Målbeskrivning Antiken
Tidslinje -Antiken
Beskrivning:
Under de kommande veckorna kommer vi på SO:n att läsa om antiken. Arbetsområdet består
av två delmoment; grekerna vilka vi uppehåller oss vid terminen ut och romarna, vilka vi startar
upp med under Vt. Till detta kommer vi ha ett samarbete mellan SO och NO, vilket gäller antik
teknik. Här är det tänkt att eleverna ska göra ett grupparbete kring romersk teknik. Denna
fördjupningsuppgift redovisas före jul.
Grekerna:
Vi kommer först alltså att bekanta oss lite översiktligt med grekerna, där har jag gjort en
sammanställning över arbetsområdet. Till detta jobbar eleverna med instuderingsfrågor. I
samband med arbetsområdet grekerna kommer vi även att titta på spelfilmen Odyssén.
Arbetsområdet avslutas med ett skriftligt prov (på instuderingsfrågorna och filmen) fredagen
V.50.
Romarna:
Efter jullovet fortsätter vi med antiken då är det romarna som står i fokus. Här finns det två
målbeskrivningar beroende på vilket material man väljer att jobba med. Målbeskrivningen som
utgår från läroboken Focus innehåller mer lättläst material medan målbeskrivningen vilken
bygger på SOL 3000 är ett svårare material. Prov på delmomentet romarna på sker fredag V.5.
Målbeskrivningen på arbetsområdet romarna kommer efter jul.
Instuderingsfrågor – Grekerna
1. Förklara vad en stadsstat var för något?
2. Grekerna grundade kolonier, förklara vad som menas med detta?
3. Nämn några kolonier grekerna grundade
4. Beskriv hur människorna levde i Sparta?
5. Vem författade Iliaden och Odyssén?
6. Berätta kort vad Iliaden handlar om
7. Berätta kort vad Odyssén handlar om
8. Varför anordnade grekerna Olympiska spel?
9. Vilka idrotter fanns med i grekernas olympiska spel?
10. Vilken ort i Grekland har OS fått sitt namn ifrån?
11. Berätta om bakgrunden till det första Marathonloppet
12. Nämn en känd grekisk vetenskapsman?
13. Vilka var de fyra elementen?
14. Vad är en filosof?
15. Nämn två kända grekiska filosofer?
16. Hur slutade Sokrates sina dagar?
17. Berätta om 5 kända grekiska gudar
Grekland
Akropolis
Frågor på filmen – Odyssén
1. Förklara bakgrunden till konflikten mellan Troja och grekerna?
2. Vad hette Odysses hemö, hans fru och son?
3. Odysseus hade ett speciellt förhållande till gudinnan Athena, förklara!
4. Vad skulle Odysses fru göra om Odysses ej kom hem?
5. Berätta om belägringen av Troja. Vilka var Hector och Akilles?
6. Odysseus straffades av havsguden Poseidon, vilket straff fick han och varför fick han detta
straff?
7. Odysseus irrfärd till sin hemö kantades av en rad besök möten med gudar och gudinnor.
Berätta kort mötet med följande gudar/gudinnor:
Cyklopen - Polyfemos
Hades
Calypso
Häxan – Kirke
Sjöodjuren Skylla och Charybis
8. Odysseus fru blev flitigt uppvaktad av friare, beskriv hur denna uppvaktning ägde rum och
hur Odysseus fru hanterade alla friare?
Antik teknik (SO)
Romarna var stora byggherrar. Under detta arbetsområde kommer du att få möjlighet att
fördjupa er kring antik teknik. Tanken är att ni i grupp väljer en av nedanstående byggnader att
samla info om.
Colosseum
Akvedukter
Romerska vägar
Triumfbågar
Romerska bad
Pantheon
Cirkus Maximus
Romersk basilika
Det jag vill att ni tar reda på om byggnaden är nedanstående punkter.
När uppfördes byggnaden?
Finns byggnaden bevarad?
Kända exemplar av byggnaden (ex vägar, triumfbågar)
Hur uppfördes byggnaden? (vilken teknik användes)
Varför uppfördes byggnaden? (vad använde man den till)
Byggnadens mått, kapacitet
Redovisningsform: Muntligt inför klassen, via plansch/väggtidning eller powerpoint.
Svårare uppgift
Har eftervärden byggt liknande byggnader som inspirerats av romarna?
…….ett
axplock på romerska byggnadsverk:
Colosseum 80 e.Kr
romersk akvedukt 150 e.Kr
Titusbågen81e.Kr
Circus Maximus – modell
romersk väg
Pantheon 120 e.Kr
Lycka till med byggandet
och skrivandet!!!!
