R R E J S K R IV S K E J R FÅ FÅ O M D E M O E D ISBN 978-91-980248-8-3 INTRO 1.1 | © Gunno Klingfors & Kulturkapital AB 2011/2012 U A S IV A S U T 1 2 U T INNEHÅLL 1. INLEDNING.....................................................................................................................................................................................................3 1.1. Om musik........................................................................................................................................................ 3 2. LJUDLÄRA LJUDKÄLLA HÖRSEL................................................................................................................................................................4 3. MUSIKHISTORIA............................................................................................................................................................................................9 4. NOTSKRIFT & MUSIKTEORI.......................................................................................................................................................................18 R IV 5. LINJENOTSKRIFT.........................................................................................................................................................................................19 K E J 5.1. Notsystem; Klaver; Stamtonerna............................................................................................................... 19 5.2. Oktaver & hjälplinjer.................................................................................................................................... 20 5.3. Förtecken...................................................................................................................................................... 21 5.4. Takter & taktartsbeteckningar...................................................................................................................... 22 5.5. Rytm & tidsvärden 1.................................................................................................................................... 23 5.6. Rytm & tidsvärden 2.................................................................................................................................... 24 5.7. Ojämna tidsvärden; punkteringar & bindebågar�������������������������������������������������������������������������������������� 25 5.8. Tidsvärden – sammanfattning.................................................................................................................... 26 5.9. Tempo & BPM (Beats per minute).............................................................................................................. 27 S 6. INTERVALL....................................................................................................................................................................................................28 R 6.1. Grundintervall.............................................................................................................................................. 29 6.2. Analoga intervall.......................................................................................................................................... 30 E J 7. SKALOR.........................................................................................................................................................................................................31 FÅ 7.1. Halvton, helton, dur & moll ........................................................................................................................ 31 7.2. Kyrkoskalor (modus I-VII)............................................................................................................................ 32 7.3. Pentatonisk skala; bluesskalan.................................................................................................................... 33 8. ACKORD.........................................................................................................................................................................................................34 R 8.1. Treklanger...................................................................................................................................................... 34 8.2. Grundackorden............................................................................................................................................ 35 9.1. Tabell.............................................................................................................................................................. 37 10. STEGSYSTEM.............................................................................................................................................................................................38 FÅ M O 9. ACKORDBETECKNINGAR...........................................................................................................................................................................36 11. FUNKTIONER..............................................................................................................................................................................................39 12. TONARTER & KVINTCIRKELN..................................................................................................................................................................40 13. ELGITARR ELBAS TRUMMOR..................................................................................................................................................................41 14. SKALOR – ACKORD – FINGERSÄTTNING..............................................................................................................................................43 15. VAMPER (Ackordföljder)..........................................................................................................................................................................47 O E 16. TONHÖJDER/FREKVENSER......................................................................................................................................................................48 M 17. MUSIKPROGRAM......................................................................................................................................................................................49 18. ORDLISTA....................................................................................................................................................................................................50 19. KÄLLOR (urval)...........................................................................................................................................................................................54 E 20. NOTPAPPER................................................................................................................................................................................................55 D D A S S K R IV 3.1. Inledning & bakgrund.................................................................................................................................... 9 3.2. Översikt 1..................................................................................................................................................... 10 3.3. Översikt 2......................................................................................................................................................11 3.4. Musikinstrument; Äldst & först.................................................................................................................. 12 3.5. Klassisk musikhistoria – epoker................................................................................................................. 13 3.6. Gospel-, blues- och jazzbaserad musik 1................................................................................................... 14 3.7. Gospel-, blues- och jazzbaserad musik 2.................................................................................................... 15 3.8. Bluesbaserad musik (rockhistoria)............................................................................................................. 17 INTRO 1.1 | © Gunno Klingfors & Kulturkapital AB 2011/2012 U A S 2.1. Ljudlära (= akustik)......................................................................................................................................... 4 2.2. Ljudkällan....................................................................................................................................................... 6 2.3. Sångrösten..................................................................................................................................................... 7 2.4. Hörseln........................................................................................................................................................... 8 3 1. INLEDNING R Varför ska man ha musik i skolan? Är det inte viktigare att satsa på ämnen som matematik och språk? tals år. Musik finns i alla kulturer och de flesta lyssnar på musik varenda dag. Det talar för att musik är väldigt viktigt. Man bör ha koll på allt som är viktigt. Därför är musikämnet viktigt. D E M O FÅ Frågan har egentligen redan besvarats ovan: människan har hållit på med musik i tiotusen- A S R IV Även i demokratier försöker makthavare påverka vad människor lyssnar på. Det är ett syfte med kulturpolitik. E J Det beror antagligen på att de insett hur viktigt musik är. Att de varit rädda för musikens makt, eftersom musik kan påverka människor på allvar. INTRO 1.1 | © Gunno Klingfors & Kulturkapital AB 2011/2012 U A S IV R ORDET MUSIK MAKT & MUSIK K E R FÅ M O VARFÖR MUSIK? Många har försökt komma fram till vad musik är. Det finns många teorier, men det enda man säkert vet är att musik låter. S Idag används ordet musik över nästan hela världen. Det beror på västvärldens dominans. Politiska och religiösa makthavare verkar alltid ha försökt kontrollera hur musik låter och vad människor lyssnar på för musik. E D Man har ofta använt ord som ”spel” och ”lek” (play) för musik. Musik är roligt. På svenska användes inte ordet musik förrän på 1600-talet. J Ordet musik kommer från grekiskans mousiké, som inte betydde musik i modern mening. Det betydde ungefär ”intellektuell/själslig”, och hade med teorier om musik att göra. Grekiskans motsvarighet till nutidens ”musik” var snarast melos. Att musik funnits så länge talar för att musik har väldigt stor betydelse för oss. Att musik är viktigare än man tror. S K VAD ÄR MUSIK? Människan har hållit på med musik i åtminstone 43 000 år. Troligen längre än så. En del tror att neandertalarna skapade musik, inte människan. U T 1.1. Om musik Och politiska, ekonomiska och religiösa makthavare försöker ständigt manipulera oss med hjälp av bl.a. musik. Kunskap är viktigt om man ska kunna genomskåda manipulation. 