VALPLATTFORM 2014:
Teckenspråk – en mänsklig rättighet
Sveriges Dövas Riksförbund, SDR satsar tillsammans med regionala och lokala föreningar
och förbund i årets valrörelse på att uppmärksamma vår mänskliga rättighet till svenskt
teckenspråk. Framförallt när det gäller barns rätt till teckenspråk, rätt till teckenspråkstolkar i
arbetslivet och rätten att till en säker och ändamålsenlig vård och omsorg på våra villkor.
Presentation av SDR
SDR är ett partipolitiskt och religiöst obundet förbund med uppgift att tillvarata dövas och
teckenspråkigas sociala, ekonomiska, språkliga och kulturella intressen. Det svenska
teckenspråket är av central betydelse i all vår verksamhet, för gemenskap, självkänsla och
kulturella identitet. Rättigheten till teckenspråk i livets alla skeden går som en ledstjärna och
röd tråd genom hela vår verksamhet.
SDR har regionala förbund och lokala föreningar över hela landet.
Mer om SDR och vårt arbete finns på www.sdr.org
För dig som är aktiv
Driv våra valfrågor genom din förening/ditt förbund! Med din hjälp kan våra gemensamma
valfrågor få ett stort genomslag på alla nivåer – även där du bor. Dina insatser är värdefulla
och kan också få stor betydelse för andra.
För dig som är aktiv i våra regionala och lokala föreningar och förbund finns det en tipslista
fylld med värdefulla råd och argument att lyfta i diskussioner om våra valfrågor.
Tips:
• Sök upp politiker i ditt landsting och din kommun som kan vara intresserade av
och/eller har inflytande över våra frågor. De kan skriva motioner, ställa sig bakom
debattartiklar eller annat för att uppmärksamma frågorna.
• Sök upp information om hur frågorna uppmärksammats tidigare i ditt landsting och
din kommun. Har politiker motionerat om frågor som kan knytas an till valfrågorna?
Ta kontakt med dem och föreslå ett möte.
• Har du själv eller någon som du känner upplevt något av det som beskrivs i
valplattformen? Kontakta journalister och be dem skriva om det.
• Skriv insändare till er dagstidning eller lokaltidning.
• Twittra #SDRval14
• Ordna en valdebatt: bjud in politiker till din förening för en debatt om frågorna. Tänk
på att vara ute i god tid för att boka tid med dem.
• Intervjua politiker, sammanställa deras svar och publicera i era informationskanaler.
Läs mer om våra frågor inför valet på www.sdr.org/val2014
Våra verktyg och argument
SDR:s arbete för våra mänskliga rättigheter utgår främst utifrån FN:s konvention om
rättigheter för personer med funktionsnedsättning och Språklagen.
Vår tillgång till en kulturell och språklig identitet och ett fungerande språk är en mänsklig
rättighet.
Enligt Språklagen (2009:600) har det allmänna ett särskilt ansvar för att skydda och främja
det svenska teckenspråket samt göra det möjligt att lära sig, utveckla och använda
teckenspråk.
I valplattformen återfinns hänvisningar till aktuella artiklar och referenser som kan vara
värdefulla som argument.
Tips!
Informera om att döva medborgare vill ta del av information inför valet!
Foldern ”Inför upphandling av teckenspråksfilmer” finns på www.sdr.org och ger
handfasta råd om vad man som beställare behöver tänka på.
Vi ställs utanför arbetsmarknaden
– rent kompetensslöseri!
Offentligfinansierade tolkar till döva och hörselskadade i arbetslivet gynnar alla.
Tillgänglighet för oss förutsätter en välfungerande tolkservice, men tillgången till tolk i
arbetslivet har kraftigt begränsats. Ett dåligt fungerande tolksystem på arbetsmarknaden leder
till att vi utestängs och utsätts för strukturell diskriminering, både vid rekrytering och under
anställningstiden. Vi har fått information om att tolkkostnader lett till att döva har valts bort
vid rekrytering, trots att de enligt arbetsgivaren varit det mest attraktiva valet. Det har också
förekommit att sämre lönevillkor motiverats med att arbetsgivaren måste stå för
tolkkostnader.
