Lärobok i PDF 47 sid. finns här.

R
R
E
J
S
K
R
IV
S
K
E
J
R
FÅ
FÅ
O
M
D
E
M
O
E
D
ISBN 978-91-980248-8-3
INTRO 1.1 | © Gunno Klingfors & Kulturkapital AB 2011/2012
U
A
S
IV
A
S
U
T
1
2
U
T
INNEHÅLL
1. INLEDNING.....................................................................................................................................................................................................3
1.1. Om musik........................................................................................................................................................ 3
2. LJUDLÄRA LJUDKÄLLA HÖRSEL................................................................................................................................................................4
3. MUSIKHISTORIA............................................................................................................................................................................................9
4. NOTSKRIFT & MUSIKTEORI.......................................................................................................................................................................18
R
IV
5. LINJENOTSKRIFT.........................................................................................................................................................................................19
K
E
J
5.1. Notsystem; Klaver; Stamtonerna............................................................................................................... 19
5.2. Oktaver & hjälplinjer.................................................................................................................................... 20
5.3. Förtecken...................................................................................................................................................... 21
5.4. Takter & taktartsbeteckningar...................................................................................................................... 22
5.5. Rytm & tidsvärden 1.................................................................................................................................... 23
5.6. Rytm & tidsvärden 2.................................................................................................................................... 24
5.7. Ojämna tidsvärden; punkteringar & bindebågar�������������������������������������������������������������������������������������� 25
5.8. Tidsvärden – sammanfattning.................................................................................................................... 26
5.9. Tempo & BPM (Beats per minute).............................................................................................................. 27
S
6. INTERVALL....................................................................................................................................................................................................28
R
6.1. Grundintervall.............................................................................................................................................. 29
6.2. Analoga intervall.......................................................................................................................................... 30
E
J
7. SKALOR.........................................................................................................................................................................................................31
FÅ
7.1. Halvton, helton, dur & moll ........................................................................................................................ 31
7.2. Kyrkoskalor (modus I-VII)............................................................................................................................ 32
7.3. Pentatonisk skala; bluesskalan.................................................................................................................... 33
8. ACKORD.........................................................................................................................................................................................................34
R
8.1. Treklanger...................................................................................................................................................... 34
8.2. Grundackorden............................................................................................................................................ 35
9.1. Tabell.............................................................................................................................................................. 37
10. STEGSYSTEM.............................................................................................................................................................................................38
FÅ
M
O
9. ACKORDBETECKNINGAR...........................................................................................................................................................................36
11. FUNKTIONER..............................................................................................................................................................................................39
12. TONARTER & KVINTCIRKELN..................................................................................................................................................................40
13. ELGITARR ELBAS TRUMMOR..................................................................................................................................................................41
14. SKALOR – ACKORD – FINGERSÄTTNING..............................................................................................................................................43
15. VAMPER (Ackordföljder)..........................................................................................................................................................................47
O
E
16. TONHÖJDER/FREKVENSER......................................................................................................................................................................48
M
17. MUSIKPROGRAM......................................................................................................................................................................................49
18. ORDLISTA....................................................................................................................................................................................................50
19. KÄLLOR (urval)...........................................................................................................................................................................................54
E
20. NOTPAPPER................................................................................................................................................................................................55
D
D
A
S
S
K
R
IV
3.1. Inledning & bakgrund.................................................................................................................................... 9
3.2. Översikt 1..................................................................................................................................................... 10
3.3. Översikt 2......................................................................................................................................................11
3.4. Musikinstrument; Äldst & först.................................................................................................................. 12
3.5. Klassisk musikhistoria – epoker................................................................................................................. 13
3.6. Gospel-, blues- och jazzbaserad musik 1................................................................................................... 14
3.7. Gospel-, blues- och jazzbaserad musik 2.................................................................................................... 15
3.8. Bluesbaserad musik (rockhistoria)............................................................................................................. 17
INTRO 1.1 | © Gunno Klingfors & Kulturkapital AB 2011/2012
U
A
S
2.1. Ljudlära (= akustik)......................................................................................................................................... 4
2.2. Ljudkällan....................................................................................................................................................... 6
2.3. Sångrösten..................................................................................................................................................... 7
2.4. Hörseln........................................................................................................................................................... 8
3
1. INLEDNING
R
Varför ska man ha musik i skolan? Är det inte
viktigare att satsa på ämnen som matematik och
språk?
tals år. Musik finns i alla
kulturer och de flesta
lyssnar på musik varenda
dag.
Det talar för att musik är
väldigt viktigt.
Man bör ha koll på allt
som är viktigt. Därför är
musikämnet viktigt.
D
E
M
O
FÅ
Frågan har egentligen
redan besvarats ovan:
människan har hållit på
med musik i tiotusen-
A
S
R
IV
Även i demokratier försöker makthavare påverka
vad människor lyssnar
på. Det är ett syfte med
kulturpolitik.
E
J
Det beror antagligen på
att de insett hur viktigt
musik är. Att de varit
rädda för musikens makt,
eftersom musik kan
påverka människor på
allvar.
INTRO 1.1 | © Gunno Klingfors & Kulturkapital AB 2011/2012
U
A
S
IV
R
ORDET
MUSIK
MAKT
&
MUSIK
K
E
R
FÅ
M
O
VARFÖR
MUSIK?
Många har försökt komma fram till vad musik är.
Det finns många teorier,
men det enda man säkert
vet är att musik låter.
S
Idag används ordet musik över nästan hela världen. Det beror på västvärldens dominans.