4 2. LJUDLÄRA LJUDKÄLLA HÖRSEL År 1939 bestämdes att utgångspunkt för musiktonhöjder ska vara A4 = 440 Hz (gamla A1). Det är en ISO-standard (= International Organization for Standardization) som ska gälla överallt. M E D R IV K S Tonhöjden bestäms av vågrörelsens hastighet. Ju högre hastighet, desto högre tonhöjd. Tonhöjd kallas också frekvens, eftersom frekvens anger hur ofta något sker. FÅ A4 = 440 Hz O M O TONHÖJD= FREKVENS E J HASTIGHET= R FÅ R Både toner och brus används i musik. E D BRUS skapas av oregelbundna våglängder som inte upprepas. E BRUS TONER skapas av regelbundna vågrörelser som upprepas många gånger. J TON S K R Tonhöjder anges i antalet vågrörelser eller svängningar per sekund. Måttenhet = Hz (Hertz). ”440 Hz” betyder ”tonhöjden som uppstår när svängingarna upprepas 440 gånger per sekund”. Människans höromfång = 20-20 000 Hz (= svängningar per sekund). Ultraljud = 20 000 Hz och uppåt (uppfattas inte som ljud av människan). Infraljud = 20 Hz och nedåt (uppfattas inte som ljud av människan). Många djur hör fler frekvenser än människan. Fladdermöss orienterar sig med signaler på ca 100 000 Hz (= svängningar per sekund). INTRO 1.1 | © Gunno Klingfors & Kulturkapital AB 2011/2012 U Vågrörelserna kallas också svängningar. A S RÖRELSER När sådana vågrörelser når örat och tolkas av hjärnan hör vi ljud. A S VÅG- Ljud (ljudenergi) är mekaniska vågrörelser som sprids via media (gaser, vätskor och fasta kroppar). IV LJUD ÄR U T 2.1. Ljudlära (= akustik) 5 STORLEK= LJUDSTYRKA= O M E D 195 dB = maximalt ljudtryck i luft (vid högre nivåer uppstår chockvågor) 180 dB = kanonskott (trumhinnan spricker) 120-130 dB = smärtgräns 105-125 dB = rockkonsert 90-115 dB = disco/klubb 80-100 dB = lågmält liveband 70 dB = stark trafik 50-70 dB = samtal 50-60 dB = bakgrundsmusik 10 db = lövsus i svag vind 0 dB = det svagaste ljud människan kan uppfatta - 20 dB = det svagaste ljud en hund kan uppfatta INTRO 1.1 | © Gunno Klingfors & Kulturkapital AB 2011/2012 U A S R IV K S FÅ O M Sådant som har med ljudnivåer i musik att göra kallas dynamik. E D Ljudstyrkan bestäms av vågrörelsens storlek. Ju större (högre) vågrörelse, desto starkare ljud. Vågrörelsens storlek kallas amplitud. Ljudnivån anges i decibel (dB). R AMPLITUD E J FÅ R E J S K R IV A S Sådana toner kal�las sammansatta eller komplexa toner. Den lägsta deltonen kallas grundton och är den ton man spelar eller sjunger. Ibland kallas övriga deltoner övertoner. De harmoniska deltonerna utgör naturtonsserien. T SOUND KLANG De enskilda tonerna i en sammansatt ton kallas deltoner. Tillsammans bildar deltonerna ett klangspektrum, som bestämmer soundet. En ton består oftast av många olika toner, trots att det låter som en enda ton. På samma sätt som vitt ljus består av många olika färger. U DELTONER 6 LJUDLÄRA LJUDKÄLLA HÖRSEL A S R IV E J En pulserande luftström uppstår när luftströmmen släpps igenom/stoppas av ett hinder. Så fungerar bl.a. rösten (stämbanden pulserar), brass- (läp- På flöjtinstrument uppstår ljud genom att ett smalt luftband bryts mot en kant. O M E D INTRO 1.1 | © Gunno Klingfors & Kulturkapital AB 2011/2012 U U A S K SLAGVERK parna pulserar) och rörbladsinstrument (rörbladet pulserar). FÅ M O BLÅSINSTRUMENT STRÄNGINSTRUMENT Ljud kan uppstå när en (komprimerad) luftström stöter på hinder. R FÅ R E Slagverk påminner om stränginstrument, för när man slår till ett trumskinn blir det en liten buckla i skinnet. Ljud uppstår när bucklan rätas ut. E D IV J Så fungerar bl.a. gitarr och piano. På stråkinstru- ment alstras ljud p.g.a. friktion mellan stråkens tagel och strängen. Stråken drar med sig strängen en liten bit i stråkriktningen. Vid en viss punkt åker strängen tillbaka. Detta upprepas om och om igen när man drar en stråke över en sträng. S Strängar är elastiska kroppar. Det betyder att när man drar i eller slår till en sträng, strävar den efter att återta sin ursprungliga form. Under tiden som den gör det, uppstår ljud. Ljud uppstår när tillförd energi omvandlas till ljudenergi (vågrörelser). R KÄLLAN Ljudkällan = där ljud alstras/skapas. S K LJUD- T 2.2. Ljudkällan 7 LJUDLÄRA LJUDKÄLLA HÖRSEL E SÅNG I tusentals år har man kastrerat pojkar före målbrottet för att de inte ska genomgå ett normalt målbrott utan behålla sina ljusa barnröster livet ut. Sådan könsstympning har varit vanlig även i Eu- Idag kan kvinnor sjunga på många olika sätt. Det beror på att samhället förändrats. R IV Därför ska sångaren bestämma tonarten. Instrument har inte sådana begränsningar. ropa, fr.a. i den katolska kyrkan och inom operan. På 16/1700-talen var de i särklass största europeiska sångstjärnorna kastrerade sångare. Den sista europeiska kastratsångaren dog 1922. INTRO 1.1 | © Gunno Klingfors & Kulturkapital AB 2011/2012 U A S S E J R Alla sångare har ett bestämt omfång. Därför är det omöjligt för sångare att sjunga vissa toner, i synnerhet om man vill att det ska låta bra. O M KASTRAT- D För hundra år sedan FÅ SÅNGRÖSTEN BESTÄMMER TONARTEN Men på 18/1900-talen förlorade kyrkan inflytande. Idag finns fler kvinnliga än manliga sångare. skulle kvinnliga sångare sjunga mjukt och vakert. Idealet var att låta lite flickaktig. Det återspeglar dåtidens kvinnosyn. RÖSTTYPER K J E R FÅ O M E D Under antiken verkar det ha varit lika vanligt med manliga som med kvinnliga sångare. Men när kristendomen dominerade Europa från 800-talet till 1800-talet var det manlig sång som gällde. Kvinnor sjöng förstås, men fick sällan vara med i fina sammanhang. Det berodde på den kristna kyrkans kvinnosyn. S K SAMHÄLLE Samhällsförändringar påverkar sång. I själva verket finns det många sångsätt som fungerar hur bra som helst. Sammanhanget avgör vad som är rätt och fel. A S SÅNG & Det var arrogant och insnöat. Människan har sjungit i mer än 43 000 år – vem kan tro på att det skulle dröja till 1800-talet innan man förstod hur man ska göra? IV På 1800-talet började man skapa ”vetenskapliga” metoder för hur man skulle sjunga här i Europa. Man menade att det bara fanns ett enda ”riktigt” sångsätt – alla andra var felaktiga och/eller farliga. R Sångrösten är troligen det äldsta, viktigaste och vanligaste musikinstrumentet. Människor sjunger över hela världen och det finns många olika sångsätt. U T 2.3. Sångrösten Sångröster delas in i olika typer, beroende på hur högt/lågt man kan sjunga. Som regel har män större omfång än kvinnor, tack vare falsett-rösten. 8 LJUDLÄRA LJUDKÄLLA HÖRSEL A S MELLANÖRAT R IV K FÅ O M O M E HÖRSELSKADOR D Vibrationerna når innerörat via det ovala fönstret, en tunn hinna som sitter i hörselsnäckans ände. Hörselnäckan är fylld med lättflytande vätska, som påverkar hörselcellerna. Där omvandlas vågrörelserna till elektriska impulser, som via hörselnerven leds till hjärnan, där ljud tolkas. R INNERÖRAT E J FÅ R E I mellanörat regleras volymen eller ljudstyrkan. Svagt ljud förstärks och alltför starka ljud försvagas. S J På trumhinnans insida sitter hörselbenen (människans minsta ben). Dom leder vibrationerna från trumhinnan till hörselsnäckans ovala fönster. Hörselorganen är oerhört känsliga. Därför sitter de långt in i skallen, väl skyddade. Men ibland räcker inte kroppens skyddsmeka- nismer till. T.ex. när man utsätts för plötsliga starka ljud, som skyddsmuskeln tensor tympani inte hinner dämpa. I synnerhet om man är trött eller berusad. INTRO 1.1 | © Gunno Klingfors & Kulturkapital AB 2011/2012 U A S S K R Därmed omvandlas ljudenergi till mekanisk energi. E D Ljud når de inre hörselorganen via ytterörat. Ljudvågorna fångas upp av öronmusslan och leds in till trumhinnan via hörselgången. Trumhinnan är en 0,4 mm tunn hinna, som sätts i rörelse av ljudvågorna. IV YTTERÖRAT U T 2.4. Hörseln Man kan också nöta ner hörseln genom att lyssna för länge på musik med slutna hörlurar. Hörseln ska räcka hela livet: var försiktig. 9 3. MUSIKHISTORIA R IV S K Tack vare den tekniska utvecklingen vet man mycket mer idag än för bara några år sedan. Blombos-grottan i Sydafrika där man funnit lämningar efter människor som är minst 75 000 år gamla. M FÅ O R E J R FÅ före skrivspråken bygger bl.a. på arkeologi (= fornkunskap) och naturvetenskapliga undersökningar av olika slags lämningar. S K De första skrivspråken skapades i Mellanöstern och Egypten på 3 000-talet före Kristus. Det man vet om tiden E Tiden före skrivspråken kallas förhistorisk tid. Det beror på att historiker tra- ditionellt utgår från skrivna källor. Förhistorisk tid betyder alltså ”tiden före den tid historiker beskriver”. J FÖRHISTORISK VAD ÄR DET? Vad fanns FÖRE historien? Noter, bevarade musikinstrument etc. ger bara en vag bild av hur musik faktiskt låter. R IV Det är oerhört viktigt att källor undersöks och jämförs med andra källor så man vet hur pålitliga de är. Det kallas källkritik. O VIKTIGA ÅRTAL (UNGEFÄRLIGA) 13,7 miljarder år: Big Bang 4,54 miljarder år: jorden skapas 6 miljoner år: människan och schimpansen går skilda vägar 3,2 miljoner år: Lucy, den äldsta kända föregångaren till människan 200 000 f.Kr: den moderna människan skapas i nuvarande Etiopien 80 000 f.Kr: människans definitiva utvandring från Afrika inleds 40 000 år f.Kr: människan kommer till Europa 12-13 000 f.Kr: klimatuppvärmningen gör att istäcket över Nordeuropa börjar smälta undan 11 000 f.Kr: tack vare klimatuppvärmningen kommer de första människorna till Sverige (Tornedalen) via Finland D E M E D Lämningar som används så kallas källor. INTRO 1.1 | © Gunno Klingfors & Kulturkapital AB 2011/2012 U KÄLLKRITIK Musik låter, så huvudproblemet för musikhistoriker är att det inte finns några ”riktiga” källor från tiden före 1800-talets slut, när inspelningstekniken skapades. A S KÄLLOR Historiker undersöker (analyserar) lämningar från äldre tider och drar slutsatser utifrån dem. A S LÄMNINGAR U T 3.1. Inledning & bakgrund 10 MUSIKHISTORIA VÄRLDENS O R R IV K Grunden för modern notskrift fanns på 1300-talet, men först på 1800-talet fick alltigenom noterad musik genomslag (klassisk musik). Notskrifter från Mellanös- FÅ Att det finns noter kvar från antiken innebär inte att vi vet hur antikens musik lät. Det kräver att den som läser noterna har hört hur musiken ska låta, precis som man måste ha hört ett språk för att kunna uttala orden rätt. 0-1900 Under antiken användes musik på i princip samma sätt som musik användes fram till 1900-talets början, när inspelningstekniken förändrade musiklivet i grunden. byggd på melodi, ackord och bas. Det är fortfarande grunden för euroamerikansk musik. E M O M tern importerades till Europa under antiken och medeltiden. R FÅ Skrivspråk skapades i Mesopotamien och Egypten på 3 000-talet f.Kr. De första notskrifterna skapades ungefär samtidigt. Det är logiskt: båda använder tecken som symboler för ljud. D På 1500-talet etablerades ackordisk musik byggd på dur och moll. Man började göra musik Både män och kvinnor har arbetat som yrkesmusiker, ett yrke som sedan antiken haft låg status. Musikteoretiker har haft högre status än musiker. Att teori anses finare än praktik är en del av arvet från grekisk antik. 1900-TALET På 1900-talet förändrades musiklivet i grunden. Dels p.g.a. inspelningstekniken (1880-talet) och el-instrumenten (1930-talet), och dels p.g.a. sociala och ekonomiska förändringar, som gjorde att vanliga människor själva kunde välja vilken musik de ville lyssna på. Att få välja själv är långt ifrån självklart. INTRO 1.1 | © Gunno Klingfors & Kulturkapital AB 2011/2012 U Dansmusik är den enda musiktyp vi (tack vare bilder) vet att förhistoriska människor höll på med. Allt annat är gissningar. E J Noter användes som stöd för minnet och som ett sätt att beskriva musik. Inget tyder på att noter användes när man spelade och sjöng. Man lärde sig musik via tradering (genom att härma). R NOTSKRIFT ÅR MUSIK S Detta är grunden för gospel-, blues- och jazzbaserad musik. Kanske är det där det äldsta musikarvet förvaltas. E Den äldsta detaljerade musikbeskrivningen gjordes i Mesopotamien ca 2.600 f.Kr. Där beskrivs improviserad musik byggd av 7-tonsskalor (diatoniska skalor). S K 2 600 f.Kr. J MESOPOTAMIEN E D DANSMUSIK ÄLDSTA MUSIK? Man kan spela de mesopotamiska skalorna genom att bara använda pianots vita tangenter. Se vidare kyrkoskalor. 43 000 A S Många av de uppfinningar vårt musikliv bygger på gjordes i Mesopotamien/Irak/Syrien och Afrika (notskrift, musikteori, tonförråd, musikinstrument etc). MINST A S Människan kan ha haft med sig musik från Afrika till resten av världen för ca 80 000 år sedan. Det skulle innebära att olika musiktyper världen över är dialekter av ett musikaliskt grundspråk från Afrika. Människan har hållit på med musik i minst 43 000 år, troligen längre än så. Att människan har hållit på med musik så länge talar för att musik är viktigare än man trott. IV MUSIK ÄR INTERNATIONELL: VÅRA RÖTTER FINNS I ASIEN OCH AFRIKA U T 3.2. Översikt 1 1200 R Noterad flerstämmighet (polyfoni). Mest 2/3-stämmigt. Samklang 4 stämmor Guido av Leoninus Perotinus Arezzo E J INTRO 1.1 | © Gunno Klingfors & Kulturkapital AB 2011/2012 Medeltid Renässans Vidgad tonalitet Monteverdi Lully Corelli IV Bach Haydn Mozart R IV Stravinsky Armstrong A S Rytmsektionen kvar i oklassisk musik Symfoniorkester Kör Dirigent Beethoven Wagner Inspelning Film Radio TV Video Improvisation ut ur klassisk musik Oklassisk: retorisk musiksyn. Grupparbete. Musikern i centrum. Klassisk: estetisk musiksyn. 