RISKBEDÖMNING Huvudstudie Lessebo sågverk

110310
RISKBEDÖMNING
Huvudstudie Lessebo sågverk
RAPPORT
Framställd för:
Lessebo kommun
Uppdragsnummer: 0970158
Distributionslista:
Lessebo kommun, 10 exemplar
Golder Associates AB, 3 exemplar
LESSEBO SÅGVERK - RISKBEDÖMNING
Innehållsförteckning
1.0
INLEDNING ............................................................................................................................................................... 1
2.0
SYFTE........................................................................................................................................................................ 1
3.0
METODIK FÖR RISKBEDÖMNING .......................................................................................................................... 1
4.0
OMRÅDESBESKRIVNING ........................................................................................................................................ 2
4.1
Lokalisering................................................................................................................................................... 2
4.2
Geologi ......................................................................................................................................................... 3
4.3
Hydrogeologi................................................................................................................................................. 3
4.4
Skyddsvärden ............................................................................................................................................... 4
5.0
HISTORIK OCH TIDIGARE VERKSAMHET ............................................................................................................. 4
6.0
TIDIGARE UTREDNINGAR ....................................................................................................................................... 4
7.0
GENOMFÖRDA UTREDNINGAR ............................................................................................................................. 5
8.0
PROBLEMBESKRIVNING ........................................................................................................................................ 6
8.1
Allmänt .......................................................................................................................................................... 6
8.2
Delområden och dimensionerande föroreningar ........................................................................................... 6
8.3
Volymer och mängder................................................................................................................................. 10
8.4
Skyddsobjekt och exponering ..................................................................................................................... 11
8.5
Skyddsbarriärer .......................................................................................................................................... 12
8.6
Aktuella spridningsvägar och recipienter .................................................................................................... 13
8.7
Föroreningarnas farlighet ............................................................................................................................ 14
8.7.1
Metaller ................................................................................................................................................. 14
8.7.2
Organiska föroreningar ......................................................................................................................... 15
8.8
9.0
Konceptuell modell ..................................................................................................................................... 18
SPRIDNING OCH BELASTNING ............................................................................................................................ 19
10.0 HÄLSO- OCH MILJÖRISKER ................................................................................................................................. 20
10.1
Hälsorisker .................................................................................................................................................. 20
10.1.1
Hälsorisker vid bärkonsumtion .............................................................................................................. 22
10.1.2
Risker i framtiden .................................................................................................................................. 22
10.2
Miljörisker ................................................................................................................................................... 22
110310
Uppdragsnummer 0970158
i
LESSEBO SÅGVERK - RISKBEDÖMNING
10.2.1
Miljörisker inom området ....................................................................................................................... 23
10.2.2
Byggnadsmaterial ................................................................................................................................. 23
10.2.3
Miljörisker utanför området .................................................................................................................... 24
10.2.3.1
Grundvattenanalyser ......................................................................................................................... 24
10.2.3.2
Ytvatten ............................................................................................................................................. 26
10.2.3.3
Sediment ........................................................................................................................................... 26
10.2.4
Miljörisker i framtiden ............................................................................................................................ 27
11.0 SAMLAD RISKBEDÖMNING- VAD ÄR PROBLEMET?......................................................................................... 28
11.1
Samlad riskbedömning ............................................................................................................................... 28
11.2
Riskreduktion .............................................................................................................................................. 29
12.0 REFERENSER ......................................................................................................................................................... 30
TABELLFÖRTECKNING
Tabell 1: Sammanställning av genomförda undersökningar................................................................................................ 5
Tabell 2: Relevanta skyddsobjekt för Lessebo sågverk .................................................................................................... 11
Tabell 3: Exponeringsvägar för människa ......................................................................................................................... 11
Tabell 4: Platsspecifika hälsoriskbaserade riktvärden för metaller, klorfenoler, dioxiner, PAH:er, aromater och
alifater för Lessebo sågverk [mg/kg TS] ........................................................................................................... 20
Tabell 5: Platsspecifika hälsoriskbaserade riktvärden för Lessebo sågverk för terpenerna kamfen, kamfer och 3karen samt det aromatiska kolvätet cymen [mg/kg TS] .................................................................................... 21
Tabell 6: Platsspecifika miljöriskbaserade riktvärden för metaller, klorfenoler, dioxiner, PAH:er, aromater och
alifater för Lessebo sågverk [mg/kg TS] ........................................................................................................... 22
Tabell 7: Analysresultat för metaller i grundvatten. Resultaten jämförs i tabellen med två lokala bakgrundshalter
som framtagits inom projektet .......................................................................................................................... 24
Tabell 8: Metallhalter i ytvattenrecipienten Öjen, jämförda mot lokal bakgrundshalt och CCME:s riktvärde för
skydd av vattenlevande organismer ................................................................................................................. 26
Tabell 9: Dioxinhalter i sedimenten i sjön Öjen ................................................................................................................. 26
Tabell 11: Resultat map terpener för jord och sediment vid tjärfabriken ........................................................................... 27
FIGURFÖRTECKNING
Figur 1: Generell metodik för riskbedömning av Lessebo sågverk. ..................................................................................... 2
Figur 2: Lessebo sågverk ligger i Lessebo kommun, Småland. .......................................................................................... 3
Figur 3: Områdesindelning där den tidigare indelningen markeras med ljust rosa. ............................................................. 7
Figur 4: Arsenikhalter i ytjord (varierande provdjup, 0-0,3 m) inom det f d tryckimpregneringsområdet. ............................. 8
Figur 5: Tolkad föroreningsutbredning kring f d tjärfabriken. ............................................................................................... 9
110310
Uppdragsnummer 0970158
ii
LESSEBO SÅGVERK - RISKBEDÖMNING
Figur 6: Foton på källtermer vid Lessebo sågverk. Bilderna i ordning (övre till vänster till nedre till höger) visar
arsenikförorenad fyllning inom tryckimpregneringen, förorenat betongfundament, arsenikförorenad
naturlig jord, barkfyllning, fyllning inom gamla dopplatsen och slutligen förorenad jord inom tjärfabikern. ....... 10
Figur 7: Grundvattennivåer inom undersökningsområdet. Blåa linjer binder samman områden med samma
grundvattennivå. ............................................................................................................................................... 13
Figur 8: Tre exempel på PAH:er; antracen, benzo(a)pyrene och krysen. ......................................................................... 16
Figur 9: Bensen, toluen, etylbensen och xylen .................................................................................................................. 16
Figur 10: Generell struktur för dioxiner .............................................................................................................................. 17
Figur 11: Konceptuell modell för Lessebo sågverk. ........................................................................................................... 18
Figur 12: Kartan ger en överblick över arseniknivåerna i grundvattnet inom tryckimpregneringsområdet. De två
ringarna vid varje punkt representerar de två utförda provtagningarna. ........................................................... 25
BILAGOR
BILAGA A
PM Sekventiella lakningar
BILAGA B
PM Bärkonsumtion
110310
Uppdragsnummer 0970158
iii
LESSEBO SÅGVERK - RISKBEDÖMNING
1.0
INLEDNING
Lessebo sågverk är beläget väster om Lessebo samhälle i anslutning till sjön Öjen. På området har det
sedan 1870-talet bedrivits sågverksamhet. Verksamheten bedrevs fram till 1978 och hade som mest 200
anställda. Förutom sågverksamhet utfördes impregnering på området. Impregnering utfördes både genom
tryck (arsenikbaserade preparat) samt besprutning och doppning (pentaklorfenolbaserade preparat). Det har
även bedrivits andra verksamheter som kan ha gett upphov till föroreningar inom området, till exempel
tjärfabrik, betonggjuteri och verkstad.
Lessebo kommun agerar huvudman för en huvudstudie av Lessebo sågverk. Huvudstudien finansieras med
statliga bidragsmedel från Naturvårdsverket som förmedlats via Länsstyrelsen i Kronobergs län. För
genomförandet av uppdraget har Golder Associates AB anlitats.
2.0
SYFTE
Syftet med föreliggande rapport är:

Att sammanfatta resultat från genomförda undersökningar.

Att redovisa en fördjupad riskbedömning för Lessebo sågverk

Att redovisa vilken riskreduktion som är nödvändig och motiverad med hänsyn till konstaterade risker
för människors hälsa och miljö.

Att leverera ett underlag för en åtgärdsutredning avseende Lessebo sågverk.