/Greger
Skiss på en romersk basilika
Antikens Grekland
Stadsstaterna växer fram
Runt 900 f. Kr började den grekiska högkulturen ta form. Grekland var inte en stat
(land) vad vi idag menar med begreppet. Det grekerna delade var en gemensam
kultur, så som gemensamt språk, gemensam mytologi och gudavärld, sagor och
olympiska spel. Dock var de ofta i krig med varandra och hade sällan en
gemensam utrikespolitik. En mängd små riken eller stater bildades i Grekland.
Dessa kallades statsstater. I centrum av en sådan liten stat låg en borg, kallad
Akropolis, samt ett tempel. Där uppe kunde folket få skydd om fiender gick till
anfall. Nedanför borgklippan byggde hantverkare hus och handelsmännen satte
upp sina butiker. En stad hade växt fram. Tillsammans blev staden och
landsbygden runtom en stadsstat.
Grekerna grundar kolonier
Folkmängden ökade i Grekland och jorden räckte ej till att försörja alla människor.
Grekerna sökte sig då ut på Medelhavet och grundade kolonier. Kolonierna hade
fortsatt kontakt med hemlandet och den grekiska kulturen spreds härmed ut över
ett stort område. Grekerna tog nämligen med sig sin religion och mytologi från
hemlandet. Vissa grekiska kolonier blev sedan stora städer, ex Istanbul vid
Bosporen (det trånga sundet mellan Medelhavet och Svarta havet) och Marseille i
Frankrike.
Krigarstaten Sparta
De två största och betydelsefullaste stadsstaterna var Sparta och Aten.
Spartanerna var en slags elit bland folket i sin stadsstat. Ursprungsbefolkningen,
heloterna, hade de besegrat och förslavat. Heloterna tvingades arbeta på den jord
som de en gång hade ägt. De fick inte lämna den plats de bodde. Om heloterna
blev för många förklarade spartanerna krig mot dem, då skulle de döda så många
att de som överlevde ej vågade göra uppror. Den spartanska eliten levde dock
inget lyxliv. Vårt uttryck ”att leva spartanskt” betyder att leva enkelt. De spartanska
männen tvingades att större delen av året att leva i militärläger. När en pojke fyllt
7 år tvingades han från sitt hem och växa upp i ett läger som både var en skola
och militärförläggning. Pojken fick där lära sig att vara hård och skoningslös, samt
att kunna uthärda hunger och smärta.
Demokratin i Aten
I Aten uppkom för första gången i historien (förutom de gamla jägarsamhällena)
något som kan kallas demokrati. Ordet demokrati har vi lånat in i vårt språk.
Grekiskan demos betyder folk och kratein betyder styra. Demokrati betyder alltså
folkstyre, att folket ska bestämma över sig själva. De ska alltså inte lyda under
enväldiga kungar. Grekernas ”demokrati” hade dock stora brister. Det vara bara
vuxna fria män som hade rösträtt. Kvinnorna hade ingen talan, inte heller alla
slavar. Fast ”demokratin” i Aten hade stora brister, ses det som en strävan att
skapa ett gott samhälle, där folket fick vara med och bestämma. Tanken om
demokratin föddes alltså i Aten för 2400 år sedan och har levt kvar till våran tid.
Böckerna och sagorna
Två böcker är kände nästan alla greker till. Det var Iliaden och Odysséen. Dessa
två verk tros ha författas av Homeros. Iliaden och Odyssén räknas som Europas
två äldsta böcker, skrivna för 2700 år sedan!! Iliaden handlar om hur grekerna
attackerar staden Troja i nuvarande Turkiet. Grekernas största krigare heter
Akilles. Dock var det Odysseus som kom på krigslisten som besegrade
trojanerna. Han lät tillverka en väldig trähäst. Sedan gömde han och en grupp
män inne i trähästen. Trojanerna trodde att grekerna hade upphört med sin
belägring av staden och tog därför in trähästen som ett krigsbyte. På natten kom
grekerna tillbaka och Odysseus och hans män kunde krypa ut ur hästen och
öppna stadsportarna för sina kamrater. Därefter blev de nyvakna trojanerna ett lätt
byte för grekerna och grekerna kunde erövra staden. Odysséen handlar om
grekernas hemfärd från Troja. Odysseus hade retat gudarna, framför allt
havsguden Poseidon, vilket gjorde att hemfärden kantades av allehanda
svårigheter och äventyr.