1 person skapar. ”Verket” i centrum. Atonalitet Ljudkonst Instrumentfamiljer Reformation Barock Medelklass Naturrätt Korisk besättning U Upplysning Industrialism A S Basinstrument. Gradvis mjukare klangideal. U Demokrati Mänskliga rättigheter T Elinstrument Trumset Mängder av musikläroböcker publiceras. Praktiska böcker Teknik och musik separeras i bygger på improvisation. klassisk musik HISTORIA Kyrka – kungamakt – adel Gud (teokrati) Europeiska versioner av importerade instrument Få praktiska läroböcker om musik. De som bevarats har oftast anknytning till kyrkomusik. Många arabiska/orientaliska musikinstrument till Europa. K S Palestrina Lasso Nottryck Ackordanalys Musikautomater R S K 1900 Standardisering Europeisk musik till Amerika fr.o.m. ca 1500. Amerikansk musik till Europa fr.o.m. ca 1570. Som tidigare, men nu även familjer. Bas/ackord-baserade ensembler (rytmsektion; generalbas) Dufay Desprez 1800 Klassicism Romantik Modernism 1700 Bas/melodi i centrum Dur/moll-tonalitet Det tar ca 500 år innan tonsättare skriver ner "allting" Mensuralnotskrift Tabulatur Machaut Landini Heterogent (”spretigt”) klangideal. Solistisk besättning. Hucbald Balbulus Linjenotskrift Det tar ca 500 år att utveckla grunden för vår notskrift Ziryab Abul Hasan J E Ackord Tonalitet Barock 1600 Musik är i allmänhet ett kreativt grupparbete. Musikern är i centrum, inte ”musikverk”. Musik beskrivs ofta i retoriska termer. Modern musik står i centrum. Litet eller inget intresse för historisk musik, med undantag för viss rituell musik, R Arabisk (islamitisk, nordafrikansk), orientalisk och judisk musikkultur till Europa. Fr.o.m. 1400-talet även zigensk musikkultur. Nevmer Renässans 1500 Många parallella musiktraditioner baserade kring musiker, särskilda lokaler etc. 1400 FÅ 1300 O FÅ 1100 O 1000 M 900 Ett kristet tonspråk införs i hela Europa (gregoriansk sång) Medeltid 800 E D M E D 11 MUSIKHISTORIA 3.3. Översikt 2 12 Musikhistoria Ctesibius i Egypten uppfinner hydraulis, grunden för keyboards, på 200-talet f.Kr. R IV R E J S K J E R FÅ 43 000 f.Kr: äldsta musikinstrumentet (benflöjt, Tyskland; troligen äldre). 9 000 f.Kr: äldsta dansavbildningen (Indien). 3 000-talet f.Kr: världens första musikinstrument av metall. FÅ ÄLDST & FÖRST O 2 600 f.Kr: äldsta detaljerade musiktexten (Irak/Mesopotamien, kilskrift). 2 500 f.Kr: äldsta dirigeringen (Egypten). 2 300 f.Kr: första kända kompositören, Enheduanna (kvinna; Irak/Mesopotamien). 1 800 f.Kr: äldsta bevarade notskiften (Irak/Mesopotamien). D E M O M E D På 1900-talet kommer elinstrument och mikrofon. Därmed fick vi på kort tid en helt ny ljudvärld – det är nog den största musikljuds-revolutionen genom tiderna. S K Under antiken fanns grundversioner av alla akustiska musikinstrument, med undantag för stråk- Det första pianot byggdes år 1700, och den moderna flygeln konstruerades på 1800-talet. 1 500 f.Kr: äldsta kända skådespelen (Egypten) 1 400-250 f.Kr: äldsta noterade musikstycket med text (Ugarit/Syrien/Mesopotamien). 800-talet: de äldsta västeuropeiska noterna (nevmer). 1300-talet: den äldsta noterade europeiska instrumentalmusiken. 1748: världens första elstyrda musikinstrument byggs i Nordamerika. 1850-talet: de första mikrofonerna konstrueras. 1877: Inspelningstekniken skapas i och med Edisons fonograf (ljudskrivare). 1890-talet: de första användbara syntarna byggs i Amerika. INTRO 1.1 | © Gunno Klingfors & Kulturkapital AB 2011/2012 U När människan börjar med metaller på 3 000-talet f.Kr. byggs musikinstrument av metall, som slagverk och blåsinstrument. När ackordisk musik slår igenom på 1500-talet skapas instrument som passar den nya musiken som fiolinstrument. Samtidigt byggs de första basinstrumenten, eftersom vi uppfattar ackord nedifrån och upp. A S Pilbågen har funnits i tiotusentals år och är troligen grunden för stränginstrument. A S Världens äldsta musikinstrument är en 43 000 år gammal benflöjt (södra Tyskland). Under medeltiden byggs alltmer avancerade tangentinstrument och europeiska varianter av arabiska instrument, bl.a. luta och gitarr. IV Musikinstrument av material som trä, ben, skinn etc har byggts i tiotusentals år. Men nästan alla har förstörts eftersom materialen är organiska och bryts ner. instrument, som uppfanns i Centralasien på 8/900-talen. R MUSIKINSTRUMENT U T 3.4. Musikinstrument; Äldst & först 13 Musikhistoria Klassisk musikhistoria utgår från bestämda epoker (= tidsperioder eller tidsåldrar) historia. A S IV Ett problem med epokindelningar är att samma begrepp används i bl.a. konst- och litteraturhistoria, men oftast avses olika tidsperioder i exempelvis musik- och litteratur- ANTIKEN (3200 f.Kr.- 400 e.Kr.) R IV S K R Betyder ”gammal tid”. • Nyare musikinstrument, musikteori och notskrift skapas i Mesopotamien (ungefär nuvarande Irak) och importeras senare till Europa. • Antikens musikliv påminde om musiklivet i Europa fram till 1900, när inspelningsteknik, radio etc. förändrade musiklivets förutsättningar. A S Exempel på mer detaljerad epokindelning: antik – äldre medeltid – yngre medeltid – renässans – manierism – barock – rokoko – känslosam stil – wienklassicism – förromantik – romantik – senromantik – impressionism- expressionism – modernism. MEDELTID (400-1400) K E J Betyder ”mellantid” = tiden mellan antik och renässans. • Europa påverkades av kristen musik från Mellanöstern och av arabisk musik. I kyrkan improviserades flerstämmig musik fram. • Guido av Arezzo, Leoninus, Perotinus, Guillaume de Machaut. RENÄSSANS (1400-1600) S E J BAROCK (1600-1750) Betyder ”svulstig”, ”överdriven” och ”onaturlig”; från början skällsord. • Grunden för orkestrar, solo/tutti, olika sonat-former, kantat, opera. • Claudio Monteverdi, Antonio Vivaldi, Johann Sebastian Bach, Georg Friedrich Händel, Jean-Philippe Rameau, Domenico Scarlatti. O R FÅ R Betyder ”pånyttfödelse”; man ansåg att antiken återföddes under denna tid. • Ackordisk dur/moll-musik utvecklas. De första tryckta noterna. Sydamerika blir en europeisk musikkoloni. Grunden för senare tiders musik läggs. • Giovanni Pierluigi da Palestrina, Orlando di Lasso, Josquin Desprez. Av ”klassisk” som betyder ”förebildlig” och ”oöverträffbar”. Man lägger till ”Wien” eftersom staden var centrum för denna musikstil. • Grunden för symfoniorkestern läggs. Klassisk sonatform. • Wolfgang Amadeus Mozart, Joseph Haydn, Ludwig van Beethoven. FÅ M WIENKLASSICISM (1750-1800) Av ”romanz” = gamla mystiska berättelser. Namnet beror på att musiken ansågs mystisk, övernaturlig och känslosam. • Romantikens musik är grunden för nutidens klassiska musik. Nu grundläggs det moderna kommersiella musiklivet med stjärnsystem etc. • Felix Mendelssohn, Franz Liszt, Richard Wagner, Johannes Brahms. E M O ROMANTIK (1800-1920) MODERNISM (1920-) D Namnet beror på att denna musik var modern när epokindelningen slog igenom. • Atonalitet. Tolvtonsteknik. Elektroniska ljud och verktyg. • Igor Stravinsky, Arnold Schönberg, Karlheinz Stockhausen, John Cage. INTRO 1.1 | © Gunno Klingfors & Kulturkapital AB 2011/2012 U Det finns många olika epokindelningar även i musikhistoria. Här har bara de vanligaste tagits med. Klassisk musikhistoria utgår från noterad musik – annan musik lämnas utanför. Så kvinnor och invandrare är sällan med i klassisk musikhistoria, eftersom de oftast arbetat med musik som inte noteras. E D U T 3.5. Klassisk musikhistoria – epoker 14 Musikhistoria U T 3.6. Gospel-, blues- och jazzbaserad musik 1 E J S • EUROPA • Dur/moll, ackordisk musik • Musik byggs med melodi, ackord, bas; ackord- och basinstrument skapas • Exporteras till Latinamerika • NORDAMERIKA • Europeisk musik börjar exporteras till Nordamerika. Det är grunden för gospel-, blues- och jazzbaserad musik. FÅ R 1600 O R IV J E R FÅ 1500 K • EUROPA • Kristendom till Europa. Musiken byggde troligen på kristen musik från Palestina (Mellanöstern) • 7-tonsskalor börjar så småningom kallas kyrkoskalor (grunden för stegsystemet i jazz/rock-teori) 300 I Amerika har det europeiska musikspråket färgats av andra musikspråk. Exakt på vilket sätt och i vilken utsträckning vet man inte, men indianska och afrikanska musiktraditioner har bidragit till att forma musiken. Resultatet blev bl.a. gospel, blues och jazz och alla de musikstilar de givit upphov till. Vad gäller frågan om hudfärg så har människor av alla nyanser medverkat. Att svarta haft en central roll är naturligt, eftersom svarta redan på 16/1700-talen stod för musiken i Amerika. Musik var en av få karriärvägar svarta kunde välja för att skapa sig en dräglig tillvaro. Men svarta arbetade med alla typer av musik, inklusive klassisk musik. Gospel-, blues- och jazzbaserad musik har alltid haft låg status hos kulturetablissemanget. Det beror ytterst på att det från början var underklassmusik. I Europa och USA såg nästan alla ned på svarta. I synnerhet svarta kvinnor hade låg status. Så det var ett slag i ansiktet på fint folk när svarta bluessångerskor blev kända över hela världen på 1920-talet. Det skapade en ihållande kulturpanik som legat till grund för bl.a. musikpolitik och sättet man beskriver musikhistorien på: GBJ-musik behandlas sällan som en självklar del av musikhistorien, utan som rockhistoria. D E M O M INTRO 1.1 | © Gunno Klingfors & Kulturkapital AB 2011/2012 U A S R • PALESTINA (Mellanöstern) •Den äldsta kyrkomusiken byggde troligen på systemet i Mesopotamien •7-tonsskalor S K 50 e.Kr. E D • MESOPTPTAMIEN (Irak) • Den äldsta musikteorin • 7-tonsskalor • Improvisationsanvisningar IV 2500 f.Kr. A S Grunden för gospel-, blues- och jazzbaserad musik är i grund och botten densamma som för nästan all annan europeisk och euro-amerikansk musik sedan 1500-talet. 15 Musikhistoria 1920-1945 Swing Detta var swing-epoken. Jazz var den största musiken och har aldrig varit så populär sedan dess. Tack vare modern teknik kunde människor över hela världen lyssna på och dansa till swing. Improvisation blev allt viktigare i jazz; jazzpianisterna, Louis Armstrong och storbandens solister var pionjärer. D E M O Boogie woogie Blues Modern gospel New Orleans Louis Armstrong Bessie Smith Count Basie Fats Waller Duke Ellington Art Tatum Andrew Sisters Blues fick stort genomslag på båda sidor av Atlanten, i synnerhet den blues som sjöngs av R IV A S Gospel växte fram i USA:s sydstater. Grunden lades Gospel, blues och jazz växte fram i en tid när vita tog avstånd från mörkhyade. Tidsandan var rasistisk. Därför fick hudfärgen så stor betydelse, ett arv som lever vidare i vår egen tid. K grunden var europeisk (ackordföljd som upprepas). Vid den här tiden var blues snarare ett sångsätt och en spelstil än en musikform. S Jazz var instrumental stadsmusik som växte fram samtidigt som blues. Jazz var en spelstil, inte en genre. Man ”jazzade upp” musik. Kornettister/trumpetare och pianister var stjärnor. Teknisk skicklighet var viktigare än improvisation. kvinnliga stjärnor uppbackade av jazzmusiker. Modern city-blues grundlades i Chicago. Jazz-instrumentalister härmade bluessångarnas sångsätt, vilket kom att prägla jazz. Gospelmusiken liknade alltmer jazz och blues. Instrumentalackompanjemang blev viktigare, och avancerad gospel dominerades av jazzinspirerade gospelkvartetter. INTRO 1.1 | © Gunno Klingfors & Kulturkapital AB 2011/2012 U på 1700-talet när vita, svarta och indianer började sjunga protestantiska sånger från England och Tyskland. Musiken var från början inte ”rasbunden”, utan skapades av en mix av människor med olika hudfärg och bakgrund som verkade i USA. A S IV I Nordamerika (USA) fick slavarna inte syssla med afrikansk musik, utan tvingades lära sig europeisk musik och att spela europeiska musikinstrument. Många slavar arbetade yrkesmässigt med europeisk musik redan på 16/1700-talen. Det beror på att musikeryrket hade låg status. E J FÅ O M Blues växte fram i USA:s sydstater under 1800-talets andra hälft. Bakgrunden är oklar, men R FÅ R E Boogie woogie Blues Spirituals Jubilee songs Coon-songs Barbershop Jass/Jazz New Orleans Scott Joplin Buddy Bolden Jelly Roll Morton Eubie Blake När slaveriet förbjöds i USA 1865 tog många vita avstånd från svarta. Gospel övergick från att vara svart/vit till svart. Det bildades sånggrupper som sjöng olika typer av arrangerad gospel (Jubilee och barbershop). Väckelserörelsen vid 1900-talets början blev startpunkt för modern gospel, som påverkades av blues och jazz. J 1865-1920 1502-1888 tvingades ca 12 miljoner afrikaner till Amerika som européernas slavar. S K Amerika blev snabbt en europeisk musik-koloni. För de européer som flyttade dit tog med hemlandets musik. Musikspråket blev detsamma i Europa och i Amerika. E D Historien om gospel-, blues- och jazzbaserad musik (GBJ-musik) börjar när Christofer Columbus landsteg på Bahamas 1492. För det ledde till att européerna erövrade Amerika, och det var där gospel, blues och jazz skapades på 18/1900-talen. R BAKGRUND U T 3.7. Gospel-, blues- och jazzbaserad musik 2 16 R FÅ GBJ-musik dominerar i stora delar av världen och det produceras mer musik än någonsin. Datorbaserad musikproduktion fick genomslag, och förnyelsen har till stor del bestått i att man utnyttjat datorns möjligheter på befintliga modeller och material. D E M O Hiphop Rap Neo Soul Euro-beat House New Wave Acid jazz Punk Electronica Digitalteknik Michael Jackson Quincy Jones Mariah Carey Miles Davis Lån mellan genrer blev vanligt, och gränserna mellan olika musikstilar otydligare. Michael Jackson och producenten Quincy Jones blev de stora stilbildarna med bl.a. Thriller. Att det inte hänt så myck- T A S R IV K Att människor struntade i auktoriteter skapade kulturpanik. Den nya musiken motarbetades av etablissemanget, bl.a. genom kulturpolitiska satsningar på annan musik och genom att spela så lite som möjligt av den nya musiken i radio/TV. et nytt är en del av förklaringen till att 60/70-talens stjärnor