Att leverera ett beslutsunderlag till Lessebo kommun inför en riskvärderingsprocess och beslut om
åtgärder.
3.0
METODIK FÖR RISKBEDÖMNING
Den fördjupade riskbedömningen avseende Lessebo sågverk har genomförts enligt den modell som
sammanfattas i Figur 1. Modellen följer i praktiken den struktur för fördjupad riskbedömning som föreskrivs i
Naturvårdsverkets (NV:s) senaste kvalitetsmanual för efterbehandling av förorenade områden
(Naturvårdsverket, 2008 och 2009).
Modellen diskuterar i ett första läge hur källan till problemet beter sig. Vidare vilka element som kan utgöra
problem och risker och vilka processer som styr och reglerar spridningen av dessa. Spridningen av
föroreningar undersöks, exempelvis till vilka medier spridning sker i idag och i framtiden. Slutligen utreds
vilka skyddsobjekt som finns och som är aktuella ur miljö- och hälsorisksynpunkt samt från en generell
betraktelse. I varje steg identifieras också vilka naturliga barriärer som finns och som förhindrar spridningen
och transporten samt exponeringen av föroreningarna. Barriärerna kan vara både av fysisk och av kemisk
karaktär. Informationen sammanställs sedan till en slutlig riskbedömning för det aktuella området.
110310
Uppdragsnummer 0970158
1
LESSEBO SÅGVERK - RISKBEDÖMNING
Figur 1: Generell metodik för riskbedömning av Lessebo sågverk.
4.0
OMRÅDESBESKRIVNING
I följande kapitel redogörs för lokalisering, geologi, hydrogeologi och skyddsvärden. Sammanställningen
utgör underlag för riskbedömningen.
4.1
Lokalisering
Lessebo ligger i Kronobergs län i Småland, omkring 3,5 mil öster om Växjö (Figur 2). Det f.d. sågverket
ligger i den västra utkanten av Lessebo, mellan samhället och sjön Öjen. Området som undersökts inom
ramen för denna huvudstudie är beläget väster om järnvägen som passerar Lessebo. I söder, där
tryckimpregneringsplatsen låg, utgörs området av skogsmark, och i norr där bland annat den gamla och nya
sågen, kolgården och tjärfabriken låg, pågår även idag industriell verksamhet, i form av bl.a. mekaniska
verkstäder, bilverkstäder, garage, lagring/förvaring och hantering av massor. Dessutom sker godstransporter
till järnvägen inom området, framför allt utav timmer. Sydväst om området finns en skjutbana. Söder om
denna rinner Lesseboån, vilken mynnar i Öjen. Även Feteboån, som rinner norr om undersökningsområdet,
mynnar i Öjen. Närmaste bostadsbebyggelse finns på ett avstånd av omkring 200 meter.
110310
Uppdragsnummer 0970158
2
LESSEBO SÅGVERK - RISKBEDÖMNING
Figur 2: Lessebo sågverk ligger i Lessebo kommun, Småland.
4.2
Geologi
Den naturliga geologin i undersökningsområdet består generellt av ca 0,05-0,2 m finsand ibland med inslag
av mull. Ytjorden underlagras av hårt packad siltig sandig grusig morän med inslag av sten. Ställvis
förekomst av lera har noterats. Fördelning av de olika fraktionerna varierar inom området. I den nordöstra
delen av området, dvs norr om lådfabriken (provpunkt 09089) består jordlagerföljden av ca 1 m ytjord (grusig
sand med mullinslag i ytan) som underlagras av ett torvskikt på ca 0,5 m vilket i sin tur underlagras av 1 m
siltig gyttja (grågrön). Den siltiga gyttjan underlagras av vit finsand/silt, helt utan inslag av grus eller sten. Ett
tunnare torvskikt noterades även i de mellersta delarna av det norra området.
I de norra och nordvästra delarna av undersökningsområdet mot Feteboån och Öjen har marken fyllts ut
med ställvis meterdjupa lager av sten, grus och sand.
Det har generellt varit extremt svårgrävt inom undersökningsområdet dels pga. förekomsten av många och
stora stenar men även pga. att marken är extremt hårt packad med många olika fraktioner av jord.
4.3
Hydrogeologi
Grundvattennivån inom undersökningsområdet återfinns generellt runt 2 meter under markytan. De högsta
nivåerna påträffas vid tryckimpregneringsområdet och därifrån sluttar det väldigt svagt mot sjön Öjen och
Feteboån i norr och Lesseboån i söder. Nivåskillnaden mellan den högsta grundvattennivån och sjön Öjen är
ca 1,7 m. Öjen är 277 ha stor och relativt grund (maxdjup 4,1 m, medel 2,1 m). Huvudavrinningsområde är
Ronnebyån.
110310
Uppdragsnummer 0970158
3
LESSEBO SÅGVERK - RISKBEDÖMNING
4.4
Skyddsvärden
Inga skyddade områden finns i närheten av undersökningsområdet. Däremot är stora delar av Lessebo
samhälle riksintresse för kulturmiljövård, på grund av dess bruksmiljö med bebyggelse från 1700- och 1800talen (undersökningsområdet ingår inte i riksintresset) (Länsstyrelserna, n.d.).
5.0
HISTORIK OCH TIDIGARE VERKSAMHET
För utförlig redogörelse av historiken hänvisas till tidigare utförd utredning (Mark & vatteningenjörerna,
2008).
6.0
TIDIGARE UTREDNINGAR
Tidigare miljötekniska utredningar har genomförts under 2008 enligt nedan:

Lessebo sågverk, Översiktlig miljöteknisk undersökning, MIFO fas 2 samt historisk utredning av
verksamheterna inom området, Mark & Vatteningenjörerna AB, 2008-10-06.
I rapporten berättas om hur det på Lessebo sågverk funnits två olika sågverksamheter, den gamla
sågen vid Djurhultsvägen som uppfördes 1840 och en ångsåg vid sjön Öjen som uppfördes 1878.
Timret kom till Lessebo med järnväg och lades i Feteboån för att sedan flottas till sjön Öjen och
sågverket. Hyvling och sågning av virke, samt tillverkning av spritlådor, sockerlådor och
ammunitionslådor var den huvudsakliga verksamheten på platsen. Där fanns också en träkolningsgård
(från 1914) med upp till ett femtital milor och en tjärfabrik(från 1951) där tjära och terpentin utvanns ur
furustubbar. Doppning av virke i pentaklorfenolbaserade preparat förekom från 1940-talet fram till 1978,
både vid den gamla och vid den nya sågen. Innan dess besprutades virket. Tryckimpregnering med
arsenikbaserat medel förekom mellan 1940 och 1963.
Den miljötekniska undersökningen utfördes enligt Naturvårdsverkets rapport 4918. Man fann dioxiner,
pentaklorfenol och metaller (ffa arsenik) i så höga halter att föroreningsnivån klassades som mycket
stor. Spridningsförutsättningarna bedömdes som stora och känslighet och skyddsvärde som stort vilket
resulterade i att området riskklassades som riskklass 2, stor risk.
Resultat från denna utredning har använts vid planering av undersökningar, utvärderingar och beräkningar.
Jämförelser har även gjorts med dessa för att styrka slutsatserna.
110310
Uppdragsnummer 0970158
4
LESSEBO SÅGVERK - RISKBEDÖMNING
7.0
GENOMFÖRDA UTREDNINGAR
En sammanställning av genomförda utredningar (inom ramen för huvudstudien) redovisas i Tabell 1. För
detaljer hänvisas till Fält- och resultatrapporten. För information om delområdesindelningen, se kapitel 8.2.
Tabell 1: Sammanställning av genomförda undersökningar.
Provtagning
Antal punkter
Område
Provgropar
44
Samtliga delområden
Provdiken
4
Tryckimpregnering
Tryckimpregnering, Nya sågen, Gamla sågen,
Borrpunkter
25
Tjärfabriken, Referensområde
Handprovpunkter (ytliga)
73
Tryckimpregnering, Kolgården
Tryckimpregnering, Nya sågen, Gamla sågen,
GV-rör (nya / gamla)
20 / 7
Tjärfabriken, kolgården, Referensområde
Sedimentpunkter
6
Recipient (Feteboån, Öjen)
Ytvattenpunkter
5
Recipient (Feteboån, Öjen)
Betongfundament
6
Tryckimpregnering
Porgas
14
Tjärfabriken
110310
Uppdragsnummer 0970158
5
LESSEBO SÅGVERK - RISKBEDÖMNING
8.0
8.1
PROBLEMBESKRIVNING
Allmänt
I problembeskrivningen redovisas hur källtermen kan innebära ett problem för skyddsobjekten. Avsnittet
avslutas med en konceptuell modell som sammanfattar risksituationen. I kapitlet redovisas främst kvalitativa
resonemang. Kvantifieringar, halter etc. återfinns i senare kapitel.
8.2
Delområden och dimensionerande föroreningar
Undersökningsområdet har delats in i egenskapsområden/delområden utifrån den verksamhet som historiskt
har bedrivits på platsen. Från början delades området in i 13 egenskapsområden men för att underlätta
redovisningen av resultat har antalet områden minskats ner till följande 7 st (se även Figur 3 nedan):

Tryckimpregnering (tidigare 1-3)

Gamla sågen (tidigare 4-6)

Nya sågen (tidigare 7, 10-12)

Tjärfabriken (tidigare 8)

Kolgården (tidigare 9)

Recipient (Öjen, Feteboån)

