110310 RISKBEDÖMNING Huvudstudie Lessebo sågverk RAPPORT Framställd för: Lessebo kommun Uppdragsnummer: 0970158 Distributionslista: Lessebo kommun, 10 exemplar Golder Associates AB, 3 exemplar LESSEBO SÅGVERK - RISKBEDÖMNING Innehållsförteckning 1.0 INLEDNING ............................................................................................................................................................... 1 2.0 SYFTE........................................................................................................................................................................ 1 3.0 METODIK FÖR RISKBEDÖMNING .......................................................................................................................... 1 4.0 OMRÅDESBESKRIVNING ........................................................................................................................................ 2 4.1 Lokalisering................................................................................................................................................... 2 4.2 Geologi ......................................................................................................................................................... 3 4.3 Hydrogeologi................................................................................................................................................. 3 4.4 Skyddsvärden ............................................................................................................................................... 4 5.0 HISTORIK OCH TIDIGARE VERKSAMHET ............................................................................................................. 4 6.0 TIDIGARE UTREDNINGAR ....................................................................................................................................... 4 7.0 GENOMFÖRDA UTREDNINGAR ............................................................................................................................. 5 8.0 PROBLEMBESKRIVNING ........................................................................................................................................ 6 8.1 Allmänt .......................................................................................................................................................... 6 8.2 Delområden och dimensionerande föroreningar ........................................................................................... 6 8.3 Volymer och mängder................................................................................................................................. 10 8.4 Skyddsobjekt och exponering ..................................................................................................................... 11 8.5 Skyddsbarriärer .......................................................................................................................................... 12 8.6 Aktuella spridningsvägar och recipienter .................................................................................................... 13 8.7 Föroreningarnas farlighet ............................................................................................................................ 14 8.7.1 Metaller ................................................................................................................................................. 14 8.7.2 Organiska föroreningar ......................................................................................................................... 15 8.8 9.0 Konceptuell modell ..................................................................................................................................... 18 SPRIDNING OCH BELASTNING ............................................................................................................................ 19 10.0 HÄLSO- OCH MILJÖRISKER ................................................................................................................................. 20 10.1 Hälsorisker .................................................................................................................................................. 20 10.1.1 Hälsorisker vid bärkonsumtion .............................................................................................................. 22 10.1.2 Risker i framtiden .................................................................................................................................. 22 10.2 Miljörisker ................................................................................................................................................... 22 110310 Uppdragsnummer 0970158 i LESSEBO SÅGVERK - RISKBEDÖMNING 10.2.1 Miljörisker inom området ....................................................................................................................... 23 10.2.2 Byggnadsmaterial ................................................................................................................................. 23 10.2.3 Miljörisker utanför området .................................................................................................................... 24 10.2.3.1 Grundvattenanalyser ......................................................................................................................... 24 10.2.3.2 Ytvatten ............................................................................................................................................. 26 10.2.3.3 Sediment ........................................................................................................................................... 26 10.2.4 Miljörisker i framtiden ............................................................................................................................ 27 11.0 SAMLAD RISKBEDÖMNING- VAD ÄR PROBLEMET?......................................................................................... 28 11.1 Samlad riskbedömning ............................................................................................................................... 28 11.2 Riskreduktion .............................................................................................................................................. 29 12.0 REFERENSER ......................................................................................................................................................... 30 TABELLFÖRTECKNING Tabell 1: Sammanställning av genomförda undersökningar................................................................................................ 5 Tabell 2: Relevanta skyddsobjekt för Lessebo sågverk .................................................................................................... 11 Tabell 3: Exponeringsvägar för människa ......................................................................................................................... 11 Tabell 4: Platsspecifika hälsoriskbaserade riktvärden för metaller, klorfenoler, dioxiner, PAH:er, aromater och alifater för Lessebo sågverk [mg/kg TS] ........................................................................................................... 20 Tabell 5: Platsspecifika hälsoriskbaserade riktvärden för Lessebo sågverk för terpenerna kamfen, kamfer och 3karen samt det aromatiska kolvätet cymen [mg/kg TS] .................................................................................... 21 Tabell 6: Platsspecifika miljöriskbaserade riktvärden för metaller, klorfenoler, dioxiner, PAH:er, aromater och alifater för Lessebo sågverk [mg/kg TS] ........................................................................................................... 22 Tabell 7: Analysresultat för metaller i grundvatten. Resultaten jämförs i tabellen med två lokala bakgrundshalter som framtagits inom projektet .......................................................................................................................... 24 Tabell 8: Metallhalter i ytvattenrecipienten Öjen, jämförda mot lokal bakgrundshalt och CCME:s riktvärde för skydd av vattenlevande organismer ................................................................................................................. 