fortfarande är så aktuella (Paul McCartney, Rolling Stones, Stevie Wonder etc.). Tack vare datorer och internet blev det möjligt för vanliga människor att göra avancerade inspelningar och publicera dem. Därmed förlorade skivbolagen mycket av sin makt över musiklivet. Skivbolagen har gått allt sämre sedan 90-talets slut. Man skyller på nedladdning, men bristen på förnyelse är en troligare förklaring. INTRO 1.1 | © Gunno Klingfors & Kulturkapital AB 2011/2012 U U A S IV Gospel och jazz hamnade i skymundan, men hade stor indirekt betydelse. Gospel var stilförebild för sång, och jazz hade betydelse för bl.a. funk, disco och hårdrock. Jazz med rock- och soulinfluenser var mest framgångsrik. E J R FÅ M O 1980- Jazz förlorar mark. R&B och gospel dominerar. Flera jazzmusiker övergår till jump-blues och R&B, en del fortsätter med swing-baserad jazz. Men bebop och dess understilar dominerar jazzen. Jazz var fortfarande stort, men de nya jazzstilarna når ingen stor publik. En delförklaring är att ny jazz ofta ville vara ”konstnärlig”. Jazz upphörde att vara dansmusik. S K Många faktorer bidrog till detta. Den elektriska ljudvärldens utveckling inbjöd till experiment. Avancerad inspelningsteknik gjorde det möjligt att skapa musik på nya sätt. Det låg i tiden att ifrågasätta och experimentera: det var en kreativ tid. E Engelsk beat-boom Rock Hårdrock Soul Funk Tamla Motown Electronica Disco Miles Davis The Beatles Aretha Franklin James Brown Weather Report Jimi Hendrix På 1960/70-talen lades definitivt grunden för de kommande årtiondenas blues-baserade musik. Rock, rap/hiphop, soul/ R&B, dansmusik och electronica bygger på 60/70-talens musik och dåtida tekniska landvinningar. J 1960-1980 E D Hard gospel får brett internationellt genomslag. Man tar snabbt upp den elektrifierade ljudvärlden, och gospelsång blir utgångspunkt i R&B och doo-wop. I många fall var det ingen skillnad på modern gospel och R&B-baserad musik (texten undantagen). S Bebop Elektrifierad blues Jump blues Rythm and blues Country and Western Rock and roll Hard gospel Cool jazz Do woop Miles Davis Ella Fitzgerald Elvis Presley Louis Jordan Ray Charles På 1940/50-talen slår elsoundet igenom i bluesbaserad musik (rythm & blues, do woop, rock & roll, country & western). Nu läggs grunden för modernare musik av bl.a. Louis Jordan, Ray Charles, Chuck Berry, Dinah Washington, Elvis Presley, Little Richard och do woop-grupper. R 1945-1960 Robert Johnson, Leroy Carr, Jimmy Rushing, Big Joe Turner, Meade Lux Lewis, Albert Ammons, Memphis Minnie, Memphis Jug Band. Bandspelartekniken utvecklas. Reguljära TV-sändningar i bl.a. Tyskland. Louis Armstrong, Bessie Smith, Mamie Smith, Charley Patton, Gus Cannon, Barbecue Bob, Blind Willie McTell, Ethel Waters. Elektrisk inspelningsteknik utvecklas. Radion slår igenom. 78-varvsskivan 1929. Akustisk inspelningsteknik. Jukeboxen uppfinns 1915. 1928: första rockinspelningen (Tight like that). R El-instrument (gitarr/bas/hammondorgel) börjar användas av en del blues- och jazzmusiker. FÅ Bluestexter anspelar ofta på sex. 1922 används orden rock & roll (slang för samlag) på skiva (Trixie Smith: My Baby Rocks Me With One Steady Roll). De första inspelningarna av countryblues. De första inspelningarna av bluesgitarr (1923). O Chris Smith, Henry Sloan, Jelly Roll Morton, Ma Rainey, Mamie Smith, W.C. Handy. 1912–1920 publiceras bluesklassiker som Memphis Blues och St Louis Blues. Blues blir hippt och innan 1920 publiceras/inspelas många blues-låtar av vita och svarta musiker. 1908: den första publicerade blues-låten med ordet blues i titeln. 1905–1908 nedtecknas blues (Georgia). Boogie woogie slår igenom och präglar modernare blues. Blues blir en dominerande musiktyp i swingjazz. 1937 släpps Count Basies One O’Clock Jump, som blir prototyp för jump-blues (swing +blues/boogie woogie). Leroy Carr (cityblues) och Robert Johnson (countryblues) gör stilbildande inspelningar. Inspelningar med bluesdrottningarna (Bessie Smith, Ida Cox, Mamie Smith) gör blues känd över stora delar av världen. Blues är ingen enhetlig stil, utan det finns många varianter. O 1930– 1920– M E D På 1890-talet nedtecknas musik som kan ha varit countryblues-låtar (Texas). 1890– M E D FÅ Rock & roll slår igenom med Elvis Presley och Bill Haley; är egentligen R&B, som dock är en svart kategori, så R&B av vita får ett annat namn. 1950– Jimi Hendrix, Buddy Guy, Jimmy Smith, James Brown, Ray Charles, The Band, Led Zeppelin, The Beatles, Clifton Chenier, Junior Wells. INTRO 1.1 | © Gunno Klingfors & Kulturkapital AB 2011/2012 U U Digitalteknik, datorbaserad musikproduktion, CD 1982/83. Transistorer förändrar soundet. Avancerad inspelningsteknik. Ljudprocessorer. A S Michael Jackson, Stevie Ray Vaughn, Robert Cray, Bonnie Raitt, Chris Thomas King, Elliot Sharp, Neville Brothers. A S LP i stereo slår igenom (1958) och album blir viktigare. Syntar vanligare. Soul/R&B lever också vidare men med ny karaktär och en ny typ av sångare. Michael Jackson blir förebild. Olika varianter av rock och hårdrock lever vidare utan några större förändringar. House får genomslag. Bygger från början på remixer, till en början mest av disco och funk. Hiphop/rap slår igenom. Utvecklades i New York under 70-talets slut. Bygger bl.a. på blues, R&B och funk. 1980– Albert King, Ry Cooder, Allman Brother’s Band, Robben Ford, ZZ Top, Tower of Power, Funkadelic, Larry Graham, Gloria Gaynor, Chic. IV Jazz/blues/rock/ funkbaserade band som Blood Sweat & Tears, Chicago och Tower of Power slår igenom. Disco, som bl.a. bygger på R&B och funk, slår igenom och blir prototyp för modern dansmusik i decennier framöver. Reggae bygger bl.a. på jamaicansk ska och blues/R&B och får internationellt genomslag. 1970– R S K Funk skapas ca 1965 och bygger på blues/R&B. Första rapskivan med funkkomp 1968. Souljazz blir en stor jazzstil. Viss R&B börjar kallas soul-music med företrädare som Solomon Burke, Sam Cooke, Otis Redding och Aretha Franklin. Tamla Motown. Modernare/hårdare rock (hårdrock) bygger på blues (Led Zeppelin). The beat-boom: brittiska gitarrbaserade band skapar ny musik utifrån bl.a. blues och R&B (The Beatles, The Rolling Stones). 1960– R IV Vinylskivan (1948) och flerkanalsinspelningar. Tv slår igenom. Efter 2:a världskriget blir bandspelaren standard vid inspelningar. K Muddy Waters, Oscar Peterson, B.B. King, Professor Longhair, Elvis Presley, Little Richard, Chuck Berry, Jerry Lee Lewis. S Skiffle-boomen lägger grunden för 60-talets brittiska beat-boom. J Revival av countryblues via festivaler och speciella turnéer i både Europa och USA. E R&B elektrifieras. Elgitarr, elbas och trummor blir självskriven rytmsektion. Sonny Boy Williamson, Big Bill Broonzy, Leadbelly, Louis Jordan, Rosetta Tharpe, Ruth Brown. E J R&B ersätter race records som kategorinamn för svart musik 1949. Blues elektrifieras av gitarrister som T-bone Walker, John Lee Hooker, Rosetta Tharpe och Muddy Waters. Gitarr blir det viktigaste bluesinstrumentet. R Saxofon blir det viktigaste R&B-instrumentet i och med Louis Jordan och Illinois Jacquet. Jump-blues och R&B är moderniserade varianter av blues. 1940– T 17 Musikhistoria 3.8. Bluesbaserad musik (rockhistoria) 18 Även om Du är gitarrist — använd keyboard så mycket som möjligt. Det lönar sig. O M BLIR E MAN D BRA? Det finns inga genvägar — man lär sig genom att hålla på med musik så mycket man kan. Och naturligtvis genom att lyssna på musik. Musik är en färdighet: ju mer man håller på, desto bättre blir man. För den som vill göra egen musik finns ingen ände på vad man kan lära sig. Det finns alltid nya saker att upptäcka. Man blir aldrig fullärd. INTRO 1.1 | © Gunno Klingfors & Kulturkapital AB 2011/2012 U A S Här används ett system som till delvis bygger på engelska begrepp, eftersom engelska är nutidens stora musikspråk. R IV Det beror på att ett keyboard är konsekvent uppbyggt och man ser vad man gör. Det är enkelt Förutsättningen för att man ska bli bra på att göra musik är att man spelar, sjunger och testar så mycket man kan. Tyvärr kan man i musikvärlden inte komma överens om vad saker och ting ska kallas, utan det finns hur många mer eller mindre genomtänkta system som helst. NOTER K att testa olika ackordlägen och stämföring och att bygga ackord på olika sätt. R Gitarr i all ära – men keyboard är det bästa hjälpmedlet när man lär sig musikteori. FÅ M HUR Därmed inte sagt att noterad musik är bättre än annan musik. Noter spelar ingen roll för musikens kvalitet. Men det är ett smart verktyg. E J R FÅ O KEYBOARD E D Jämför med matematik: man kan naturligtvis räkna utan att kunna läsa och skriva. Men våra räknesätt bygger på att man kan det, så det är mycket enklare för den som kan siffror och tecken. Det är likadant med noter och musikteori. Dessutom är noter överlägset bäst när man behöver visa andra hur man vill att dom ska spela/sjunga. Och den som vill hålla på med musik i datorer måste lära sig någon form av symboler för ljud för att kunna hantera musikprogram. S E J Att förstå olika typer av notskrift gör det lättare att förstå hur vår musik byggs. Det var därför notskriften skapades: notskrift var ett sätt att förklara och minnas musik. De beskrev grunderna för det vi kal�lar rock- och jazzbaserad improvisation. A S S K Det beror på att man inte kan se eller ta på mu- Det var så det började. De äldsta kända musik­ texterna skrevs i Mellanöstern för 4 500 år sedan (bilden nedan). De handlar bl.a. om hur man kan ordna toner i 7-tonsskalor och improvisera fram musik utifrån dom. IV Alla har nytta och glädje av musikkunskaper. Men det är viktigare för den som vill skapa egen musik och improvisera än för den som vill spela efter traditionella noter. sik. Så för att förstå hur musik byggs måste man ge musikens byggstenar namn och organisera dem: det är det som är musiklära & musikteori. R MUSIKTEORI Syftet med musikteori är att förklara grunderna för hur vårt euro-amerikanska musikspråk fungerar och att underlätta för den som vill göra egen musik och improvisera. U T 4. NOTSKRIFT & MUSIKTEORI 19 5. LINJENOTSKRIFT NOTSYSTEM notrad STAMTONER & KLAVER U R IV S K R Ex.1 A S IV A S U Linjenotskrift bygger på fem notlinjer som tillsammans kallas ett notsystem eller en notrad. Notlinjerna numreras nedifrån och upp (1-5), liksom de fyra mellanrummen (1-4). Man anger tonhöjder genom att placera nothuvuden i höjdled (vertikalt). På, mellan och utanför notlinjerna. Tidsvärden/rytm noteras i sidled (horisontellt), från vänster till höger. K DISKANTKLAV; G-klav J Vår musiklära utgår från 7 stamtoner: A B C D E F G. För att notera stamtonerna i linjenotskrift måste man först visa var en bestämd tonhöjd ligger. Det görs med en klav (nyckel) som placeras först på notsystemet. Klaven är notkodens nyckel. S R E Vanligast är diskant- eller G-klav, Diskantklav används för det övre omfånget (höga/ljusa tonhöjder; tonerna på keyboardets högra sida). G-klaven visar att tonen G ligger på den 2:a notlinjen. Den markerade/röda linjen i Ex. 2. E J FÅ Ex.2 R O Klaven visar var G ligger. Eftersom tonerna kommer i bokstavsordning kan man räkna ut resten: BASKLAV; F-klav FÅ Ex.3 M Basklav eller F-klav är näst vanligast. Basklav används för det lägre omfånget (basstämmor, låga/mörka tonhöjder; tonerna på keyboardets vänstra sida). Basklaven visar att tonen F ligger på den 4:e notlinjen. Den markerade/röda linjen i Ex. 4. O E M Ex.4 E Eftersom tonerna kommer i bokstavsordning kan man räkna ut resten: D D T 5.1. Notsystem; Klaver; Stamtonerna Ex.5 INTRO 1.1 | © Gunno Klingfors & Kulturkapital AB 2011/2012 20 LINJENOTSKRIFT T 5.2. Oktaver & hjälplinjer U OKTAVER Avståndet mellan två tonhöjder kallas intervall. Oktaven är ett speciellt intervall, för den övre tonen klingar dubbelt så högt som den undre tonen. Det är samma ton, fast den ena klingar högre än den andra. Hur kan en och samma ton klinga olika? HJÄLPLINJER O R IV K S R En del nothuvuden är genomdragna med ett streck. Sådana streck kallas hjälplinjer. Det är extra notlinjer som gör det lättare att läsa noter som ligger utanför de fem notlinjerna. M FÅ Det är svårt att se tonhöjderna i Ex. 2 utan hjälplinjer (Ex. 3): E E M O Ex.2 Ex.3 D D E J FÅ R E J S K Ex.1 A S R IV Här används internationell standard för att ange oktaver (för andra system, se Tonhöjder/frekvenser). U A S Det beror på att toner är vågrörelser i bestämda hastigheter. Om en sträng svänger 100 gånger per sekund (100 Hz) och en annan 200 gånger per sekund (200 Hz), kommer den andra strängen att klinga dubbelt så högt som den första. Intervallet eller avståndet mellan tonerna kallas en oktav. Ett keyboard har många tangenter – men det är bara 12 toner som upprepas i olika oktaver (Ex. 1). INTRO 1.1 | © Gunno Klingfors & Kulturkapital AB 2011/2012 21 LINJENOTSKRIFT U FÖRTECKEN