GISLAVEDS ASTRONOMISKA SÄLLSKAP ORION
NYHETSBREV
Observationer, nyheter från rymden, tips och idéer
Nummer 7, december 2015
Viktig information, aktualiteter!
Vi träffas första gång år 2016, på Industrimuséet tisdagen den 12 januari.
I solsystemet
Under hösten och tidiga vintern dröjer fortfarande Sommartriangeln kvar i
sydväst så snart det mörknat, men sedan går den ner under kvällens lopp.
Samtidigt närmar sig höstens stjärnbilder sin högsta position i söder. Central
bland höstens stjärnbilder är ”Kvadraten i Pegasus” och med den som
utgångspunkt kan man alltid hitta till stjärnbilderna runt omkring, Andromeda,
Fiskarna, och Vattumannen med flera. Bland höststjärnbilderna hittas sedan
några år planeterna Uranus och Neptunus. Rakt ovanför i zenit syns Kassiopeias
dubbel ”w” form. Men vi kan även se vinterstjärnbilderna gå upp vid östra
horisonten. Orion går upp allt tidigare på kvällen sent under hösten och mot
slutet av året går den upp redan tidigt på kvällen för att kulminera lagom till
midnatt.
Geminiderna
Meteorsvärmen Geminiderna har fått sitt namn efter stjärnbilden Tvillingarna,
varifrån meteorerna tycks komma. Den hör till de mest tillförlitliga
meteorsvärmarna och dyker alltid upp i Luciatid. Maximum inträffar 14
december och i år blir det perfekt med nästan månfria förhållanden. En tunn
månskära går ner under den tidiga kvällen.
GAS Nyhetsbrev
1
Nr. 7/15
Kometen Catalina
Kometen C/2013 US10(Catalina) kommer på besök från yttre solsystemet och
svänger runt solen i november. Den var som närmast den 15 november och
dyker upp på vår morgonhimmel i december. Den rör sig då upp genom
Jungfrun och Björnvaktaren och blir synlig för blotta ögat, uppskattningsvis av
magnitud 4-5. Av en händelse är Catalina mindre än en grad från Arkturus
under självaste nyårsnatten. De kan då ses i sydost timmarna efter tolvslaget.
Catalina kommer att vara närmast jorden i mitten av januari, när den ligger
intill Alkaid i Karlavagnen. Efter det tappar den enligt prognoserna rätt snabbt i
ljusstyrka. Kometen finns 4,4°NO om planeten Venus (mag –4,2) den 8
december kl 06.
GAS Nyhetsbrev
2
Nr. 7/15
Nyheter från rymden och rymdforskningen
DVÄRGPLANETEN PLUTO HAR EN BLÅ HIMMEL
Det visar de första färgbilderna från Nasas rymdsond på Plutos atmosfär. – Det är fantastiskt, säger
en forskare som jobbar med rymdsonden.
New Horizons bilder visar ett tunt hölje av blått i Plutos atmosfär. Kvävepartiklarna i atmosfären är
sannolikt grå och röda, men de reflekterar solljus på ett sätt som gör himlen runt dvärgplaneten blå.
– Vem hade väntat sig en blå himmel i Kuiperbältet. Det är fantastiskt, säger Alan Stern, en av de
forskare som jobbar med resultaten från New Horizon. Kuiperbältet är en stor mängd små
himlakroppar bortom Neptunus, där Pluto ingår.
Om en person stod på Plutos yta skulle dock himlen för det mesta uppfattas som svart. De blå
stråken i atmosfären är så tunna att de bara skulle kunna skönjas vid solnedgång och soluppgång.
Fruset vatten
New Horizons bilder visar även på små förekomster av fruset vatten på flera platser. Tidigare har
fruset vatten inte synts på ytan eftersom den domineras av istäcken som består av mer flyktiga
ämnen.
”Vi antog att det skulle finnas fruset vatten på Plutos yta, men vi har letat efter det i decennier utan
att hitta det”, twittrar forskaren Alex Parker.