26 Tabell 9: Dioxinhalter i sedimenten i sjön Öjen ................................................................................................................. 26 Tabell 11: Resultat map terpener för jord och sediment vid tjärfabriken ........................................................................... 27 FIGURFÖRTECKNING Figur 1: Generell metodik för riskbedömning av Lessebo sågverk. ..................................................................................... 2 Figur 2: Lessebo sågverk ligger i Lessebo kommun, Småland. .......................................................................................... 3 Figur 3: Områdesindelning där den tidigare indelningen markeras med ljust rosa. ............................................................. 7 Figur 4: Arsenikhalter i ytjord (varierande provdjup, 0-0,3 m) inom det f d tryckimpregneringsområdet. ............................. 8 Figur 5: Tolkad föroreningsutbredning kring f d tjärfabriken. ............................................................................................... 9 110310 Uppdragsnummer 0970158 ii LESSEBO SÅGVERK - RISKBEDÖMNING Figur 6: Foton på källtermer vid Lessebo sågverk. Bilderna i ordning (övre till vänster till nedre till höger) visar arsenikförorenad fyllning inom tryckimpregneringen, förorenat betongfundament, arsenikförorenad naturlig jord, barkfyllning, fyllning inom gamla dopplatsen och slutligen förorenad jord inom tjärfabikern. ....... 10 Figur 7: Grundvattennivåer inom undersökningsområdet. Blåa linjer binder samman områden med samma grundvattennivå. ............................................................................................................................................... 13 Figur 8: Tre exempel på PAH:er; antracen, benzo(a)pyrene och krysen. ......................................................................... 16 Figur 9: Bensen, toluen, etylbensen och xylen .................................................................................................................. 16 Figur 10: Generell struktur för dioxiner .............................................................................................................................. 17 Figur 11: Konceptuell modell för Lessebo sågverk. ........................................................................................................... 18 Figur 12: Kartan ger en överblick över arseniknivåerna i grundvattnet inom tryckimpregneringsområdet. De två ringarna vid varje punkt representerar de två utförda provtagningarna. ........................................................... 25 BILAGOR BILAGA A PM Sekventiella lakningar BILAGA B PM Bärkonsumtion 110310 Uppdragsnummer 0970158 iii LESSEBO SÅGVERK - RISKBEDÖMNING 1.0 INLEDNING Lessebo sågverk är beläget väster om Lessebo samhälle i anslutning till sjön Öjen. På området har det sedan 1870-talet bedrivits sågverksamhet. Verksamheten bedrevs fram till 1978 och hade som mest 200 anställda. Förutom sågverksamhet utfördes impregnering på området. Impregnering utfördes både genom tryck (arsenikbaserade preparat) samt besprutning och doppning (pentaklorfenolbaserade preparat). Det har även bedrivits andra verksamheter som kan ha gett upphov till föroreningar inom området, till exempel tjärfabrik, betonggjuteri och verkstad. Lessebo kommun agerar huvudman för en huvudstudie av Lessebo sågverk. Huvudstudien finansieras med statliga bidragsmedel från Naturvårdsverket som förmedlats via Länsstyrelsen i Kronobergs län. För genomförandet av uppdraget har Golder Associates AB anlitats. 2.0 SYFTE Syftet med föreliggande rapport är: Att sammanfatta resultat från genomförda undersökningar. Att redovisa en fördjupad riskbedömning för Lessebo sågverk Att redovisa vilken riskreduktion som är nödvändig och motiverad med hänsyn till konstaterade risker för människors hälsa och miljö. Att leverera ett underlag för en åtgärdsutredning avseende Lessebo sågverk. Att leverera ett beslutsunderlag till Lessebo kommun inför en riskvärderingsprocess och beslut om åtgärder. 3.0 METODIK FÖR RISKBEDÖMNING Den fördjupade riskbedömningen avseende Lessebo sågverk har genomförts enligt den modell som sammanfattas i Figur 1. Modellen följer i praktiken den struktur för fördjupad riskbedömning som föreskrivs i Naturvårdsverkets (NV:s) senaste kvalitetsmanual för efterbehandling av förorenade områden (Naturvårdsverket, 2008 och 2009). Modellen diskuterar i ett första läge hur källan till problemet beter sig. Vidare vilka element som kan utgöra problem och risker och vilka processer som styr och reglerar spridningen av dessa. Spridningen av föroreningar undersöks, exempelvis till vilka medier spridning sker i idag och i framtiden. Slutligen utreds vilka skyddsobjekt som finns och som är aktuella ur miljö- och hälsorisksynpunkt samt från en generell betraktelse. I varje steg identifieras också vilka naturliga barriärer som finns och som förhindrar spridningen och transporten samt exponeringen av föroreningarna. Barriärerna kan vara både av fysisk och av kemisk karaktär. Informationen sammanställs sedan till en slutlig riskbedömning för det aktuella området. 110310 Uppdragsnummer 0970158 1 LESSEBO SÅGVERK - RISKBEDÖMNING Figur 1: Generell metodik för riskbedömning av Lessebo sågverk. 4.0 OMRÅDESBESKRIVNING I följande kapitel redogörs för lokalisering, geologi, hydrogeologi och skyddsvärden. Sammanställningen utgör underlag för riskbedömningen. 4.1 Lokalisering Lessebo ligger i Kronobergs län i Småland, omkring 3,5 mil öster om Växjö (Figur 2). Det f.d. sågverket ligger i den västra utkanten av Lessebo, mellan samhället och sjön Öjen. Området som undersökts inom ramen för denna huvudstudie är beläget väster om järnvägen som passerar Lessebo. I söder, där tryckimpregneringsplatsen låg, utgörs området av skogsmark, och i norr där bland annat den gamla och nya sågen, kolgården och tjärfabriken låg, pågår även idag industriell verksamhet, i form av bl.a. mekaniska verkstäder, bilverkstäder, garage, lagring/förvaring och hantering av massor. Dessutom sker godstransporter till järnvägen inom området, framför allt utav timmer. Sydväst om området finns en skjutbana. Söder om denna rinner Lesseboån, vilken mynnar i Öjen. Även Feteboån, som rinner norr om undersökningsområdet, mynnar i Öjen. Närmaste bostadsbebyggelse finns på ett avstånd av omkring 200 meter. 110310 Uppdragsnummer 0970158 2 LESSEBO SÅGVERK - RISKBEDÖMNING Figur 2: Lessebo sågverk ligger i Lessebo kommun, Småland. 4.2 Geologi Den naturliga geologin i undersökningsområdet består generellt av ca 0,05-0,2 m finsand ibland med inslag av mull. Ytjorden underlagras av hårt packad siltig sandig grusig morän med inslag av sten. Ställvis förekomst av lera har noterats. Fördelning av de olika fraktionerna varierar inom området. I den nordöstra delen av området, dvs norr om lådfabriken (provpunkt 09089) består jordlagerföljden av ca 1 m ytjord (grusig sand med mullinslag i ytan) som underlagras av ett torvskikt på ca 0,5 m vilket i sin tur underlagras av 1 m siltig gyttja (grågrön). Den siltiga gyttjan underlagras av vit finsand/silt, helt utan inslag av grus eller sten. Ett tunnare torvskikt noterades även i de mellersta delarna av det norra området. I de norra och nordvästra delarna av undersökningsområdet mot Feteboån och Öjen har marken fyllts ut med ställvis meterdjupa lager av sten, grus och sand. Det har generellt varit extremt svårgrävt inom undersökningsområdet dels pga. förekomsten av många och stora stenar men även pga. att marken är extremt hårt packad med många olika fraktioner av jord. 4.3 Hydrogeologi Grundvattennivån inom undersökningsområdet återfinns generellt runt 2 meter under markytan. De högsta nivåerna påträffas vid tryckimpregneringsområdet och därifrån sluttar det väldigt svagt mot sjön Öjen och Feteboån i norr och Lesseboån i söder. Nivåskillnaden mellan den högsta grundvattennivån och sjön Öjen är ca 1,7 m. Öjen är 277 ha stor och relativt grund (maxdjup 4,1 m, medel 2,1 m). Huvudavrinningsområde är Ronnebyån. 