Referensområden
Tidigare indelning (svagt rosa i figur 1 nedan):
1. Tryckimpregnering
2. Lagringsyta tryckimpregnering
3. Spån- och bark/brädgård/lagring doppat+tryckimpregnerat virke.
4. Doppkar + besprutningslinje Gamla sågen
5. Övriga delar Gamla sågen
6. Spån- och barkdeponi
7. Doppkar Nya sågen
8. Tjärfabrik
9. Kolgård
10. Spån- och barkdeponi 2
11. Spån- och barkdeponi 3
12. Övriga delar Nya sågen
Samt Referensområden
110310
Uppdragsnummer 0970158
6
LESSEBO SÅGVERK - RISKBEDÖMNING
Figur 3: Områdesindelning där den tidigare indelningen markeras med ljust rosa.
Ett flertal olika föroreningar har påträffats inom undersökningsområdet. Fältundersökningar har påvisat
mycket höga halter arsenik i ytjord, djupare liggande skikt, grundvatten samt betongfundament inom
Tryckimpregneringsområdet. Även koppar, kadmium, krom, zink och bly har uppmätts i höga halter. Inom
delområdet Gamla Sågen har dioxiner påvisats i höga halter (även metaller och PAH:er har uppmätts, dock
underordnat dioxinerna). Inom delområdet Nya Sågen har lägre dioxinhalter uppmätts och tjärasfalt
påträffats. Inom Kolgårdsområdet har ett svart kolaktigt material med höga halter av aromatiska kolväten
och PAH:er påträffats i flera punkter. Inom Tjärfabriksområdet har ett flertal föroreningar påträffats i mark
och grundvatten, däribland terpener, alifatiska och aromatiska kolväten, PAH:er och BTEX. Sedimenten i
sjön Öjen är även de påverkade av flera av föroreningarna, med spår av dioxiner, terpener, alifater och
aromater. För detaljerad redovisning hänvisas till fältrapporten.
Arsenik är den förorening som påvisats över störst områden. En översiktlig redovisning av arsenikhalter i
ytjord inom tryckimpregneringsområdet görs i Figur 4. I Figur 5 görs motsvarande redovisning för de
föroreningar som påvisats vid tjärfabriken.
110310
Uppdragsnummer 0970158
7
LESSEBO SÅGVERK - RISKBEDÖMNING
Figur 4: Arsenikhalter i ytjord (varierande provdjup, 0-0,3 m) inom det f d tryckimpregneringsområdet.
110310
Uppdragsnummer 0970158
8
LESSEBO SÅGVERK - RISKBEDÖMNING
Figur 5: Tolkad föroreningsutbredning kring f d tjärfabriken.
Foton på olika typer av källtermer redovisas i Figur 6.
110310
Uppdragsnummer 0970158
9
LESSEBO SÅGVERK - RISKBEDÖMNING
Figur 6: Foton på källtermer vid Lessebo sågverk. Bilderna i ordning (övre till vänster till nedre till höger) visar
arsenikförorenad fyllning inom tryckimpregneringen, förorenat betongfundament, arsenikförorenad naturlig jord,
barkfyllning, fyllning inom gamla dopplatsen och slutligen förorenad jord inom tjärfabikern.
8.3
Volymer och mängder
Förorenade volymer har beräknats med hjälp av GIS. Jord med en föroreningsnivå över det platsspecifika
riktvärdet har räknats som förorenad. Avgränsning i djupled har gjorts utifrån iakttagelser och mätningar i fält
3
och laboratorieanalyser. Massornas vikt har beräknats utifrån antagandet att densiteten är 1,8 kg/m .
Utifrån dessa resonemang och med en riskbedömning som inkluderar konsumtion av bär och svamp (vilket
innebär att det platsspecifika riktvärdet för arsenik blir 10 mg/kg TS) har den totala volymen förorenad jord
3
beräknats till 104 000 m och den totala massan till 187 000 kg. Mer diskussion kring förorenade volymer
och massor kommer i den senare Åtgärdsutredningen för Lessebo sågverk.
110310
Uppdragsnummer 0970158
10
LESSEBO SÅGVERK - RISKBEDÖMNING
8.4
Skyddsobjekt och exponering
De skyddsobjekt som anses vara relevanta för Lessebo sågverk redovisas i Tabell 2.
Tabell 2: Relevanta skyddsobjekt för Lessebo sågverk
Skyddsobjekt
Människor som bor på området
Människor som arbetar på området
Människor som besöker området
Närboende
Markekosystem
Ytvattenekosystem
Sedimentekosystem
Grundvatten som naturresurs
Ytvatten som naturresurs
Inom
Utanför
undersöknings- undersökningsområdet
området
x
x
x
x
x
x
x
x
x
Inga människor bor på området. Däremot arbetar vuxna på platsen och både vuxna och barn kan besöka
platsen. Närmaste närboende bor ungefär 200 m från undersökningsområdet. Markekosystemet ses som ett
skyddsobjekt både inom och utanför fastigheten. Ytvatten- och sedimentekosystem i sjön Öjen är även de
relevanta skyddsobjekt. Grundvattnet inom fastigheten anses inte vara en naturresurs, då stora delar av
området är ett industriområde där inga planer på grundvattenuttag finns eller bedöms finnas i framtiden.
Lessebo samhälle tar sitt dricksvatten från sjön Läen, öster om samhället (Lessebo kommun, 2010).
Aktuella exponeringsvägar för människa framgår av Tabell 3.
Tabell 3: Exponeringsvägar för människa
Exponeringsväg
Hudkontakt jord
Intag av jord
Inandning damm
Inandning av ånga från jord
Intag av dricksvatten
Intag av frukt, bär, svamp, rot- och
grönsaker
Intag av fisk
Bevattning
Intag av mjölk, kött och ägg
Hudkontakt med sediment
x
X
X
X
(X)
X
Hudkontakt med och intag av jord kan förekomma för vuxna som arbetar på platsen och för vuxna och barn
som besöker platsen. För vuxna sker intag av jord främst via till exempel jord på händerna som fås in i
kroppen vid intag av föda. För barn kan direktintag av jord förekomma, vilket innebär att förhållandevis stora
mängder kan intas. Inandning av damm och ånga från jord kan också vara möjliga exponeringsvägar.
Däremot bedöms inte intag av dricksvatten som någon exponeringsväg och inte heller intag av mjölk, kött
och ägg. Konsumtion av fisk (från sjön Öjen och ev. även vattendragen) har tagits i beaktande men då
110310
Uppdragsnummer 0970158
11
LESSEBO SÅGVERK - RISKBEDÖMNING
hudkontakt med sediment främst sker vid bad och det inte finns någon badplats i anslutning till
undersökningsområdet i Öjen betraktas inte detta som en relevant exponeringsväg.
Intag av frukt, bär och svamp har utretts särskilt i Bilaga B. Området är till största del av sådan karaktär att
bär och svamp inte bedöms förekomma i någon stor utsträckning. De områden som inte utgörs av utfyllda
industriområden är skogsmark, mestadels bestående av granskog. Det som kan förväntas att människor
plockar bör således främst vara svamp.
8.5
Skyddsbarriärer
Skyddsbarriärer är namnet på företeelser som begränsar spridning och exponering för en förorening. För
Lessebo sågverk bedöms följande vara möjliga skyddsbarriärer:

Fastläggning. Fastläggning, sorption, av metaller och dioxiner begränsar rörligheten i mark och vatten.
Flera metaller, däribland arsenik, adsorberas kraftigt till olika markpartiklar. Fastläggningen är pHberoende, där ett högre pH generellt ger mer fastläggning av katjoner men mindre fastläggning av
anjoner .

Utfällning av sekundära mineral. Om koncentrationen av en metall blir tillräckligt hög kan utfällning
ske. Det innebär att fria metalljoner fastläggs ”på nytt” i ett nytt mineral.

