Licentiatuppsatsen består av tre delar, utöver empirin; det kommunala chefskapet, den
kommunala chefsretoriken samt den narrativa analysen.
DEL 1. Den kommunala chefen.
Den kommunala chefen möter många slags intressen – politikers visioner, medborgares krav,
personalens normer samt ekonomins begränsningar (se Hagström 1990, Cregård 1996?).
Intressena har många olika utgångspunkter, vilket bidrar till flera olika
organisationsideologier. Dessa kan vara svåra att förena (Brunsson 1986, 1991, Czarniawska
1992, mfl). En intressant aspekt på möjligheten att trots det skapa stabilitet i organisationen är
chefernas förmåga att bidra till meningsskapande (se till exempel Müller och Stein 1999).
En förutsättning för det är att veta vilken roll man själv spelar på arenan. Ju otydligare roll,
desto svårare är det att spela. Forskningen om den kommunala chefen visar att det verkar som
om politiken regisserar honom mer än den egna professionella normen (Norell 1989). Andra
visar att cheferna är självständiga, har en stark roll och stor frihet att agera som de själva vill
(Schartau 1993, Blom 1994). De flesta verkar dock vara överens om att chefsrollen och
politikerrollen inte alltid är tydligt åtskilda (Hagström 1990, Blom 1992, Källström och Solli
1995). Vad chefen säger blir då en än mer viktig del i meningsskapandet.
DEL 2: Den kommunala chefsretoriken
Vi har ovan sett att kopplingen mellan kommunalt chefskap och retorik finns genom att
betrakta organisationer som arenor där intressen möts och förhandlas. På en sådan arena blir
retoriken viktig.
Retoriken är en analysmetod