110310 Uppdragsnummer 0970158 3 LESSEBO SÅGVERK - RISKBEDÖMNING 4.4 Skyddsvärden Inga skyddade områden finns i närheten av undersökningsområdet. Däremot är stora delar av Lessebo samhälle riksintresse för kulturmiljövård, på grund av dess bruksmiljö med bebyggelse från 1700- och 1800talen (undersökningsområdet ingår inte i riksintresset) (Länsstyrelserna, n.d.). 5.0 HISTORIK OCH TIDIGARE VERKSAMHET För utförlig redogörelse av historiken hänvisas till tidigare utförd utredning (Mark & vatteningenjörerna, 2008). 6.0 TIDIGARE UTREDNINGAR Tidigare miljötekniska utredningar har genomförts under 2008 enligt nedan: Lessebo sågverk, Översiktlig miljöteknisk undersökning, MIFO fas 2 samt historisk utredning av verksamheterna inom området, Mark & Vatteningenjörerna AB, 2008-10-06. I rapporten berättas om hur det på Lessebo sågverk funnits två olika sågverksamheter, den gamla sågen vid Djurhultsvägen som uppfördes 1840 och en ångsåg vid sjön Öjen som uppfördes 1878. Timret kom till Lessebo med järnväg och lades i Feteboån för att sedan flottas till sjön Öjen och sågverket. Hyvling och sågning av virke, samt tillverkning av spritlådor, sockerlådor och ammunitionslådor var den huvudsakliga verksamheten på platsen. Där fanns också en träkolningsgård (från 1914) med upp till ett femtital milor och en tjärfabrik(från 1951) där tjära och terpentin utvanns ur furustubbar. Doppning av virke i pentaklorfenolbaserade preparat förekom från 1940-talet fram till 1978, både vid den gamla och vid den nya sågen. Innan dess besprutades virket. Tryckimpregnering med arsenikbaserat medel förekom mellan 1940 och 1963. Den miljötekniska undersökningen utfördes enligt Naturvårdsverkets rapport 4918. Man fann dioxiner, pentaklorfenol och metaller (ffa arsenik) i så höga halter att föroreningsnivån klassades som mycket stor. Spridningsförutsättningarna bedömdes som stora och känslighet och skyddsvärde som stort vilket resulterade i att området riskklassades som riskklass 2, stor risk. Resultat från denna utredning har använts vid planering av undersökningar, utvärderingar och beräkningar. Jämförelser har även gjorts med dessa för att styrka slutsatserna. 110310 Uppdragsnummer 0970158 4 LESSEBO SÅGVERK - RISKBEDÖMNING 7.0 GENOMFÖRDA UTREDNINGAR En sammanställning av genomförda utredningar (inom ramen för huvudstudien) redovisas i Tabell 1. För detaljer hänvisas till Fält- och resultatrapporten. För information om delområdesindelningen, se kapitel 8.2. Tabell 1: Sammanställning av genomförda undersökningar. Provtagning Antal punkter Område Provgropar 44 Samtliga delområden Provdiken 4 Tryckimpregnering Tryckimpregnering, Nya sågen, Gamla sågen, Borrpunkter 25 Tjärfabriken, Referensområde Handprovpunkter (ytliga) 73 Tryckimpregnering, Kolgården Tryckimpregnering, Nya sågen, Gamla sågen, GV-rör (nya / gamla) 20 / 7 Tjärfabriken, kolgården, Referensområde Sedimentpunkter 6 Recipient (Feteboån, Öjen) Ytvattenpunkter 5 Recipient (Feteboån, Öjen) Betongfundament 6 Tryckimpregnering Porgas 14 Tjärfabriken 110310 Uppdragsnummer 0970158 5 LESSEBO SÅGVERK - RISKBEDÖMNING 8.0 8.1 PROBLEMBESKRIVNING Allmänt I problembeskrivningen redovisas hur källtermen kan innebära ett problem för skyddsobjekten. Avsnittet avslutas med en konceptuell modell som sammanfattar risksituationen. I kapitlet redovisas främst kvalitativa resonemang. Kvantifieringar, halter etc. återfinns i senare kapitel. 8.2 Delområden och dimensionerande föroreningar Undersökningsområdet har delats in i egenskapsområden/delområden utifrån den verksamhet som historiskt har bedrivits på platsen. Från början delades området in i 13 egenskapsområden men för att underlätta redovisningen av resultat har antalet områden minskats ner till följande 7 st (se även Figur 3 nedan): Tryckimpregnering (tidigare 1-3) Gamla sågen (tidigare 4-6) Nya sågen (tidigare 7, 10-12) Tjärfabriken (tidigare 8) Kolgården (tidigare 9) Recipient (Öjen, Feteboån) Referensområden Tidigare indelning (svagt rosa i figur 1 nedan): 1. Tryckimpregnering 2. Lagringsyta tryckimpregnering 3. Spån- och bark/brädgård/lagring doppat+tryckimpregnerat virke. 4. Doppkar + besprutningslinje Gamla sågen 5. Övriga delar Gamla sågen 6. Spån- och barkdeponi 7. Doppkar Nya sågen 8. Tjärfabrik 9. Kolgård 10. Spån- och barkdeponi 2 11. Spån- och barkdeponi 3 12. Övriga delar Nya sågen Samt Referensområden 110310 Uppdragsnummer 0970158 6 LESSEBO SÅGVERK - RISKBEDÖMNING Figur 3: Områdesindelning där den tidigare indelningen markeras med ljust rosa. Ett flertal olika föroreningar har påträffats inom undersökningsområdet. Fältundersökningar har påvisat mycket höga halter arsenik i ytjord, djupare liggande skikt, grundvatten samt betongfundament inom Tryckimpregneringsområdet. Även koppar, kadmium, krom, zink och bly har uppmätts i höga halter. Inom delområdet Gamla Sågen har dioxiner påvisats i höga halter (även metaller och PAH:er har uppmätts, dock underordnat dioxinerna). Inom delområdet Nya Sågen har lägre dioxinhalter uppmätts och tjärasfalt påträffats. Inom Kolgårdsområdet har ett svart kolaktigt material med höga halter av aromatiska kolväten och PAH:er påträffats i flera punkter. Inom Tjärfabriksområdet har ett flertal föroreningar påträffats i mark och grundvatten, däribland terpener, alifatiska och aromatiska kolväten, PAH:er och BTEX. Sedimenten i sjön Öjen är även de påverkade av flera av föroreningarna, med spår av dioxiner, terpener, alifater och aromater. För detaljerad redovisning hänvisas till fältrapporten. Arsenik är den förorening som påvisats över störst områden. En översiktlig redovisning av arsenikhalter i ytjord inom tryckimpregneringsområdet görs i Figur 4. I Figur 5 görs motsvarande redovisning för de föroreningar som påvisats vid tjärfabriken. 110310 Uppdragsnummer 0970158 7 LESSEBO SÅGVERK - RISKBEDÖMNING Figur 4: Arsenikhalter i ytjord (varierande provdjup, 0-0,3 m) inom det f d tryckimpregneringsområdet. 110310 Uppdragsnummer 0970158 8 LESSEBO SÅGVERK - RISKBEDÖMNING Figur 5: Tolkad föroreningsutbredning kring f d tjärfabriken. Foton på olika typer av källtermer redovisas i Figur 6. 110310 Uppdragsnummer 0970158 9 LESSEBO SÅGVERK - RISKBEDÖMNING Figur 6: Foton på källtermer vid Lessebo sågverk. Bilderna i ordning (övre till vänster till nedre till höger) visar arsenikförorenad fyllning inom tryckimpregneringen, förorenat betongfundament, arsenikförorenad naturlig jord, barkfyllning, fyllning inom gamla dopplatsen och slutligen förorenad jord inom tjärfabikern. 8.3 Volymer och mängder Förorenade volymer har beräknats med hjälp av GIS. Jord med en föroreningsnivå över det platsspecifika riktvärdet har räknats som förorenad. Avgränsning i djupled har gjorts utifrån iakttagelser och mätningar i fält 3 och laboratorieanalyser. Massornas vikt har beräknats utifrån antagandet att densiteten är 1,8 kg/m . Utifrån dessa resonemang och med en riskbedömning som inkluderar konsumtion av bär och svamp (vilket innebär att det platsspecifika riktvärdet för arsenik blir 10 mg/kg TS) har den totala volymen förorenad jord 3 beräknats till 104 000 m och den totala massan till 187 000 kg. Mer diskussion kring förorenade volymer och massor kommer i den senare Åtgärdsutredningen för Lessebo sågverk. 