A S Hittills har det handlat om dom 7 stamtonerna (vita tangenterna). Varifrån kommer dom resterande 5 tonerna (svarta tangenterna)? Dom härleds ur stamtonerna genom att man höjer eller sänker stamtoner ett halvt tonsteg (½) med förtecken. KORSFÖRTECKEN; ½-ton upp R IV b-FÖRTECKEN; ½-ton ned S K Ex.1 J Ett b-förtecken ( b) sänker en not ett halvt tonsteg (-½). Man kan alltså notera de svarta tangenternas tonhöjder genom att sätta ett b framför den not som ligger närmast över den svarta tangenten. När en not/ton sänks lägger man till ”ess” efter tonnamnet: C à Cess, D à Dess, E à Ess, F à Fess, G à Gess, A à Ass, B à Bess. O E J R FÅ Ex.2 SAMMANFATTNING K S R E Återställningstecknet n ”suddar bort” kors- och b-förtecken och återställer Dess till D o.s.v. Ex.3 D E M O FÅ M Der svarta tangenterna kan alltså noteras på två sätt: INTRO 1.1 | © Gunno Klingfors & Kulturkapital AB 2011/2012 U A S R IV Ett korsförtecken (#) höjer en not ett halvt tonsteg (+½). Man kan alltså notera de svarta tangenternas tonhöjder genom att sätta ett # (kors) framför den not som ligger närmast under den svarta tangenten. När en not/ton höjs lägger man till ”iss” efter tonnamnet: C à Ciss, D à Diss, E à Eiss, F à Fiss, G à Giss, A à Aiss, B à Biss. E D T 5.3. Förtecken 22 LINJENOTSKRIFT U RYTM & TIDSVÄRDEN Här förklaras grunden för hur rytm noteras i linjenotskrift. Det är grunden för all rytmnotation, vare sig det gäller trumnoter, ackordnotskrift eller tabulatur för elgitarr och elbas. A S TAKTSLAG puls, fjärdedel R BETONING accent > A S IV Ex.1 U Utgångspunkt är taktslag. Taktslagen är oftast detsamma som den puls eller grundrytm man känner när man hör musik och som gör att man omedvetet markerar takten. Taktslagen noteras oftast som fjärdedelar, d.v.s. noter med fyllda nothuvuden och skaft. Ex.2 R IV S K Betoningar eller accenter avgör hur man uppfattar rytm. Att betona en ton innebär att den framhävs genom att den spelas/sjungs starkare än omkringliggande toner. Man kan skriva ut vilka toner som ska betonas med ett liggande kiltecken (>). TAKTER K J Accenterna gör att det låter rytmiskt och är en viktig grund för vår musik. Regelbundna betoningar är grunden för takter och taktarter. S R E Taktslagen grupperas med regelbundna betoningar när man spelar och sjunger. I notskift motsvaras det av takter, som markeras med taktstreck. Dubbla taktstreck = slut på ett avsnitt. Taktstreck + tjockt streck = slut (2:a takten i Ex. 3). TAKTARTSBETECKNINGAR E J FÅ Ex.3 M FÅ O R Taktartsbeteckningen visar hur taktslagen grupperats (= taktarten). Den skrivs direkt efter klaven på första notraden och tolkas så här: • den övre siffran visar antalet taktslag per takt. • den undre siffran visar grundpulsens notvärde. Ex.4 Ex.5 D E M O E D T 5.4. Takter & taktartsbeteckningar INTRO 1.1 | © Gunno Klingfors & Kulturkapital AB 2011/2012 23 LINJENOTSKRIFT U JÄMNA TIDSVÄRDEN Man använder skaft, flaggor, balkar, punkter och fyllda/ofyllda nothuvuden för att ange tidsvärden, d.v.s. hur lång en ton ska vara. Dessutom har man tecken för tystnad (paus), som visas till höger nedan. U S R E Ex.3 K J Ex.2 R IV S K R Ex.1 A S IV A S Det här är jämna tidsvärden som kan delas i jämna tal. Namnen talar om hur stor del av en 4/4-delstakt notvärdet eller pausen ifråga har (se vidare nästa sida). M Ex.5 E J M O FÅ O R FÅ Ex.4 E Kortare/snabbare tidsvärden noteras genom man att lägger till flaggor och balkar. 32:delar har 3 flaggor/balkar; 64:delar har 4 flaggor/balkar o.s.v. E Systemet är strikt matematiskt, så man kan räkna ut det mesta. D D T 5.5. Rytm & tidsvärden 1 INTRO 1.1 | © Gunno Klingfors & Kulturkapital AB 2011/2012 24 LINJENOTSKRIFT U T 5.6. Rytm & tidsvärden 2 E J R FÅ R Ex.3 O K S E J Ex.2 M FÅ Ex.4 O D E M Ex.5 INTRO 1.1 | © Gunno Klingfors & Kulturkapital AB 2011/2012 U A S R IV S K R Ex.1 E D IV A S Cirklarna till vänster motsvarar en takt med 4 fjärdedelar. Tårtbitarna visar hur stor del av en 4/4-delstakt tidsvärden har. Den undre notraden visar vilket paustecken som motsvarar notvärdena. 25 LINJENOTSKRIFT Med ojämna tidsvärden menas tidsvärden som inte är delbara med jämna tal (2, 4, 8 o.s.v.). TRIOL Hä R Ex.1 ot sv ar ar cir kla rn a1 ta kts K J E KVINTOL R IV S K Trioler kan i sin tur delas in i kortare eller längre tidsvärden. Vanligast är 16:delstrioler eller sextoler. Ex.2 S E J FÅ R Ett taktslag kan delas in i hur många delar man vill. När det delas in i 5 lika långa delar får man kvintoler. De noteras som sextoler, men man skriver ”5” i stället för ”6”. Ex.3 R PUNKTERINGAR & BINDEBÅGAR M O FÅ M O När man skriver en punkt efter en not innebär det att noten förlängs med halva tidsvärdet. Sådana noter kallas punkterade (punkterad 4:del; punkterad 8:del etc). Samma sak kan noteras genom att man skriver ut tidsvärden som vanligt och binder samman dem med en bindebåge. Tonerna under bågen räknas då som en enda ton om de har samma tonhöjd. Ex.4 D E Ex.5 Ex.6 INTRO 1.1 | © Gunno Klingfors & Kulturkapital AB 2011/2012 lag . A S IV rm U A S Vanligast är 8:delstrioler, som innebär att ett taktslag delas i tre delar. Trioler noteras med vanliga notvärden, men man skriver ut siffran 3 (ibland även en klammer) för att visa att det är en triol. Triolpaus noteras med 8:delspaus med en trea och en klammer. E D U T 5.7. Ojämna tidsvärden; punkteringar & bindebågar 26 LINJENOTSKRIFT U T 5.8. Tidsvärden – sammanfattning R IV K S E J O M E D D E M FÅ O R FÅ R E J S K R INTRO 1.1 | © Gunno Klingfors & Kulturkapital AB 2011/2012 U IV Ex.1 A S A S Här har de vanligaste tidsvärdena sammanställts. Ju längre ner, desto snabbare tidsvärde. 27 LINJENOTSKRIFT U T 5.9. Tempo & BPM (Beats per minute) A S Taktslagens hastighet kallas tempo (av italienskans ”tid”) och anges i BPM = Beats Per Minute eller med beskrivande ord som ”slow”, ”medium”, ”fast” etc. I klassisk musik brukar man skriva M.M. (förkortning av ”Mälzels Metronom”) i stället för BPM. Men betydelsen är densamma. A S R IV K S E J O M E D D E M FÅ O R FÅ R E J S K R Metronomen är ett utmärkt hjälpmedel när man övar. Man blir noggrannare och det är enkelt att mäta framsteg. Och när man lär sig noter kan man ha stor nytta av en metronom. INTRO 1.1 | © Gunno Klingfors & Kulturkapital AB 2011/2012 U IV Det mest exakta sättet att ange tempot är att ange BPM (Beats Per Minute ). Står det exempelvis ”BPM = 120”, betyder det att taktslagens hastighet = 120 per minut. Sedan är det bara att använda en metronom för att få fram rätt tempo (hastighet). En metronom är en digital enhet som man ställer in så att den spelar upp klickljud eller blinkar i rätt BPM. På nätet finns flera gratis-metronomer med avancerade funktioner (sök på ”metronome”). En enkel metronom med stämmaskin kostar från 200:- och uppåt. 28 T 6. INTERVALL J K S 3 – TERS liten/stor E Vi ska se lite närmare på olika varianter av tre grundintervall för att göra det lättare att förstå hur ackord byggs. R Ex.2 6 – SEXT liten/stor M FÅ O E J FÅ R Tersen är intervallet som avgör dur (S3) och moll (L3). Ackord byggs av terser. Ex.3 O E 7 – SEPT liten/stor E M Ackord byggs av en skala med liten septima (mixolydisk skala). Ex.4 D D INTRO 1.1 | © Gunno Klingfors & Kulturkapital AB 2011/2012 U A S Ex.1 R IV S K R IV A S U Avståndet mellan två tonhöjder kallas intervall. I Ex. 1 visas stamtonernas (durskalans) intervall från grundtonen. Det är grundintervallen. Av tradition används ofta latinska/italienska räkneord som intervallnamn. Men det blir allt vanligare att man använder det egna språkets räkneord, eftersom det är enklare. Att säga ”stor sexa” (svenska) är inte mindre rätt än att säga ”en stor sext” (svenska & latin/italienska). 29 INTERVALL INTRO 1.1 | © Gunno Klingfors & Kulturkapital AB 2011/2012 U A S R IV K S E J O M E D D E M FÅ O R FÅ R E J S K R IV A S U T 6.1. Grundintervall 30 INTERVALL U T 6.2. Analoga intervall A S För att förstå ackordbeteckningar måste man även ha koll på intervallen 9-13. Dom kallas analoga (= motsvarande) intervall, eftersom dom motsvarar intervallen 1-6 + 1 oktav. Så en stor nia/nona (S9) = en stor sekund (S2) + 1 oktav (R8) o.s.v. När man adderar en oktav med ett annat intervall, räknas oktaven som 7 tonsteg, eftersom man utgår från en 7-tonsskala. Så en oktav + en stor ters = 7 + 3 = 10. ÖVRIGT OM INTERVALL U R IV K S När tonerna i ett intervall spelas efter varandra kallas de melodiska intervall. När tonerna spelas samtidigt kallas de harmoniska intervall (harmoni betyder ungefär samklang). O R I musikteori skiljer man ofta på konsonanta (väl- eller medklingande) och dissonanta (illa- eller särklingande) intervall. Konsonanta intervall = R1, L/S3, R4, R5, L/S6, R8. Övriga intervall är dissonanta. M FÅ Olika intervall som låter lika på keyboard kallas enharmoniska intervall (Ex. 2). Men det är alltid viktigt att intervallen skrivs korrekt: annars blir det ologiskt och svårläst (med undantag för dimackord). O Ex.2 M E E Principen för intervallnamn: D D E J FÅ R E J S K R Ex.1 A S IV Även de analoga intervallen har latinska/italienska namn, men man brukar säga namnet (= numret) på svenska. I Ex. 1 visas de vanligaste analoga intervallen (övre raden), och vilka intervall de är analoga med (undre raden). +1 +½ ±0 -½ -1 Dubbelt överstigande Överstigande Stor 2-3-6-7 Ren 1-4-5-8 Liten 2-3-6-7 Förminskad 1-4-5-8 Förminskad 2-3-6-7 Dubbelt förminskad 1-4-5-8 INTRO 1.1 | © Gunno Klingfors & Kulturkapital AB 2011/2012 +1 +½ ±0 -½ -1 31 7. SKALOR T 7.1. Halvton, helton, dur & moll SKALOR U De toner ett musikstycke utgår ifrån kan ordnas i skalor. Det innebär att tonerna ordnas stegvis. Grundskalorna består av hela (1) och halva (½) tonsteg. Förstår man skillnaden mellan dom är det här med skalor enkelt. Därför börjar vi med en skala som bara består av halva tonsteg, och en som bara består av hela tonsteg. HELTONSSKALA 6-tonsskala S K R U Ex.1 A S IV När man spelar alla toner i en oktav stegvis efter varandra, får man en skala som bara består av halva tonsteg (½). För det är ett halvt tonsteg mellan tonerna på ett keyboard. Skalan kallas 12-tonsskala (kromatisk skala; halvtonsskala). R IV K S R E Ex.2 J Hoppar man över varannan tangent får man en skala som bara består av hela tonsteg (1). För ett helt tonsteg (1) är dubbelt så stort som ett halvt tonsteg (½). Skalan kallas heltonsskala eller 6-tonsskala. DURSKALA; JONISK SKALA FÅ O R FÅ E J Vår musik utgår från skalor som består av 7 toner och kallas 7-tonsskalor, dur/moll-skalor eller diatoniska skalor. Dom består av 5 hela och 2 halva tonsteg. Man skapar olika skalor genom att mixa dom hela och halva tonstegen på olika sätt. När man spelar på dom vita tangenterna på ett keyboard från C till C får man en durskala (jonisk skala i jazz/rock-teori). Det innebär att de hela och halva tonstegen kommer i följande ordning: Ex.3 M MOLLSKALA (ren); AEOLISK SKALA O E E M När man spelar på dom vita tangenterna på ett keyboard från A till A får man en ren mollskala (aeolisk skala i jazz/rockteori). Det innebär att tonstegen kommer i ordningen: D D A S KROMATISK SKALA 12-tonsskala, halvtonsskala Ex.4 INTRO 1.1 | © Gunno Klingfors & Kulturkapital AB 2011/2012 32 SKALOR T 7.2. Kyrkoskalor (modus I-VII) U Stamtonerna är utgångspunkt för vår musikteori. Det är en durskala med sju toner per oktav (keyboardets vita tangenter C–C). A S U IV Man kan bygga 7 olika skalor av stamtonerna genom att börja på olika toner (Ex. 2). Att det uppstår olika skalor trots att tonförrådet är detsamma, beror på att kombinationen av halva (½) och hela (1) tonsteg varierar beroende på vilken ton man börjar på. Dessa skalor kallas kyrkoskalor eller modus I–VII. A S R När man gör musik brukar man utgå från en tonart (E-dur, C-dur o.s.v.). Det är ett förenklat system där man bara anger grundton och dur eller moll. Genom kyrkoskalorna får man tillgång till fler varianter av tonarterna, som har olika sound och karaktär. M K S E J FÅ O R FÅ R E J Ex.2 R IV S K Kyrkoskalor namnges på samma sätt som andra skalor: Först anges vilken ton som är utgångspunkt/startton/grundton. Sedan anges skaltyp/modus. Till vänster i Ex. 2 visas vad kyrkoskalorna som byggs av stamtonerna kallas. Till höger visas hur skalorna ser ut (transponeras) och namnges när utgångspunkten/tonarten är C. D E M O E D 1 = helt tonsteg (2 x ½). ½ = halvt tonsteg (1 x ½). Ex.1 INTRO 1.1 | © Gunno Klingfors & Kulturkapital AB 2011/2012 33 SKALOR U T 7.3. Pentatonisk skala; bluesskalan PENTATONISK DUR (1-2-3-5-6) S K R Ex.1 U R IV PENTATONISK MOLL (1-2-b3-5-b7) A S IV Den pentatoniska durskalan påminner om durskalan med 7 toner per oktav (modus I). Skillnaden är att man hoppar över det 4:e och 7:e tonsteget. Man får en pentatonisk durskala om man spelar på alla svarta tangenter på ett keyboard och börjar på F#. Pentatoniska durskalor är mycket vanliga i