Idrotten
Idrottstävlingar hölls i flera grekiska städer. Den mest berömda anordnades i
Olympia, därav kommer vårt namn olympiska spel eller OS. De grenar man
tävlade i under de första olympiska spelen var; kappridning, boxning, brottning,
löpning och femkamp (vilket omfattande löpning, längdhopp, brottning, samt
diskus- och spjutkastning). Segraren i varje tävling belönades med en krans
olivkvistar från de heliga träd som växte vid guden Zeus tempel. Spelen hölls till
gudarnas ära och var därför fyllda med olika religiösa ceremonier. När spelen
hölls i Olympia, måste alla krig mellan de grekiska stadsstaterna upphöra för att
de tävlande fritt skulle kunna få färdas till och hem från tävlingarna. Vår tradition
att springa maraton har också sitt ursprung från grekerna. Enligt myten skall
maratonloppet uppkommit efter budbäraren Feidippides, efter slaget vid Marathon
år 490 f Kr. Han berättade för Atens kung att grekerna hade besegrat perserna vid
Marathon efter detta föll han död ned. Det var 4,2 mil mellan Aten och Marathon,
samma sträcka som dagens maratonlöpare springer!
Vetenskapen
Med grekerna grundades också vetenskapen. Grekerna försökte ta reda på varför
saker och ting var som de var. En del vetenskapsmän misstog sig dock grundligt.
De flesta greker ansåg exempelvis att alla ämnen var en blandning av de fyra
elementen; jord, eld, vatten och luft. Så är det ju inte. Men redan för 2400 år
sedan sade Demokritos att allt mest består av tomrum och av partiklar, så små att
man inte kan se dem. Han kallade dem för atomer. Aristoteles är den mest
berömde av alla grekiska vetenskapsmän. Aristoteles försökte systematisera,
skapa ordning, för att få överblick och reda på saker och ting. Han delade in
djuren i ryggradsdjur och ryggradslösa. Ryggradsdjuren delade han sedan in i
däggdjur, fåglar, fiskar, kräldjur och groddjur. Han förstod exempelvis att
fladdermusen ej var en fågel fast den kunde flyga.
Sokrates och Platon är kanske de två greker som blivit mest kända för
eftervärlden. Sokrates och Platon var filosofer. Med det menas att deras sätt att
se och betrakta världen fick betydelse för hur vi idag ser på saker och ting. Vad är
rätt och vad är fel? (etik och moral), vad skiljer människorna från djuren? Hur ska
samhället organiseras? Hur ser tillvaron ut och vad händer efter döden? Dessa
tidlösa frågor tänkte Sokrates och Platon kring. Sokrates åsikter och tankar
fruktades till en sådan grad av hans samtid att de styrande i Aten dömde honom
till döden. Man påstod att han förvillade ungdomen bort från gudarna, då han
förespråkade en ateistisk världsuppfattning (dvs det finns inga gudar). Sokrates
vägrade ta tillbaka sina åsikter och 399 f Kr tömde han giftbägaren.
Gudavärlden
Grekernas religion innehöll ett stort antal olika gudar, gudar som alla hade sina
speciella kännetecken och ansvarsområden. Nedan följer några av de viktigaste
gudarna.
Zeus: (uttalas Zevs) Överguden. Var den störste guden och bestämde över
Olympen (gudarnas hem) och allt som skedde i naturen.
Apollon: Var ljusets och solens gud. Han var fridsam och sågs som läkekonstens
och spådomens gud. Avbildas ofta med en lyra (musikinstrument)
Afrodite: Kärleksgudinnan
Athena: Krigsgudinnan men slog även vakt om kunskap och bildning
Ares: Den manliga motsvarigheten till Athena. Alltså också krigsgud.
Poseidon: Havets gud. Rådde över havsstormar. Viktig för alla sjömän
Dionysos: Vinets gud. Rådde även över fruktsamhet.
Hades: Dödsguden. Bestämde över dödsriket
Alexander den store
Senare kom de grekiska stadsstaterna att enas under Makedoniens ledning. Nu
skulle kampen ånyo tas upp med Persien. Persien var dåtidens stormakt och
behärskade ett stort landområde, där dagens Turkiet, Irak och Iran ligger.
Grekerna leddes av Makedoniens kung Alexander. Då Alexander dog 323 f Kr,
bara 33 år gammal, hade han skapat ett jätterike. Inte bara Perserna besegrades
han erövrade även Egypten och dagens Afghanistan och Pakistan.
Alexanderväldet sträckte sig från Grekland till Indien, världens dittills största
sammanhållna rike.
