De kvinnliga arbetarna - S-info

De kvinnliga arbetarna
på Lyckholms bryggeri
— genusarbetsdelning kring förra sekelskiftet —
Författare: Tobias Persson
B-uppsats, vårterminen 01
Handledare: Björn Tropp
Ekonomisk historia
Göteborgs universitet
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
1.
1.1
1.2
1.3
Inledning
Syfte och problemformulering
Teori och tidigare forskning
Metod
2.
2.1
2.2
2.3
Genussystem
Ellen Key
Gift, ogift eller havande
Lång kamp, hårt motstånd
3.
3.1
3.2
Öltillverkning
Sysslans omkodning
Bryggerierna längs Mölndalsån
4.
4.1
Lyckholms bryggeri
Teknik och distribution
5.
5.1
5.2
5.3
5.4
5.5
5.6
5.7
Studier av arbetsregister
Födelseort
Civilstånd
Anställningsår
Anställningsålder
Bostadsadress
Sysselsättning
Tidigare anställning
6.
6.1
Resultat
Diskussion
7.
Sammanfattning
Käll- och litteraturförteckning
1. Inledning
Jag funderade på vad min uppsats skulle handla om och beslöt att bygga upp den utifrån vissa
kriterier. För det första skulle den vara regionalt eller lokalt förankrad och handla om något
betydelsefullt för Göteborg. För det andra var ämnet tvunget att ligga någorlunda nära i tid, så
att källorna skulle vara lättolkade och gå att förstå. Vidare hade jag precis avslutat en kurs
som hette ”Arbetsorganisation och samhällsförändring”. Den handlade om definitionen av
arbete och hur olika sätt att organisera sig i densamma har förändrats under seklen. Det här
var något som jag ville använda mig av i uppsatsen.
1.1 Syfte och problemformulering
Uppsatsen handlar om genusarbetsdelning och om hur sysslor ibland varken tilldelas efter
kunskap eller erfarenheter, utan efter kön. Det här befäster mäns överläge, men är samtidigt
negativt för kvinnor. Jag ville undersöka de kvinnliga arbetarna på Lyckholms bryggeri för att
se om genusarbetsdelningen tillämpades även där och hur de i sådana fall märktes.
1.2 Teori och tidigare forskning
Det jag bestämde mig för att göra var varken nytt eller unikt, utan har gjorts av forskare förut.
Ulla Wikander, som utfört en liknande studie på porslinsfabriken Gustavsberg. Hon brukar
tala om ett genuskontrakt, system eller mönster som ständigt förändras, men utan att
egentligen ifrågasättas. Man kan likna det vid en samling normer och värderingar, som avgör
vilka egenskaper som är manliga respektive kvinnliga, samt vilka yrken som ska ges till vilket
kön. Det är vanligtvis män som tar sig rätten att bestämma, vilket ofta gör att kvinnor
missgynnas. Enligt Wikander är det största problemet varken skillnaderna i lön eller
anställningsform (del- eller heltid), utan den totala genusarbetsdelningen i hela samhället.
En annan forskare är Lena Sommestad, som undersökt förändringen av könens roller inom
mejeriyrket. Hon talar om ett yrkets omkodning, vilket innebär att de övergår från att vara ett
typiskt manligt till att bli ett typiskt kvinnligt eller tvärtom. I det senare fallet brukar man tala
om att sysslan maskuliniseras. Så skedde till exempel i samband med industrialismen, då
många verksamheter mekaniserades. Ny teknik innebar högre status och reserverades åt män,
medan kvinnor överfördes till mer simpla sysslor längre ut i produktionen.
1.3 Metod
Göteborgs landsarkiv har en filial nära Lindholmen på Hisingen, där de förvarar gamla
företagsarkiv. Lyckholms är ett av dem, visserligen ännu oordnat, men trots det hittade jag två
arbetsregister, ett för män och ett för kvinnor. De innehöll uppgifter om arbetarnas födelseort
och civilstånd, anställningsår och ålder, samt sysselsättning och tidigare anställningar. Efter
noggranna studier och diverse bearbetningar i databaser och kalkylblad kan man dra vissa
slutsatser. Till exempel känns männens register slarvigare sammanställt. Handstilen verkar
slarvigare och fler uppgifter saknas. Emellertid innehåller registret för kvinnor totalt 236
arbetare och det för män sammanlagt 332 stycken. Mellan vilka årtal handlingarna är
sammanställda framgår inte exakt, men den första kvinnan är anställd 1887 och den sista