110310 Uppdragsnummer 0970158 10 LESSEBO SÅGVERK - RISKBEDÖMNING 8.4 Skyddsobjekt och exponering De skyddsobjekt som anses vara relevanta för Lessebo sågverk redovisas i Tabell 2. Tabell 2: Relevanta skyddsobjekt för Lessebo sågverk Skyddsobjekt Människor som bor på området Människor som arbetar på området Människor som besöker området Närboende Markekosystem Ytvattenekosystem Sedimentekosystem Grundvatten som naturresurs Ytvatten som naturresurs Inom Utanför undersöknings- undersökningsområdet området x x x x x x x x x Inga människor bor på området. Däremot arbetar vuxna på platsen och både vuxna och barn kan besöka platsen. Närmaste närboende bor ungefär 200 m från undersökningsområdet. Markekosystemet ses som ett skyddsobjekt både inom och utanför fastigheten. Ytvatten- och sedimentekosystem i sjön Öjen är även de relevanta skyddsobjekt. Grundvattnet inom fastigheten anses inte vara en naturresurs, då stora delar av området är ett industriområde där inga planer på grundvattenuttag finns eller bedöms finnas i framtiden. Lessebo samhälle tar sitt dricksvatten från sjön Läen, öster om samhället (Lessebo kommun, 2010). Aktuella exponeringsvägar för människa framgår av Tabell 3. Tabell 3: Exponeringsvägar för människa Exponeringsväg Hudkontakt jord Intag av jord Inandning damm Inandning av ånga från jord Intag av dricksvatten Intag av frukt, bär, svamp, rot- och grönsaker Intag av fisk Bevattning Intag av mjölk, kött och ägg Hudkontakt med sediment x X X X (X) X Hudkontakt med och intag av jord kan förekomma för vuxna som arbetar på platsen och för vuxna och barn som besöker platsen. För vuxna sker intag av jord främst via till exempel jord på händerna som fås in i kroppen vid intag av föda. För barn kan direktintag av jord förekomma, vilket innebär att förhållandevis stora mängder kan intas. Inandning av damm och ånga från jord kan också vara möjliga exponeringsvägar. Däremot bedöms inte intag av dricksvatten som någon exponeringsväg och inte heller intag av mjölk, kött och ägg. Konsumtion av fisk (från sjön Öjen och ev. även vattendragen) har tagits i beaktande men då 110310 Uppdragsnummer 0970158 11 LESSEBO SÅGVERK - RISKBEDÖMNING hudkontakt med sediment främst sker vid bad och det inte finns någon badplats i anslutning till undersökningsområdet i Öjen betraktas inte detta som en relevant exponeringsväg. Intag av frukt, bär och svamp har utretts särskilt i Bilaga B. Området är till största del av sådan karaktär att bär och svamp inte bedöms förekomma i någon stor utsträckning. De områden som inte utgörs av utfyllda industriområden är skogsmark, mestadels bestående av granskog. Det som kan förväntas att människor plockar bör således främst vara svamp. 8.5 Skyddsbarriärer Skyddsbarriärer är namnet på företeelser som begränsar spridning och exponering för en förorening. För Lessebo sågverk bedöms följande vara möjliga skyddsbarriärer: Fastläggning. Fastläggning, sorption, av metaller och dioxiner begränsar rörligheten i mark och vatten. Flera metaller, däribland arsenik, adsorberas kraftigt till olika markpartiklar. Fastläggningen är pHberoende, där ett högre pH generellt ger mer fastläggning av katjoner men mindre fastläggning av anjoner . Utfällning av sekundära mineral. Om koncentrationen av en metall blir tillräckligt hög kan utfällning ske. Det innebär att fria metalljoner fastläggs ”på nytt” i ett nytt mineral. Nedbrytning. Kan förekomma för organiska föroreningar. Dock är flertalet av de föroreningar som förekommer på Lessebo sågverk mycket svårnedbrytbara, såsom dioxiner och PAH:er med hög molekylvikt. Generellt kan sägas att nedbrytning är svårare ju längre och mer förgrenad en molekyl är. Dessutom försvåras nedbrytning av till exempel kloratomer i molekylen. Nedbrytning kan resultera i både mer och mindre toxiska biprodukter. Då metaller är grundämnen kan de inte brytas ned. 110310 Uppdragsnummer 0970158 12 LESSEBO SÅGVERK - RISKBEDÖMNING 8.6 Aktuella spridningsvägar och recipienter Föroreningar bedöms framförallt spridas från det förorenade området via grundvatten. I Figur 7 har en interpolation av grundvattenytans läge utförts, där blåa ISO-linjer sammanbinder områden med samma grundvattennivå. Av figuren framgår att det tycks finnas en vattendelare i den södra delen av området. Vattnet norr om denna rinner mot Sågviken i sjön Öjen och vattnet söder om denna rör sig mot Lesseboån. Lesseboån mynnar dock även den i Sågviken i Öjen, vilket innebär att recipient för grundvattenströmningarna är Öjen för hela undersökningsområdet. Förutom via grundvatten bedöms spridning kunna ske via damning eller, för tjärliknande ämnen inom delområdet tjärfabriken, som fri fas. Inom området kan det även förväntas att spridning kan ske antropogent, dvs. som en följd av mänsklig aktivitet. Figur 7: Grundvattennivåer inom undersökningsområdet. Blåa linjer binder samman områden med samma grundvattennivå. 110310 Uppdragsnummer 0970158 13 LESSEBO SÅGVERK - RISKBEDÖMNING 8.7 Föroreningarnas farlighet Nedan ges en kort redogörelse för toxicitet och kemiska egenskaper hos de föroreningar som påträffats i höga halter inom undersökningsområdet. Föroreningarna delas upp i metaller och organiska föroreningar. 8.7.1 Metaller Metaller är oorganiska föroreningar. De är grundämnen som förekommit naturligt på jorden sedan dess uppkomst. Antropogena aktiviteter kan dock frisätta stora mängder metaller vilket leder till att de förekommer i sådana mängder att de blir föroreningar. Metallerna kan bilda föreningar med andra ämnen, vilket kan göra de mer eller mindre toxiska. På Lessebo sågverk har arsenik, koppar, kadmium, zink och bly uppmätts i halter över Naturvårdsverkets riktvärde för Mindre Känslig Markanvändning, vilket innebär att de kan vara en risk för hälsa och/eller miljö. Arsenik är en halvmetall men räknas i denna sammanställning till metallerna. Arsenik Oorganisk arsenik är humant cancerogen och vid långtidsexponering kan cancer uppkomma till exempel i lungorna, njurarna och på huden. Symptom som kan uppkomma vid intag av höga halter oorganisk arsenik är kräkningar, minskad produktion av röda och vita blodkroppar, onormal hjärtrytm och blodkärlsskador. Inandning av höga halter oorganisk arsenik kan ge inflammerad hals och irriterade lungor. Organisk arsenik är mindre toxisk än oorganisk, men vissa organiska arsenikföreningar kan vid långtidsexponering ge liknande symptom som de oorganiska. Trevärd arsenik (As(III)) anses vara mer toxiskt än femvärd arsenik (As(V)). För människor är risken att utsättas för exponering av arsenik störst vid intag av föda och dryck eller genom andning, samt vid boende på platser med naturligt höga arsenikhalter i berggrunden. Den största hälsorisken är generellt genom intag av dricksvatten. Många arsenikinnehållande föreningar är vattenlösliga och tas snabbt upp av kroppen. Absorptionen av arsenik genom huden är liten, varför bad och handtvätt inte är förenat med någon hälsofara. Koppar Koppar är ett essentiellt näringsämne för både människor och djur, men kan orsaka skador vid högre koncentrationer och mängder. Bland annat kan skador uppkomma på levern och immunförsvaret. Intag av vatten med för höga kopparhalter kan orsaka kräkningar, diarré, magkramper och illamående. Koppars toxicitet mot sötvattenlevande organismer kan vara hög men varierar stort mellan olika arter. Kadmium Inandning av kadmium kan allvarligt skada lungorna och orsaka dödsfall. Intag av höga halter kadmium kan irritera magen och leda till kräkningar och diarréer. Långtidsexponering av kadmium leder till en haltuppbyggnad i njurarna som kan orsaka skador på dessa. Andra långtidseffekter är skelettpåverkan (skört skelett). Man misstänker att vissa kadmiumföreningar kan vara cancerframkallande. Ämnet är även toxiskt för djur, bland annat olika fiskarter. Levande organismer har en förmåga att ta upp och binda kadmium eftersom kadmium har liknande storlek och laddning som kalcium. Kadmium stannar kvar i kroppen under lång tid och kan påverka skelettet och njurarna. 110310 Uppdragsnummer 0970158 14 LESSEBO SÅGVERK - RISKBEDÖMNING Zink Zink är ett essentiellt spårämne, som i stort sett finns i all mat och allt vatten, i form av salter och organiska komplex. Människokroppen kräver en viss mängd zink för att kunna fungera. Det huvudsakliga intaget av zink sker genom intag av mat. Negativa effekter kan förekomma vid intag mellan 100-250 mg/kg och dag och kan då orsaka magkramper, illamående och kräkningar. Inandning av stora mängder zink kan orsaka ”metallångfeber”. Långtidseffekterna är okända. Bly Bly lagras i skelettet och påverkar kalciummetabolismen samt stör vitamin D-metabolismen. Mest utsatta är gravida kvinnor och barn. Bly är även skadligt både för det centrala och för det perifera nervsystemet. Det finns indikationer på att bly är cancerframkallande. 