Nedbrytning. Kan förekomma för organiska föroreningar. Dock är flertalet av de föroreningar som
förekommer på Lessebo sågverk mycket svårnedbrytbara, såsom dioxiner och PAH:er med hög
molekylvikt. Generellt kan sägas att nedbrytning är svårare ju längre och mer förgrenad en molekyl är.
Dessutom försvåras nedbrytning av till exempel kloratomer i molekylen. Nedbrytning kan resultera i
både mer och mindre toxiska biprodukter. Då metaller är grundämnen kan de inte brytas ned.
110310
Uppdragsnummer 0970158
12
LESSEBO SÅGVERK - RISKBEDÖMNING
8.6
Aktuella spridningsvägar och recipienter
Föroreningar bedöms framförallt spridas från det förorenade området via grundvatten. I Figur 7 har en
interpolation av grundvattenytans läge utförts, där blåa ISO-linjer sammanbinder områden med samma
grundvattennivå. Av figuren framgår att det tycks finnas en vattendelare i den södra delen av området.
Vattnet norr om denna rinner mot Sågviken i sjön Öjen och vattnet söder om denna rör sig mot Lesseboån.
Lesseboån mynnar dock även den i Sågviken i Öjen, vilket innebär att recipient för
grundvattenströmningarna är Öjen för hela undersökningsområdet.
Förutom via grundvatten bedöms spridning kunna ske via damning eller, för tjärliknande ämnen inom
delområdet tjärfabriken, som fri fas. Inom området kan det även förväntas att spridning kan ske antropogent,
dvs. som en följd av mänsklig aktivitet.
Figur 7: Grundvattennivåer inom undersökningsområdet. Blåa linjer binder samman områden med samma
grundvattennivå.
110310
Uppdragsnummer 0970158
13
LESSEBO SÅGVERK - RISKBEDÖMNING
8.7
Föroreningarnas farlighet
Nedan ges en kort redogörelse för toxicitet och kemiska egenskaper hos de föroreningar som påträffats i
höga halter inom undersökningsområdet. Föroreningarna delas upp i metaller och organiska föroreningar.
8.7.1
Metaller
Metaller är oorganiska föroreningar. De är grundämnen som förekommit naturligt på jorden sedan dess
uppkomst. Antropogena aktiviteter kan dock frisätta stora mängder metaller vilket leder till att de förekommer
i sådana mängder att de blir föroreningar. Metallerna kan bilda föreningar med andra ämnen, vilket kan göra
de mer eller mindre toxiska. På Lessebo sågverk har arsenik, koppar, kadmium, zink och bly uppmätts i
halter över Naturvårdsverkets riktvärde för Mindre Känslig Markanvändning, vilket innebär att de kan vara en
risk för hälsa och/eller miljö. Arsenik är en halvmetall men räknas i denna sammanställning till metallerna.
Arsenik
Oorganisk arsenik är humant cancerogen och vid långtidsexponering kan cancer uppkomma till exempel i
lungorna, njurarna och på huden. Symptom som kan uppkomma vid intag av höga halter oorganisk arsenik
är kräkningar, minskad produktion av röda och vita blodkroppar, onormal hjärtrytm och blodkärlsskador.
Inandning av höga halter oorganisk arsenik kan ge inflammerad hals och irriterade lungor. Organisk arsenik
är mindre toxisk än oorganisk, men vissa organiska arsenikföreningar kan vid långtidsexponering ge
liknande symptom som de oorganiska. Trevärd arsenik (As(III)) anses vara mer toxiskt än femvärd arsenik
(As(V)).
För människor är risken att utsättas för exponering av arsenik störst vid intag av föda och dryck eller genom
andning, samt vid boende på platser med naturligt höga arsenikhalter i berggrunden. Den största hälsorisken
är generellt genom intag av dricksvatten. Många arsenikinnehållande föreningar är vattenlösliga och tas
snabbt upp av kroppen. Absorptionen av arsenik genom huden är liten, varför bad och handtvätt inte är
förenat med någon hälsofara.
Koppar
Koppar är ett essentiellt näringsämne för både människor och djur, men kan orsaka skador vid högre
koncentrationer och mängder. Bland annat kan skador uppkomma på levern och immunförsvaret. Intag av
vatten med för höga kopparhalter kan orsaka kräkningar, diarré, magkramper och illamående. Koppars
toxicitet mot sötvattenlevande organismer kan vara hög men varierar stort mellan olika arter.
Kadmium
Inandning av kadmium kan allvarligt skada lungorna och orsaka dödsfall. Intag av höga halter kadmium kan
irritera magen och leda till kräkningar och diarréer. Långtidsexponering av kadmium leder till en
haltuppbyggnad i njurarna som kan orsaka skador på dessa. Andra långtidseffekter är skelettpåverkan (skört
skelett). Man misstänker att vissa kadmiumföreningar kan vara cancerframkallande. Ämnet är även toxiskt
för djur, bland annat olika fiskarter.
Levande organismer har en förmåga att ta upp och binda kadmium eftersom kadmium har liknande storlek
och laddning som kalcium. Kadmium stannar kvar i kroppen under lång tid och kan påverka skelettet och
njurarna.
110310
Uppdragsnummer 0970158
14
LESSEBO SÅGVERK - RISKBEDÖMNING
Zink
Zink är ett essentiellt spårämne, som i stort sett finns i all mat och allt vatten, i form av salter och organiska
komplex. Människokroppen kräver en viss mängd zink för att kunna fungera. Det huvudsakliga intaget av
zink sker genom intag av mat. Negativa effekter kan förekomma vid intag mellan 100-250 mg/kg och dag
och kan då orsaka magkramper, illamående och kräkningar. Inandning av stora mängder zink kan orsaka
”metallångfeber”. Långtidseffekterna är okända.
Bly
Bly lagras i skelettet och påverkar kalciummetabolismen samt stör vitamin D-metabolismen. Mest utsatta är
gravida kvinnor och barn. Bly är även skadligt både för det centrala och för det perifera nervsystemet. Det
finns indikationer på att bly är cancerframkallande.
8.7.2
Organiska föroreningar
Organiska ämnen är ämnen som innehåller kol (eg. kol-kol-bindningar). Naturligtvis finns det en enorm
variation i de organiska ämnena och de allra flesta betraktas inte som föroreningar. Hur de uppför sig beror
på vilka andra ämnen förutom kol som ingår i föreningen och hur dess struktur ser ut. Många organiska
föroreningar är antropogent skapade. På Lessebo sågverk har dioxiner, alifatiska och aromatiska kolväten,
PAH:er, BTEX, terpener och tjärasfalt påträffats i höga halter. Flera av dessa föroreningar har nära band till
varandra.
Kolväten är ämnen som består av endast kol och väte. Alifatiska kolväten består av kolkedjor medan
aromatiska kolväten innehåller kolringar. De alifatiska kolvätena har olika egenskaper beroende på hur
många kolatomer de består av och om de har dubbel- eller trippelbindningar mellan kolen eller inte. Dubbeloch trippelbindningar gör molekylerna mer reaktiva och kortare kolkedjor anses mer toxiska. Inom
riskbedömning delas alifater och aromater in i olika grupper beroende på hur många kolatomer de innehåller.
Terpener är en mycket stor och varierande grupp av alifatiska kolväteföreningar, som produceras av
framförallt barrträd. De aromatiska kolvätena kan även de ha enkel eller dubbelbindningar mellan kolen och
de kan bestå av olika många ringar. Polycykliska aromatiska kolväten, PAH:er, består av tre eller flera
sådana ringar. BTEX är en grupp av fyra aromatiska kolväten som bara består av en ring, en s.k.
bensenring. Gruppen innefattar bensen, toluen, etylbensen och xylen. Kolväten kommer ursprungligen
framförallt från fossila bränslen.
Tjärasfalt innehåller stenkolstjära vilket i sin tur innehåller PAH:er. Tjärasfalt var mycket vanligt före 1973 och
än idag finns mycket tjärasfalt kvar i Sverige.
Dioxiner är en speciell grupp av kolväten, som förutom kol och väte även innehåller klor.
Terpener
Terpener är flyktiga och har en tydlig lukt, och de används ofta som essentiella oljor i mat, parfym och
alternativ medicin. Terpener har visat sig kunna ge irritationsbesvär från ögon och luftvägar, astmasymtom
och hudeksem.
PAH:er
Det finns över 100 olika typer av PAH:er. Människor kan exponeras för PAH:er bland annat genom att andas
luft innehållande PAH eller genom intag av kontaminerat dricksvatten.
110310
Uppdragsnummer 0970158
15
LESSEBO SÅGVERK - RISKBEDÖMNING
Förutom att vissa PAH:er kan orsaka cancer har studier på möss visat att reproduktionen kan påverkas vid
intag av PAH-kontaminerad föda under graviditeten. Andra studier på djur har visat på effekter på bland
annat huden. Detta har dock inte påvisats för människor.
Vid riskbedömning av PAH:er delas de in i tre grupper, efter anvisningar från Naturvårdsverket:

PAH-L. PAH med låg molekylvikt. Omfattar: naftalen, acenaften och acenaftylen. Cancerogena effekter
har inte kvantifierats för denna grupp.

PAH-M. PAH med medelhög molekylvikt. Omfattar: fluoren, fenantren, antracen (Figur 8), fluoranten
och pyren. Cancerogena effekter har kvantifierats för denna grupp.

PAH-H. PAH med hög molekylvikt. Omfattar bens(a)antracen, krysen (Figur 8), bens(b)fluoranten,
bens(k)fluoranten, bens(a)pyren (Figur 8), debens(ah)antracen, benso(ghi)perylen och
indeno(123cd)pyren. Cancerogena effekter har kvantifierats för denna grupp.
Figur 8: Tre exempel på PAH:er; antracen, benzo(a)pyrene och krysen.
BTEX
Samtliga fyra ämnen i gruppen är lättflyktiga organiska ämnen (s.k. VOC:er). Toluen, etylbensen och xylen
har alla negativa effekter på det centrala nervsystemet. Bensen är cancerogent och kan bland annat orsaka
leukemi (Figur 9).
Figur 9: Bensen, toluen, etylbensen och xylen
Dioxiner
Dioxingruppen består av över 200 föreningar, varav 200 har visat sig vara mycket giftiga. Figur 10 visar
dioxinernas generella struktur. TCDD (2,3,7,8-tetraklordibenzo-p-dioxiner) är den mest toxiska kongenen och
en av de giftigast substanser man känner till. Giftigheten mellan de olika kongenerna varierar mycket och vid
bedömning av giftighet tilldelas varje kongen ett TEF-värde (Toxisk Ekvivalens-Faktor), där TCDD är
referenssubstans.
Dioxiner har låg mobilitet och binds generellt mycket hårt till markpartiklar. Lösligheten i vatten är mycket låg
men däremot är dioxiner fettlösliga vilket innebär att de kan finnas i fettvävnader och blodfetter. Det faktum
att dioxiner är svårnedbrytbara och stabila gör att de ackumuleras i näringskedjorna. Under fosterstadiet är
känsligheten för dioxiner som störst och det finns misstanke om påverkan på reproduktionen,
110310
Uppdragsnummer 0970158
16
LESSEBO SÅGVERK - RISKBEDÖMNING
immunförsvaret och centrala nervsystemet. Dessutom kan dioxiner ge hudskador (s.k. klorakne) och vissa
former kan orsaka cancer.
Dioxiner räknas av Kemikalieinspektionen som ett utfasningsämne. Det är den högsta prioriteringsnivån i
den s.k. PRIO-guiden och innebär att ämnet enligt miljökvalitetsmålet Giftfri miljö ska fasas ut från samhället
enligt en viss tidsplan (KemI, 2010).
Figur 10: Generell struktur för dioxiner
110310
Uppdragsnummer 0970158
17
LESSEBO SÅGVERK - RISKBEDÖMNING
8.8
Konceptuell modell
En konceptuell modell som sammanfattar föroreningssituationen på Lessebo sågverk redovisas i Figur 11.
Figuren inkluderar föroreningskällor, skyddsobjekt, spridningsvägar och exponeringsvägar.
Figur 11: Konceptuell modell för Lessebo sågverk.
110310
Uppdragsnummer 0970158
18
LESSEBO SÅGVERK - RISKBEDÖMNING
9.0
SPRIDNING OCH BELASTNING
Spridningen av föroreningar från Lessebo sågverk bedöms främst ske via grundvatten, damning, fri fas och
antropogent. Den spridningsväg där det är möjligt att göra en kvantifiering är via grundvatten. Med hjälp av
Darcy’s lag och tillgängliga data har en uppskattning gjorts för arsenik och dioxiner. Antaganden som gjorts
är:

Avstånd till Öjen är 500 m

Linjärt flöde inom 250 m brett område

Grundvattenytan förutsätts ligga på 2 m djup

Berget förutsätts ligga på 5 m djup

Hela den vattenmättade zonen förutsätts ligga i morän

Plushöjden för grundvattenytan vid impregneringsområdet är 148,6 m och för Öjen 147,0 m.

Den effektiva porositeten i morän antas till 30 %

Transmissiviteten beräknas till 5,14*10 enligt genomförda slugtester
-5
-5
3
Resultaten från beräkningarna visar på ett grundvattenflöde om 4,1*10 m /s och en flödeshastighet om
-7
1,8*10 m/s. Detta ger en transporttid till Öjen om 87 år.
Med hjälp av analyserade halter i grundvatten ger detta en belastning för arsenik på 20 g/år (om medianhalt
används) och 4 kg/år (om maxhalten används). För dioxiner blir motsvarande siffror 0,007 mg/år respektive
0,5 mg/år.
Tydliga spår av belastning av dessa ämnen kan inte ses idag i vatten eller sediment i Öjen eller Feteboån.
Uttagna prover visar inte på förhöjda halter i jämförelse med uppströms områden.
110310
Uppdragsnummer 0970158
19
LESSEBO SÅGVERK - RISKBEDÖMNING
10.0 HÄLSO- OCH MILJÖRISKER
I följande avsnitt redovisas hälso- och miljöriskbedömningen för Lessebo sågverk. Både dagens situation
och hur den kan förändras i framtiden belyses.
Platsspecifika hälso- och miljöriskbaserade riktvärden för mark har beräknats med hjälp av
Naturvårdsverkets riktvärdesmodell (NV, 2009). Indata för mindre känslig markanvändning har använts som
grund men har modifierats efter platsspecifika förutsättningar enligt nedan:

Arseniks kd-värde och biotillgänglighet har modifierats efter platsspecifika beräkningar grundade på
resultat från skakförsök och sekventiella lakningar (se Bilaga A). Det platsspecifika k d-värdet har satts
till 1000 l/kg (generellt MKM är 300 l/kg) och biotillgängligheten har satts till 75 % (generellt MKM är 100
%). Biotillgängligheten har justerats efter utvärdering av de sekventiella lakningarna. I dessa lakningar
uppgick den beräknade biotillgängligheten för människa till 75 %, alternativt 85 % vid en alternativ,
mycket konservativ beräkning. Efter jämförelse med andra liknande objekt i vilka biotillgängligheten för
människa uppgick till 63 och 76 % ansågs 75 % som det mest relevanta värdet på arseniks
biotillgänglighet. I fallet där biotillgängligheten uppgick till 63 % genomfördes ett avancerat test som
simulerar nedbrytningen i magsäcken.

Grundvattnet inom fastigheten bedöms inte som skyddsvärt då detta är ett industriområde av
utfyllnadskaraktär. Nedströms aktuellt område saknas grundvatten då närmsta recipient, sjön Öjen, är
belägen i direkt anslutning till industriområdet.