1938. Motsvarande uppgifter för männen är 1881 respektive 1933.
Vad gäller min morfars mamma Emma Charlotta, så nämns hon givetvis i arbetsregistren. I
övrigt har jag fått förlita mig på min familj och deras minnen, samt förmåga att lämna sakliga
uppgifter. Detta har gjort en del intervjuer och mer eller mindre informella pratstunder
nödvändiga. Stora och viktiga högtider, som bröllop, barnafödslar, dop och begravningar finns
också nedtecknade i familjen Perssons gamla bibel. Allt detta har sedan kompletterats med
litteratur och fotografier. Det kändes också angeläget att förklara själva ölframställningen för
att få grepp om arbetsfördelningen och de olika yrkenas betydelse, något som jag själv var
dåligt insatt i. Fakta om Lyckholms är hämtad från en någorlunda samtida, men klart
överdrivet självbelåten skrift, utgiven till bryggeriets 50-års jubileum.
2. Genussystemet
För det första kan man slå fast en viktig skillnad mellan biologiskt och socialt kön1. Alla
människor är lika förutom en uppenbar och ofrånkomlig skillnad, våra biologiska kön. Våra
kroppar ser annorlunda ut och det är bara kvinnor som kan bära, föda och amma barn. Så långt
är allt naturligt och knappast omstritt. Problemen uppstod istället kring konstruktionen av ett
socialt kön, som förvisso utgick från biologin men också präglades av kultur, vetenskap och
ideologi. Det skedde en uppdelning i manligt och kvinnligt och könen tilldelades olika
egenskaper som de inte nödvändigtvis besatt. Kvinnor drabbades oftast negativt och tenderade
att bli ”det andra könet”2. Män framställdes som rationella, karismatiska och
På svenska finns orden kön och genus. Engelskan skiljer mellan sex, det vill säga male (man)
och female (kvinna) och det sociala könet gender.
2
För att parafrasera Simone de Beauvoir
1
handlingskraftiga, vilket legitimerade deras rätt till makt. Kvinnor hävdades vara instinktiva,
känsliga och omsorgsfulla, vilket förklarades med deras barnafödande och ”naturliga
moderlighet”. Dessutom beskrevs kvinnan som utsatt och ständigt i behov av skydd. Hon
förväntades nöja sig med att spela rollen som dotter, syster, hustru eller mor och ledsagas av
en far, äldre bror eller äkta man.
Genussystemet satte sin prägel på hela samhället. Kvinnor blev bundna vid hemmen genom
sitt ansvar för barnafödande och uppfostran, sömnad och matlagning, tvätt och städning. Stora
delar av utbildningsväsendet var stängda och de var förhindrade att söka vissa tjänster. Det
tillämpades genusarbetsdelning, vilket innebar att hela arbetsmarknaden uppdelades i
”manliga” och ”kvinnliga” sysslor. De arbeten som gavs till kvinnor var antingen anpassade
efter deras specifika egenskaper och ”naturliga moderlighet”, snarlika med sysslorna som de
redan utförde i hemmen eller så enformiga och lågavlönade att ingen man ville ha dem. De
kvinnor som trots allt fick arbete slapp inte från sina plikter i hemmet och tvingades alltså att
dubbelarbeta. Kvinnor hade sin äkta man som förmyndare och var ekonomiskt beroende av
honom. De kunde varken skilja sig eller förvägra honom hans äktenskapliga rättigheter,
varken i sängkammaren eller någon annanstans. Kvinnor fick inte heller lov att rösta eller
kandidera i kommunal- eller riksdagsval och saknade dessutom en rad andra parlamentariska
rättigheter.
2.1 Ellen Key
Ovanstående genussystem förespråkades och försvarades av alltifrån politiska och religiösa
samfund till socialderwinister och socialistiska utopister, som Henri Saint-Simon, Charles
Fourier och Robert Owen. De predikade om paradis där könen levde sida vid sida som
jämlikar, men talade samtidigt om kvinnans särart. En av Sveriges internationellt mest kända
förespråkare inom detta område runt förra sekelskiftet var Ellen Key. Hon var en varm
anhängare av teorin om ”skilda sfärer”, en offentlig ute i politik och näringsliv dit männen
hörde och en privat i hemmen där kvinnorna borde hålla sig. Ellen Key uppmuntrade kvinnor
att värna om sina specifika egenskaper som något att vara stolt över och inte försöka
konkurrera med männen. Hon skrev bland annat boken ”Barnens århundrade”. Ellen Key var
för kvinnlig rösträtt och genusarbetsdelning. Dessa åsikter gjorde att hon ofta kom på kant
med vissa delar av kvinnorörelsen, men blev också en förebild i såväl borgerliga som
socialdemokratiska kretsar3.
