ligger nära
ekvatorn kommer sannolikt
att drabbas hårdast av
torka och jordförstörelse
som en följd av den globala
uppvärmningen.
mkampanj
att göra en rekla
fått i uppdrag
anställda
aget GRÖNA har
en. Hundratals
Lasse på skogsbol
de
till jobb inom skog
sig
Om jordens medeltempera
närvarande är
omar att söka stiger
För
.
tur
ungd
åren
fler
a
aste
med två grader kannärm
r de
för att lock
10unde
000-tals växt- och djurarter
behöva
NAkomma
att
GRÖ
kilt
på
särs
ion
mer
att
utrotas.
i pens
på. De kom
kommer att gå
de gärna ändra
män men det vill
flesta anställda
are.
rare och arbetsled
mar som
rekrytera maskinfö
hur många ungdo
reda på
börjar med att ta
mer sig för att
Stöd&Hjälp. Lasse
även där. Han bestäm
han konsultbolaget
behövas fler tjejer
Till sin hjälp har
aterar att det skulle
På många håll i världen
kommer människor att
ningar och konst
drabbas av översvämninga
r då havsnivån stiger.
går på skogliga utbild
gymnasiet i länet.
bruks
Natur
med
ga utbildningar
också samarbeta
ska hjälpa Lasse.
ranschen och skogli
är konsulten som
6
tycker du att skogsb
r över varför så
Föreställ dig att du
om branschen. Hur
du några egna teorie
som du behöver
lockar med? Har
Samla in de fakta
utbildningar.
ial som olika skolor
i de reklammater
och andra skogliga
och
r
ning
inrikt
medie
i
g
man ska
framställs
med skogli
åll, var och hur
bruksgymnasium
inneh
natur
er,
till
medi
söker
se ut;
få tjejer
n skulle kunna
mkam
g på hur rekla
Ta fram ett försla
t.
förväntad effek
annonsera och
panje
5
25
Solen
1. Atmosfären släpper
igenom
det allra mesta av solljuset
(kortvågig strålning).
1.
2.
2. En del av värmen (långvågig
strålning) reflekteras tillbaka
ut mot rymden.
3. Atmosfären med dess
växthusgaser hindrar delvis
utstrålningen och håller
på
så sätt kvar värme vid
jorden.
När atmosfären fylls på
med
mer koldioxid och andra
växthusgaser stänger den
in för
mycket värme och vi
får en
global uppvärmning,
en
klimatförändring.
3.
Klimatompensering
Växthuseffekten k
t?
– så fungerar den
– bra eller dålig
Växthuseffekten är egentligen
något naturligt. När den
fungerar
som den ska blir det lagom
varmt på jorden så att
människor, djur och
växter kan leva. Utan
växthuseffekten skulle
det vara 33 grader kallare
på jorden! Problemet
är att vi rubbat den naturliga
balansen genom
att släppa ut för mycket
koldioxid och andra växthusga
ser. Växthuseffekten har blivit för
stark och klimatet allt
varmare.
ska resa med
olaget som de
som
och resa. Av flygb
pp av koldioxid
och Kajsa ska ut
nsera för de utslä
Kompisarna Pelle
arna går
kan klimatkompe
Peng
de
on.
att
på
pers
har de fått reda
a 300 kr mer per
kost
d
fall
ättra
så
i
e
förb
t
bland anna
för. Resan skull
Så här fungerar växthuseffek
n med
resa
ten: Runt
koldioxid som
jorden finns en atmosfär
ånga, koldioxid och andra
som mest består avutslä
växthusgaser. Atmosfären
ka vatten- ppen av
släpper
attdetmins
som träffar jorden så att den
förigenom
allra mesta av solljuset
ekt
värms
proj
En del
tillupp.
av värmen studsar emellertid
i Afrika.
rymden, men atmosfären
tillbaka ut motplanteringar
fångar upp och stänger in
träd
lagom mycket värme.
har samma funktion som
(Glaset i ett växthus
strier och
atmosfären, detik
i indu
in solljuset och håller kvar
tekn släpper
därför vi talar om växthuseffekte
tförändringarna.
värmen.
till klima
genom att flyga bidrar
en där. Kajsa är mer
samvete för att de
att stoppa avskogning att klimatföränd. Han har lite dåligt
ngar i Afrika för
Pelle betalar gärna
das till trädplanteri
och hon tycker inte
är.
pengar ska använ
kan göra någon nytta
Han vill att hans
tkompensering inneb
pengarna verkligen
klima
om
vad
till
om
skt
mer
skepti
ta reda på
tveksam. Hon är
Kajsa?
bestämer sig för att
Många olika växthusgase
r. Växthusgaser är ett samlingsnamns problem. De
du var Pelle eller
gör att atmosfären håller
ringarna är henne på flera olika gaser som
kvar värme
du ha gjort om
Det är
n).