bl.a. folkmusik, country, rock och blues. S R E Ex.2 K J Den pentatoniska mollskalan påminner om den rena mollskalan med 7 toner per oktav (modus VI), men man hoppar över 4:e och 6:e tonsteget (det finns dock olika typer av pentatoniska mollskalor). BLUESSKALA (1-b3-4-#4-5-b7) E J R FÅ Ex.3 M O FÅ Bluesskalan är ett av de viktigaste tonförråden i gehörsbaserad musik. Det är en grundsten i musikstilar som blues, rock, gospel, funk och jazz. Bluesskalan är en av få skalor som kan användas tillsammans med både dur- och mollackord. Bluesskalan är troligen en variant (alterering) av den pentatoniska mollskalan, vilket talar för att den här typen av tonförråd är väldigt gamla. Det finns många varianter av bluesskalor med upp till 9-10 toner per oktav. Varianten med 6 toner är dock vanligast. D E M O E D A S Skalor med fem toner per oktav kallas pentatoniska skalor (penta = 5 på grekiska). Tonförråd med 5 toner per oktav finns i många former och är vanliga över hela världen. Därför tror en del forskare att de första tonförråd som användes av människan var pentatoniska (5 toner per oktav). INTRO 1.1 | © Gunno Klingfors & Kulturkapital AB 2011/2012 34 8. ACKORD T 8.1. Treklanger DURACKORD S3 + L3 R U Ex.1 A S IV A S Så här byggs ett C-durackord (Ex. 1). Man utgår från C-durskalan, men spelar bara varannan ton. De tre första tonerna bildar ackordet C-dur. Ackordet kallas treklang eftersom det består av tre toner. MOLLACKORD L3 + S3 R IV S K Durtreklanger/durackord består av durskalans 1:a, 3:e och 5:e skalton, d.v.s. av intervallen stor ters (S3) + liten ters (L3) = två staplade terser. Ackordens toner beskrivs nedifrån och upp. Den lägsta tonen kallas grundton och ger ackordet dess namn, i det här fallet C-dur. O R FÅ E J Ex.2 FÖRMINSKAT ACKORD L3 + L3 M FÅ När man staplar två små terser (2 x L3) på varandra, får man ett förminskat ackord. Den här ackordtypen brukar kallas dimackord. Ex.3 K S R E J Ett C-mollackord byggs så här (Ex. 2). Man utgår från C-mollskalan, men spelar bara varannan ton. De tre första tonerna bildar ackordet C-moll. Ackordet kallas treklang eftersom det består av tre toner. Mollackord består av mollskalans 1:a, 3:e och 5:e skalton, d.v.s. av intervallen liten ters (L3) + stor ters (S3) = två staplade terser. ÖVERSTIGANDE ACKORD S3 + S3 När man staplar två stora terser på varandra får man ett utvidgat (förstorat) eller överstigande ackord. Ackordtypen brukar kallas augumenterat ackord, +ackord eller #5-ackord. O Ex.4 D E M E D U Ackord betyder samklang, och ett ackord består av minst två toner som klingar samtidigt. Man bygger ackord genom att stapla terser på varandra. INTRO 1.1 | © Gunno Klingfors & Kulturkapital AB 2011/2012 35 ACKORD U T 8.2. Grundackorden ACKORDLÄGE ackordomvändning E J D E M O FÅ M O R FÅ R Ackordläge eller ackordomvändning handlar om vilken ackordton som placeras lägst, något som har stor betydelse för soundet. • Grundläge = grundtonen lägst (1:a ackordtonen). • Tersläge = tersen lägst (2:a ackordtonen). • Kvintläge = kvinten lägst (3:e ackordtonen). Ex.2 INTRO 1.1 | © Gunno Klingfors & Kulturkapital AB 2011/2012 U A S R IV K S E J S K R Ex.1 E D IV A S Varje tonart har sju grundackord som skapas av tonerna i tonartens grundskala. Man får grundackorden genom att stapla skalans toner på varandra på tersavstånd. I Ex. 1 visas grundackorden i C-dur. Dels i linjenotskrift och dels med ackordbeteckningar som ska läsas så här: • Den första bokstaven anger ackordets grundton. • Ensam bokstav = durackord. • Ett litet ”m” efter bokstaven = mollackord. • ”dim” efter bokstaven = förminskat ackord (dimackord). 36 T 9. ACKORDBETECKNINGAR U Ackord bygger på att terser staplas på varandra. Så tersstapling är grunden för hur ackord noteras med ackordbeteckningar. En notskrift där ackord noteras med bokstäver, siffror och nottecken. Hittills har vi bara sysslat med treklanger (ackord som består av två terser). Men med oktavtransponering kan alla skaltoner organiseras så dom hamnar på tersavstånd. I Ex. 1 visas transponeringarna med pilar. U Oktavtransponering = en ton flyttas till en annan oktav. A S S K R Ex.1 R IV S R E Ex.2 K J Ex. 2 visar de ackord som kan bildas av dessa toner utifrån C, samt hur de skrivs med ackordbeteckningar. Siffrorna anger intervallet (avståndet) mellan grundtonen och den högsta tonen. De visar alltså vilken ters som är högst i ackord med fler än tre toner. R O FÅ E J Ex. 3 visar samma sak i moll. Skillnaden är att man skriver ett litet ”m” efter den bokstav som anger ackordets grundton, eftersom det rör sig om mollackord. Vid durackord anges bara grundtonen, eftersom dur är utgångspunkt. FÅ Ex.3 M Andra ackordbeteckningar Ett förtecken framför en siffra eller ett tonnamn höjer/sänker tonen ifråga ett halvt tonsteg. O E M MA7-ackord I ackordbeteckningar är L7 (liten sept) utgångspunkt. Därför måste man skriva ut när man vill ha en S7 (stor sept). Här används beteckningen MA7 (av engelskans major 7 = S7). E Add-ackord När man vill lägga till en ton (oftast 9) utan att spela alla terser upp till tonen ifråga, skriver man ”add” (av engelskans ”lägg till”) före siffran. 2- & 4-ackord (sus) När man vill lägga till det 2:a eller 4:e tonsteget i ett ackord spelar man inte det 3:e tonsteget (tersen), eftersom det låter illa. Ofta lägger man till ordet ”sus” som visar att det rör sig om en förhållning. D D IV A S Durskalan är grunden för ackordbeteckningar. Men vad gäller ackord utgår man från en durskala med liten sept (L7) i stället för stor (S7). Den kallas mixolydisk skala. 6-ackord När man vill lägga till tonen på det 6:e tonsteget skriver man siffran 6 efter ackordnamnet. INTRO 1.1 | © Gunno Klingfors & Kulturkapital AB 2011/2012 37 ACKORDBETECKNINGAR U T 9.1. Tabell ∆ Ab Cb6 C G A C6 C C E G Bb C7 C C E G# Bb C7aug (C7#5; C75+) C E G B CMA7 (Cmaj7; C ; C C E G Bb Db Cb9 C E G Bb D C9 C E G Bb D# C9 C E G B Db C E G B D C E G B D# C E G Bb D F C E G Bb D F# C E G Bb D F A C13 C E G B D F A CMA13 C E G B D F# A CMA13 C E G D C add9 C E Gb G Ab Cmb6 Eb G A Cm6 (Cmi6; C-6; c6) Eb G Bb C Eb G# Bb C Eb G B C Eb G Bb Db C Eb G Bb D Cm9 (Cm C Eb G Bb D# Cm 9 CMA 9 C Eb G B Db CmMAb9 CMA9 C Eb G B D CmMA9 CMA#9 C Eb G B D# CmMA#9 C11 C Eb G Bb D F Cm11 C 11 C Eb G Bb D F# Cm#11 Eb G Bb D F A Cm13 C Eb G B D F A CmMA13 C Eb G B D F# A CmMA13(#11) C Eb G C Eb Gb Bb Cm7b5 (Cm7-5; C C7sus4 b # (#11) Add = lägg till (C7-5) R C7 E J C A S Cm7 (Cmi7; C-7; c7) Cm7aug (Cm7#5) CmMA7 (Cm ; C- ) ∆ Cmb9 (Cm7 R IV ) ∆7 S # Bb O R S K ∆ b5 IV Eb J C E Cmaug (#5 C-5+) G# R G Cm (Cmi; Cmin; C-; c) Eb FÅ C E 7 ACKORDBET. MOLL K C G# 6 E Caug (C#5; C5+; C+) C E 5 D ) ) 79 # Cm add9 Add = lägg till FÅ Ingen ters Csus2 (Csus9) C F G C F G Ingen ters Csus4 (Csus) C Eb Gb Cdim (C°) C G Ingen ters C C Eb Gb A Cdim7 (C°; C°7) 5 (Comit3; Cno3) Omit = uteslut D E M O När man vill ha en annan ton än grundtonen i basen (längst ner) skriver man slash + tonnamn; C7/Bb = C7 med Bb i basen; Fm/G = F-moll med G i basen o.s.v. INTRO 1.1 | © Gunno Klingfors & Kulturkapital AB 2011/2012 ) Ø ANDRA BETECKNINGAR Bb ∆ b9 C D G M U 1 Parenteser 2 3 5 6 7 ACKORDBET. DUR vilka tecken som 1 hör 2 samman. 3 4 i4ackordbeteckningar förtydligar C Eb G C E G C (Cmaj; C ) E D A S Det finns tyvärr många olika sätt att skriva ackordbeteckningar. I tabellen nedan visas de beteckningar som används här och några vanliga alternativ. 38 U T 10. STEGSYSTEM A S Stegsystem är en teoretisk variant av ackordbeteckningar. Förstår man ackordbeteckningar är stegsystem lätta att lära sig. Rock/jazzteori bygger på stegsystem, i kombination med ackordbeteckningar och kyrkoskalor. A S R IV S K Ex.1 K S E J R Ex.2 E J Poängen med stegsystemet är att det inte är tonartsberoende. Ackordföljden i Ex. 1 noteras likadant i alla tonarter, med undantag för tonartsangivelsen. Därför är stegsystemet ett bra sätt att visa sådant som kan användas i alla tonarter. Jämför Ex. 1 och 2. FÅ Mer avancerade ackord brukar noteras med de tecken som används i ackordbeteckningar. Men när man vill ha en annan ton än grundtonen i basen anges det med siffror (3 = ters; 5 = kvint o.s.v.). M FÅ O R Ex.3 D E M O E D R IV I Ex. 1 finns både ackord- och stegbeteckningar. Stegbeteckningarna ska läsas så här: • Först anges tonarten. • En romersk siffra står först vid varje ackord. • Ensam romersk siffra = durackord. • Ett litet m efter siffran = mollackord. • Dim efter siffran = förminskat ackord (dimackord). U Grunden för stegsystem är att varje ton i en (diatonisk) 7-tonsskala numreras med romerska siffror, från grundtonen och upp. Siffran anger alltså på vilket steg i skalan tonen står, därav namnet. Men allra först måste man ange tonarten: det visar vilken ton som är nummer I (grundton). INTRO 1.1 | © Gunno Klingfors & Kulturkapital AB 2011/2012 39 U T 11. FUNKTIONER Ex.2 U R IV S K R De tre grundfunktionerna är: Tonika (T) = ackordet på första tonsteget. I i stegsystemet. Subdominant (S) = ackordet på 4:e tonsteget. IV i stegsystemet. Dominant (D) = ackordet på 5:e tonsteget. V i stegsystemet. A S I = tonika, IV = subdominant, V = dominant IV Ex.1 J Tonika = I. Tonartens grundackord. Det ackord som gör att man känner sig ”hemma”. Det känns naturligt att sluta ett musikstycke eller ett avsnitt på tonikan eftersom det låter avspänt och avslutat. K E Dominant = V. Det dominerande ackordet. Om man slutar på ett dominantackord känns det som om musiken avbryts, någonting fattas. Det beror på att dominanten vill leda musiken vidare, oftast till tonikan. S Subdominant = IV. Som dominant fast mindre tydligt. E J KADENS R Det finns många sätt att skriva funktioner. Ofta skrivs durackord skrivs stora och mollackord med små bokstäver. Ex.3 M FÅ O R FÅ När man spelar minst två av grundfunktionerna i följd, spelar man en kadens (Ex. 3). Ordet betyder slutfall. Det beror på att när man kommer till det sista ackordet känns det som om man kommit till ett slut. Man känner sig hemma. PARALLELLACKORD (ersättningsackord) I–IV–V-ackorden har varsitt parallellackord. Det är ackord som är så lika I–IV–V-ackorden att de ofta är utbytbara. Durackordens paralleller är mollackord som ligger en liten ters (L3; 3 x ½) lägre. En enda ton skiljer ett ackord från dess parallell. Släktskapet mellan ackorden är alltså väldigt starkt (Ex. 5). Ex.5 D E M Ex.4 O E D A S Funktioner handlar om hur den som är van vid vårt musikspråk uppfattar ackord. Vi utgår från grundackorden i Cdur. Man har stor nytta av parallellackord när man improviserar och gör egen musik, eftersom parallellackord ofta är utbytbara. Att byta ut ackord bara för att det är snyggt kallas att använda ersättningsackord (substitut). INTRO 1.1 | © Gunno Klingfors & Kulturkapital AB 2011/2012 40 T 12. TONARTER & KVINTCIRKELN U Hittills har vi hållit oss till de vita tangenterna. Men skalor kan byggas utifrån vilken ton som helst. Om man t.ex vill spela en mollskala från tonen D, spelar man mollskalans mix av hela och halva tonsteg från tonen D. Eftersom man börjar på D kallas den ”D-mollskala”. A S För att få mollskalans tonsteg måste man använda en svart tangent. Det noteras med ett förtecken: tonen B sänks till Bess. På den undre notraden i Ex.1 har ett b-förtecken placerats på linjen för noten B direkt efter klaven. Det betyder att alla noter på notlinjen ska sänkas ett halvt tonsteg. Om man placerar ett kors där ska alla toner på notlinjen höjas. J KVINTCIRKELN K S R E Kvintcirkeln används när man lär sig ackordens och tonarternas förhållande till varandra. Kvintcirkeln nedan visar: • Alla dur- & molltonarter på ett keyboard. • Parallelltonarter och ackord (= dur/moll med samma förtecken) • Tonarternas förtecken i diskant- och basklav. • V-riktning = nästa ackord medsols är dominant. • IV-riktning = nästa ackord motsols är subdominant. M E J FÅ O R FÅ Så här räknar man ut I-IV-V-ackorden i A-dur: I = A-dur; V = 1 steg medsols (V-riktning) = E-dur ; IV = 1 steg motsols (IVriktning) = D-dur. I-IV-V-ackorden i A-dur är alltså A-D-E. O M E D INTRO 1.1 | © Gunno Klingfors & Kulturkapital AB 2011/2012 U A S R IV Ex.1 E D S K R IV Förtecken längst till vänster på notraden kallas fasta förtecken, och anger tonarten, d.v.s. det tonförråd som är utgångspunkt. I tabellen nedan visas fasta förtecken för de vanligaste tonarterna. 