2.2 Gift, ogift eller havande
Mäns och kvinnors villkor på arbetsmarknaden skilde sig åt liksom gifta och ogifta kvinnors
ställning på densamma. Män kunde oftast arbeta vidare ostört under merparten av sina liv,
medan kvinnors arbete förändrades med deras civilstånd. Ett sätt för kvinnor att behålla lite av
sitt självbestämmande var att förbli ogifta och leva i avhållsamhet. De kunde ägna sig åt
vårdande och lärande yrken och på så vis utöva ”samhällsmoderlighet”. Om de ändå gifte sig
och fick barn blev de bundna vid hemmet och tilläts bara att lönearbeta om det inte hotade
mannen. Tuffast villkor för kvinnor verkar ha gällt på statliga poster, där giftermål eller
havandeskap enligt lagar ledde till omedelbart avsked. Kvinnor behandlades även negativt
inom bland annat post- och telebranschen. Ytterligare att exempel, som livligt debatterades
kring förra sekelskiftet, var folkskolläraryrket. Det var den före detta läraren Fridtjuv Berg
som hårdast drev frågan. Han ansåg att kvinnliga lärare borde få lägre lön än sina manliga
kollegor och 1906 klubbades beslutet igenom i riksdagen. Det är antagligen därför som så
många elever i småskolan än i dag kallar sina kvinnliga lärare för fröken.4
2.3 Lång kamp, hårt motstånd
Kvinnorna har verkligen fått kämpa för att nå dit de är idag. Mellan oss människor pågår
ständigt ett spel om status. Den som har någon över sig i hierarkin vill också ha någon under
sig. Förtryck föder förtryck och kampen fördes inte bara över klassgränserna, utan också
mellan könen. Arbetarkvinnorna verkade ha mer gemensamt med sina ”systrar” i de högre
stånden, än med sina ”bröder” inom samma klass. Det fanns många paradoxer, varav en låg i
lönesättningen. Kvinnor fick inte tjäna mer än män så att de blev ekonomiskt oberoende, men
inte heller vara så billiga att de konkurrerade ut sina manliga kollegor. Som en
förtryckarmekanism kom män att använda facket, där kvinnor ofta underrepresenterades eller
till och med motarbetades. Eftersom män inte slogs för kvinnors rättigheter, fick de lov att
bilda egna fackliga och politiska föreningar, som till exempel ”Landsföreningen för Kvinnans
3
4
Stycket utgår från Wikander, U (1991). Delat arbete, delad makt. Uppsala. sid 30-33
Resonemanget bygger på Wikander, U (1991). sid 27
Politiska Rösträtt”. De var också länge avstängda från studier vid högre läroverk. Den första
kvinnan som avlade en doktorsexamen, var historikern Ellen Fries vid Uppsala universitet.5
Vid förra sekelskiftet började främst arbetarrörelsen att driva frågan om allmän rösträtt för
män. Det infördes också 1909, men sedan rann den fortsatta kampen ut i sanden. Både
liberaler och socialdemokrater var principiellt positiva till att skriva in kvinnlig rösträtt i sina
partiprogram, men gjorde lite praktiskt för att åstadkomma detta. I vissa länder övergick
kampen från ihärdigt propagerande till rena våldshandlingar. I Storbritannien fans de så
kallade suffragetterna som beväpnade drog fram på gator och torg. I Sverige gick det dock
fredligare till. Kvinnlig rösträtt infördes 1919 och praktiserades för första gången i valet två år
senare. Det var några år efter våra nordiska grannar och betydligt senare än i Storbritannien,
USA eller Nya Zeeland. Kerstin Hesselgren och Elisabet Tamm var de första kvinnliga
ledamöterna i Sveriges riksdag. 1942 blev Karin Kock folkhushållningsminister och vårt
första kvinnliga statsråd. Den första kvinnliga partiledaren var centerpartisten Karin Söder.6
3. Öltillverkning
Människan har kunnat brygga öl i flera tusen år. Grekerna och romarna kände till drycken,
men ansåg den vara barbarisk. De föredrog vin, men delade ändå sannolikt med sig av
kunskaperna till de germanska folken. Under flera århundraden framöver var öl den
dominerande drycken, mycket på grund av all salt mat. Inte förrän vid sekelskiftet 17/1800
började ölet att konkurreras ut av andra drycker, såsom brännvin, svagdricka och kaffe. Ännu
senare kom läskedryckerna och mineralvattnet. Öl tillverkas av malt, humle, jäst och vatten.
