Roms fall
Jag som har skrivit den här texten heter Henrik Svensson och arbetar som gymnasielärare. Du
kan hitta denna text på min hemsida:
www.henriksvensson.info.se
Den här texten publicerades på hemsidan 2010-09-25.
Sida 1 av 4
Roms fall - inledning
Romarriket delades 395 i två delar: västrom med Rom som huvudstad och östrom med
Konstantinopel som huvudstad. Den siste kejsaren i Rom avsattes år 476 av en germansk militär.
Detta brukar beskrivas som Västroms fall. Östrom krympte långsamt men bestod ända fram till
1453 när den östromerska kejsaren till slut avsattes.
I en lärobok
Västroms fall har diskuterats mycket genom århundradena. Så här förklarar gymnasieläroboken
Epos från 1996:1
”Romarriket var stabilt i 200 år. Det är en lång tid för ett så stort välde. Det var ett samhälle i
balans. Befolkningen producerade ungefär lika mycket som den konsumerade. Problemen
uppstod när jämvikten rubbades. Det var en följd av både yttre och inre förhållanden. Hade riket
inte utsatts för några allvarliga angrepp utifrån kunde kanske jämvikten ha bevarats. Men
omvärlden förändrades. I öster växte sig Perserriket starkare, och i norr fanns germanstammar
som tryckte på mot gränserna. Från 200-talet blev de allt aggressivare. Romarna kunde inte
längre försvara gränserna utan att reformera försvaret. Det gick, men det rubbade balansen.
Armén bestod av ungefär 300 000 soldater. Det var inte särskilt många för ett sådant jätterike,
men det hade räckt förut. När behovet ökade måste staten ta ut högre skatter. Det drabbade
småbönderna och medelklassen i städerna. Samtidigt minskade befolkningen kraftigt genom
epidemierna, så färre invånare skulle bära en ökad börda. Många småbönder gav upp och
lämnade sina gårdar.
De kejsare som i slutet av 200-talet lyckades återställa lugnet ökade armén till det dubbla. För att
kunna ta ut de skatter som krävdes införde de ett mycket hårt styre. Vi skulle idag kalla det
militärdiktatur. Det gjorde att ännu fler bönder flydde, och skatterna ruinerade städernas
medelklass. Det gick att hålla stånd mot de germanska angriparna ytterligare ett tag, men i
längden höll det inte. Det var bara den östra rikshalvan som kunde räddas.”
Genom tiderna
Förklaringsförsöken genom tiderna har skiftat och ofta har samtiden påverkat historikerna. Den
följande genomgången bygger främst på boken Europa i vardande: antiken.2
1800-talet
Artonhundratalets utvecklingsoptimism gjorde att man snarare jämförde sig med Roms
blomstring än dess fall.
Första världskriget 1914 – 1918
Världskrigets omvälvningar gjorde att forskare började dra paralleller till Roms fall.
Ryska revolutionen 1917
1
2
Sandberg (1996, s. 55 – 56).
Wikander & Wikander (1997, s. 269 – 273) samt Bergström (1998, s. 49).
Sida 2 av 4
Den ryska revolutionen som ledde till skapandet av Sovjetunionen gjorde att en forskare ville se
likheter med Roms fall: växande motsättningar mellan rika och fattiga, militäriseringen,
revolutionärernas hårda centralstyrning jämfördes med 200-talets romerska arméer som då som
nu trängde undan medelklassen.
Börskraschen 1929
Börskraschen i USA spred ekonomiskt dåliga tider över världen. Detta ledde till att historiker
pekade ut den ekonomiska tillbakagången som huvudorsak till romarrikets fall.
Nazismen på 1930-talet
De rasbiologiska idéerna i början av 1900-talet ledde till att rasister, även utanför nazisternas led,
påstod att slavar och människor främst från öst kommit till Italien vilket ledde till en rasblandning
som skapade en befolkning med undermåliga egenskaper, både biologiska och moraliska. Efter
andra världskriget har dessa idéern nästan helt försvunnit.
Atombomberna 1945
Efter det att USA fällt atombomber över två japanska städer ville några forskare göra gällande att
romarna hade mött ett överlägset rytteri (soldater till häst). Denna överlägsna vapenteknik
påstods ha varit avgörande.
De ekonomiska rekordåren, 1950- och 60-tal
Den starka ekonomiska utvecklingen efter andra världskrige gjorde att historiker menade att
romarriket mött motsatt utveckling, Roms oförmåga till ekonomisk utveckling hade lett till
ekonomiskt och teknisk stagnation.
Den gröna vågen på 1970-talet
Miljöengamanget under 1960- och 70-talen ledde så småningom till att historiker pekade ut
romarrikets skövling av skogar, jorderosion och jordutarmning som bidragande orskar till
romarrikets fall.
Avslutning
När man säger Roms fall är det lätt att för sin inre syn se ”...rök på kaotiska gator, där togaprydda
personer skrikande myllrar kors och tvärs genom sammanstörtande pelargånga...”, men så gick
det inte till.3 Det var en långsam process. De som levde 476 upplevde inte Roms fall, det är något
eftervärlden har skapat. Men det är en annan historia.4
3
4
Englund (1992).
Se t.ex. Kaj Sundbergs uppsats ”När imperiet föll” i Gullberg (2005).
Sida 3 av 4
Referenser
Bergström, Börje, Löwgren, Arne & Almgren, Hans (1998). Alla tiders historia. Malmö: Gleerup
Englund, Peter (1992), När föll Rom? När föll vi?
http://www.peterenglund.com/textarkiv/romsfall.htm
Se även Englund, Peter, Om ett storverk
http://www.peterenglund.com/textarkiv/romarriketsfall.htm
Gullberg, Tom & Sandberg, Kaj (red.) (2005). Medströms motströms: individ och struktur i
historien : festskrift till Max Engman den 27 september 2005. Helsingfors: Söderström
Sandberg, Robert (red.) (1996). Epos: historia: för gymnasieskolans kurs A och B. 1. uppl.
Stockholm: Almqvist & Wiksell
Wikander, Charlotte & Wikander, Örjan (1997). Europa i vardande: antiken. 1. uppl. Stockholm:
Almqvist & Wiksell
Sida 4 av 4