41 R IV FÅ O M E D INTRO 1.1 | © Gunno Klingfors & Kulturkapital AB 2011/2012 U A S A S R E J S K J E R FÅ O M E D Elbasen skapades av Leo Fender vid 1950-talets början. Det finns elbasar med upp till 8 strängar, men 4-strängad är vanligast. Elbasen stäms i kvarter som en kontrabas och spelas med fingrar eller plektrum. Elbasar brukar ha band, men det finns bandlösa elbasar. Kan man spela lite gitarr är det lätt att komma igång med elbas, eftersom elbasens strängar är stämda på samma sätt som gitarrens fyra lägsta strängar, fast en oktav ner. I linjenotskrift noteras elbasens toner en oktav högre än de klingar. Eftersom gitarrens fyra lägsta strängar är stämda som en elbas (fast en oktav högre) kan tabulaturen i bilagan skalor/ackord även användas av elbasister. S K När gitarr noteras med linjenotskrift noteras tonerna en oktav högre än de klingar, för att noterna ska vara lättlästa. Därför är gitarr ett transponerande instrument = tonhöjderna flyttas en oktav. Gitarr noteras ofta i tabulatur. Tabulatur betyder greppnotskrift.I bilagan skalor/ackord används tabulatur som visar strängarna och på vilket band man ska trycka ned fingret (1 = 1:a bandet; 2 = 2:a bandet o.s.v.). ELBAS IV Den moderna elgitarren skapades av Leo Fender och Les Paul på 1940-talet. Den stäms som en akustisk gitarr och spelas med fingrar, naglar eller plektrum. Det är ganska svårt att stämma gitarrer, så i början bör man stämma efter ett keyboard eller en stämmaskin. Och det finns sajter på nätet med gratishjälp. R ELGITARR U T 13. ELGITARR ELBAS TRUMMOR TRUMSET U Trumsetet skapades omkring år 1900. Det nya var att en enda musiker kunde spela på många olika stora trummor och cymbaler med stockar, vispar, klubbor och pedaler. A S Den som förstår hur rytmer noteras i linjenotskrift kan i princip läsa trumnoter. Skillnaden är att man använder en neutral klav som visar att det inte handlar om exakta tonhöjder. Vidare används delvis speciella nothuvuden. Eftersom ljuden är korta är man dessutom mindre noga med att skriva ut pauser. R IV K S E J FÅ Ex.2 D E M O M O R FÅ R E J S K R INTRO 1.1 | © Gunno Klingfors & Kulturkapital AB 2011/2012 U Ex.1 A S IV Trumnoter skrivs på olika sätt. Därför bör man skriva ut en trumnyckel (drumkey) i noterna, som förklarar vad tecknen betyder. Ex. 2 är trumnyckel till Ex. 1. E D T 42 43 INTRO 1.1 | © Gunno Klingfors & Kulturkapital AB 2011/2012 U A S R IV K S E J O M E D D E M FÅ O R FÅ R E J S K R IV A S U T 14. SKALOR – ACKORD – FINGERSÄTTNING INTRO 1.1 | © Gunno Klingfors & Kulturkapital AB 2011/2012 U A S R IV K S E J O M E D D E M FÅ O R FÅ R E J S K R IV A S U T 44 INTRO 1.1 | © Gunno Klingfors & Kulturkapital AB 2011/2012 U A S R IV K S E J O M E D D E M FÅ O R FÅ R E J S K R IV A S U T 45 INTRO 1.1 | © Gunno Klingfors & Kulturkapital AB 2011/2012 U A S R IV K S E J O M E D D E M FÅ O R FÅ R E J S K R IV A S U T 46 47 T 15. VAMPER (Ackordföljder) INTRO 1.1 | © Gunno Klingfors & Kulturkapital AB 2011/2012 U A S R IV K S E J O M E D D E M FÅ O R FÅ R E J S K R IV A S U Vamper (rundgångar, basgångar, grounds, ostinaton etc.) har alltid använts när man ska komma igång med att göra musik och improvisera. Här är några vanliga vamper från 1500-talet och framåt. 48 INTRO 1.1 | © Gunno Klingfors & Kulturkapital AB 2011/2012 U A S R IV K S E J O M E D D E M FÅ O R FÅ R E J S K R IV A S U T 16. TONHÖJDER/FREKVENSER 49 U T 17. MUSIKPROGRAM Notskrivningsprogram Inspelning/editering U R IV S K R Andra gratisprogram • Forte Free (WIN) http://www.forte-notation.eu/en/ • Free Notation Player (WIN) spelar/visar Midi-filer som noter. http://www.notation.com/ • Blank Sheet Music nätbaserad notskrift/utskrift. http://www.blanksheetmusic.net/ A S IV Att använda notskrivningsprogram är ett effektivt sätt att lära sig noter. MuseScore är ett gratisalternativ för WIN, MAC och LINUX. Programmet kan köras på svenska (det finns dock en del konstiga översättningar). Ta hem från: http://musescore.org/ O K S R FÅ E J R E J Det finns flera gratisalternativ till kända program som Cubase, Logic, Sonar, Samplitude, Wavelab, Sound Forge och ProTools som: • Audacity (WIN/MAC/Linux) kan köras på svenska • Kristal Audio Engine (WIN) inspelning/mixning 16 spår http://www.kreatives.org/kristal/ • Free Audio Editor (WIN) http://www.free-audio-editor.com/ • Ardour (MAC/Linux) http://ardour.org/ • Wavosaur (WIN) http://www.wavosaur.com/ • Wavepad (WIN) http://wavepad.en.softonic.com/ • Linux MultiMedia Studio (WIN/MAC/LINUX) http://sourceforge.net/projects/lmms/ M FÅ Mixcraft (WIN; http://www.acoustica.com/) och Cockos Reaper (WIN/MAC; http://www.reaper.fm/) kostar ca 500:-. Kan tävla med program som kostar flera tusen. Virtuella instrument & FX (effekter) O Det finns hundratals virtuella musikinstrument och effekter (FX) som får användas gratis. Praktisk Musikteori bygger på tillgång till keyboard. Bäst är: • Kontakt Player (WIN/MAC) http://www.native-instruments.com/#/en/ • UVI Workstation (WIN/MAC http://www.uvisoundsource.com/ M E E Allt man behöver göra är att registrera sig så får man tillgång till instrumenten, bra ljud och effekter. D D A S På datorer kan man hålla på med musik utan att det behöver kosta någonting. WIN- och MAC-datorer fungerar lika bra, men det finns fler programalternativ för WIN-datorer. INTRO 1.1 | © Gunno Klingfors & Kulturkapital AB 2011/2012 50 Accelerando: allt snabbare (tempo). Bend: att ”böja” en ton; tonglidning. Accent: betoning. Blues: vokal/instrumental musikstil från 1800-talets andra hälft. Grunden är europeisk, men flera musiktyper kan ha bidragit till bluesens framväxt, främst latinamerikansk och afrikansk/indiansk musik. Adagio: långsamt/bekvämt. Aeolisk skala: ren mollskala; kyrkoskalan på det 6:e tonsteget; modus VI. Allegro: glatt, snabbt. C&W: country and western. Ersatte benämningar som hillbilly- och old time music på 1950-talet. Arr(angemang): sättet man organiserar en låt och bygger upp ett ackompanjemang på. Idag ofta detsamma som musikproduktion. Atonal: musik som inte bygger på traditionell harmonik. O B M Ballad: egentligen berättande sång; idag avses oftast musik i långsamt tempo. E Barock: i klassisk musikhistoria perioden 1600–1750. Baryton: det näst lägsta omfånget. I sång läget mellan bas och tenor. D Decibel (dB): måttenhet för ljudstyrka. Decrescendo: avtagande; svagare och svagare. Deltoner: namn på de toner som tillsammans utgör en sammansatt ton. Harmoniska deltoner = naturtonsserien. Diatonisk skala: en skala med 7 toner bestående av 5 hela tonsteg och 2 halva tonsteg. S E J Cantus firmus: fast/oföränderlig sång eller melodi. Ofta utgångspunkt i äldre musik. FÅ M O Arco, con: (spela) med stråken. Call/respons: rop/svar; försångare/ kör. När en sjunger/spelar före och övriga svarar. Tekniken har använts över hela världen (jfr ”antifon”). R R FÅ Antifon(al): betyder ”motljud” (latin). När präst och församling växelsjunger; kallas även ”call/respons”. C Da capo: om igen från början. K Amplitud: vågrörelsens höjd; bestämmer ljudstyrkan. E Brus: ljud som uppstår av orgelebundna vågrörelser som inte upprepas. D A S Boogie woogie: pianostil med snabba mönster som upprepas i vänsterhanden, ofta med bluestolvan som grund. Skapades troligen vid 1800-talets slut, och kallades då ”Texas-bass” eller ”walking bass”. Alt: det lägsta kvinnliga omfånget i klassisk musik; i annan musik sjungs altstämmor ofta av män. Andante: gående; walking bass; lugnt tempo. Crooning: mjukt mikrofonbaserat manligt sångsätt (ungefär ”smörsångare”). Kända crooners: Bing Crosby, Frank Sinatra, Dean Martin, Perry Como. IV Bluestolva: den vanligaste ackordföljden i blues. J Akustik: ljudlära. Cries: klagande sångsätt och sånger/fraser. R IV Ad lib.: ”som man vill”; improviserat. R Ackord: när man spelar eller sjunger minst två toner samtidigt; samklang bestående av minst två toner. S K Ackompanjemang: beledsagande; de stämmor som understöder en melodi eller en solist. Crescendo: växande; starkare och starkare. Coda: svans; avsnittet som avslutar ett musikstycke. Combo: ett mindre band bestående av minst 4–5 musiker. Oftast avses jazzband. Coon songs: sånger som bygger på rasistiska stereotyper av afrikaner (= coons) som dumma, glada, slöa, vidskepliga och rytmiska. Coon songs slog igenom på 1880-talet och blev en fluga i hela den engelsktalande världen: har spelat stor roll för synen på svarta som underlägsna. Dissonans: miss- eller illaljudande intervall eller ackord. Motsats till ”konsonans”. Dominant: funktion – det dominerande ackordet i en tonart. Ackordet på 5:e tonsteget. Dorisk skala: kyrkoskalan på det 2:a tonsteget; modus II. Duett: när två musiker spelar/sjunger tillsammans. Dur: tonförråd med stor ters (skalans tredje ton = 2 hela tonsteg). Dynamik: i musik namn på sådant som har med ljudstyrkan att göra. I noter används ofta italienska benämningar: pp/pianissimo = väldigt svagt. p/piano = svagt. mp/mezzopiano = halvsvagt. mf/mezzoforte = halvstarkt. f/forte = starkt. ff/fortissimo = väldigt starkt. Se även ”crescendo” och ”diminuendo”. E Enharmoniska toner: toner som noteras olika men är samma INTRO 1.1 | © Gunno Klingfors & Kulturkapital AB 2011/2012 U Bas: det lägsta omfånget; den lägsta stämman i ackordisk musik. A S A capella: sång utan musikinstrument. A E D U T 18. ORDLISTA 51 Ground (bass): se vidare ”vamp”. Falsett: när män sjunger dubbelt så högt som normalt genom att spänna stämbanden. Grundackord: de 7 ackord som kan bildas av en 7-tonsskala. Fermat: vilopunkt; när en ton hålls längre än noterat. Grundfunktioner: Tonika, subdominant och dominant (I–IV–Vackorden). Halvnot: 2 taktslag (tidsvärde). E Helnot: 4 taktslag (tidsvärde). O G Gitarr: utvecklades i Spanien ur bl.a. arabisk luta (ud). Kom till Amerika med spanjorer och portugiser på 1500-talet. O Gliss(ando): tonglidning. E M Gospel: av engelskans god-spell (goda nyheter; evangelium). Syftar på att Guds son (Jesus) kommit till jorden för att frälsa människan (evangelierna i den kristna bibelns Nya Testamente). Ofta räknas bara kristna sånger fr.o.m. 1900-talet som gospel, medan äldre sånger kal�las spirituals. Men ordet D S Homfon/i: när alla utför samma stämma; när en stämma dominerar och de andra följer den. Honky tonky: namn på en bluespianostil som blev boogie woogie; på 1940/50-talen namn på en C&W-stil som byggde på western swing. Honky tonk-barer var enkla ställen som serverade starksprit och där pianister och mindre band spelade. Vit motsvarighet till ”juke joint”. FÅ GBJ-musik: gospel-, blues- och jazzbaserad musik. Holler: mer eller mindre improviserad solistisk arbetssång eller ropliknande sång av nordamerikanska slavar. Kallas även field holler, cry, water call, whoops etc. E J Förminskat intervall: en prim, kvart, kvint eller oktav som sänkts ett halvt tonsteg. Heterofon/i: när två eller fler spelar/ sjunger en melodi samtidigt fast på olika sätt (hetero = olika; fon = ljud). R R FÅ Föredragsbeteckningar: ord och symboler i notskrift som visar hur man ska spela och sjunga, se exempelvis ”dynamik”. Jugband: band med krukspelare (jug = kruka). Ljudet skapas med läpparna (som på brassinstrument) och förstärks av en glas- eller stenkruka. Jugband använder ofta enkla hemmabyggda instrument och var vanliga i den amerikanska södern fr.o.m. 1800-talet. Se även ”skiffle”. K J S K Harmony-singing: har flera innebörder. Ofta avses när sångare improviserar stämmor i sammanträngt läge till en given melodi. Vanligt i all GBJ-musik. Jonisk skala: durskala; kyrkoskalan på första tonen; modus I. R IV H Fon: ljud. Funktioner: beskriver hur den som är van vid vårt musikspråk uppfattarr ackord. I Improvisation: att skapa (musik) i stunden. Hjärnforskare har visat att musiker använder olika delar av hjärnan när de improviserar och spelar efter noter. Juke joint: informell lokal med spel, musik, dans, prostitution och alkohol, oftast drivna av svarta (USA). Jukebox: skivspelare i en offentlig lokal som spelar skivor mot betalning (jfr Juke joint). K Kadens: slutfall; när man spelar minst två av grundfunktionerna T–S–D i följd (I–IV– V). Kammarmusik: ljudsvag musik för liten publik. Kastratsångare: manlig sångare som kastrerats före målbrottet så att de behåller den ljusa gossrösten livet ut. Mycket populärt i Europa långt in på 1800-talet. Klassisk: förebildlig, oöverträffbar. Klav: det tecken längst till vänster på notsystemet som visar vilken ton som är utgångspunkt. Notsystemets nyckel. Kompositör: en person som sätter samman musik (av latinets INTRO 1.1 | © Gunno Klingfors & Kulturkapital AB 2011/2012 U Jass/Jazz: en instrumental musikstil som troligen växte fram i New Orleans på 1890-talet. Ordet betyder ungefär ”att peppa” och var slang för samlag. 