8.7.2 Organiska föroreningar Organiska ämnen är ämnen som innehåller kol (eg. kol-kol-bindningar). Naturligtvis finns det en enorm variation i de organiska ämnena och de allra flesta betraktas inte som föroreningar. Hur de uppför sig beror på vilka andra ämnen förutom kol som ingår i föreningen och hur dess struktur ser ut. Många organiska föroreningar är antropogent skapade. På Lessebo sågverk har dioxiner, alifatiska och aromatiska kolväten, PAH:er, BTEX, terpener och tjärasfalt påträffats i höga halter. Flera av dessa föroreningar har nära band till varandra. Kolväten är ämnen som består av endast kol och väte. Alifatiska kolväten består av kolkedjor medan aromatiska kolväten innehåller kolringar. De alifatiska kolvätena har olika egenskaper beroende på hur många kolatomer de består av och om de har dubbel- eller trippelbindningar mellan kolen eller inte. Dubbeloch trippelbindningar gör molekylerna mer reaktiva och kortare kolkedjor anses mer toxiska. Inom riskbedömning delas alifater och aromater in i olika grupper beroende på hur många kolatomer de innehåller. Terpener är en mycket stor och varierande grupp av alifatiska kolväteföreningar, som produceras av framförallt barrträd. De aromatiska kolvätena kan även de ha enkel eller dubbelbindningar mellan kolen och de kan bestå av olika många ringar. Polycykliska aromatiska kolväten, PAH:er, består av tre eller flera sådana ringar. BTEX är en grupp av fyra aromatiska kolväten som bara består av en ring, en s.k. bensenring. Gruppen innefattar bensen, toluen, etylbensen och xylen. Kolväten kommer ursprungligen framförallt från fossila bränslen. Tjärasfalt innehåller stenkolstjära vilket i sin tur innehåller PAH:er. Tjärasfalt var mycket vanligt före 1973 och än idag finns mycket tjärasfalt kvar i Sverige. Dioxiner är en speciell grupp av kolväten, som förutom kol och väte även innehåller klor. Terpener Terpener är flyktiga och har en tydlig lukt, och de används ofta som essentiella oljor i mat, parfym och alternativ medicin. Terpener har visat sig kunna ge irritationsbesvär från ögon och luftvägar, astmasymtom och hudeksem. PAH:er Det finns över 100 olika typer av PAH:er. Människor kan exponeras för PAH:er bland annat genom att andas luft innehållande PAH eller genom intag av kontaminerat dricksvatten. 110310 Uppdragsnummer 0970158 15 LESSEBO SÅGVERK - RISKBEDÖMNING Förutom att vissa PAH:er kan orsaka cancer har studier på möss visat att reproduktionen kan påverkas vid intag av PAH-kontaminerad föda under graviditeten. Andra studier på djur har visat på effekter på bland annat huden. Detta har dock inte påvisats för människor. Vid riskbedömning av PAH:er delas de in i tre grupper, efter anvisningar från Naturvårdsverket: PAH-L. PAH med låg molekylvikt. Omfattar: naftalen, acenaften och acenaftylen. Cancerogena effekter har inte kvantifierats för denna grupp. PAH-M. PAH med medelhög molekylvikt. Omfattar: fluoren, fenantren, antracen (Figur 8), fluoranten och pyren. Cancerogena effekter har kvantifierats för denna grupp. PAH-H. PAH med hög molekylvikt. Omfattar bens(a)antracen, krysen (Figur 8), bens(b)fluoranten, bens(k)fluoranten, bens(a)pyren (Figur 8), debens(ah)antracen, benso(ghi)perylen och indeno(123cd)pyren. Cancerogena effekter har kvantifierats för denna grupp. Figur 8: Tre exempel på PAH:er; antracen, benzo(a)pyrene och krysen. BTEX Samtliga fyra ämnen i gruppen är lättflyktiga organiska ämnen (s.k. VOC:er). Toluen, etylbensen och xylen har alla negativa effekter på det centrala nervsystemet. Bensen är cancerogent och kan bland annat orsaka leukemi (Figur 9). Figur 9: Bensen, toluen, etylbensen och xylen Dioxiner Dioxingruppen består av över 200 föreningar, varav 200 har visat sig vara mycket giftiga. Figur 10 visar dioxinernas generella struktur. TCDD (2,3,7,8-tetraklordibenzo-p-dioxiner) är den mest toxiska kongenen och en av de giftigast substanser man känner till. Giftigheten mellan de olika kongenerna varierar mycket och vid bedömning av giftighet tilldelas varje kongen ett TEF-värde (Toxisk Ekvivalens-Faktor), där TCDD är referenssubstans. Dioxiner har låg mobilitet och binds generellt mycket hårt till markpartiklar. Lösligheten i vatten är mycket låg men däremot är dioxiner fettlösliga vilket innebär att de kan finnas i fettvävnader och blodfetter. Det faktum att dioxiner är svårnedbrytbara och stabila gör att de ackumuleras i näringskedjorna. Under fosterstadiet är känsligheten för dioxiner som störst och det finns misstanke om påverkan på reproduktionen, 110310 Uppdragsnummer 0970158 16 LESSEBO SÅGVERK - RISKBEDÖMNING immunförsvaret och centrala nervsystemet. Dessutom kan dioxiner ge hudskador (s.k. klorakne) och vissa former kan orsaka cancer. Dioxiner räknas av Kemikalieinspektionen som ett utfasningsämne. Det är den högsta prioriteringsnivån i den s.k. PRIO-guiden och innebär att ämnet enligt miljökvalitetsmålet Giftfri miljö ska fasas ut från samhället enligt en viss tidsplan (KemI, 2010). Figur 10: Generell struktur för dioxiner 110310 Uppdragsnummer 0970158 17 LESSEBO SÅGVERK - RISKBEDÖMNING 8.8 Konceptuell modell En konceptuell modell som sammanfattar föroreningssituationen på Lessebo sågverk redovisas i Figur 11. Figuren inkluderar föroreningskällor, skyddsobjekt, spridningsvägar och exponeringsvägar. Figur 11: Konceptuell modell för Lessebo sågverk. 110310 Uppdragsnummer 0970158 18 LESSEBO SÅGVERK - RISKBEDÖMNING 9.0 SPRIDNING OCH BELASTNING Spridningen av föroreningar från Lessebo sågverk bedöms främst ske via grundvatten, damning, fri fas och antropogent. Den spridningsväg där det är möjligt att göra en kvantifiering är via grundvatten. Med hjälp av Darcy’s lag och tillgängliga data har en uppskattning gjorts för arsenik och dioxiner. Antaganden som gjorts är: Avstånd till Öjen är 500 m Linjärt flöde inom 250 m brett område Grundvattenytan förutsätts ligga på 2 m djup Berget förutsätts ligga på 5 m djup Hela den vattenmättade zonen förutsätts ligga i morän Plushöjden för grundvattenytan vid impregneringsområdet är 148,6 m och för Öjen 147,0 m. Den effektiva porositeten i morän antas till 30 % Transmissiviteten beräknas till 5,14*10 enligt genomförda slugtester -5 -5 3 Resultaten från beräkningarna visar på ett grundvattenflöde om 4,1*10 m /s och en flödeshastighet om -7 1,8*10 m/s. Detta ger en transporttid till Öjen om 87 år. Med hjälp av analyserade halter i grundvatten ger detta en belastning för arsenik på 20 g/år (om medianhalt används) och 4 kg/år (om maxhalten används). För dioxiner blir motsvarande siffror 0,007 mg/år respektive 0,5 mg/år. Tydliga spår av belastning av dessa ämnen kan inte ses idag i vatten eller sediment i Öjen eller Feteboån. Uttagna prover visar inte på förhöjda halter i jämförelse med uppströms områden. 110310 Uppdragsnummer 0970158 19 LESSEBO SÅGVERK - RISKBEDÖMNING 10.0 HÄLSO- OCH MILJÖRISKER I följande avsnitt redovisas hälso- och miljöriskbedömningen för Lessebo sågverk. Både dagens situation och hur den kan förändras i framtiden belyses. Platsspecifika hälso- och miljöriskbaserade riktvärden för mark har beräknats med hjälp av Naturvårdsverkets riktvärdesmodell (NV, 2009). Indata för mindre känslig markanvändning har använts som grund men har modifierats efter platsspecifika förutsättningar enligt nedan: Arseniks kd-värde och biotillgänglighet har modifierats efter platsspecifika beräkningar grundade på resultat från skakförsök och sekventiella lakningar (se Bilaga A). Det platsspecifika k d-värdet har satts till 1000 l/kg (generellt MKM är 300 l/kg) och biotillgängligheten har satts till 75 % (generellt MKM är 100 %). Biotillgängligheten har justerats efter utvärdering av de sekventiella lakningarna. I dessa lakningar uppgick den beräknade biotillgängligheten för människa till 75 %, alternativt 85 % vid en alternativ, mycket konservativ beräkning. Efter jämförelse med andra liknande objekt i vilka biotillgängligheten för människa uppgick till 63 och 76 % ansågs 75 % som det mest relevanta värdet på arseniks biotillgänglighet. I fallet där biotillgängligheten uppgick till 63 % genomfördes ett avancerat test som simulerar nedbrytningen i magsäcken. Grundvattnet inom fastigheten bedöms inte som skyddsvärt då detta är ett industriområde av utfyllnadskaraktär. Nedströms aktuellt område saknas grundvatten då närmsta recipient, sjön Öjen, är belägen i direkt anslutning till industriområdet. Det har förutsatts att området kommer användas som industriområde. Därmed har inte bärkonsumtion medräknats som möjlig exponeringsväg. Beräkningar har dock gjorts för ett specialfall, vilket redovisas i kapitel 10.1.1 nedan. 