Drycken kan delas in i mängder av olika grupper och undergrupper. De vanligaste och mest
populära är det bayerska lagerölet och dess vidareutveckling pilsnern. En tredje kategori är
den mörkare och kraftigare engelska ale, samt dess ännu mörkare varianter porter och stout.
Genom olika processer, bland andra mältning, mäskning och jäsning, spjälkas socker som i
sin tur jäses till alkohol, kolsyra och smakämnen. Öl brukar inte vara känsligt för bakterier,
men för säkerhets skull pastöriseras drycken innan den tappas på flaskor.7
5
6
7
Stycket baseras på Wikander, U (1999). Kvinnoarbete i Europa 1789-1950. Stockholm. sid 99
Resonemanget bygger på Wikander, U (1999)
Nationalencyklopedin, band 3 och 20
3.1 Sysslans omkodning
Under medeltiden bryggdes ölet antingen av munkarna i klostren eller av manliga bryggare i
städerna. De organiserade sig i gillen för att försvara pris och kvalitet. Senare övertogs sysslan
av kvinnorna och var deras till ända in på 1800-talet, då kommersiell ölproduktion slog
igenom. Yrket maskuliniserades vid ungefär samma tid och enligt samma principer som
gjorde mejerskan till mejerist8. Sysslan ansågs kvinnlig så länge den var manuell,
”okvalificerad” och utfördes för hand. Industrialiseringen förändrade det här och maskiner
infördes, vilket kom att höja yrkets status. Men för att sköta dem krävdes utbildning och den
gavs oftast bara åt män. Sysslan som mejerska och bryggerska omkodades från att ha varit ett
kvinnligt yrke till att bli ett manligt. Samtidigt förpassades kvinnorna tillbaka till de mer
enformiga och monotona jobben. Dessa var inte lättare eller mindre slitsamma, bara tråkigare
och lägre avlönade. Kvinnorna på bryggerierna hänvisades främst till sköljningen och
tappningen. Inte förrän tekniken blev föråldrad och statusen sjönk, fick kvinnorna återta sina
gamla sysslor.
3.2 Bryggerierna längs Mölndalsån
Få faktorer har, tack vare egenskaperna som kraftkälla och transportled, spelat en sådan viktig
roll för industrialiseringen av Göteborg som Mölndalsån. På stränderna av den fanns inte bara
hantverkarna i Gårda, utan också de många industriområdena i Almedal och Krokslätt. Här
låg allt från repslagerier, remfabriker och vagnmakare till spinnerier, väverier och garverier.
Längs den ena sidan av ån gick spårvägen och stora landsvägen söderut mot Halland och
Skåne och längs den andra järnvägen mot Borås och Malmö. Längs Mölndalsån hade flera av
Göteborgs då många små bryggerier sina lokaler. Två av dem var Eriksberg som gjorde
bayerskt öl och Emiliedal som tillverkade svagdricka. Här hamnade så småningom även
Lyckholms. 1836 grundade skotten David Carnegie det måhända lite speciella
Porterbryggeriaktiebolaget D. Carnegie & Co. En annan samlingsplats för bryggerier var
Stampen och här låg den värste konkurrenten av dem alla, J.A Pripp & Son (Pripps).
