RYGGRADSDJUR
Biologi årskurs 7
Vårterminen 2017
Biologiboken s. 30-48 och 322
RYGGSTRÄNGSDJUR
- Ryggradsdjur.
- Manteldjur.
- Lansettfiskar.
- Ryggsträng och ihåligt nervrör.
- 48 000 nu levande arter.
- 525 som fortplantar sig i Sverige.
PIKAIA
- Förfadern till alla ryggradsdjur.
- Utvecklades under Kambrium
för 530 miljoner år sedan.
- Första ryggsträngsdjuret.
- Liknade nutida lansettfiskar.
- Ryggsträng = början till ett inre
skelett.
LANSETTFISKAR
- Saknar hjärna, hjärta, ögon och
luktorgan.
- Tar upp syre genom huden och gälar.
- Lever nergrävda i sanden i hav.
- Äter små organismer som de filtrerar.
- Skildkönade med könlig förökning.
- Nära släkt med ryggsträngsdjurens
förfader pikaian.
MANTELDJUR
- Lever i jordens alla hav.
- Sjöpungar lever som vuxna fastsittande på
havsbotten.
- Äter små organismer som de filtrerar.
- De flesta är hermafroditer med könlig
förökning.
- Även könlös förökning.
- Ryggradsdjurens närmaste nu levande
släktingar.
- Larverna är frisimmande med ryggsträng och
ihåligt nervrör.
RYGGRADSDJUR
- Stor variation i storlek och
utseende.
- Har ett inre skelett av ben eller
brosk.
- I skelettet ingår en ryggrad med
små delar = kotor.
- Ger stöd åt kroppen.
- Ger musklerna något att fästa i.
- Skydd åt mjuka och ömtåliga
organ.
Kranium
Ryggrad
Revben
Ryggkota
RYGGRADSDJURENS UTVECKLING
450 miljoner år sedan
310 miljoner år sedan
150 miljoner år sedan
370 miljoner år sedan
200 miljoner år sedan
490 miljoner år sedan
rundmunnar
fiskar
groddjur
kräldjur
fåglar
däggdjur
FISKAR
- 22 000 arter.
- Rundmunnar.
- Broskfiskar.
- Benfiskar.
ANPASSADE TILL VATTEN
- Behöver inget skydd mot uttorkning
eller dåligt väder.
- Rör sig med fenor.
- Många håller sig svävande med en
simblåsa.
- Andas med gälar som innehåller
blodkärl som tar upp syre från
vattnet.
- Hjärta som pumpar runt blodet i
kroppen.
- Växelvarma.
SINNEN
- Bra syn, även om de flesta är
närsynta.
- Lukt- och smaksinnet utnyttjas när
sikten är dålig.
- Skäggtömmar innehåller smakceller.
- De flesta har en välutvecklad hörsel.
- Med sidolinjen känner de av rörelser
i vattnet.
Sidolinje
FORTPLANTNING
-
De flesta har yttre befruktning.
Rom = honan ägg.
Mjölke = hanens spermier.
Äggen befruktas i vattnet utanför honans
kropp.
- De flesta yngel får klara sig själva.
- Stora mängder rom läggs så att tillräckligt
många yngel överlever.
RUNDMUNNAR
-
Nejonögon.
Pirålar.
Saknar käkar och ryggrad.
Skelett av brosk.
Saknar bukfenor, bröstfenor och fjäll.
Gälhålor.
Käklösa fiskar var de första ryggradsdjuren.
Utvecklades för 490 miljoner år sedan.
BROSKFISKAR
-
Rockor.
Hajar.
Helhuvudfiskar.
Mun med käkar och tänder.
Skelett av brosk.
Gälspringor utan gällock.
Bakåtriktade och tandliknande fjäll ger
sträv hud.
Saknar simblåsa.
Inre befruktning.
Föder levande ungar eller lägger ägg.
Pansarhajar utvecklades från käklösa fiskar
för 450 miljoner år sedan.
BENFISKAR
-
Skelett av ben.
Utgör 95 % av alla fiskar.
Strålfeniga fiskar.
Lungfiskar.
Kvastfeningar.
De flesta har simblåsa.
Gälar med gällock.
Huden täckt av benfjäll.
De flesta har yttre
befruktning.
GRODDJUR
- Kallas också amfibier.
- Kan leva på land och i vatten.
- Beroende av vatten för sin fortplantning och att
huden hålls fuktig.
- Förekommer på alla kontinenter utom Antarktis.
- Flest i varma och fuktiga miljöer.
- 4 000 nu levande arter.
- Stjärtlösa groddjur.
- Stjärtgroddjur.