10.1 Hälsorisker Hälsoriskbaserade riktvärden för metaller, fenoler, dioxin, PAH:er och aromater framtagna med hjälp av Naturvårdsverkets riktvärdesmodell redovisas i Tabell 4. Tabell 4: Platsspecifika hälsoriskbaserade riktvärden för metaller, klorfenoler, dioxiner, PAH:er, aromater och alifater för Lessebo sågverk [mg/kg TS] Envägskoncentrationer Ämne Arsenik Bly Kadmium Koppar Zink Pentaklorfenol Dioxin (TCDD-ekv) PAH L PAH M PAH H Aromat >C8-C10 Aromat >C10-C16 Aromat >C16-C35 Alifat >C5-C6 Alifat >C10-C12 Intag av jord 44 4000 230 570000 340000 3400 0,0023 34000 2300 46 46000 46000 34000 ej begr. 110000 Hudkontakt jord/damm 110 80000 46000 e.b. e.b. 2700 0,015 53000 1700 34 18000 51000 38000 460000 46000 Inandning damm 2000 150000 1500 290000 e.b. e.b. 2,8 e.b. 1600 160 e.b. e.b. e.b. e.b. e.b. Inandning ånga e.a. e.a. e.a. e.a. e.a. 11000 7,7 470 20 4200 1100 38000 55000 94 2600 e.a = ej aktuell e.b = ej begränsande d.s.= data saknas 110310 Uppdragsnummer 0970158 20 Ojusterat hälsoriskbaserat RV 31 3700 200 190000 330000 1300 0,002 460 19 17 980 15000 14000 94 2400 Justeringar Exponering andra Akutkällor toxicitet 31 100 740 d.s. 39 d.s. 96000 d.s. 160000 d.s. 670 d.s. 0,0002 d.s. 230 d.s. 19 d.s. 17 d.s. 490 d.s. 7300 d.s. 6800 d.s. 47 d.s. 1200 d.s. Justerat hälsoriskbaserat RV 31 740 39 96000 160000 670 0,0002 230 19 17 490 7300 6800 47 1200 LESSEBO SÅGVERK - RISKBEDÖMNING För doppningsplatsen och tjärfabriken har även platsspecifika riktvärden för de tre terpenerna kamfen, kamfer och 3-karen samt för cymen (vilket är en omvandlingsprodukt av flera terpener). Resultaten redovisas i Tabell 5. Tabell 5: Platsspecifika hälsoriskbaserade riktvärden för Lessebo sågverk för terpenerna kamfen, kamfer och 3-karen samt det aromatiska kolvätet cymen [mg/kg TS] Envägskoncentrationer Ämne Kamfen Kamfer 3-Karen Cymen Intag av jord 23000 23000 23000 110000 Hudkontakt jord/damm 35000 35000 35000 180000 Inandning av damm e.b. e.b. e.b. e.b. Inandning ånga 230 230 230 25 Ojusterat hälsoriskbaserat RV 220 220 220 25 Justeringar Exponering andra källor 110 110 110 12 Akuttoxicitet d.s. d.s. d.s. d.s. Justerat hälsoriskbaserat RV 110 110 110 12 e.a = ej aktuell e.b = ej begränsande d.s.= data saknas Tryckimpregneringsområdet Intag av jord är den enskilda exponeringsväg som genererat det lägsta platsspecifika riktvärdet för arsenik, 44 mg/kg TS. Då riktvärdet justeras blir det något lägre, 31 mg/kg TS. Uppmätta halter inom fastigheten överskrider detta värde i ett flertal punkter, 19 punkter inom tryckimpregneringsområdet (delområde 1) överskrider riktvärdet, den med högst halt med över 3000 gånger. Fjorton punkter inom tryckimpregneringsområdet överskrider också det akuttoxiska riktvärdet på 100 mg/kg TS. Den högsta uppmätta arsenikhalten inom området är så hög som 89 500 mg/kg TS (i provpunkt 09500, 1 m). I tre ytterligare punkter (09613, 1 m, 09106, 0,7-1 m samt PD02:f, 1 m) är halterna mycket kraftigt förhöjda och det akuttoxiska riktvärdet överskrids med 12-350 gånger. Av övriga metaller överskrids det platsspecifika hälsoriskbaserade riktvärdet i två punkter inom tryckimpregneringsområdet för kadmium (09500, 1 m, 2000 mg/kg TS samt PD02:f, 1 m, 770 mg/kg TS) och i en punkt för bly (PD02:f, 1 m, 1200 mg/kg TS). Inom området som varit lagringsyta för tryckimpregneringen (delområde 2) överskrids det platsspecifika hälsoriskbaserade riktvärdet för arsenik i 14 av 21 punkter. Det akuttoxiska riktvärdet överskrids i 8 punkter. Den högsta uppmätta halten är i detta delområde 2600 mg/kg TS (provpunkt PD01:e). Av övriga metaller överskrider kadmium det hälsoriskbaserade riktvärdet i en punkt (PD01:e, 54 mg/kg TS). Inom området där det varit brädgård, spån- och barklagring och lagring av doppat virke (delområde 3) överskrids det hälsoriskbaserade riktvärdet för arsenik i 24 av 77 punkter. Den högsta halten som uppmätts är 3400 mg/kg TS (i punkt 10616) och arsenikhalten i 9 punkter överskrider det akuttoxiska riktvärdet. Av övriga metaller överskrider kadmium riktvärdet i en punkt (10616, 87 mg/kg TS). Gamla sågen Det platsspecifika riktvärdet för dioxiner överskrids i sju punkter inom Gamla sågen, den högsta uppmätta halten är 3040 ng/kg TS (09603, 0,1-0,4 m). Inga klorfenoler överskrider riktvärdena. PAH M och PAH H överskrids i en punkt (09017, 0-0,5 m) inom Gamla sågen. Nya sågen Inom Nya sågen överskrids det platsspecifika riktvärdet för PAH M och PAH H i ett asfaltsprov (09079), vilket visar att det rör sig om tjärasfalt. 110310 Uppdragsnummer 0970158 21 LESSEBO SÅGVERK - RISKBEDÖMNING Tjärfabriken Inom delområdet Tjärfabriken överskrids de hälsoriskbaserade platsspecifika riktvärdena för terpenen 3karen (390 mg/kg TS) och omvandlingsprodukten cymen (340 mg/kg TS) i det analyserade provet. Kolgården Inom delområdet kolgården överskrids det hälsoriskbaserade riktvärdet för PAH M i en punkt (09008, 0,5m). 10.1.1 Hälsorisker vid bärkonsumtion Om Lessebo sågverk i framtiden skulle komma att användas som rekreationsområde finns möjlighet att bärkonsumtion förekommer. Ovanstående platsspecifika riktvärden har beräknats utifrån att så inte är fallet. Det har givit ett riktvärde för arsenik på 30 mg/kg TS. Om bärkonsumtion skulle medräknas skulle riktvärdet istället bli 10 mg/kg TS. I bilaga B återfinns ett PM där den totala mängden bär som kan konsumeras per år utan att överskrida den acceptabla risknivån för arsenik (fastställd av Naturvårdsverket, se NV, 2009) beräknats. Beräkningarna visar att en årlig konsumtion på 240 g bär eller svamp är acceptabel för att risken att drabbas av cancer för personer exponerade för detta under en livstid inte ska överstiga 1/100 000. Beräkningarna baseras på antagandet om att den maximala halten i jord som kan förekomma inom tryckimpregneringsområdet är 30 mg/kg. Detta motsvarar resultatet efter en eventuell framtida schaktsanering av området med mätbart åtgärdsmål motsvarande det platsspecifika riktvärdet för arsenik. Vid fältbesök har inga bär eller svampar setts på platsen. Det är heller inte känt att detta skulle vara ett populärt område för bär- och svampplockning. Det bedöms därför som mindre troligt att en person konsumerar så mycket som minst 240 g bär eller svamp från detta område varje år under en hel livstid. Risken vid intag av bär bedöms därmed i praktiken som försumbar. 10.1.2 Risker i framtiden Hälsoriskerna i framtiden kan förändras om exempelvis oavsiktlig spridning av förorenade massor sker vid anläggningsarbeten. I övrigt bedöms inte hälsoriskerna förändras i framtiden, under förutsättning att markanvändningen kvarstår oförändrad. 10.2 Miljörisker Miljöriskbaserade riktvärden för metaller, klorfenoler, dioxiner, PAH:er, aromater och alifater redovisas i Tabell 6. Värdena har hämtats från Naturvårdsverket (2009) och avser de generella värden som anges för MKM-områden. För terpener och cymen har ingen miljöriskbedömning kunnat göras eftersom det saknas relevanta jämförvärden i litteraturen. Tabell 6: Platsspecifika miljöriskbaserade riktvärden för metaller, klorfenoler, dioxiner, PAH:er, aromater och alifater för Lessebo sågverk [mg/kg TS] Ämne Arsenik Bly Kadmium Koppar Zink Pentaklorfenol Dioxin (TCDD-ekv) PAH L PAH M PAH H Aromat >C8-C10 Aromat >C10-C16 Skydd av markmiljö 40 400 20 200 500 5 0,002 15 40 10 50 15 110310 Uppdragsnummer 0970158 Skydd mot fri fas e.a. e.a. e.a. e.a. e.a. 100 0,015 500 250 50 1000 500 22 LESSEBO SÅGVERK - RISKBEDÖMNING Aromat >C16-C35 Alifat >C5-C6 Alifat >C10-C12 40 200 500 250 700 1000 e.a = ej aktuell e.b = ej begränsande d.s.= data saknas 10.2.1 Miljörisker inom området Det miljöskyddsobjekt som anses vara relevant inom undersökningsområdet är markmiljön, då inget ytvatten finns inom fastigheten och grundvattnet inom fastigheten inte anses som en naturresurs. Tryckimpregneringsområdet Inom delområde 1 (tryckimpregneringsområdet) överskrids det platsspecifika riktvärdet för arsenik för skydd av markmiljön i 19 av 23 punkter. Av övriga metaller överskrids riktvärdet för bly i tre punkter, riktvärdet för kadmium i fyra punkter, koppar i fyra punkter och zink i fyra punkter. Inom delområde 2 (Lagringsyta tryckimpregnering) överskrids det platsspecifika riktvärdet för arsenik för skydd av markmiljön i 12 av 21 punkter. Av övriga metaller är det endast riktvärdet för kadmium som överskrids i två punkter. Inom delområde 3 (Spån&bark/brädgård/Lagring doppat virke) överskrids riktvärdet för arsenik i 22 av 77 punkter. Av övriga metaller överskrids riktvärdet för koppar i två punkter, kadmium i en punkt, zink i två punkter och bly i en punkt. Gamla sågen Riktvärdet för dioxiner för skydd av markmiljön överskrids inom Gamla sågen i sex av tolv analyserade prov. Inga klorfenoler överskrider riktvärdet men riktvärdet för PAH M överskrids i en punkt. Nya sågen Riktvärdet för dioxiner överskrids i en punkt inom Nya sågen, provet är dock ett asfaltsprov. Inga klorfenoler överskrider riktvärdena men i en punkt överskrids riktvärdena för samtliga grupper av PAH:er. Tjärfabriken Inom tjärfabriken överskrids riktvärdet för aromater C10-C16 i två punkter. De platsspecifika riktvärdena för terpernerna 3-karen, kamfen och kamfer överskrids, liksom det platsspecifika riktvärdet för cymen. Kolgården Inom Kolgården överskrids det platsspecifika riktvärdet för PAH M och PAH H samt aromater C10-C35. 