8
Beskrivs i en avhandling av Lena Sommestad
4. Lyckholms bryggeri
Johan Wilhelm Lyckholm föddes den 21 februari 1846 i Sjögestad socken i Östergötland, som
den äldste sonen av tio syskon. Fadern ville naturligtvis att han skulle ta över gården, men det
ville inte J.W. I stället kom en avlägsen släkting till familjen, bryggaren A.F Ericsson, och
erbjöd honom en plats på sitt svagdricksbryggeri Emiliedal i Göteborg. J.W älskade arbetet
där och började att överväga en framtid inom bryggerinäringen. Men först måste han lära sig
mer om yrket och lämnade därför Emiliedal. 1887 flyttade han till Norges dåvarande
huvudstad Kristiania och stannade i sju år. Där blev J.W god vän med bröderna Amund och
Elof Ringnes, som drev ett bryggeri under namnet Ringnes & Co. Han fortsatte sedan vidare
till ölets hemland Tyskland, men återvände 33 år gammal till Sverige, fast besluten om att
anlägga sitt eget bryggeri. Längs Mölndalsån i höjd med Almedal köpte han en tomt och döpte
den till Wilhelmsdal. Lagfarten beviljades den 13 april 1880 och några år senare fick J.W
sällskap av sin tio år yngre bror Melcher, som rest till Göteborg för att hjälpa honom.
Tillsammans började de bygga upp den nya och moderna verksamheten. Deras värsta
konkurrent blev det sedan länge väl etablerade bryggeriet J.A Pripp & Son.
Bröderna Lyckholm var båda mycket välbärgade och yrkesskickliga. De gjorde flera
generösa donationer till ”Wilhelmsdals Pensions- och Understödskassa” och byggde
anständiga arbetarbostäder. De experimenterade ivrigt med framställningen av många olika
sorters maltdrycker och lyckades på bara några år att göra Lyckholms bryggeri till ett
blomstrande lönsamt företag. Bröderna var engagerade i samhällslivet och hade flera allmänna
uppdrag. J.W Lyckholm var styrelseledamot i Svenska bryggarföreningen, ledamot i
kommunfullmäktige och riksdagen, samt en varm anhängare av försvarsfrågor. Melcher
Lyckholm var också ledamot i kommunfullmäktige och blev och till dess ordförande 1900.
Han satt bland annat i styrelserna för Göteborgs och Bohus Läns Sparbank och Mölndals
sjukstuga, samt i Svenska bryggarföreningen precis som J.W. Det enda som bröderna verkar
ha saknat var kanske det viktigaste av allt, en stark och god hälsa. Johan Wilhelm Lyckholm
hade hjärtbesvär och led av sviterna efter en influensa. Han dog i sitt hem på Wilhelmsdal den
5 maj 1894, bara 48 år gammal. Melcher tog över efter sin bror, tills även han avled på
Ulricehamns sanatorium den 1 maj 1924. Båda två ligger begravda på Sjögestads kyrkogård i
Östergötland.
Runt förra sekelskiftet började så Göteborgs små bryggerier att försvinna, antingen genom att
konkurreras ut, köpas upp eller slås ihop. 1889 skapades som ett exempel AB Göteborgs
Förenade Bryggerier. 1926 bildades fusionen Aktiebolaget Pripp & Lyckholm och även D.
Carnegie & Co införlivades. 1928 var Pripps slutligen det enda kvarvarande bryggeriet i
Göteborg. 1995 slogs de i sin tur ihop med norska Ringnes och 2001 blev de tillsammans med
Falcon en del av Carlsberg International, världens idag femte största bryggkoncern.
4.1 Teknik och distribution
Vid förra sekelskiftet var Lyckholms bryggeri nästa helt beroende av ångkraft, vilket kan
förklara dess strategiska läge vid den viktiga Mölndalsån. En viktig del av bryggeriet var
kylanläggningarna, som man ofta förbättrade och bytte ut. 1889 byttes också jäskaren av trä ut
mot nya av skiffer. 1901 övertog Melcher Lyckholm äganderätten till en torvmosse i
Västergötland. Han började omedelbart försöka använda den till eldningen i bryggeriet. Det
ledde aldrig till något genombrott, men torv användes ändå till vis del under första
världskriget, efter priset på kol steg så dramatiskt. Till slut räckte varken ångkraft, torv,
dynamo eller några andra av de provisoriska kraftkällorna och 1908 elektrifierades bryggeriet
fullständigt.
Från början hade Emiliedals och Lyckholms bryggerier gemensam distribution med häst och
vagn. 1882 inköptes 12 stycken hästar som stod på Emiliedal, tills Lyckholms två år senare
fick ett eget stall. Hästarna levererade inte bara öl inom Göteborgs stad. Under vintrarna, när
vattenvägarna var oframkomliga för båttrafik, fick de ibland dra slädar så långt som ända till
Marstrand. 1906 köpte Lyckholms bryggeri sin första lastbil och 1911 köptes ännu en.