- Maskgroddjur.
UTVECKLING
- Utvecklades från fiskar som
kunde leva på land för 370
miljoner år sedan.
- Inre skelett och ben gjorde det
möjligt för stora djur att röra sig
på land.
- Beroende av vatten för sin
förökning, tunn och fuktig hud.
KROPPSTEMPERATUR
- Växelvarma.
- Blir kalla och rör sig
långsamt när det är kallt.
- Går i dvala under vinter och
torrperiod.
FORTPLANTNING OCH ANDNING
- De flesta har yttre befruktning och lägger
ägg.
- Äggen måste läggas i vatten och saknar skal.
- Ynglen lever i vatten och andas med gälar.
- Vuxna kan leva på land och andas med enkla
lungor och med huden.
STJÄRTLÖSA GRODDJUR
-
Grodor.
Paddor.
Saknar stjärt.
De flesta har yttre befruktning
och lägger ägg.
- Lever i vatten eller på land.
- Rovdjur.
- Saknar tänder.
STJÄRTGRODDJUR
- Har stjärt.
- Salamandrar.
- Lever i vatten eller på land.
- De flesta har inre
befruktning och lägger ägg.
- Rovdjur som äter insekter
och spindlar.
MASKGRODDJUR
- Lever i tropiska delar av Afrika,
Asien och Sydamerika.
- Avlånga och saknar ben.
- Liknar daggmaskar.
- De flesta lever i jorden.
- Har inre befruktning och de flesta
föder levande ungar.
KRÄLDJUR
- Utvecklades från groddjur
för 310 miljoner år sedan.
- Kallas också reptiler.
- 6 500 nu levande arter.
- Dinosaurierna dominerade
under 175 miljoner år och
dog ut för 65 miljoner år
sedan.
- Förekommer på alla
kontinenter utom Antarktis.
- Flest i varma miljöer.
KROPPSTEMPERATUR
- Växelvarma.
- Ligger i solen för att bli varma
och kunna röra sig snabbt.
- Blir kalla och rör sig långsamt när
det är kallt.
- Går i dvala på vintern.
I SVERIGE
- Huggorm.
- Snok.
- Hasselsnok.
- Skogsödla.
- Sandödla.
- Kopparödla.
ANPASSADE TILL LIV PÅ LAND
- Klarar sig bättre på torra platser än
groddjur.
- Andas luft med effektiva lungor.
- Torr hud täckt med fjäll eller plåtar
förhindrar uttorkning.
- Fortplantningen inte beroende av vatten.
- Ägg med skal som läggs på land.
FORTPLANTNING
- Inre befruktning = befruktningen
sker inne i honans kropp.
- De flesta arter lägger ägg.
- En del föder levande ungar.
- Jungfrufödsel hos vissa ödlor =
äggen behöver inte vara
befruktade.
BRYGGÖDLOR
-
Tuatara.
Inte nära släkt med ödlor.
Två nu levande arter.
Lever på Nya Zeeland.
Har nästan inte förändrats
på 200 miljoner år =
levande fossil.
- Långsam ämnesomsättning.
KROKODILER
- Rovdjur.
- Bra hörsel och syn.
- Lever vid vattendrag i
varma klimat.
- Tar hand om sina ägg
och ungar.
- Krokodiler.
- Alligatorer.
- Kajmaner.
- Gavialer.
SKÖLDPADDOR
- Annorlunda skelett än andra
kräldjur.
- Skyddande skal.
- Rovdjur eller växtätare.
- Vissa arter lever på land, andra i
vatten.
- Alla lägger ägg på land.
- Kan bli upp till 200 år gamla.
ORMAR
- Saknar ben.
- Mycket böjlig ryggrad.
- Kan inte blinka – genomskinliga och orörliga
ögonlock.
- Dålig hörsel.
- Bra luktsinne – fångar doftämnen med tungan.
- Vissa ormar har ett värmekänsligt groporgan på
överläppen.
- Rovdjur som dödar bytet med ett giftigt bett eller
genom att krama ihjäl det.
ÖDLOR
- Nära släkt med ormar.
- Fjällreptiler = ödlor, masködlor
och ormar.
- Kan blinka – rörliga ögonlock.
- De flesta har ben.
- En del kan skifta färg.
- De flesta är rovdjur.
- Bra luktsinne – fångar doftämnen
med tungan.
- Endast gilaödlan och
skorpiongiftödlan är giftiga.
FÅGLAR
- 9 800 nu levande arter.
- 250 arter häckar i Sverige.
- Utvecklades från dinosaurier för
150 miljoner år sedan.
KROPPSTEMPERATUR
- Enda djuren som har fjädrar.