Forskarna ser det nu som en utmaning att förstå varför fruset vatten endast finns på vissa platser på
dvärgplanetens yta.
Succéexpedition
New Horizon lämnade jorden för nio och ett halvt år sedan och susade förbi Pluto i juli. Detta trots
att rymdsonen är snabbare än någon annan rymdfarkost.
Projektet har varit en succé och har försett forskarna med otaliga bilder från Plutos yta. Bland annat
överraskade bilder av bergskedjor på dvärgplaneten.
Källa: NASA
GAS Nyhetsbrev
3
Nr. 7/15
SVENSKA FORSKARE LETAR EFTER VATTEN I RYMDEN
Vatten är förutsättningen för liv som vi känner till det. Det har varit svårt att spana efter sådant ute i
universum eftersom jordens atmosfär, med mycket vattenånga, ligger i vägen. Men högt uppe på ett
av jordens torraste ställen, Chajnantor-platån i norra Chile, finns nu ett nytt instrument som kan
upptäcka de mycket svaga signalerna från vatten i rymden.
Instrumentet kallas SEPIA och installerades tidigare i år på ett teleskop i norra Chile. Det har
utvecklats av forskare och ingenjörer vid Onsala rymdobservatorium och Chalmers.
För att kunna studera universum i rätt våglängder, mellan 1,4 och 1,9mm, krävs bl a att detektorn
kan kylas ner till extremt låga temperaturer. Det måste vara 269 minusgrader, vilket bara är fyra
grader över absoluta nollpunkten. Och det har redan testats.
En grupp astronomer vid Chalmers och Onsala rymdobservatorium har samlat mätningar av en
stjärna ungefär 300 ljusår bort i stjärnbilden Vattenormen. Det blev en stark signal vid våglängd
1,6mm, vilket avslöjar att det i stjärnans närhet finns vattenånga i täta moln. Vatten är viktigt inte
bara för den som studerar livets uppkomst utan även andra astrofysikaliska processer, t ex
stjärnbildning. Men det handlar inte enbart om vatten. I framtiden tänker forskare, bl a från Sverige,
använda SEPIA och teleskopet för att finna andra molekyler, atomer och joner runt både stjärnor i
vår närhet och avlägsna galaxer.
Källa: svt.se/vetenskap
LISA PATHFINDER
För första gången ska en rymdsond försöka studera gravitationsvågor. Den 2 dec 2015 skickades
farkosten Lisa Pathfinder mot rymden. Inuti Lisa Pathfinder finns två guldpläterade kuber som
befinner sig i fritt fall och ska ta upp minsta rörelse från dessa små och svårfunna vågor. Hittills har
ingen lyckats mäta gravitationsvågor. Rymdsonden är en teknikdemonstration, där målet är att testa
tekniken för att hitta och studera gravitationsvågor. Efter Lisa Pathfinder hoppas den europeiska
rymdorganisationen ESA kunna påbörja ett betydligt större rymduppdrag där tre liknande
rymdfarkoster ska flyga i formation med 5 miljoner kilometers mellanrum. I varje farkost finns en kub
och genom laser mäts avstånden mellan de fritt svävande kuberna. Samma teknik som nu ska testas i
Lisa Pathfinder, men i betydligt större skala.
Källa: ESA (European Space Agency)
GAS Nyhetsbrev
4
Nr. 7/15
Tips och idéer
Forskare för framtiden,
Kunskapskanalen, den 21 december kl. 13.50
Jakten på den mörka materian. En av de största gåtorna är den om mörk
materia. Forskarna är övertygade om att den finns och har format universum
med sin enorma gravitationskraft. Men ingen vet vad den består av. Jan
Conrad, vid Stockholms universitet, vill lösa gåtan. UR.
Textat sid. 199
Jag önskar
… och en liten extra uppgift till jullovet….