Flera utredningar har visat att ansvaret för tolktjänst på arbetsmarknaden är otydlig och leder
till ojämlika regler och villkor. Men ärendet har förhalats av regeringen och varit föremål för
utredning på utredning. Under tiden har det offentliga allt mer skjutit över tolkkostnader på
arbetsgivare, som i sin tur undrar vem som ska ta kostnaden. När tolkkostnader blir orimligt
höga blir det nästintill omöjligt för arbetsgivare att anställa döva och hörselskadade som
använder tolk och därmed förlorar möjligheten ta del av vår kompetens och kunskap.
Med det har en strukturell diskriminering fått fäste och vi ser en utveckling där tolkanvändare
allt mer ställs utanför arbetsmarknaden. Ett rent kompetensslöseri som får konsekvensen att
alla står som förlorare; samhället, arbetsmarknaden, arbetsgivare och tolkanvändare.
Vad vi vill
Det offentliga ska ta sitt ansvar för tolk i arbetslivet för döva och hörselskadade.
Frågor
• Vad anser du och ditt parti om att döva och hörselskadade utestängs från
arbetsmarknaden på grund av att arbetsgivarna måste stå för tolkkostnaderna?
• Vad gör ditt parti för att förbättra tolksystemet?
• Hur ställer sig ditt parti till att implementera ”En Samlad Tolktjänst” (SOU 2011:83)?
Barn berövas rätten till teckenspråk!
Det är en mänsklig rättighet för döva och hörselskadade att få utbildning på de mest
ändamålsenliga språken för kommunikation. Kommunikationen ska fungera mellan eleven,
lärare och personal utan språkliga hinder. En tillgänglig kommunikation i skolan är avgörande
för elevernas akademiska och sociala utveckling.
Döva, hörselskadade och barn med teckenspråkiga anhöriga har laglig rätt att få lära sig
svenskt teckenspråk. Men dagens utbildningssystem gör det svårt för barnen att få tillgång till
undervisning och utveckling i teckenspråk. Trots att svenskt teckenspråk är jämställt med de
nationella minoritetsspråken ges det inte samma status, vilket inskränker barns rätt till
teckenspråk.
De flesta barn med hörselnedsättning går idag i kommunala skolor, ofta utan möjlighet att lära
sig och utveckla teckenspråk tillsammans med andra. För döva och hörselskadade elever som
lärt sig teckenspråk ges en ovärderlig tillgång till ett visuellt språk som inte ställer krav på att
höra. Tvåspråkighet (svenskt teckenspråk och svenska) ger möjlighet att välja språk beroende
på situation.
Barn till teckenspråkiga föräldrar har rätt att lära sig svenskt teckenspråk som modersmål i
skolan, men hindras alltför ofta till exempel för att elevantalet är för lågt eller att det saknas
teckenspråkslärare. I rapporten Se språket – Barns tillgång till svenskt teckenspråk
(Språkrådet 2014), uppmärksammas dagens brister som försvårar tillgången till undervisning i
svenskt teckenspråk:
”Möjligheten att få modersmålsstöd eller undervisning i svenskt teckenspråk
varierar i landet. Enligt skolförordningen är kommunerna skyldiga att ordna
modersmålsundervisning först när det finns fem elever och det går att hitta en
lämplig lärare. Det är dock i praktiken svårt – för att inte säga omöjligt – att
skapa modersmålsklasser med dessa krav. För de nationella minoritetsspråken
gäller inte bestämmelsen om minst fem elever. ”
Idag råder det en alarmerande brist på teckenspråkslärare och utan teckenspråkslärare kan
ingen undervisning i ämnet teckenspråk erbjudas till barnen. Det finns heller ingen högskola
eller universitet som har examensrätt för att utbilda teckenspråkslärare. Ekvationen är dyster
men enkel: Ingen teckenspråkslärarutbildning + inga teckenspråkslärare = ingen
undervisning i ämnet teckenspråk. Det är inget annat än att beröva barn ett språk de har rätt
till!