Det har förutsatts att området kommer användas som industriområde. Därmed har inte bärkonsumtion
medräknats som möjlig exponeringsväg. Beräkningar har dock gjorts för ett specialfall, vilket redovisas i
kapitel 10.1.1 nedan.
10.1
Hälsorisker
Hälsoriskbaserade riktvärden för metaller, fenoler, dioxin, PAH:er och aromater framtagna med hjälp av
Naturvårdsverkets riktvärdesmodell redovisas i Tabell 4.
Tabell 4: Platsspecifika hälsoriskbaserade riktvärden för metaller, klorfenoler, dioxiner, PAH:er,
aromater och alifater för Lessebo sågverk [mg/kg TS]
Envägskoncentrationer
Ämne
Arsenik
Bly
Kadmium
Koppar
Zink
Pentaklorfenol
Dioxin (TCDD-ekv)
PAH L
PAH M
PAH H
Aromat >C8-C10
Aromat >C10-C16
Aromat >C16-C35
Alifat >C5-C6
Alifat >C10-C12
Intag av
jord
44
4000
230
570000
340000
3400
0,0023
34000
2300
46
46000
46000
34000
ej begr.
110000
Hudkontakt
jord/damm
110
80000
46000
e.b.
e.b.
2700
0,015
53000
1700
34
18000
51000
38000
460000
46000
Inandning
damm
2000
150000
1500
290000
e.b.
e.b.
2,8
e.b.
1600
160
e.b.
e.b.
e.b.
e.b.
e.b.
Inandning
ånga
e.a.
e.a.
e.a.
e.a.
e.a.
11000
7,7
470
20
4200
1100
38000
55000
94
2600
e.a = ej aktuell e.b = ej begränsande d.s.= data saknas
110310
Uppdragsnummer 0970158
20
Ojusterat
hälsoriskbaserat
RV
31
3700
200
190000
330000
1300
0,002
460
19
17
980
15000
14000
94
2400
Justeringar
Exponering
andra
Akutkällor
toxicitet
31
100
740
d.s.
39
d.s.
96000
d.s.
160000
d.s.
670
d.s.
0,0002
d.s.
230
d.s.
19
d.s.
17
d.s.
490
d.s.
7300
d.s.
6800
d.s.
47
d.s.
1200
d.s.
Justerat
hälsoriskbaserat
RV
31
740
39
96000
160000
670
0,0002
230
19
17
490
7300
6800
47
1200
LESSEBO SÅGVERK - RISKBEDÖMNING
För doppningsplatsen och tjärfabriken har även platsspecifika riktvärden för de tre terpenerna kamfen,
kamfer och 3-karen samt för cymen (vilket är en omvandlingsprodukt av flera terpener). Resultaten redovisas
i Tabell 5.
Tabell 5: Platsspecifika hälsoriskbaserade riktvärden för Lessebo sågverk för terpenerna kamfen,
kamfer och 3-karen samt det aromatiska kolvätet cymen [mg/kg TS]
Envägskoncentrationer
Ämne
Kamfen
Kamfer
3-Karen
Cymen
Intag av
jord
23000
23000
23000
110000
Hudkontakt
jord/damm
35000
35000
35000
180000
Inandning
av damm
e.b.
e.b.
e.b.
e.b.
Inandning
ånga
230
230
230
25
Ojusterat
hälsoriskbaserat
RV
220
220
220
25
Justeringar
Exponering
andra källor
110
110
110
12
Akuttoxicitet
d.s.
d.s.
d.s.
d.s.
Justerat
hälsoriskbaserat
RV
110
110
110
12
e.a = ej aktuell e.b = ej begränsande d.s.= data saknas
Tryckimpregneringsområdet
Intag av jord är den enskilda exponeringsväg som genererat det lägsta platsspecifika riktvärdet för arsenik,
44 mg/kg TS. Då riktvärdet justeras blir det något lägre, 31 mg/kg TS. Uppmätta halter inom fastigheten
överskrider detta värde i ett flertal punkter, 19 punkter inom tryckimpregneringsområdet (delområde 1)
överskrider riktvärdet, den med högst halt med över 3000 gånger. Fjorton punkter inom
tryckimpregneringsområdet överskrider också det akuttoxiska riktvärdet på 100 mg/kg TS. Den högsta
uppmätta arsenikhalten inom området är så hög som 89 500 mg/kg TS (i provpunkt 09500, 1 m). I tre
ytterligare punkter (09613, 1 m, 09106, 0,7-1 m samt PD02:f, 1 m) är halterna mycket kraftigt förhöjda och
det akuttoxiska riktvärdet överskrids med 12-350 gånger. Av övriga metaller överskrids det platsspecifika
hälsoriskbaserade riktvärdet i två punkter inom tryckimpregneringsområdet för kadmium (09500, 1 m, 2000
mg/kg TS samt PD02:f, 1 m, 770 mg/kg TS) och i en punkt för bly (PD02:f, 1 m, 1200 mg/kg TS).
Inom området som varit lagringsyta för tryckimpregneringen (delområde 2) överskrids det platsspecifika
hälsoriskbaserade riktvärdet för arsenik i 14 av 21 punkter. Det akuttoxiska riktvärdet överskrids i 8 punkter.
Den högsta uppmätta halten är i detta delområde 2600 mg/kg TS (provpunkt PD01:e). Av övriga metaller
överskrider kadmium det hälsoriskbaserade riktvärdet i en punkt (PD01:e, 54 mg/kg TS).
Inom området där det varit brädgård, spån- och barklagring och lagring av doppat virke (delområde 3)
överskrids det hälsoriskbaserade riktvärdet för arsenik i 24 av 77 punkter. Den högsta halten som uppmätts
är 3400 mg/kg TS (i punkt 10616) och arsenikhalten i 9 punkter överskrider det akuttoxiska riktvärdet. Av
övriga metaller överskrider kadmium riktvärdet i en punkt (10616, 87 mg/kg TS).
Gamla sågen
Det platsspecifika riktvärdet för dioxiner överskrids i sju punkter inom Gamla sågen, den högsta uppmätta
halten är 3040 ng/kg TS (09603, 0,1-0,4 m). Inga klorfenoler överskrider riktvärdena. PAH M och PAH H
överskrids i en punkt (09017, 0-0,5 m) inom Gamla sågen.
Nya sågen
Inom Nya sågen överskrids det platsspecifika riktvärdet för PAH M och PAH H i ett asfaltsprov (09079), vilket
visar att det rör sig om tjärasfalt.
110310
Uppdragsnummer 0970158
21
LESSEBO SÅGVERK - RISKBEDÖMNING
Tjärfabriken
Inom delområdet Tjärfabriken överskrids de hälsoriskbaserade platsspecifika riktvärdena för terpenen 3karen (390 mg/kg TS) och omvandlingsprodukten cymen (340 mg/kg TS) i det analyserade provet.
Kolgården
Inom delområdet kolgården överskrids det hälsoriskbaserade riktvärdet för PAH M i en punkt (09008, 0,5m).
10.1.1
Hälsorisker vid bärkonsumtion
Om Lessebo sågverk i framtiden skulle komma att användas som rekreationsområde finns möjlighet att
bärkonsumtion förekommer. Ovanstående platsspecifika riktvärden har beräknats utifrån att så inte är fallet.
Det har givit ett riktvärde för arsenik på 30 mg/kg TS. Om bärkonsumtion skulle medräknas skulle riktvärdet
istället bli 10 mg/kg TS. I bilaga B återfinns ett PM där den totala mängden bär som kan konsumeras per år
utan att överskrida den acceptabla risknivån för arsenik (fastställd av Naturvårdsverket, se NV, 2009)
beräknats. Beräkningarna visar att en årlig konsumtion på 240 g bär eller svamp är acceptabel för att risken
att drabbas av cancer för personer exponerade för detta under en livstid inte ska överstiga 1/100 000.
Beräkningarna baseras på antagandet om att den maximala halten i jord som kan förekomma inom
tryckimpregneringsområdet är 30 mg/kg. Detta motsvarar resultatet efter en eventuell framtida
schaktsanering av området med mätbart åtgärdsmål motsvarande det platsspecifika riktvärdet för arsenik.
Vid fältbesök har inga bär eller svampar setts på platsen. Det är heller inte känt att detta skulle vara ett
populärt område för bär- och svampplockning. Det bedöms därför som mindre troligt att en person
konsumerar så mycket som minst 240 g bär eller svamp från detta område varje år under en hel livstid.
Risken vid intag av bär bedöms därmed i praktiken som försumbar.
10.1.2
Risker i framtiden
Hälsoriskerna i framtiden kan förändras om exempelvis oavsiktlig spridning av förorenade massor sker vid
anläggningsarbeten. I övrigt bedöms inte hälsoriskerna förändras i framtiden, under förutsättning att
markanvändningen kvarstår oförändrad.
10.2
Miljörisker
Miljöriskbaserade riktvärden för metaller, klorfenoler, dioxiner, PAH:er, aromater och alifater redovisas i
Tabell 6. Värdena har hämtats från Naturvårdsverket (2009) och avser de generella värden som anges för
MKM-områden. För terpener och cymen har ingen miljöriskbedömning kunnat göras eftersom det saknas
relevanta jämförvärden i litteraturen.
Tabell 6: Platsspecifika miljöriskbaserade riktvärden för metaller, klorfenoler, dioxiner, PAH:er,
aromater och alifater för Lessebo sågverk [mg/kg TS]
Ämne
Arsenik
Bly
Kadmium
Koppar
Zink
Pentaklorfenol
Dioxin (TCDD-ekv)
PAH L
PAH M
PAH H
Aromat >C8-C10
Aromat >C10-C16
Skydd av markmiljö
40
400
20
200
500
5
0,002
15
40
10
50
15
110310
Uppdragsnummer 0970158
Skydd mot fri fas
e.a.
e.a.
e.a.
e.a.
e.a.
100
0,015
500
250
50
1000
500
22
LESSEBO SÅGVERK - RISKBEDÖMNING
Aromat >C16-C35
Alifat >C5-C6
Alifat >C10-C12
40
200
500
250
700
1000
e.a = ej aktuell e.b = ej begränsande d.s.= data saknas
10.2.1
Miljörisker inom området
Det miljöskyddsobjekt som anses vara relevant inom undersökningsområdet är markmiljön, då inget ytvatten
finns inom fastigheten och grundvattnet inom fastigheten inte anses som en naturresurs.
Tryckimpregneringsområdet
Inom delområde 1 (tryckimpregneringsområdet) överskrids det platsspecifika riktvärdet för arsenik för skydd
av markmiljön i 19 av 23 punkter. Av övriga metaller överskrids riktvärdet för bly i tre punkter, riktvärdet för
kadmium i fyra punkter, koppar i fyra punkter och zink i fyra punkter. Inom delområde 2 (Lagringsyta
tryckimpregnering) överskrids det platsspecifika riktvärdet för arsenik för skydd av markmiljön i 12 av 21
punkter. Av övriga metaller är det endast riktvärdet för kadmium som överskrids i två punkter. Inom
delområde 3 (Spån&bark/brädgård/Lagring doppat virke) överskrids riktvärdet för arsenik i 22 av 77 punkter.
Av övriga metaller överskrids riktvärdet för koppar i två punkter, kadmium i en punkt, zink i två punkter och
bly i en punkt.
Gamla sågen
Riktvärdet för dioxiner för skydd av markmiljön överskrids inom Gamla sågen i sex av tolv analyserade prov.
Inga klorfenoler överskrider riktvärdet men riktvärdet för PAH M överskrids i en punkt.
Nya sågen
Riktvärdet för dioxiner överskrids i en punkt inom Nya sågen, provet är dock ett asfaltsprov. Inga klorfenoler
överskrider riktvärdena men i en punkt överskrids riktvärdena för samtliga grupper av PAH:er.
Tjärfabriken
Inom tjärfabriken överskrids riktvärdet för aromater C10-C16 i två punkter. De platsspecifika riktvärdena för
terpernerna 3-karen, kamfen och kamfer överskrids, liksom det platsspecifika riktvärdet för cymen.
Kolgården
Inom Kolgården överskrids det platsspecifika riktvärdet för PAH M och PAH H samt aromater C10-C35.
10.2.2
Byggnadsmaterial
Inom tryckimpregneringsområdet finns ett antal betongfundament, tidigare använda vid impregnering och