Dessutom hade kontorspersonalen tillgång till en personbil. Genom åren hann bryggeriet med
att testa de flesta kända bilmärkena och företaget byggde till och med en egen bensinstation.
1907 köptes motorbåten Hebe, vilken grundligt renoverades.
5. Studier av arbetsregister
Av en ren slump råkade jag hitta två arbetsregister från Lyckholms, ett för män och ett för
kvinnor. Bryggeriet registrerade naturligtvis varje nyanställd arbetare och gjorde detaljerade
anteckningar om personens födelseort och civilstånd, anställningsår och ålder, samt
sysselsättning och tidigare anställningar. Till en början verkade registren svåra att få grepp
om, men efter diverse katalogiseringar, sorteringar och behandlingar i databaser och
kalkylblad blev bilden klarare. Olika mönster trädde fram, misstankar bekräftades och
slutsatser gick att dra. Följande är lite av vad jag kom fram till.
5.1 Födelseort
Varenda arbetare på Lyckholms var givetvis inte från Göteborg. Inflyttningen till storstäderna
är ett gammalt fenomen och pågick redan under den här tiden. I enstaka fall kunde det säkert
bero på att man var less på hembygden och bara ville se sig omkring. En vanligare orsak var
nog ändå att det fanns för få arbetstillfällen i den socken eller det län som man kom ifrån. Av
de som kom utifrån till Lyckholms, var de flesta från våra dåvarande grannlän Älvsborg,
Bohuslän och Skaraborg. Ibland kan man uppfatta det som om flera har åkt tillsammans
samtidigt. Eller kanske flyttat först och sedan har övertalat någon annan att komma efter.
Anmärkningsvärt är Agnes Josefina Latvenis från Polen, som anställdes 1915 och Wilhelm
Semelhofer från Österrike, som började 1922. Anmärkningsvärt är också att 24 män i registret
kommit från en och samma socken (Sätila socken i Älvsborgs län), vilket jag varken kan
förstå eller förklara.
5.2 Civilstånd
Könen skiljer sig inte särkilt mycket åt i statistiken över civilstånd. Män är gifta i större
utsträckning än kvinnor. Ogifta kvinnor utgör 47%, medan motsvarande siffra för männen är
41%. Många kvinnor valde, som bekant, att förbli ogifta för att få behålla sin individuella
frihet. På så sätt slapp de ju bördan att ta hand om make, barn och hushåll. Andelen änkor är
högre än änklingar, vilket jag tolkar som att kvinnorna redan då överlevde sina män i högre
utsträckning. Det var helt otänkbart, i alla fall mycket ovanligt, att man skilde sig eller
separerade. Trots det har jag hittat en kvinna (Hanna Bernsson), som i registret bär den något
paradoxala beteckningen ”gift, men frånskild”.
5.3 Anställningsår
Inte heller när man undersöker anställningsår kan man hitta några stora skillnader mellan män
och kvinnor. Fler män än kvinnor anställdes och det verkar som om män började anställas
tidigare än kvinnor. De flesta arbetarna, oavsett kön, anställdes under perioden 1915-1924,
vilket enligt mig kan ha två olika orsaker. Lyckholms hade hållit på några år och hunnit bli
rutinerade. De upplevde en glansperiod med ökad efterfrågan och nyanställningar som följd.
Eller så gjorde första världskriget att verksamheten låg nere i Europa. Exporten på Lyckholms
ökade, vilket ledde till ökat behov av nyrekryteringar.
5.4 Anställningsålder
Inte heller avslöjas några avgörande skillnader beträffande anställningsålder mellan könen.
Även här började män att anställas tidigare än kvinnor. Den yngste mannen är 13 och den
äldste 71 år, medan motsvarande siffror för kvinnorna är 16 och 62. Annars så är de flesta som
anställs mellan 20 och 39 år oavsett kön. Jag har funderat lite över de som anställdes när de
var gamla, i 60- eller 70-årsåldern. Det kan ha rört sig om änkor eller änklingar, som inte
lyckades att försörja sina familjer. De vägrade att söka hjälp hos fattigvården, utan började
istället att arbeta, ibland efter att redan ha varit pensionerade några år.