- Fjädrarna har utvecklats från dinosauriernas
fjäll.
- Behövs när de ska flyga och för att hålla sig
varma.
- Jämnvarma med kroppstemperatur mellan
39-41 grader.
- Kan vara aktiva på vintern när det är kallt.
- Förekommer på alla kontinenter och i alla
miljöer utom i djuphaven.
FÖDA
- Måste äta mycket för att hålla
värmen.
- Detta gäller framför allt på
vintern.
- Fåglar som äter insekter flyttar
till varmare länder innan
vintern.
- Fåglar som äter frön stannar
kvar på vintern.
ANPASSADE TILL LIV I LUFTEN
- De flesta kan flyga.
- Fjädrarna innehåller luft som isolerar mot kyla.
- Då behövs inte så mycket fett vilket minskar
vikten.
- Ihåligt skelett och näbb utan tänder minskar
vikten.
- Kraftiga flygmuskler ger kraft åt vingarnas
rörelser.
- Effektiva lungor och hjärta, samt luftsäckar ökar
syreupptagningsförmågan.
FORTPLANTNING
- Inre befruktning.
- Lägger ägg med hårt skal på
land.
- Ruvar sina ägg tills de kläcks.
- Matar sina ungar.
- Häckning = perioden när
fåglarna förökar sig.
HÄCKNING
- Revir = område som försvaras vid
häckning för att slippa konkurrens
om boplatser och föda.
- Hanar sjunger för att locka honor
eller informera om reviret.
- Många hanar har färggrann
fjäderdräkt för att imponera på
honor.
- Vissa fåglar har invecklad
parningslek.
SINNEN
- Mycket bra syn, framför
allt hos rovfåglar.
- Bra hörsel, framför allt
hos ugglor.
- De flesta har dåligt
luktsinne.
- Magnetsinne för att
avgöra riktning under
flyttning.
DÄGGDJUR
- 5 400 nu levande arter.
- Utvecklades från kräldjur för 200 miljoner år sedan.
- Konkurrensen minskade när dinosaurierna dog ut
för 65 miljoner år sedan.
EGENSKAPER
- Stor och komplicerad hjärna.
- Välutvecklad tankeförmåga.
- Fyra ben, starkt skelett och
böjlig ryggrad.
- Lungor och effektivt
blodomlopp.
- Jämnvarma och värmande päls.
- Förekommer på alla
kontinenter och i alla miljöer
utom i djuphaven.
FORTPLANTNING
- Inre befruktning.
- Ungarnas utveckling tar lång tid.
- Får bara några få ungar som de
tar väl hand om.
- Ungarna diar = får mjölk från
mamman.
- Dägga = gammalt ord för dia.
KROPPSTEMPERATUR
- De flesta har päls.
- Behövs för att hålla sig varma.
- Jämnvarma med kroppstemperatur
mellan 36-38 grader.
- Hos en del är pälsen omvandlad till
taggar eller fjällplåtar.
- En del har ingen päls, men extra
mycket fett som skyddar mot kyla.
HÅLLA VÄRMEN
- Måste äta mycket för att hålla värmen
på vintern.
- Vissa har svårt att hitta mat på
vintern.
- Kan inte flytta till varmare länder som
fåglarna.
- Går i dvala på frostfria ställen.
- Sover med sänkt kroppstemperatur
och sparar energi.
SINNEN
-
Många har bra luktsinne.
Rovdjur och hovdjur har speciella doftkörtlar.
Bra syn – primater och kattdjur.
Rovdjur har framåtriktade ögon.
Bytesdjur har ögonen på huvudets sidor.
- Bra hörsel – ekolokalisering hos tandvalar och
fladdermöss.
- Känselsinne – morrhår eller hudens känselceller.
KLOAKDJUR
- Lever i Australien.
- Den däggdjursgrupp som
utvecklades först.
- Näbbdjur.
- Myrpiggsvin.
- Kloak = gemensam öppning för
urin, avföring och könsceller.
- Lägger ägg.
- Saknar spenar.
PUNGDJUR
- Föder levande ungar som är
outvecklade.
- De flesta lever i Australien,
några i Nord- och Sydamerika.
- Bär sina ungar i en pung = veck
i huden.
- Där är ungen skyddad och diar
för att få näring.
MODERKAKSDJUR
- De flesta däggdjur är moderkaksdjur.
- Växer som foster under lång tid inne i
mammans kropp.
- Får näring och syre genom
navelsträngen som sitter fast i
moderkakan.
- Moderkakan får näring och syre från
mammans blod.
- Ganska välutvecklade när de föds.