Vad vi vill
Eftersom svenskt teckenspråk är jämställt med de nationella minoritetsspråken ska rätten till
modersmålsundervisning i svenskt teckenspråk stärkas på samma sätt som föreslagits för
minoritetsspråken (Proposition Vissa skollagsfrågor 2013/14:148). Detta innebär att följande
krav ska tas bort i skollagen: att vårdnadshavaren har språket som modersmål, att eleven har
grundläggande kunskaper i språket. Det ska också räcka med att en elev begär modersmål för
att detta ska erbjudas.
En teckenspråkslärarutbildning måste inrättas snarast för att stärka barns rätt till teckenspråk
och främja utbildning i teckenspråk. Kommuner ska se till att barn som önskar teckenspråk i
skolan erbjuds detta och i de fall vårdnadshavare till barn med hörselnedsättning söker om
skolplats i hörselklass eller specialskola, ska en sådan skolgång ges.
Frågor
• Vad kan du och ditt parti göra för att barn ska få rätt att lära sig och utveckla svenskt
teckenspråk i skolan?
• Vad kan ditt parti göra för ett införande av en utbildning som kan säkerställa
tillgången till behöriga lärare i svenskt teckenspråk?
• Vad gör ditt parti för att svenskt teckenspråk jämställs med de nationella
minoritetsspråken?
Vården ska göra oss friska - inte sjuka!
Ökad patientsäkerhet genom vård och omsorg på svenskt teckenspråk.
Vi har rätt till vård och omsorg där vi kan kommunicera utan språkliga hinder. En vård och
omsorg med okunskap och språkliga barriärer ökar patientosäkerheten för döva,
hörselskadade och teckenspråkiga. I kritiska/akuta vårdsituationer utsätts ofta döva och
hörselskadade för onödiga risker när de inte får information och kommunikation på ett
tillgängligt sätt. Bristande information/kommunikation kan leda till frustration, oro och i
värsta fall felaktiga diagnoser och felbehandlingar samt omänsklig isolering inom
äldreomsorgen.
”En äldre döv är i behov av vård och omsorg. Anhöriga ansöker om att denne får
bo i ett vårdboende där det finns teckenspråkig personal. Kommunen avslår
ansökan och erbjuder egen lösning som innebär ett boende i den egna
kommunen där ingen av personalen kan teckenspråk. Kommunen anser vidare att
deras ansvar är att se till att personen får vård och omsorg samt att
kommunikation inte ingår i ansvaret.”
Många döva åldras med oro och räds inför den dagen det är dags att flytta till ett äldreboende
eller vårdhem då det på de flesta ställen saknas till kommunikation på teckenspråk. Det är lika
med att bli dömd till en social isolering och ensamhet till livets slut. En vardag fylld av
språkliga barriärer är mentalt påfrestande och bidrar till en sämre hälsa.
När vi behöver psykiatrisk vård måste det ges med god kompetens om teckenspråk, dövkultur
och vård som lämpar sig väl för döva, hörselskadade och teckenspråkiga. Annars är risken
stor att behandlingen får en motsatt effekt och bidrar till en ökad ohälsa!
Det finns endast ett fåtal mottagningar och företag med teckenspråkig kompetens och kunskap
om döva, hörselskadade och teckenspråkigas behov. Idag är vi utlämnade till kommunernas
och landstingens godtycke och välvilja om vi ska få tillgång till vård i en annan kommun eller
landsting där kompetensen finns. Språkliga barriärer, bristande kompetens inom vård och
omsorg och ovilja att låta patienter få vård utanför sitt landsting bidrar till ökade
hälsoproblem!
Vad vi vill
Det ska finnas lösningar för att erbjuda kommunikation på svenskt teckenspråk vid varje
kontakt och vårdtillfälle, såväl akut som planerat – antingen direkt med teckenspråkig
vårdpersonal eller via teckenspråkstolk.
Nationell samordning av kompetens om svenskt teckenspråk, dövkultur och vård som lämpar
sig väl för döva och teckenspråkiga ska etableras.
Kommuner och landsting ska antingen i egen regi eller i samarbete med andra göra det
möjligt för döva och hörselskadade att kunna välja vård- och omsorgsgivare över kommunoch landstingsgränser när rätt kompetens saknas på bostadsorten.
Frågor
• Vad anser ni om fritt val över kommun- och landstingsgränser i vård och omsorg och
hur kan det erbjudas för oss döva?