1913 används ordet jazz för första gången i tryck för att beskriva den nya musikstilen. IV Grundton: den lägsta tonen i en sammansatt ton; den lägsta tonen i ett ackord; den första tonen i en skala. Harmoni: samklang; välklang. Frygisk skala: kyrkoskalan som börjar på tredje tonsteget; modus III. T J Fjärdedel: 1 taktslag (tidsvärde). Frekvens: hur ofta något sker; här hur ofta en vågrörelse upprepas; bestämmer tonhöjden. M Intonation: om man sjunger/spelar rent (bra intonation) eller falskt (dålig intonation). R Fingersättning: vilka fingrar man använder när man spelar. Har avgörande betydelse för hur säkert och snabbt man kan spela. Intervall: i musik avståndet mellan två tonhöjder. U F Fills: ifyllnader. Korta fraser som spelas när melodistämman pauserar. E D Groove: oftast avses det rytmmönster som ligger till grund för en låt. Instrumentation: val av musikinstrument; en viktig del av att arrangera musik. A S Ensemble: grupp som spelar/sjunger tillsammans. Används i stället för ”band” i klassisk musik. gospel användes redan på 17/1800-talen. A S ton på ett keyboard, som F# och Gb. 52 Kontrapunkt: ”not mot not” (punkt mot punkt). Från början olika improvisationstekniker för att kombinera melodier på olika sätt. Kanon är en urgammal form av kontrapunkt. Mikroton(steg): tonsteg (intervall) som är mindre än pianots halvtonsteg. Används i nästan all musik även om det sällan noteras. Kvintol: 1/5 av ett taktslag (tidsvärde). Mixolydisk skala: kyrkoskalan som börjar på femte tonsteget; modus V. Moans: klagande/stönande sångsätt och sånger/fraser. Modus: ett sätt att göra något på; att använda ett visst tonförråd eller vissa bestämda rytmer. Kan dock ha många olika innebörder. FÅ Ljud: uppstår när tillförd energi omvandlas till ljudenergi, t.ex. när man slår till en sträng. Musik: från antikens grekiska, där ordet dock betydde något annat än idag (ungefär ”intellektuell” eller ”själslig”). Grekiskans motsvarighet till nutidens ”musik” var snarast ”melos”. R Motiv: en kort figur eller melodisnutt som upprepas. O FÅ M Mono(foni): enstämmigt (mono = en; fon = ljud). Licks: inövade fraser som ofta används av blues-, rock- och jazzmusiker. Ljudkällan: där ljud alstras/skapas. Lokrisk skala: kyrkoskalan som börjar på 7:e tonen; modus VII. O Luta: medeltida knäppinstrument med arabiskt ursprung. Föregångare till gitarr. M M Lydisk skala: kyrkoskalan som börjar på fjärde tonsteget; modus IV. E Makvam: arabisk motsvarighet till kyrkoskalorna. D Marcato: markerade (betonade) toner. Punkterad not: noten förlängs med halva tidsvärdet. R R&B: förkortning av ”rythm and blues”. Uttrycket etablerades 1949 som samlingsnamn för svart musik (förutom gospel och jazz). De första stora R&B-stilarna var jump-blues och do-woop. R&R: förkortning av ”rock and roll”. Begreppet etablerades av Alan Freed 1951 som namn på all R&B-baserad musik. Används även som namn på R&B-baserad 50-talsmusik för vit publik. Ordet är slang för samlag och användes vid 1900-talets början. S Legato: långa sammanbundna, ofta mjuka, toner. Motsats till ”staccato”. Moll: tonförråd med liten ters (skalans tredje ton = 1 helt och 1 halvt tonsteg). E J R Lead: den ledande stämman (melodistämman). Polyfon/i: när man spelar/sjunger flera olika stämmor samtidigt, flerstämmighet (poly = många; fon = ljud). K E L Piano (flygel): urtypen utvecklades vid 1600-talets slut som en kombination av cembalo och hackbräde. De moderna typerna skapades på 1800-talet. IV Minstrelshow: svart revy/show med bl.a. teater, komik, cirkus, dans och musik. Utvecklades på 1830-talet och är den äldsta typen av amerikansk underhållning. Minstrelshows var rasistiska och bidrog till att etablera bilden av svarta som dumma, obildade, glada, rytmiska och vidskepliga. J Kör: i klassisk musik en grupp med flera sångare per stämma; bakgrundssångare. Pentatonisk skala: en skala med 5 toner (penta = 5). R IV Kvartett: när 4 musiker spelar/ sjunger tillsammans. Paus: tystnad. R Kromatik/kromatisk: tonföljder som bara består av halva tonsteg. PA-anläggning: ljudförstärkningssystem (av Public Adress System). S K Kornett: brassinstrument snarlik en trumpet, men har lite mjukare klang och är mer lättspelad. P N Naturtonsserien: den serie harmoniska toner som bildas automatiskt när man spelar eller sjunger en ton. Se vidare ”deltoner”. Negro spiritual: andlig (neger-) sång. En del menar att ”äkta” spirituals skapades av slavar och har ”rent” afrikanskt ursprung. Den vedertagna uppfattningen är dock att spirituals började som amerikanska versioner Ragtime: amerikansk musikstil som var som störst 1899-1914. Ordets betydelse är oklar, men har med svart musik att göra. Att dansa svarta steppliknande danser kallades ”ragging”, och danserna kal�lades ”rags”. Kan också betyda ungefär ”söndersliten tid”, och syfta på musikens korta toner och synkoperade rytmer. Repris: när ett avsnitt eller ett musikstycke upprepas flera gånger. Resonans: ”medklingande”, betyder här att en kropp (resonator) sätts i rörelse av ljudvågor, t.ex. en gitarrkropp. Resonatorer har stor betydelse för ljudnivå och sound (klangfärg). INTRO 1.1 | © Gunno Klingfors & Kulturkapital AB 2011/2012 U Mezzosopran: ”halvsopran”; det näst högsta omfånget. Ostinato: se vidare vamp. T Konsonans: välljudande intervall eller ackord. Motsats till ”dissonans”. O A S Mezzo: halv, ganska. av engelska protestantiska sånger. U Koloratur: när man sjunger många snabba toner efter varandra på samma stavelse. Korisk besättning: flera spelar/ sjunger samma stämma. E D Melism(er): när man sjunger flera toner på en stavelse, kal�las ofta (felaktigt) wailing. A S componere = att sätta samman). 53 Synkop: rytmisk förskjutning. T J R E J FÅ Tenor: det högsta manliga omfånget. T Vokalmusik: ”sångmusik”; musik som innehåller/bygger på sång. W Wail(ing): klagande sångsätt, ofta ett kontrollerat skrik. Förväxlas ofta med ”melismer”. Walking bass: ”gående bas”. I allmänhet avses när basstämman består av en jämn ström av lika långa toner (detsamma som ”andante” i 16/1700-talsmusik). Vid 1900-talets början betydde det boogie woogie-bas. Ton: ljud med bestämd tonhöjd (frekvens). Skapas av regelbundna vågrörelser som upprepas. Ö Övertoner: äldre (och sakligt felaktigt) namn på deltoner. Tonart: är detsamma som musikstyckets I-ackord eller grundaackord. FÅ O Solo/solist: när man spelar sjunger ensam eller framför den viktigaste stämman. Används både om stämman som sådan som om den somutför stämman. M Sopran: det högsta omfånget. Staccato: korta och markerade toner. Motsats till ”legato”. E Vaudeville: som minstrelshow, men räknas som vit och mer civiliserad.’ R Shouts: skrikande/ropande sångsätt och sånger/fraser. O Variety: en variant av vaudeville (se vidare nedan). S E Taktart/taktartsbeteckning: siffrorna/symbolerna vid musikstyckets början som anger hur takter/taktslag ordnats. Tempo: ”tid”; hur snabbt ett musikstycke framförs. Anges i BPM. Sextondel: 1/4 av ett taktslag (tidsvärde). Stereo: när ljud spelas in och upp på två kanaler. Idag spelas nästan all musik upp D Vamp: en kort ackordföljd eller basgång som upprepas. Kallas även ostinato, rundgång etc. K Rytmsektion: grundinstrumenten i GBJ-musik. Oftast trummor, bas, gitarr och keyboard. Spelar vanligen mer eller mindre improviserade ackompanjemang med utgångspunkt från bestämda grooves eller rytmmönster. Musik byggd på rytmsektioner blev vanligt i Europa fr.o.m. 1500-talet, när ackordisk musik slog igenom. M V R IV Stringband: band uppbyggda av stränginstrument. Till en början avsågs oftast kombinationer av fiol, mandolin, gitarr, banjo, kontrabas plus rytminstrument. S K Rythm & blues: se vidare ”R&B” Slide: tonglidning. U Stridepiano: jazzpianostil som utvecklades fr.o.m. 1910-talet. Vänsterhanden spelar ett rytmiskt stadigt ackompanjemang (bas och ackord) av ragtimetyp; högerhanden spelar melodier och improvisationer (James P. Johnson, Fats Waller, Art Tatum). R Rumba: samlingsnamn för kubansk dans och musik från 1900-talets första hälft. Ordet betyder ”fest”. Skiffle: ursprungligen detsamma som jugband. Band med många hemmagjorda instrument (typ tvättbräda) som spelade underhållningsmusik. Tutti: ”alla”; motsats till ”solo”. IV Rock & roll: se vidare ”R&R” Triol: 1/3 av ett taktslag (tidsvärde). Tonförråd: de tonhöjder som används i ett musikstycke eller en musikstil; tonförråd ordnas ofta i skalor, d.v.s. stegvis från den lägsta till den högsta tonen (scala = stege). Tradering: ”att överföra”; när man lär sig något genom att lyssna och härma. ”Tradition” medför förändring, eftersom det överförda automatiskt anpassas till nya tider och värderingar. Att bevara innebär att inte förändra och är något helt annat. INTRO 1.1 | © Gunno Klingfors & Kulturkapital AB 2011/2012 U Ritardando: avstannande (tempo); vanligast vid slutet av ett musikstycke. Trio: när 3 musiker spelar/sjunger tillsammans. A S Riff: en kort fras (motiv) som upprepas. S Treklang: ackord bestående av tre toner. Storband: ett jazzband med minst 10–12 musiker bestående av rytmsektion, trumpeter, tromboner och saxofoner och andra blåsinstrument (ibland även stråkar). Populärast 1925–60. Retorik: konsten att övertyga. Retorik var i århundraden grunden för hur man spelade och sjöng i Europa. E D i stereo (jämför ”mono”). A S Responsorial: när en frågar och andra svarar (respons = svar). 54 Levine, Mark: The Jazz Theory Book [1995] ISBN 978-1-8832-1704-4 Benestad, Finn: Musik och tanke [1978] ISBN 91-29-50581 Lindblad, Tomas: Ut ur Afrika: Jakten på människans urhem [2009] Artikel i Allt om Vetenskap – De historiska äventyren och upptäckterna 2009 sid. 28-35 Rehding, Alexander: Hugo Riemann and the birth of modern musical thought [2003] ISBN 0-521-82073-1 E R IV J Darden, Robert: People get ready! A new history of black gospel music [2004] ISBN 0-8264-1752-3 Richards, Tim: Exploring Jazz Piano 1 [2005] ISBN 978-1-902455-24-2 Roberts, J.M.: Modern history from the european age to the new global era [2007] ISBN 978-1-84483-452-5 Rolf, Julia (editor): Blues – The complete story [2007] ISBN: 978-1-84451-812-8 K Cottier, Janine: Ugarit i Syrien – Här föddes alfabetet för 3 000 år sedan Artikel i Allt om Vetenskap – De historiska äventyren och upptäckterna 2009 sid. 94-97 Fredholm, Lotta: Vår utdöda släkting väcks till liv [2009] Artikel i Forskning & Framsteg 2009:5 sid. 1220 Rowley, Gill red: The book of music [1998] ISBN 1-57715-037-6 R Harrison, Mark: The pop piano book [1993/4] ISBN 0-7935-9878-8 O Santisi, Ray: Berklee jazz piano [1993] ISBN 978-0-87639-050-4 E J FÅ Harrison, Mark: Stuff good piano players should know [2008] ISBN 978-1-4234-2781-0 FÅ Högnäs, Sten: Idéernas historia – en översikt [2003] ISBN 91-89442-92-x Holland, Tom: Tusenårsstriden – hur Kristendomen segrade i Europa [2008] ISBN 978-91-7343-182-8 M S Rolf, Julia (editor): Jazz – The complete story [2007] ISBN: 978-1-84451-566-0 R Everett, Susanne: History of slavery [2006] ISBN 13-978-1-55521-768-6 Gregory, Hugh: A century of pop [20062] ISBN 13: 978-0-753714-75-1 O Jones/Ereira: Barbarerna – romarrikets historia ur de erövrade folkens perspektiv [2006] ISBN 978-91-85703-28-9 Kemper-Moll, Axel: Jazz & Pop Harmonienlehre 1999 ISBN 978-3-8024-0349-1 U Rawlins/Bahha: Jazzology – the encyclopedia of jazz theory [2005] ISBN 0-634-08678-2 S K Broughton, Viv: Too close to heaven: the illustrated history of gospel musik [1996] ISBN-1-90056-00-4 Nolgård, Daniel: Jazzpiano [2004] ISBN 91-88316-19-4 A S Burkholder/Grout/Palisca: A History of Western Music (8:e upplagan) [2010] ISBN 978-0-393-93125-9 IV Bunch/Hellemans: The History of Science and Technology [2004] ISBN 0-618-22123-9 Muir, Peter: Long Lost Blues: Popular Blues in America, 18501920 [2009] ISBN-13: 978-0252076763 R Berghorn/Hattstein: Världshistorien ord och bild [2009] ISBN 978-91-1-302373-1 A S Huvudkällor är Grove Music Online 2010 och Sohlmans Musiklexikon 1975-79. Bennett, Joe: Musiktheorie [2006] ISBN 3-86543-049-X E Sassoon, Donald: The Culture of the Europeans [2006] ISBN 13: 978-0-00255879-2 Shipton, Alyn: A new history of jazz [20072] ISBN 13: 978-0-8264-1789-3 Taylor, Eric: The AB guide to music theory [2010] ISBN 978-1-85472-446-5 Valerio, John: Bebop Jazz Piano [2003] ISBN 0-634-03353-0 Vidal-Naquet/Bertin: Atlas över mänsklighetens historia [1991] ISBN 91-34-51102-4 Wikander/Christner Riad: Ur hästens mun – Indoeuropeiska urord återskapas med lingvistisk pale-ontologi; Artikel i Forskning & Framsteg 2009:5 sid. 42-51 M Kendall, Alan: The chronicle of classical music [2000] ISBN 0-500-28213-7 E Klingfors, Gunno: retro.nu [2003] ISBN 47-05152-3 Kramarz, Volkmar: Die Popformeln – Die Harmoniemodelle [2006] ISBN 978-3-8024-0552-5 D D U T 19. KÄLLOR (urval) Laurie/Schneider/Adams: A history of western art [1997] ISBN 0-697-28782-3 INTRO 1.1 | © Gunno Klingfors & Kulturkapital AB 2011/2012 M O M E D INTRO 1.1 | © Gunno Klingfors & Kulturkapital AB 2011/2012 U A S R IV K S E J FÅ O R FÅ R E J S K R IV A S U T 20. NOTPAPPER E D 55 INTRO 1.1 | © Gunno Klingfors & Kulturkapital AB 2011/2012 U A S R IV K S E J O M E D D E M FÅ O R FÅ R E J S K R IV A S U T 56 INTRO 1.1 | © Gunno Klingfors & Kulturkapital AB 2011/2012 U A S R IV K S E J O M E D D E M FÅ O R FÅ R E J S K R IV A S U T 57 INTRO 1.1 | © Gunno Klingfors & Kulturkapital AB 2011/2012 U A S R IV K S E J O M E D D E M FÅ O R FÅ R E J S K R IV A S U T 58