Denna naturliga växthuseffekt
gör att vi får ett ganska stabilt
på jorden anpassat sig till.
klimat som djur och växter
Då atmosfären har sin naturliga
sammansättning av koldioxid
andra gaser är allt i balans.
och
Det som hänt är att det blivit
mer koldioxid och andra
i atmosfären. Det beror främst
växthusgaser
på att vi använder olja, stenkol
och naturgas som bränsle,
ger stora utsläpp av koldioxid.
vilket
Då det blir mer koldioxid
i atmosfären blir den alltför
hålla kvar värmen. Därför
bra
på att
blir det varmare på jorden.
Koldioxid (CO2): ökningen
samt om skog avverkas utan
Lustgas
på jorden. Här är några av
dem:
kommer bl a från förbränning
ta reda
stenkol, oljaoch
och naturgas
Pelle ochav Kajsa
att nya
träd planteras.
Hjälp
(dikväveoxid, N2O): ökningen
kommer till exempel från
gödsling av åkermark.
Metan (CH4): ökningen
kommer främst från boskap,
jordbruk och från soptippar.
Om de frusna jordarna på
kontinenternas norra delar
börjar smälta finns risk för
utsläpp av metan.
enorma
på mer! Hur skulle
Människans verksamheter
(och
våra kor, får m m) står
för 60
procent av utsläppen
av växthusgasen metan. Utsläppen
kommer
från boskapsskötsel, soptippar,
reningsverk och förbränning
av
fossila bränslen m m.
7
Skogen i Skolan
TIDNINGEN
INFORMATION
NR 1
2007
övning
OCH INSPIRATION FÖR LÄRARE OCH ELEVER
Gör en sälgpipa
Beräknad tidsåtgång: Cirka 2 timmar utomhus inklusive vandringen
Material: Knivar, gärna en sekatör eller liknande till läraren, plåster
Genomförande
En pipa av sälg, vide, rönn, pil eller hassel kan eleverna göra
under våren. Bästa tiden är från april och fram till midsommar. (Beror lite var i Sverige vi bor). Se still att klassen har
tillstånd att ta material för denna övning från markägaren om
inte detta redan är avtalat i skolskogen.
Ta en kvist från en gren som är så slät som möjligt i barken.
Biten bör vara 1–2 cm tjock och 10–15 cm lång. Se till att
hacket hamnar på den smalare delen av kvisten. Arbeta enligt
bilderna:
Vrid barken på den knackade halvan åt olika håll till den
lossnar. Om det inte lyckas direkt kan eleverna värma
kvisten genom att hålla den i munnen eller doppa den i
varmt vatten.
I genomskärning ser det ur så här.
Skär bort en bit enligt bilden och ta försiktigt bort några
millimeter på den del som sitter längst ut. Börja med att ta
bort lite – man kan sedan ta bort mera och det blir för lite.
Genom att dra kolven ut och in kan du få olika toner.
Prova att spela en enkel melodi
Skogen i Skolan finns i hela landet.
Varje region har en egen styrgrupp som
består av företag och organisationer
som är verksamma i regionen. Denna
styrgrupp utser en samordnare som
gärna hjälper dig att komma igång
med aktiviteter i skogen eller verklighetsstudier av skogsbruk eller industribesök. Många regioner har dessutom
kontaktpersoner på kommunal
nivå, och genom vår skolskogsdatabas kan du komma i kontakt
med pedagoger som aktivt
jobbar med skolskogar.
Runt om i landet ordnar Skogen
i Skolans samordnare och kontaktpersoner kurser för lärare och
andra som är intresserade
av att lära sig mer om hur
skogen kan användas som
undervisningslokal.
Din lokala kontakt hittar du
på www.skogeniskolan.se.
Skogen i Skolans nationella
kansli finns i Stockholm och
ansvaret ligger hos
Föreningen Skogen.
Skogen i Skolan
Föreningen Skogen, Box 1159, 111 81 Stockholm · Telefon 08-412 15 90
[email protected] · www.skogeniskolan.se
Larsson & Co:s Tryckeri AB Umeå 2013
Ett rikstäckande
nätverk
