Sammanfattning - Evolution Fossiler är avtryck eller förstenade rester av växter och djur. Fossiler i de undre berglagren är äldre än de som finns i lager ovanför. Fram till 1800-talet var skapelseberättelsen den dominerande förklaringen till jordens olika arter. Under 1800-talet kom evolutionsläran (utvecklingsläran) som bygger på att liv har utvecklats från enklare till allt mer komplicerade former. Bakom denna teori låg bl a Charles Darwin. Genom att studera finkar på Galapagosöarna kom han fram till att ”naturligt urval” är grunden till all utveckling. Naturvetenskaplig förklaringsmodell går emot religiös förklaring. Naturligt urval = Växter och djur med egenskaper som ger dem bäst förutsättningar att skaffa mat, bli vuxna och föröka sig i en given miljö överlever och för sina gener (medfödda egenskaper) vidare till efterföljande generationer. Inom varje art finns en rik variation av egenskaper som kan få stor betydelse om miljön eller levnadsvillkoren plötsligt ändras. Exempel: Björkmätaren (en fjäril) finns i mörk och ljus variant. Den ljusa gömmer sig bättre för fåglar på ljusa björkar och överlever lättare. På grund av sotutsläpp blev trädstammarna mörkare. Plötsligt blev de mörka björkmätarna allt vanligare då de hade bättre förutsättningar att gömma sig. Egenskaper som man skaffat sig under livstiden kan inte ärvas vidare. Anpassning kan därför inte ske p g a vilja eller för att behoven ändras. Anpassning sker successivt på lång sikt då vissa vinnande egenskaper blir allt vanligare hos en art. En art innebär att två djur av samma sort kan få ungar som i sin tur kan föda ungar. En åsna och en häst kan para sig och föda en hybrid (blandning), mula. Mulor är sterila och kan i sin tur inte få egna ungar. Därför är åsna och häst olika arter av hästdjur. Nya arter bildas när två grupper av samma art varit åtskilda så länge att de under många generationer utvecklats i olika riktning så pass mycket att de inte längre kan para sig med varandra och få ungar som i sin tur kan få barn. Isolering på olika platser (med olika miljö och olika sorters mat) skapar en naturlig anpassning och arter specialiseras i olika riktningar. Ibland sker förändringar i generna (mutationer) som skapar variationer inom en art. Om egenskapen är en konkurrensfördel förs denna mutation vidare till kommande generationer och på så vis kan nya arter uppstå. Inom växtriket kan hybrider från närbesläktade arter ibland av misstag befrukta sig själva och bilda en ny art. Den biologiska mångfalden är olika beroende på livsrummet. Regnskogen har stor artrikedom av växter och djur. Kalfjället har få olika sorters växter och därför få sorters djur. Biologisk mångfald är viktig för att behålla en hög variation av egenskaper så att växter och djur kan anpassa sig bättre till nya förutsättningar. Forskare har genom släktträd kunnat visa att nya arter utvecklats ur ett gemensamt ursprung. Man kan studera: 1) Likheter och skillnader i utseende 2) Likheter i DNA (arvsanlagen) och proteiner Inre likheter såsom skelett kan visa på släktskap mellan arter (t.ex. lika skelettdelar i fenor, armar och vingar hos val, människa och fladdermus). Yttre likheter mellan avlägset besläktade arter kan förklaras av anpassning till en liknande miljö (t.ex. valen som är ett däggdjur är lik fisken eftersom de lever i havet). Utvecklingens ordning: Big Bang – Solen bildas – Jorden bildas – Atmosfär och hav bildas Urceller – Celler som kunde fånga solenergi – Fotosyntes – Syre – Ozon Cell med kärna – Alger – Svampdjur – Leddjur – Fiskar – Kvastfening Groddjur – Kräldjur – Dinosaurier – Urfåglar – Fåglar – Däggdjur Människan har utvecklats ur primaterna (apdjur). Primater har framåtriktade ögon som ger djupseende och händer med fyra fingrar och en motsatt tumme som ger bra gripförmåga. Människan tillhör släktet svanslösa apor. Studier av benrester ger ledtrådar om människans utveckling. Homo habilis = den händiga människan (enkla redskap) Homo erectus = den upprättgående människan (eld, stenverktyg) Neandertalmänniskan Homo sapiens, Cro Magnon-människan (större hjärna, organiserad jakt) Skillnader i människors hudfärg beror på nedärvd anpassning till olika levnadsmiljöer på jorden. Mörk hud skyddar mot intensiv sol. Ljus hud möjliggör för solstrålar att bilda Dvitamin i huden.