• Vad kommer du och ditt parti göra för att döva äldre ska få äldreomsorg på svenskt
teckenspråk?
• Hur kan ditt parti bidra till en nationell samordning av befintlig kompetens som kan
erbjudas inom vård och omsorg på teckenspråk för döva?
Bilaga – Underlag att använda som stöd för
argument
”Vi ställs utanför arbetsmarknaden – rent kompetensslöseri!”:
Hälso- och sjukvårdslagen
•
3 b § Landstinget ska erbjuda dem som är bosatta inom landstinget eller som är
kvarskrivna enligt 16 § folkbokföringslagen (1991:481) och stadigvarande vistas där.
3. Tolktjänst för vardagstolkning för barndomsdöva, dövblinda, vuxendöva och
hörselskadade.
Härunder följer utdrag från FN:s konvention om rättigheter för personer med
funktionsnedsättning på mänskliga rättigheter som döva och hörselskadade personer har inom
arbetsmarknaden.
Artikel 8. Medvetandegörande om situationen för personer med funktionsnedsättning.
•
8.2.a.iii) om att främja erkännande av färdigheter, meriter och förmågor hos personer
med funktionsnedsättning samt av deras bidrag på arbetsplatserna och på
arbetsmarknaden.
Artikel 9. Tillgänglighet
•
9.2.e) erbjuda former av assistans och annan personlig service, däribland ledsagare,
lektörer och yrkesverksamma teckenspråkstolkar, för att underlätta tillgänglighet till
byggnader och andra anläggningar som är öppna för allmänheten,
•
9.2.f) främja andra ändamålsenliga former av hjälp och stöd till personer med
funktionsnedsättning för att säkerställa deras tillgång till information,
Artikel 21. Yttrandefrihet och åsiktsfrihet samt tillgång till information
•
21.b) godta och underlätta användning i offentliga sammanhang av teckenspråk,
punktskrift, förstorande och alternativ kommunikation och alla andra tillgängliga
medel, former och format för kommunikation som personer med funktionsnedsättning
själva valt,
•
21.e) erkänna och främja användning av teckenspråk.
Artikel 27. Arbete och sysselsättning
•
27.1. Konventionsstaterna erkänner rätten till arbete för personer med
funktionsnedsättning på lika villkor som för andra. Det innefattar rätten att kunna
förtjäna sitt uppehälle genom fritt valt eller antaget arbete på arbetsmarknaden och i en
arbetsmiljö som är öppen, som främjar integration och är tillgänglig för personer med
funktionsnedsättning. Konventionsstaterna ska skydda och främja förverkligande av
rätten till arbete, däribland för personer som förvärvar funktionsnedsättning under
anställning, genom att vidta ändamålsenliga åtgärder, däribland lagstiftning, för att
bl.a. göra följande:
a) förbjuda diskriminering på grund av funktionsnedsättning med avseende på alla frågor som
gäller alla former av yrkesverksamhet, innefattande rekryteringsvillkor, anställning och
sysselsättning, bibehållande av anställning, befordran samt säkra och hälsosamma
arbetsförhållanden,
b) skydda rätten för personer med funktionsnedsättning på lika villkor som andra till rättvisa
och gynnsamma arbetsvillkor, innefattande lika möjligheter och lika ersättning för arbete av
lika värde och till trygga och sunda arbetsförhållanden, innefattande skydd mot trakasserier,
och lösning av klagomål,
d) göra det möjligt för personer med funktionsnedsättning att få faktisk tillgång till ar- betsoch yrkesvägledning, arbetsförmedling, yrkesutbildning och vidareutbildning, som är allmänt
tillgängliga,
e) främja möjligheter till anställning och befordran för personer med funktionsnedsättning på
arbetsmarknaden och hjälp med att finna, erhålla, bibehålla och återgå till en anställning,
g) anställa personer med funktionsnedsättning i den offentliga sektorn,
h) främja anställning av personer med funktionsnedsättning inom den privata sek- torn genom
ändamålsenliga riktlinjer och åtgärder, vilka kan omfatta program för positiv särbehandling,
stimulansåtgärder och andra åtgärder,
i) säkerställa att skälig
funktionsnedsättning,
anpassning
på
arbetsplatsen
erbjuds
personer
med
j) främja att personer med funktionsnedsättning tillägnar sig arbetserfarenhet på den öppna
arbetsmarknaden, samt
k) främja program avseende yrkesinriktad och yrkesmässig rehabilitering, bibehållande i
arbete och återinträde i arbete för personer med funktionsnedsättning.