5.5 Bostadsadress
Under hela förra sekelskiftet pågick ständiga ny- och tillbyggningar ute på Wilhelmsdal och
bryggeriet expanderade bokstavligt talat så att det knakade. J.W Lyckholm fick ständigt köpa
ny tomtmark för att de allt större och större lokalerna skulle få plats. 1900 bildades
Wilhelmsdals Byggnadsförening, vars syfte var att samla ihop pengar för att kunna bygga
arbetarbostäder i Lyckholms närhet. Inom några år hade man byggt fyra hus. Två av dem,
Wilhelmsdal som låg inne på bryggeriets område och Wilhelmsro, var vanliga
arbetarbostäder. På Skårshaga bodde, enligt arbetsregistren, 17 män med sina familjer. De
arbetade bland annat som ölutkörare och chaufförer. Det fjärde huset hette Skårsbo och där
bodde malt- och bryggarmästarna. Örgryte socken införlivades inte med Göteborg förrän den
1 januari 1922 och var dessförinnan stadens största grannkommun. Flertalet av alla personer i
registren, oavsett kön, uppges därför vara mantalsskrivna i Örgryte.
5.6 Sysselsättning
Ingen av de ovan förda resonemangen visar någon tydlig skillnad mellan män och kvinnor.
Ändå verkar genusarbetsdelning ha praktiserats på Lyckholms bryggeri med tydliga skillnader
mellan ”manliga” och ”kvinnliga” yrken. Diagrammet nedanför innehåller de två största
manliga respektive kvinnliga yrkesgrupperna, samt en kategori med övriga arbeten. De två
första kolumnerna var renodlade mansyrken, medan kvinnorna förpassades till betydligt mer
tråkiga och slabbiga. De är uteslutande fördelade på de fyra grupperna sköljning, tappning,
pastörisering och etikettering. Man började med att skölja ur de gamla ölflaskorna som kom i
retur. Som bekant pastöriserade man ölet för att skydda det från bakterier. I tappningen, där de
flesta kvinnorna arbetade, fyllde man på de nytvättade flaskorna med färskt öl. Till sist tryckte
man in en kork och klistrade på en ny etikett. Visserligen var de manliga arbetarna i registren
fler än de kvinnliga, men männens kolumn i kategorin ”Övriga” är ändå stor. Det beror på att
de var ensamma i de flesta andra yrken, som till exempel mälteriarbetare, bryggeriarbetare,
maskinist och reparatör. Det enda område där män och kvinnor verkar ha arbetat någorlunda
sida vid sida är egentligen i tappningen. Undantag som jag har hittat var en man i sköljningen
och en kvinna som var trädgårdsmästare.
5.7 Tidigare anställning
När det gäller tidigare anställning är det liten skillnad, förutom att män verkar ha
yrkesbakgrund i högre grad än kvinnor. Men genusarbetsdelningen har satt spår även här.
Många kvinnor har tidigare varit anställda vid något spinneri eller väveri i Almedal eller
Krokslätt, vilket män inte har. Däremot har nästan lika många män som kvinnor arbetat vid
någon fabrik, så där verkar erfarenheterna lika. När det gäller erfarenheter från tidigare arbete
på bryggeri dominerar kvinnorna. Där har många erfarenheter från till exempel Pripps,
Eriksberg eller Emiliedal. Sex män har arbetat på spårvägen, nio på SKF och sex som
maskinister på olika ångfartyg.
6. Resultat
Min slutsats är att Lyckholms tillämpade genusarbetsdelning i lika hög utsträckning som
Sommestads mejeri eller Wikanders porslinsfabrik. Bryggeriet följde mönstret och gjorde
samma åtskillnad mellan könen som andra arbetsplatser eller samhället i stort vid den här
tiden. Statistiken skiljer sig nästan inte alls förutom ett undantag, det diagram som visar
sysselsättningen. Sannolikt hade detta inget med slumpen att göra, utan berodde uteslutande
på de olika arbetarnas respektive kön. Männen tog hand om utkörningen och själva
ölhanteringen, medan kvinnorna förpassades till något av de fyra områdena sköljning,
tappning, pastörisering, eller etikettering. Dessa var de slabbigaste och svettigaste yrkena, som
ingen man ville ha. Samtidigt återfinns inte en enda kvinna på någon ledande post.