10.2.2 Byggnadsmaterial Inom tryckimpregneringsområdet finns ett antal betongfundament, tidigare använda vid impregnering och torkning av virke. Flera av fundamenten är kraftigt grönfärgade och vid analys visade det sig att dessa innehöll höga halter arsenik. Det finns inga riktvärden för byggnadsmaterial, men om man jämför halterna med generella riktvärden för mark (MKM) ser man att de högsta halterna överstiger riktvärdet med drygt 300 gånger. Samtliga analyserade prover från grönfärgade fundament uppvisade halter över MKM, högst halter uppmättes i de ytligaste skikten, men även 15 – 17 cm in i de förorenade fundamenten uppmättes halter över riktvärdet. Även fundament som inte var grönfärgade analyserades, dessa uppvisade betydligt lägre halter än de grönfärgade fundamenten, men trots det var halterna i två av tre prover över MKM för mark. 110310 Uppdragsnummer 0970158 23 LESSEBO SÅGVERK - RISKBEDÖMNING 10.2.3 Miljörisker utanför området 10.2.3.1 Grundvattenanalyser Halterna i grundvattnet inom undersökningsområdet har också analyserats. Dessa halter jämförs i tabellerna nedan med lokala bakgrundshalter. Tabell 7 visar metallhalterna i grundvatten inom tryckimpregneringsområdet samt gamla och nya sågen och Figur 12 visar hur de höga arsenikhalterna inom tryckimpregneringsområdet är fördelade geografiskt. Tabell 7: Analysresultat för metaller i grundvatten. Resultaten jämförs i tabellen med två lokala bakgrundshalter som framtagits inom projektet ProvtagningsProvpunkt datum 10 x ref. 100 x ref. 2009-11-03 09111 ref 2009-11-03 09124 ref 2009-11-03 09118 2010-03-29 09118 2009-11-03 09119 2010-03-29 09119 2009-11-02 09120 2010-03-29 09120 2009-11-03 09121 2010-03-29 09121 2009-11-03 09122 2010-03-29 09122 2009-11-03 09123 2010-03-29 09123 2009-11-03 09701 2010-03-29 09701 2009-11-03 09702 2010-03-29 09702 2009-11-02 9303 2010-03-29 9303 2009-11-02 R0803 2010-03-29 R0803 2009-11-03 2010-03-29 2009-11-03 2010-03-29 2009-11-03 2009-10-29 09113 09113 09115 09115 09116 R0806 110310 Uppdragsnummer 0970158 Område Ref norr Ref öster Tryckimp Tryckimp Tryckimp Tryckimp Tryckimp Tryckimp Tryckimp Tryckimp Tryckimp Tryckimp Tryckimp Tryckimp Tryckimp Tryckimp Tryckimp Tryckimp Tryckimp Tryckimp Tryckimp Tryckimp Gamla sågen Gamla sågen Gamla sågen Gamla sågen Gamla sågen Nya sågen As (µg/l) Pb (µg/l) Cd (µg/l) Cu (µg/l) Zn (µg/l) 2,5 25 0,4 <0,2 10 4,1 2,4 0,39 26 4,9 15 16 18 28 150 200 14 210 24 12 1,8 130 3 500 2 200 0,83 8,25 0,14 <0,05 0,42 0,7 <0,05 <0,05 2,5 0,71 2,9 1,1 0,11 0,28 1,3 1,1 0,54 2,1 2 0,61 <0,05 0,86 0,094 0,43 0,16 1,59 0,047 0,27 <0,02 <0,02 0,22 0,24 0,031 0,024 <0,04 0,06 0,096 0,023 0,1 0,087 0,18 0,25 0,026 <0,02 <0,02 0,02 0,084 0,97 5,3 53 0,34 0,77 4,3 0,93 0,49 1,1 2,3 0,64 1,9 3,9 1,8 1,4 28 29 6,8 2,9 2,5 1,1 <0,2 0,77 37 62 83 830 9,6 7 3,9 8,3 11 6,8 10 4,8 8,1 5,3 7,7 7,4 75 150 42 100 9 5,7 7 3,2 350 5 700 3,4 1,4 2,9 3,7 4,2 3,2 0,089 0,67 4,8 1,2 6,7 1,6 <0,02 <0,04 0,088 <0,04 0,042 0,089 <0,2 18 7,5 13 1,1 0,5 35 27 11 21 11 10 24 LESSEBO SÅGVERK - RISKBEDÖMNING Figur 12: Kartan ger en överblick över arseniknivåerna i grundvattnet inom tryckimpregneringsområdet. De två ringarna vid varje punkt representerar de två utförda provtagningarna. Den metall som framförallt har uppmätts i höga halter i grundvattnet inom industriområdet är arsenik, främst inom tryckimpregneringsområdet. Där har halter över 100 gånger bakgrundsvärdet uppmätts i åtta provpunkter, varav det högsta värdet är 3 500 µg/l, 14 000 gånger det lokala bakgrundsvärdet. De höga halterna är främst centrerade kring själva tryckimpregneringen. Arsenikspeciering En arsenikspeciering har gjorts i fyra grundvattenrör inom tryckimpregneringsområdet för att undersöka om trevärt eller femvärt arsenik dominerar. Trevärd arsenik, sk. arsenit, är mer toxisk och rörlig än femvärd arsenik, sk. arsenat. Specieringen visade att den femvärda arseniken dominerar, vilket är normalt under oxiderade förhållanden och normala pH. Övriga ämnen Klorfenolhalter i grundvattnet inom nya och gamla sågen har analyserats men halterna har varit låga, under eller strax över rapporteringsgräns. Dioxiner förekommer i samtliga grundvattenrör inom gamla sågen. Dock är halterna låga och skiljer sig mellan de två mättillfällena. Vid det första mättillfället på hösten 2009 är halterna högre än på våren 2010. I ett grundvattenrör inom tjärfabriksomdået påvisades höga halter av terpener, samt bensen, etylbensen, xylen, toluen, alifater (C10-C12) och PAH (Ʃ övriga). 110310 Uppdragsnummer 0970158 25 LESSEBO SÅGVERK - RISKBEDÖMNING 10.2.3.2 Ytvatten Ytvatten i recipienten har också provtagits och analyserats. Dessa analyser ger en bättre indikation om det finns risk för skada på akvatiska ekosystem. Metallhalterna redovisas i Tabell 8. Tabell 8: Metallhalter i ytvattenrecipienten Öjen, jämförda mot lokal bakgrundshalt och CCME:s riktvärde för skydd av vattenlevande organismer Lokal bakgrundshalt* (µg/l) As Pb Cd Co Cu Cr Ni V Zn 09129 0,27 0,14 <0,02 <0,2 0,62 <0,2 0,23 0,38 8,6 CCME:S RV 5 0,017 1,0-8,9 Öjen Öjen Feteboån Feteboån 09125 0,49 1,1 <0,02 <0,2 0,64 <0,2 <0,2 0,66 2,4 09126 0,39 0,53 <0,02 <0,2 0,56 <0,2 <0,2 0,48 3,4 09127 0,22 0,12 <0,02 <0,2 0,45 <0,2 <0,2 0,38 4,5 09128 0,23 0,12 <0,02 <0,2 0,37 <0,2 <0,2 0,39 3,6 * Uppströms i Feteboån, dvs ej påverkat av undersökningsområdet. Metallhalterna i ytvattnet är i linje med den lokala bakgrundshalten och inga metallhalter överstiger CCME:s riktvärde för skydd av akvatiskt liv. 10.2.3.3 Sediment Sediment i recipienten Öjen har analyserats med avseende på terpener, dioxiner, klorfenoler, BTEX, alifater, aromater, PAH:er, metaller och TOC. Förhöjda halter har påvisats i provpunkten direkt utanför tjärfabriken och då det är samma ämnen som visat förhöjda halter i jorden tyder detta på att en transport sker från tjärfabriksområdet till sjön. I Tabell 9 redovisas dioxinhalter i samtliga provpunkter. I Tabell 10 redovisas halterna av ett antal olika PAH:er. Då inget jämförvärde finns för de utarbetade grupperna av PAH:er (PAH-H, PAH-M och PAH-L) har CCME:s Probable effect level för enskilda PAH:er använts. I Tabell 11 redovisas terpenhalter i samma punkt tillsammans med analysresultat map terpener för jordprov (09074) från tjärfabriksområdet. Alifater, aromater, BTEX och klorfenoler har också analyserats och påvisats, men inga jämförvärden finns för dessa ämnen i sediment. För halter för dessa ämnen, se fältrapporten för Lessebo sågverk. Tabell 9: Dioxinhalter i sedimenten i sjön Öjen Provtagningsdatum Provpunkt Område Djup (m) WHO(1998)-PCDD/F TEQ inkl LOQ (ng/kg TS) 21,5 09125 09125 09126 09127 09129 09129 09130 09130 Recipient Recipient Recipient Recipient Recipient Recipient Recipient, Ref. Recipient, Ref. 0-0,08 0,1-0,5 0-0,13 0-0,05 0-0,25 0,3-0,5 0-0,2 0,4-0,7 15,2 27,3 9,02 2,17 1,69 2,13 4,69 2,13 CCME PEL 2009-10-28 2009-10-28 2009-10-28 2009-10-28 2009-10-29 2009-10-29 2009-10-28 2009-10-28 110310 Uppdragsnummer 0970158 26 LESSEBO SÅGVERK - RISKBEDÖMNING Tabell 10: PAH:er i sedimenten i provpunkt 09125 i jämförelse med CCME:s PEL-värden [mg/kg TS] Acenaften Acenaftylen Naftalen Antracen Fenantren Fluoranten Fluoren Pyren Benzo(a)antracen Benzo(a)pyren Dibenzo(a,h)antracen Krysen 1 PAH-L PAH-L PAH-L PAH-M PAH-M PAH-M PAH-M PAH-M PAH-H PAH-H PAH-H PAH-H 0-0,08 0,3 0,4 1,9 0,2 1,5 1,1 0,6 0,8 0,2 0,1 <0.03 0,2 0,1-0,5m 0,14 0,22 0,9 <0.03 0,43 0,68 0,19 0,21 <0.03 0,04 <0.03 0,12 CCME PEL 0,0889 0,128 0,391 0,245 0,544 1,494 0,144 1,398 0,693 0,763 0,135 0,846 CCME, 2002 Tabell 11: Resultat map terpener för jord och sediment vid tjärfabriken Sediment Sediment Jord 09125 09125 09074 0-0,08 m 0,1-0,5 m 1,6-3 m Alfa-pinen Beta-pinen 0,32 0,014 0,031 <0,01 41 <0,005 3-Karen 0,65 0,05 390 Kamfen 0,15 <0,01 37 Kamfer <0,75 <1 33 Cymen 0,38 <0,1 340 2-Menten 0,19 <0,1 1,3 Metylisopropylcyklohexan 0,16 <0,1 <0,05 TS (%) 66,2 47,9 90,8 (mg/kg TS) Dioxinhalten i sedimentprovpunkten närmast tjärfabriken överstiger WHO:s riktvärde i sediment från 1-5 cm under sedimentytan. Övriga dioxinhalter i sediment är under riktvärdet. Av de lätta PAH:erna överstiger samtliga CCME:s PEL-värden. Av PAH:era med medelhög molekylvikt överstigs riktvärdet av 2 av fem och av de tunga PAH:erna överstigs inget riktvärde (totalt räknas åtta ämnen till de tunga PAH:erna av Naturvårdsverket, men riktvärden finns endast för fyra). Terpener har påvisats i sjön, vilket indikerar att det finns en spridning från tjärfabriksområdet. Dock är halterna lägre än halterna i jord inom Tjärfabriksområdet. Inga riktvärden finns utarbetade för terpener. I det djupare liggande provet är halterna av flertalet terpener under rapporteringsgräns. 