GAS Nyhetsbrev
5
Nr. 7/15
Testa dig själv!
Bland planeter,
stjärnor och
galaxer
1.
a)
b)
c)
2.
a)
b)
c)
3.
a)
b)
c)
4.
a)
b)
c)
5.
a)
b)
c)
6.
a)
b)
c)
7.
a)
b)
c)
8.
a)
b)
c)
9.
a)
b)
c)
10.
a)
b)
c)
11.
a)
b)
c)
12.
a)
b)
c)
GAS Nyhetsbrev
Vilken sond gjorde 1962den första närpassagen av Venus?
Mariner 2 (USA)
Messenger (USA)
Vega (Sovjetunionen)
Är jordens radie störst vid ekvatorn eller vid polerna?
Vid ekvatorn
Vid polerna
Lika stora
Jupiter består till 95 procent av två ämnen. Vilka är de?
Syre och kväve
Väte och helium
Argon och krypton
Vad heter Neptunus största och först upptäckta måne?
Io
Oberon
Triton
Hur lång tid tar det för Saturnus att göra ett varv runt solen?
12.14 år
22.22 år
29.46 år
Hur stor är den högsta temperaturskillnaden mellan natt och dag på
Merkurius?
200 grader
400 grader
600 grader
Vilken gas ger Uranus planetens karakteristiska blågröna färg?
Metan
Propan
Eten
Dvärgplaneten Pluto upptäcktes samma år som Disneys seriefigur
Musse Pig fick en hund med samma namn. Vilket var året?
1920
1930
1940
Saturnus ringar är 272 692 kilometer breda. Men hur tjocka är de?
100 meter
10 000 meter
100 000 meter
Hur lång tid skulle det ta att komma fram om du kunde åka bil till
Uranus och höll en hastighet på 100 kilometer per timme?
30 år
300 år
3 000 år
Vad är Sirius B?
En vit superjätte
En vit dvärg
En röd dvärg
Vad är den absoluta nollpunkten?
– 273,15 grader Celsius
– 4 grader Celsius
+ 100 grader Celsius
6
Nr. 7/15
13.
a)
b)
c)
14.
a)
b)
c)
15.
a)
b)
c)
16.
a)
b)
c)
17.
a)
b)
c)
18.
a)
b)
c)
19.
a)
b)
c)
20.
a)
b)
c)
Hur varmt är det i vår sols mitt?
10 miljoner grader Celsius
15 miljoner grader Celsius
6 miljoner grader Celsius
Hur många månar har Merkurius?
1
2
0
Hur stor diameter har vår sol?
150 miljoner kilometer
1 390 000 kilometer
2 500 000 kilometer
Hur gammalt är vårt Universum?
15 miljarder år
12,8 miljarder år
13,8 miljarder år
Var i rymden hittar vi småplaneten Sedna?
I Oorts kometmoln
I asteroidbältet mellan Mars och Jupiter
I Kuiperbältet
Varifrån har Rosetta fått sitt namn?
Från Rosettastenen
Från konstruktörens fru
Från blommorna i Italien
Vilka stjärnor bildas snabbast, stora eller små?
Det är det samma, storleken spelar inte roll.
Stora stjärnor
Små stjärnor
Vilka är våra närmaste galaxgrannar?
Andromeda galaxen
Virgohopen
Magellianska molnen
Skicka gärna lösningen till mig via mejl, vi kommer att prata lite mer om
frågorna på nästa möte i januari.
Lycka till!
REDAKTÖREN SKRIVER: Jag hoppas att Ni inte glömmer att kolla och följa vårt sällskap på internet:
http://www.astronomi-gislaved.se/index.html, eller på Facebook:
https://www.facebook.com/Lunaborg.Bararyd?fref=ts
KONTAKTUPPGIFTER:
Andrea Borhidai
Mobil: 0730805375
E-mail: [email protected]
GAS Nyhetsbrev
7
Nr. 7/15