6.1 Diskussion
Även om det har hänt mycket på hundra år ska vi inte för ett ögonblick tro att problemen med
genusarbetsdelning inte längre förekommer. Diskriminering och särbehandling på grund av
kön är faktorer som fortfarande finns i samhället och det börjar redan i skolan. Killar är
överrepresenterade på de tekniska och naturvetenskapliga gymnasieprogrammen, medan tjejer
söker sig till mer omvårdande utbildningar, som till exempel barn och fritid. Än värre blir det
vid ingenjörsutbildningarna, där ännu färre tjejer återfinns. Kvinnor är inte längre utestängda
från studier på universitet, men den akademiska världen är trots det genussegregerad. Endast
några få procent av landets professorer är kvinnor.
På dagens arbetsmarknad återfinns både genussystemet och dess medföljande paradoxer.
Sverige har för tillfället en negativ demografisk utveckling med en stor grupp blivande
pensionärer och få nyfödda barn. Regeringen har uppmanat unga kvinnor (och för all del
också unga män) att skaffa fler barn. Samtidigt har hög utbildning och hög lön blivit allt
viktigare. Vid anställningsintervjuer får unga kvinnor (mer sällan unga män) ofta frågan om
de inom den närmaste framtiden har tänkt skaffa barn. Blir svaret då ja, anställs dessa kvinnor
inte eller avskedas på grund av ”arbetsbrist”. Genusarbetsdelningen blir också tydlig inom den
fackliga världen, där kvinnodominerade förbund med dåliga löner och låg status, ska enas i
samma LO-kollektiv som mansdominerade med bra löner och hög status.
7. Sammanfattning
Den här uppsatsen handlar om de kvinnliga arbetarna på Lyckholms bryggeri, men tar också
upp frågor om genus och genusarbetsdelning. Man kan skilja mellan biologiskt och socialt
kön. Biologiskt är mänskligheten uppdelade i kvinnor och män. Det finns också ett
konstruerat socialt genus, som tilldelar oss män och kvinnor olika egenskaper. Mäns rätt till
makt har alltid legitimerats, medan kvinnor nästan alltid missgynnats. De bands till hemmen
och uteslöts från politiken. I arbetslivet tilldelades män och kvinnor olika sysslor beroende på
deras kön. Öl bryggs av malt, humle, jäst och vatten. Man skiljer mellan det bayerska
lagerölet, dess vidareutveckling pilsnern och det mörka engelska ale, samt dess ännu mörkare
varianter porter och stout. En gång i tiden fanns många små bryggerier i Göteborg, men
samtliga är idag antingen uppköpta eller utkonkurrerade av Pripps. På 1880-talet började
Johan Wilhelm Lyckholm att brygga öl ute på Wilhelmsdal. Han tog hjälp av sin bror och
efter några år hade de byggt upp en blomstrande affärsrörelse. Jag hittade två arbetsregister
från Lyckholms med uppgifter om nyanställda arbetares bakgrund, ålder, civilstånd och yrke.
Med utgångspunkt från dem har jag undersökt om det tillämpades genusarbetsdelning vid
bryggeriet. Finns det någon koppling mellan olika sysslor och könen på dem som utför dem?
Hur märks det i sådana fall? Är det bara slumpen eller finns det en systematik? 1914 började
min morfars mamma Emma Charlotta att arbeta på Lyckholms. Jag har sammanställt olika
uppgifter och försökt rekonstruera hennes levnadsöde i en kort biografi. Syftet har varit att
sätta en personlig prägel på uppsatsens ämne. Avslutningsvis har jag analyserat mina resultat.
KÄLL- OCH LITTERATURFÖRTECKNING
Otryckta källor
Göteborgs Landsarkiv (GLA)
Lyckholms arkiv, arbetsregister
Hos författaren
Perssons familjebibel
Internet: www.pripps.se, hämtat den 10 maj 2001, klockan 11:00
Tryckta källor
Lyckholms bryggeri 1881-1931, Göteborg, 1933
Nationalencyklopedin, band 3 och 20
Litteratur
Sommestad, Lena (1992). Från mejerska till mejerist. Lund
Wikander, Ulla (1991). Delat arbete, delad makt. Uppsala
Wikander, Ulla (1999). Kvinnoarbete i Europa 1789-1950. Stockholm
Muntliga källor
Samtal med familj och släkt