torkning av virke. Flera av fundamenten är kraftigt grönfärgade och vid analys visade det sig att dessa
innehöll höga halter arsenik. Det finns inga riktvärden för byggnadsmaterial, men om man jämför halterna
med generella riktvärden för mark (MKM) ser man att de högsta halterna överstiger riktvärdet med drygt 300
gånger. Samtliga analyserade prover från grönfärgade fundament uppvisade halter över MKM, högst halter
uppmättes i de ytligaste skikten, men även 15 – 17 cm in i de förorenade fundamenten uppmättes halter
över riktvärdet. Även fundament som inte var grönfärgade analyserades, dessa uppvisade betydligt lägre
halter än de grönfärgade fundamenten, men trots det var halterna i två av tre prover över MKM för mark.
110310
Uppdragsnummer 0970158
23
LESSEBO SÅGVERK - RISKBEDÖMNING
10.2.3 Miljörisker utanför området
10.2.3.1
Grundvattenanalyser
Halterna i grundvattnet inom undersökningsområdet har också analyserats. Dessa halter jämförs i tabellerna
nedan med lokala bakgrundshalter. Tabell 7 visar metallhalterna i grundvatten inom
tryckimpregneringsområdet samt gamla och nya sågen och Figur 12 visar hur de höga arsenikhalterna inom
tryckimpregneringsområdet är fördelade geografiskt.
Tabell 7: Analysresultat för metaller i grundvatten. Resultaten jämförs i tabellen med två lokala
bakgrundshalter som framtagits inom projektet
ProvtagningsProvpunkt
datum
10 x ref.
100 x ref.
2009-11-03
09111 ref
2009-11-03
09124 ref
2009-11-03
09118
2010-03-29
09118
2009-11-03
09119
2010-03-29
09119
2009-11-02
09120
2010-03-29
09120
2009-11-03
09121
2010-03-29
09121
2009-11-03
09122
2010-03-29
09122
2009-11-03
09123
2010-03-29
09123
2009-11-03
09701
2010-03-29
09701
2009-11-03
09702
2010-03-29
09702
2009-11-02
9303
2010-03-29
9303
2009-11-02
R0803
2010-03-29
R0803
2009-11-03
2010-03-29
2009-11-03
2010-03-29
2009-11-03
2009-10-29
09113
09113
09115
09115
09116
R0806
110310
Uppdragsnummer 0970158
Område
Ref norr
Ref öster
Tryckimp
Tryckimp
Tryckimp
Tryckimp
Tryckimp
Tryckimp
Tryckimp
Tryckimp
Tryckimp
Tryckimp
Tryckimp
Tryckimp
Tryckimp
Tryckimp
Tryckimp
Tryckimp
Tryckimp
Tryckimp
Tryckimp
Tryckimp
Gamla sågen
Gamla sågen
Gamla sågen
Gamla sågen
Gamla sågen
Nya sågen
As (µg/l)
Pb (µg/l)
Cd (µg/l)
Cu (µg/l)
Zn (µg/l)
2,5
25
0,4
<0,2
10
4,1
2,4
0,39
26
4,9
15
16
18
28
150
200
14
210
24
12
1,8
130
3 500
2 200
0,83
8,25
0,14
<0,05
0,42
0,7
<0,05
<0,05
2,5
0,71
2,9
1,1
0,11
0,28
1,3
1,1
0,54
2,1
2
0,61
<0,05
0,86
0,094
0,43
0,16
1,59
0,047
0,27
<0,02
<0,02
0,22
0,24
0,031
0,024
<0,04
0,06
0,096
0,023
0,1
0,087
0,18
0,25
0,026
<0,02
<0,02
0,02
0,084
0,97
5,3
53
0,34
0,77
4,3
0,93
0,49
1,1
2,3
0,64
1,9
3,9
1,8
1,4
28
29
6,8
2,9
2,5
1,1
<0,2
0,77
37
62
83
830
9,6
7
3,9
8,3
11
6,8
10
4,8
8,1
5,3
7,7
7,4
75
150
42
100
9
5,7
7
3,2
350
5 700
3,4
1,4
2,9
3,7
4,2
3,2
0,089
0,67
4,8
1,2
6,7
1,6
<0,02
<0,04
0,088
<0,04
0,042
0,089
<0,2
18
7,5
13
1,1
0,5
35
27
11
21
11
10
24
LESSEBO SÅGVERK - RISKBEDÖMNING
Figur 12: Kartan ger en överblick över arseniknivåerna i grundvattnet inom tryckimpregneringsområdet. De två ringarna
vid varje punkt representerar de två utförda provtagningarna.
Den metall som framförallt har uppmätts i höga halter i grundvattnet inom industriområdet är arsenik, främst
inom tryckimpregneringsområdet. Där har halter över 100 gånger bakgrundsvärdet uppmätts i åtta
provpunkter, varav det högsta värdet är 3 500 µg/l, 14 000 gånger det lokala bakgrundsvärdet. De höga
halterna är främst centrerade kring själva tryckimpregneringen.
Arsenikspeciering
En arsenikspeciering har gjorts i fyra grundvattenrör inom tryckimpregneringsområdet för att undersöka om
trevärt eller femvärt arsenik dominerar. Trevärd arsenik, sk. arsenit, är mer toxisk och rörlig än femvärd
arsenik, sk. arsenat. Specieringen visade att den femvärda arseniken dominerar, vilket är normalt under
oxiderade förhållanden och normala pH.
Övriga ämnen
Klorfenolhalter i grundvattnet inom nya och gamla sågen har analyserats men halterna har varit låga, under
eller strax över rapporteringsgräns.
Dioxiner förekommer i samtliga grundvattenrör inom gamla sågen. Dock är halterna låga och skiljer sig
mellan de två mättillfällena. Vid det första mättillfället på hösten 2009 är halterna högre än på våren 2010.
I ett grundvattenrör inom tjärfabriksomdået påvisades höga halter av terpener, samt bensen, etylbensen,
xylen, toluen, alifater (C10-C12) och PAH (Ʃ övriga).
110310
Uppdragsnummer 0970158
25
LESSEBO SÅGVERK - RISKBEDÖMNING
10.2.3.2
Ytvatten
Ytvatten i recipienten har också provtagits och analyserats. Dessa analyser ger en bättre indikation om det
finns risk för skada på akvatiska ekosystem. Metallhalterna redovisas i Tabell 8.
Tabell 8: Metallhalter i ytvattenrecipienten Öjen, jämförda mot lokal bakgrundshalt och CCME:s
riktvärde för skydd av vattenlevande organismer
Lokal bakgrundshalt*
(µg/l)
As
Pb
Cd
Co
Cu
Cr
Ni
V
Zn
09129
0,27
0,14
<0,02
<0,2
0,62
<0,2
0,23
0,38
8,6
CCME:S
RV
5
0,017
1,0-8,9
Öjen
Öjen
Feteboån
Feteboån
09125
0,49
1,1
<0,02
<0,2
0,64
<0,2
<0,2
0,66
2,4
09126
0,39
0,53
<0,02
<0,2
0,56
<0,2
<0,2
0,48
3,4
09127
0,22
0,12
<0,02
<0,2
0,45
<0,2
<0,2
0,38
4,5
09128
0,23
0,12
<0,02
<0,2
0,37
<0,2
<0,2
0,39
3,6
* Uppströms i Feteboån, dvs ej påverkat av undersökningsområdet.
Metallhalterna i ytvattnet är i linje med den lokala bakgrundshalten och inga metallhalter överstiger CCME:s
riktvärde för skydd av akvatiskt liv.
10.2.3.3
Sediment
Sediment i recipienten Öjen har analyserats med avseende på terpener, dioxiner, klorfenoler, BTEX, alifater,
aromater, PAH:er, metaller och TOC. Förhöjda halter har påvisats i provpunkten direkt utanför tjärfabriken
och då det är samma ämnen som visat förhöjda halter i jorden tyder detta på att en transport sker från
tjärfabriksområdet till sjön.
I Tabell 9 redovisas dioxinhalter i samtliga provpunkter. I Tabell 10 redovisas halterna av ett antal olika
PAH:er. Då inget jämförvärde finns för de utarbetade grupperna av PAH:er (PAH-H, PAH-M och PAH-L) har
CCME:s Probable effect level för enskilda PAH:er använts. I Tabell 11 redovisas terpenhalter i samma punkt
tillsammans med analysresultat map terpener för jordprov (09074) från tjärfabriksområdet. Alifater, aromater,
BTEX och klorfenoler har också analyserats och påvisats, men inga jämförvärden finns för dessa ämnen i
sediment. För halter för dessa ämnen, se fältrapporten för Lessebo sågverk.
Tabell 9: Dioxinhalter i sedimenten i sjön Öjen
Provtagningsdatum
Provpunkt
Område
Djup (m)
WHO(1998)-PCDD/F
TEQ
inkl LOQ
(ng/kg TS)
21,5
09125
09125
09126
09127
09129
09129
09130
09130
Recipient
Recipient
Recipient
Recipient
Recipient
Recipient
Recipient, Ref.
Recipient, Ref.
0-0,08
0,1-0,5
0-0,13
0-0,05
0-0,25
0,3-0,5
0-0,2
0,4-0,7
15,2
27,3
9,02
2,17
1,69
2,13
4,69
2,13
CCME PEL
2009-10-28
2009-10-28
2009-10-28
2009-10-28
2009-10-29
2009-10-29
2009-10-28
2009-10-28
110310
Uppdragsnummer 0970158
26
LESSEBO SÅGVERK - RISKBEDÖMNING
Tabell 10: PAH:er i sedimenten i provpunkt 09125 i jämförelse med CCME:s PEL-värden [mg/kg TS]
Acenaften
Acenaftylen
Naftalen
Antracen
Fenantren
Fluoranten
Fluoren
Pyren
Benzo(a)antracen
Benzo(a)pyren
Dibenzo(a,h)antracen
Krysen
1
PAH-L
PAH-L
PAH-L
PAH-M
PAH-M
PAH-M
PAH-M
PAH-M
PAH-H
PAH-H
PAH-H
PAH-H
0-0,08
0,3
0,4
1,9
0,2
1,5
1,1
0,6
0,8
0,2
0,1
<0.03
0,2
0,1-0,5m
0,14
0,22
0,9
<0.03
0,43
0,68
0,19
0,21
<0.03
0,04
<0.03
0,12
CCME PEL
0,0889
0,128
0,391
0,245
0,544
1,494
0,144
1,398
0,693
0,763
0,135
0,846
CCME, 2002
Tabell 11: Resultat map terpener för jord och sediment vid tjärfabriken
Sediment
Sediment
Jord
09125
09125
09074
0-0,08 m
0,1-0,5 m
1,6-3 m
Alfa-pinen
Beta-pinen
0,32
0,014
0,031
<0,01
41
<0,005
3-Karen
0,65
0,05
390
Kamfen
0,15
<0,01
37
Kamfer
<0,75
<1
33
Cymen
0,38
<0,1
340
2-Menten
0,19
<0,1
1,3
Metylisopropylcyklohexan
0,16
<0,1
<0,05
TS (%)
66,2
47,9
90,8
(mg/kg TS)
Dioxinhalten i sedimentprovpunkten närmast tjärfabriken överstiger WHO:s riktvärde i sediment från 1-5 cm
under sedimentytan. Övriga dioxinhalter i sediment är under riktvärdet.
Av de lätta PAH:erna överstiger samtliga CCME:s PEL-värden. Av PAH:era med medelhög molekylvikt
överstigs riktvärdet av 2 av fem och av de tunga PAH:erna överstigs inget riktvärde (totalt räknas åtta ämnen
till de tunga PAH:erna av Naturvårdsverket, men riktvärden finns endast för fyra).
Terpener har påvisats i sjön, vilket indikerar att det finns en spridning från tjärfabriksområdet. Dock är
halterna lägre än halterna i jord inom Tjärfabriksområdet. Inga riktvärden finns utarbetade för terpener. I det
djupare liggande provet är halterna av flertalet terpener under rapporteringsgräns.
10.2.4
Miljörisker i framtiden
Riskerna kopplade till markmiljön och grundvattnet bedöms inte förändras i framtiden. Riskerna kopplade till
sjön Öjen bedöms inte heller förändras, då en kraftigt ökad utlakning från de förorenade områdena krävs för
att få effekt på halterna i sjön. Det bedöms som mindre troligt att något skulle kunna leda till att utlakningen
ökade så kraftigt. Hypotetiskt skulle en ökad risk kunna förekomma om anläggningsarbeten vid Tjärfabriken
bidrog till att stora mängder material eller byggnadsdelar föll i sjön. Detta skulle bidra till spridning av större
mängder vid ett och samma tillfälle och skulle kunna innebära en kortvarig risk för problem.
110310
Uppdragsnummer 0970158
27
LESSEBO SÅGVERK - RISKBEDÖMNING
11.0 SAMLAD RISKBEDÖMNING- VAD ÄR PROBLEMET?
I följande avsnitt görs en sammanfattning av utförd riskbedömning tillsammans med redogörelse för den
motiverade riskreduktionen.
11.1
Samlad riskbedömning
Golder Associates AB har på uppdrag av Lessebo kommun genomfört en huvudstudie för Lessebo sågverk.
I arbetet har en fördjupad riskbedömning ingått vilken har visat följande:

Flera olika typer av medier på Lessebo sågverk är förorenade med olika ämnen, både metaller och
organiska ämnen. Detta omfattar först och främst ett större markområde där tryckimpregnering
historiskt skett (förorenat med arsenik), utfyllnadsområde förorenat med dioxiner (där doppning
historiskt skett) samt utfyllnadsområde förorenat med aromater och terpener (där tillverkning av tjära
skett).

Inom tryckimpregneringsområdet är stora ytor förorenade medan det snarare är ”hot-spots” som är
förorenade inom doppnings- och tjärfabriksområdena.

Aktuella spridningsvägar av föroreningar är via grundvatten, damning, fri fas och mänsklig aktivitet. Den
spridningsväg som är kvantifierbar är via grundvatten. En beräkning visar att dagens spridning av
arsenik och dioxiner bedöms som liten. Inga tydliga spår av förhöjda halter av dessa ämnen påvisas i
recipientens vatten och sediment. De resultat som syns av spridningen är spår av oönskade ämnen
(främst terpener och dioxiner) i sedimenten i sjön Öjen utanför tjärfabriken. Detta är sannolikt en effekt
av spridning via ledningar, grundvatten eller fri fas.

Uppenbara och akuta risker för människors hälsa finns vid tryckimpregneringen, på grund av höga
arsenikhalter, och vid tjärfabriken, på grund av höga halter av lättflyktiga ämnen (terpener och
aromatiska kolväten) och lukt och synintryck i fält som talar för höga halter av föroreningarna. Halterna
av arsenik i jorden inom tryckimpregneringsområdet är mycket höga och innebär akuta risker för
människors hälsa vid intag av jord via munnen. Vid tjärfabriken bedöms inandning av ångor vid
markarbeten vara den största exponeringsrisken.

Långsiktiga risker för människors hälsa finns vid tryckimpregneringen (främst arsenik), gamla sågen
(dioxiner) och tjärfabriken (terpener). Dominerande exponeringsvägar är främst intag av jord via
munnen samt via inandning av ångor.

Vad gäller konsumtion av svamp (det som främst förväntas inom Lessebo sågverk) har en konservativ
beräkning utförts i det fall att arsenikhalten i jord uppgår till maximalt 30 mg/kg (motsvarande
hälsoriskbaserat riktvärde). Detta scenario är aktuellt vid en framtida sanering med åtgärdsmål
motsvarande platsspecifika riktvärdet för arsenik. Beräkningen visar att det krävs ett intag om 240 g/år
från detta område under en hel livstid för att en förhöjd risk för cancer ska uppkomma. I praktiken
bedöms risken som försumbar.

Risker för markmiljön finns teoretiskt avseende flera ämnen (både metaller och organiska ämnen) över
stora områden. Synliga spår i form av områden utan växtlighet finns inom tryckimpregneringsområdet
och den gamla sågen

Risker för vattenmiljön bedöms i praktiken som små/försumbara. Detta gäller både sediment- och
vattenmiljön i Öjen och Feteboån.

Riskerna bedöms inte förändras i framtiden om inte oavsiktlig spridning förekommer. Detta kan till
exempel ske vid anläggningsarbeten och kan då påverka både hälsorisker och risker för sjön Öjens
ytvatten och sediment (till exempel om stora mängder förorenade massor eller byggnadsmaterial
oavsiktligt hamnar i sjön). Antagandet gäller under förutsättning att markanvändning kvarstår som idag.
110310
Uppdragsnummer 0970158
28
LESSEBO SÅGVERK - RISKBEDÖMNING
11.2
Riskreduktion
Baserat på genomförd utredning bedöms följande risker behöva reduceras ur ett naturvetenskapligt
perspektiv:

Halterna av arsenik är inom det f d tryckimpregneringsområdet kraftigt förhöjda och flera provpunkter
uppvisar akuttoxiska arsenikhalter. Vid intag av jord via munnen kan effekter på människors hälsa
uppkomma. De tydligt förhöjda halterna innebär en uppenbar risk som är nödvändig att reducera.
Marken ligger inom ett strövområde, nära väg och järnväg och det har vid platsbesök noterats att
människor frekvent vistas inom området.

Näst efter de akuttoxiska arsenikhalterna bör de långsiktiga riskerna kopplat till förekomsten av arsenik,
dioxiner, aromater och terpener reduceras. Det förekommer förhöjda halter som kan vara toxiska för
människors hälsa vid upprepad exponering, främst via intag genom munnen och inandning av ångor.
De områden som är berörda är tryckimpregneringen, gamla dopplatsen och tjärfabriken.

De förhöjda halterna i mark innebär även en teoretisk risk för markmiljön inom området. Synliga spår i
form av områden där växtlighet saknas förekommer inom tryckimpregneringen och gamla dopplatsen. I
praktiken innebär en riskreduktion avseende långsiktiga hälsorisker att även risken för markmiljön
reduceras.
110310
Uppdragsnummer 0970158
29
LESSEBO SÅGVERK - RISKBEDÖMNING
12.0 REFERENSER
Lessebo kommun. (2010). Dricksvatten. [online]. Tillgänglig via:
http://www.lessebo.se/Pages/Page.aspx?pageId=799&contentPageId=494&limRedir=1 [2010-111-10]
Länsstyrelserna. (n.d.). Länsstyrelsernas GIS-tjänster. Länskartor. [online] Tillgänglig via:
http://gis.lst.se/lanskartor/ [2010-11-10]
NV – Naturvårdsverket. (2008). Efterbehandling av förorenade områden. Kvalitetsmanual för användning
och hantering av bidrag till efterbehandling och sanering. Utgåva 4 – juni 2008.
NV – Naturvårdsverket. (2009). Beräkningsprogram för riktvärden för förorenad mark. 978-91-620-59767_Nv_beräkningsprogram rv mark_version 1 00. Tillgänglig på: http://www.naturvardsverket.se/sv/Nedremeny/Webbokhandeln/ISBN/5900/978-91-620-5976-7/ [2010-10-20]
GOLDER ASSOCIATES AB
Stockholm, dag som ovan
Hanna Almqvist
Handläggare
Henrik Eriksson
Uppdragsledare
Anna-Lena Öberg-Högsta
Kvalitetsansvarig
HA/HE/ALÖH
Org.nr 556326-2418
VAT.no SE556326241801
Styrelsens säte: Stockholm
i:\projekt\2009\0970158 lessebo sågverk\huvudstudierapport\riskbedömning\lessebo sågverk_riskbedömning_slutversion_110310.docx
110310
Uppdragsnummer 0970158
30
LESSEBO SÅGVERK - RISKBEDÖMNING
BILAGA A
PM Sekventiella lakningar
110310
Uppdragsnummer 0970158
LESSEBO SÅGVERK - RISKBEDÖMNING
BILAGA B
PM Bärkonsumtion
110310
Uppdragsnummer 0970158
Golder Associates AB
Box 20127
104 60 Stockholm
Sverige
T: 08-506 306 00