10.2.4 Miljörisker i framtiden Riskerna kopplade till markmiljön och grundvattnet bedöms inte förändras i framtiden. Riskerna kopplade till sjön Öjen bedöms inte heller förändras, då en kraftigt ökad utlakning från de förorenade områdena krävs för att få effekt på halterna i sjön. Det bedöms som mindre troligt att något skulle kunna leda till att utlakningen ökade så kraftigt. Hypotetiskt skulle en ökad risk kunna förekomma om anläggningsarbeten vid Tjärfabriken bidrog till att stora mängder material eller byggnadsdelar föll i sjön. Detta skulle bidra till spridning av större mängder vid ett och samma tillfälle och skulle kunna innebära en kortvarig risk för problem. 110310 Uppdragsnummer 0970158 27 LESSEBO SÅGVERK - RISKBEDÖMNING 11.0 SAMLAD RISKBEDÖMNING- VAD ÄR PROBLEMET? I följande avsnitt görs en sammanfattning av utförd riskbedömning tillsammans med redogörelse för den motiverade riskreduktionen. 11.1 Samlad riskbedömning Golder Associates AB har på uppdrag av Lessebo kommun genomfört en huvudstudie för Lessebo sågverk. I arbetet har en fördjupad riskbedömning ingått vilken har visat följande: Flera olika typer av medier på Lessebo sågverk är förorenade med olika ämnen, både metaller och organiska ämnen. Detta omfattar först och främst ett större markområde där tryckimpregnering historiskt skett (förorenat med arsenik), utfyllnadsområde förorenat med dioxiner (där doppning historiskt skett) samt utfyllnadsområde förorenat med aromater och terpener (där tillverkning av tjära skett). Inom tryckimpregneringsområdet är stora ytor förorenade medan det snarare är ”hot-spots” som är förorenade inom doppnings- och tjärfabriksområdena. Aktuella spridningsvägar av föroreningar är via grundvatten, damning, fri fas och mänsklig aktivitet. Den spridningsväg som är kvantifierbar är via grundvatten. En beräkning visar att dagens spridning av arsenik och dioxiner bedöms som liten. Inga tydliga spår av förhöjda halter av dessa ämnen påvisas i recipientens vatten och sediment. De resultat som syns av spridningen är spår av oönskade ämnen (främst terpener och dioxiner) i sedimenten i sjön Öjen utanför tjärfabriken. Detta är sannolikt en effekt av spridning via ledningar, grundvatten eller fri fas. Uppenbara och akuta risker för människors hälsa finns vid tryckimpregneringen, på grund av höga arsenikhalter, och vid tjärfabriken, på grund av höga halter av lättflyktiga ämnen (terpener och aromatiska kolväten) och lukt och synintryck i fält som talar för höga halter av föroreningarna. Halterna av arsenik i jorden inom tryckimpregneringsområdet är mycket höga och innebär akuta risker för människors hälsa vid intag av jord via munnen. Vid tjärfabriken bedöms inandning av ångor vid markarbeten vara den största exponeringsrisken. Långsiktiga risker för människors hälsa finns vid tryckimpregneringen (främst arsenik), gamla sågen (dioxiner) och tjärfabriken (terpener). Dominerande exponeringsvägar är främst intag av jord via munnen samt via inandning av ångor. Vad gäller konsumtion av svamp (det som främst förväntas inom Lessebo sågverk) har en konservativ beräkning utförts i det fall att arsenikhalten i jord uppgår till maximalt 30 mg/kg (motsvarande hälsoriskbaserat riktvärde). Detta scenario är aktuellt vid en framtida sanering med åtgärdsmål motsvarande platsspecifika riktvärdet för arsenik. Beräkningen visar att det krävs ett intag om 240 g/år från detta område under en hel livstid för att en förhöjd risk för cancer ska uppkomma. I praktiken bedöms risken som försumbar. Risker för markmiljön finns teoretiskt avseende flera ämnen (både metaller och organiska ämnen) över stora områden. Synliga spår i form av områden utan växtlighet finns inom tryckimpregneringsområdet och den gamla sågen Risker för vattenmiljön bedöms i praktiken som små/försumbara. Detta gäller både sediment- och vattenmiljön i Öjen och Feteboån. Riskerna bedöms inte förändras i framtiden om inte oavsiktlig spridning förekommer. Detta kan till exempel ske vid anläggningsarbeten och kan då påverka både hälsorisker och risker för sjön Öjens ytvatten och sediment (till exempel om stora mängder förorenade massor eller byggnadsmaterial oavsiktligt hamnar i sjön). Antagandet gäller under förutsättning att markanvändning kvarstår som idag. 110310 Uppdragsnummer 0970158 28 LESSEBO SÅGVERK - RISKBEDÖMNING 11.2 Riskreduktion Baserat på genomförd utredning bedöms följande risker behöva reduceras ur ett naturvetenskapligt perspektiv: Halterna av arsenik är inom det f d tryckimpregneringsområdet kraftigt förhöjda och flera provpunkter uppvisar akuttoxiska arsenikhalter. Vid intag av jord via munnen kan effekter på människors hälsa uppkomma. De tydligt förhöjda halterna innebär en uppenbar risk som är nödvändig att reducera. Marken ligger inom ett strövområde, nära väg och järnväg och det har vid platsbesök noterats att människor frekvent vistas inom området. Näst efter de akuttoxiska arsenikhalterna bör de långsiktiga riskerna kopplat till förekomsten av arsenik, dioxiner, aromater och terpener reduceras. Det förekommer förhöjda halter som kan vara toxiska för människors hälsa vid upprepad exponering, främst via intag genom munnen och inandning av ångor. De områden som är berörda är tryckimpregneringen, gamla dopplatsen och tjärfabriken. De förhöjda halterna i mark innebär även en teoretisk risk för markmiljön inom området. Synliga spår i form av områden där växtlighet saknas förekommer inom tryckimpregneringen och gamla dopplatsen. I praktiken innebär en riskreduktion avseende långsiktiga hälsorisker att även risken för markmiljön reduceras. 110310 Uppdragsnummer 0970158 29 LESSEBO SÅGVERK - RISKBEDÖMNING 12.0 REFERENSER Lessebo kommun. (2010). Dricksvatten. [online]. Tillgänglig via: http://www.lessebo.se/Pages/Page.aspx?pageId=799&contentPageId=494&limRedir=1 [2010-111-10] Länsstyrelserna. (n.d.). Länsstyrelsernas GIS-tjänster. Länskartor. [online] Tillgänglig via: http://gis.lst.se/lanskartor/ [2010-11-10] NV – Naturvårdsverket. (2008). Efterbehandling av förorenade områden. Kvalitetsmanual för användning och hantering av bidrag till efterbehandling och sanering. Utgåva 4 – juni 2008. NV – Naturvårdsverket. (2009). Beräkningsprogram för riktvärden för förorenad mark. 978-91-620-59767_Nv_beräkningsprogram rv mark_version 1 00. Tillgänglig på: http://www.naturvardsverket.se/sv/Nedremeny/Webbokhandeln/ISBN/5900/978-91-620-5976-7/ [2010-10-20] GOLDER ASSOCIATES AB Stockholm, dag som ovan Hanna Almqvist Handläggare Henrik Eriksson Uppdragsledare Anna-Lena Öberg-Högsta Kvalitetsansvarig HA/HE/ALÖH Org.nr 556326-2418 VAT.no SE556326241801 Styrelsens säte: Stockholm i:\projekt\2009\0970158 lessebo sågverk\huvudstudierapport\riskbedömning\lessebo sågverk_riskbedömning_slutversion_110310.docx 110310 Uppdragsnummer 0970158 30 LESSEBO SÅGVERK - RISKBEDÖMNING BILAGA A PM Sekventiella lakningar 110310 Uppdragsnummer 0970158 LESSEBO SÅGVERK - RISKBEDÖMNING BILAGA B PM Bärkonsumtion 110310 Uppdragsnummer 0970158 Golder Associates AB Box 20127 104 60 Stockholm Sverige T: 08-506 306 00