”Barn berövas rätten till teckenspråk”:
Tips! Se filmen ”Jag ser vad mitt barn säger” på www.barnhorsel.se
Artikel 7 Barn med funktionsnedsättning.
•
7.2 I alla åtgärder som rör barn med funktionsnedsättning ska barnets bästa komma i
främsta rummet.
Artikel 24 Utbildning:
•
24.3.b) underlätta inlärning av teckenspråk och främja dövsamhällets språkliga
identitet, samt
•
24.3.c) säkerställa att utbildning av personer, särskilt av barn, med synskada eller
dövblindhet eller som är döva eller hörselskadade, ges på de mest ändamålsenliga
språken, formerna och medlen för kommunikation för den enskilde och i miljöer som
maximerar kunskapsrelaterad och social utveckling.
•
24.4. För att säkerställa förverkligandet av denna rättighet ska konventionsstaterna
vidta ändamålsenliga åtgärder för att anställa lärare, även lärare med
funktionsnedsättning, som är kunniga i teckenspråk och/eller punktskrift, och för att
utbilda yrkeskunniga personer och personal som är verksamma på alla
utbildningsnivåer. Denna utbildning ska omfatta kunskap om funktionshinder och
användning av lämpliga förstorande och alternativa for- mer, medel och format för
kommunikation, utbildningstekniker och material för att stödja personer med
funktionsnedsättning.
Artikel 30. Deltagande i kulturliv, rekreation, fritidsverksamhet och idrott.
•
30.4. Personer med funktionsnedsättning ska ha rätt på lika villkor som andra till
erkännande av och stöd för sin särskilda kulturella och språkliga identitet, däribland
teckenspråk och dövas kultur.
“Vården ska göra oss friska – inte sjuka”
Se gärna dessa filmer från SDR:s projekt ”Tillgänglighet genom teckenspråk”:
http://www.tgt.sdr.org/social/social-exempel
http://www.tgt.sdr.org/tolk/tolk-exempel
http://www.tgt.sdr.org/?Itemid=420
Artikel 25. Hälsa
Konventionsstaterna erkänner att personer med funktionsnedsättning har rätt att åtnjuta bästa
möjliga hälsa och utan diskriminering på grund av funktionsnedsättning. Konventionsstaterna
ska vidta alla ändamålsenliga åtgärder för att säkerställa tillgång till hälso- och
sjukvårdstjänster för personer med funktionsnedsättning med beaktande av
jämställdhetsperspektivet, däribland hälsorelaterad rehabilitering. Konventionsstaterna ska
särskilt
•
25.d) kräva att hälso- och sjukvårdspersonal tillhandahåller vård av samma kvalitet till
personer med funktionsnedsättning som till andra, inbegripet med deras fria och
informerade samtycke, genom att bl.a. höja medvetandet om mänskliga rättigheter,
värdighet, självständighet och behov för personer med funktionsnedsättning, genom
utbildning och utfärdande av etiska normer för offentlig och privat hälsoservice,
Hälso och sjukvårdslagen 2 a §
Hälso- och sjukvården skall bedrivas så att den uppfyller kraven på en god vård Detta innebär
att den skall särskilt;
1. Vara av god kvalitet med en god hygienisk standard och tillgodose patientens behov av
trygghet i vården och behandlingen,
2. Vara lätt tillgänglig
3. Bygga på respekt för patientens självbestämmande och integritet,
4. Främja goda kontakter mellan patienten och hälso- och sjukvårdspersonalen,
5. Tillgodose patientens behov av kontinuitet och säkerhet i vården.
Vården och behandlingen skall så långt det är möjligt utformas och genomföras i samråd med
patienten. Olika insatser för patienten skall samordnas på ett ändamålsenligt sätt.
