Genus och etnicitet i arbete
Föreläsning 3
Genushistorisk forskning: en närmare
titt på genusarbetsdelningen
Vad har den genushistoriska
forskningen bidragit till?
synliggöra
förklara
ifrågasätta
Varför är det viktigt med empiriskt
tunga studier?
Utgångspunkter i genushistorisk
forskning
• Genusarbetsdelning
• Underordning
Ekonomiska förutsättningar
• Bristsituation på arbetsmarknaden
• Brist på kvinnlig arbetskraft inom traditionellt
kvinnliga arbetsområden
Sociala och politiska förutsättningar
•
•
•
•
•
Kvinnoföreningar
Staten behövde barn
Från arbetsbrist till arbetslöshet
Professionalisering av hushållsarbetet
Social hemhjälp verksamhet
Gamla mönster
Syner på genusarbetsdelningen
Deltids arbete
Utmanande syn
tar hand om
hemarbetet och
förvärvsarbetet
Män ska arbeta
mer i hemmet
och
ska gå ut mer på
arbetsmarknaden
60-70-talen: en dynamisk
arbetsmarknad
•
Ökad efterfrågan på
kvinnlig arbetskraft
•
Ökade kvinnors löner
relativt mäns.
•
Rationalisering av
produktionen
•
Fullsysselsättning
60-70-talen: en dynamisk arbetsmarknad
•
•
•
Den offentliga sektorn
expanderades
Den gifta kvinnans
förvärvsintensitet ökade
Utbildningssystemet
omvandlades
•
•
Ökad
lönsamhet
Mindre
tekniska
färdigheter
•
Kvinnoarbetet
är positivt i
den mån det
inte är ett
hinder för
männens
Familjeekonomiskt
Företagsekonomiskt
Förändringar på en
ideologisk nivå
Genussystemet
förändrades
I LO förändrades
könsideologin
Konkurrerande
könsideologi inom
SAF
KVINNOLÖNEFRÅGAN
• Handlar om makt och
möjligheter att påverka.
• Saltsjöbadsavtalet
Kvinnolönefråga
•
Det svenska
systemet
Kvinnolönefråga
Staten
Arbetsgivarna
(SAF)
Facket (LO)
•
Kvinnolönefråga
Kvinnorna tog
upp frågan inom
facket
•
•
Kvinnolönefråga
•
Likalönsprincipen
diskuterades i Riksdagen
LO-ordföranden tog upp
frågan 1958-59
1960 undertecknade SAF
och LO en
överenskommelse
FRÅN MEJERSKA TILL MEJERIST
•
Könsarbetsdelning är en
historisk process
•
•
•
L. Sommestad studerar
genusarbetsdelningen
inom mejeriindustrin
Det sker en
maskulinisering av ett
traditionellt kvinnligt
område
Kvinnorna hade
expertisen
Industrialisering:
rationalisering av
produktionen
•
Könsarbetsdelning är en
historisk process
•
•
Synen på
mejeriarbetet har varit
kontextbunden
Genusarbetsdelning
skapas av människor
som tolkar och
omtolkar arbetens
genus utifrån sina
historiskt specifika
föreställningar
Vikten av kulturella
uppfattningar vis-a-vis
ekonomisk rationalitet
•
Viktigt att ta i beaktande
när man läser
•
•
•
Betydelsen av
historiska analyser och
empiriska studier
Betydelsen av
kulturella
uppfattningar för att
förstå förändring
Betydelsen av
övergripande
strukturella
förändringar
Vad säger artikeln om
underordningen och
ojämlikheten i
arbetsplatsen?
KVINNOR I JORDBRUKSARBETET
•
Retorik och praktik
•
•
•
I.A. Flygare studerar
den politiska retoriken
om kvinnor i jordbruket
och den vardagliga
praktiken
Utgångspunkten:
formuleringen av
kvinnoarbete som ett
problem
Analys av
maktförhållanden
Vad är skillnaderna
mellan den politiska
retoriken och de
iakttagbara
praktikerna?
•
Retoriken
•
Unga kvinnor flyr
jordbruksarbetet
eftersom de lockas av ett
lättare och njutbarare liv
i staden.
Lösningen av utredare
var att befria kvinnorna
från det tunga arbetet i
jordbruket
•
Praktiken
•
Kvinnorna tog inte
avstånd från
jordbruksarbetet.
De utförde arbetet på ett
rationellt sätt
Slutsats
Politikerna försöker
få bort kvinnorna
från de ekonomiska
vinsterna som det
framtida jordbruket
lovade
•
Viktigt att ta i beaktande
när man läser
•
•
På vilket sätt bidrar en
studie om det diskursiva
och det materiella kring
arbetet till förståelsen av
genusarbetsdelningen och
underordningen?
Hur kan man förstå
skillnaderna mellan retorik
och praktik, enligt
författaren?
Varför är det viktigt att
synliggöra divergensen?