Politiska och religiösa
makthavare verkar alltid
ha försökt kontrollera
hur musik låter och vad
människor lyssnar på för
musik.
E
D
Man har ofta använt ord
som ”spel” och ”lek”
(play) för musik. Musik är
roligt. På svenska användes inte ordet musik förrän på 1600-talet.
J
Ordet musik kommer
från grekiskans mousiké,
som inte betydde musik
i modern mening. Det
betydde ungefär ”intellektuell/själslig”, och hade
med teorier om musik att
göra. Grekiskans motsvarighet till nutidens ”musik” var snarast melos.
Att musik funnits så
länge talar för att musik
har väldigt stor betydelse
för oss. Att musik är viktigare än man tror.
S
K
VAD
ÄR
MUSIK?
Människan har hållit på
med musik i åtminstone
43 000 år. Troligen längre
än så.
En del tror att neandertalarna skapade musik, inte
människan.
U
T
1.1. Om musik
Och politiska, ekonomiska och religiösa makthavare försöker ständigt
manipulera oss med
hjälp av bl.a. musik.
Kunskap är viktigt om
man ska kunna genomskåda manipulation.
4
2. LJUDLÄRA LJUDKÄLLA HÖRSEL
År 1939 bestämdes att utgångspunkt för musiktonhöjder ska vara A4 = 440
Hz (gamla A1). Det är en
ISO-standard (= International Organization for Standardization) som ska gälla
överallt.
M
E
D
R
IV
K
S
Tonhöjden bestäms av
vågrörelsens hastighet. Ju högre hastighet,
desto högre tonhöjd.
Tonhöjd kallas också
frekvens, eftersom frekvens anger hur ofta något sker.
FÅ
A4 = 440 Hz
O
M
O
TONHÖJD=
FREKVENS
E
J
HASTIGHET=
R
FÅ
R
Både toner och brus används i musik.
E
D
BRUS skapas av oregelbundna våglängder som
inte upprepas.
E
BRUS
TONER skapas av regelbundna vågrörelser
som upprepas många
gånger.
J
TON
S
K
R
Tonhöjder anges i antalet vågrörelser eller
svängningar per sekund.
Måttenhet = Hz (Hertz).
”440 Hz” betyder ”tonhöjden som uppstår när
svängingarna upprepas
440 gånger per sekund”.
Människans höromfång = 20-20 000 Hz (= svängningar per sekund).
Ultraljud = 20 000 Hz och uppåt (uppfattas inte som ljud av människan).
Infraljud = 20 Hz och nedåt (uppfattas inte som ljud av människan).
Många djur hör fler frekvenser än människan. Fladdermöss orienterar sig
med signaler på ca 100 000 Hz (= svängningar per sekund).
INTRO 1.1 | © Gunno Klingfors & Kulturkapital AB 2011/2012
U
Vågrörelserna kallas
också svängningar.
A
S
RÖRELSER
När sådana vågrörelser
når örat och tolkas av
hjärnan hör vi ljud.
A
S
VÅG-
Ljud (ljudenergi) är mekaniska vågrörelser som
sprids via media (gaser,
vätskor och fasta kroppar).
IV
LJUD ÄR
U
T
2.1. Ljudlära (= akustik)
5
STORLEK=
LJUDSTYRKA=
O
M
E
D
195 dB = maximalt ljudtryck i luft (vid högre nivåer uppstår chockvågor)
180 dB = kanonskott (trumhinnan spricker)
120-130 dB = smärtgräns
105-125 dB = rockkonsert
90-115 dB = disco/klubb
80-100 dB = lågmält liveband
70 dB = stark trafik
50-70 dB = samtal
50-60 dB = bakgrundsmusik
10 db = lövsus i svag vind
0 dB = det svagaste ljud människan kan uppfatta
- 20 dB = det svagaste ljud en hund kan uppfatta
INTRO 1.1 | © Gunno Klingfors & Kulturkapital AB 2011/2012
U
A
S
R
IV
K
S
FÅ
O
M
Sådant som har med
ljudnivåer i musik att
göra kallas dynamik.
E
D
Ljudstyrkan bestäms av
vågrörelsens storlek.
Ju större (högre) vågrörelse, desto starkare
ljud.
Vågrörelsens storlek
kallas amplitud.
Ljudnivån anges i decibel (dB).
R
AMPLITUD
E
J
FÅ
R
E
J
S
K
R
IV
A
S
Sådana toner kal�las sammansatta eller
komplexa toner.
Den lägsta deltonen
kallas grundton och
är den ton man spelar
eller sjunger. Ibland
kallas övriga deltoner
övertoner.
De harmoniska deltonerna utgör naturtonsserien.
T
SOUND
KLANG
De enskilda tonerna
i en sammansatt ton
kallas deltoner.
Tillsammans bildar deltonerna ett klangspektrum, som bestämmer
soundet.
En ton består oftast
av många olika toner,
trots att det låter som
en enda ton. På samma
sätt som vitt ljus består
av många olika färger.
U
DELTONER
6
LJUDLÄRA LJUDKÄLLA HÖRSEL
A
S
R
IV
E
J
En pulserande luftström
uppstår när luftströmmen
släpps igenom/stoppas
av ett hinder. Så fungerar
bl.a. rösten (stämbanden
pulserar), brass- (läp-
På flöjtinstrument uppstår ljud genom att ett
smalt luftband bryts mot
en kant.
O
M
E
D
INTRO 1.1 | © Gunno Klingfors & Kulturkapital AB 2011/2012
U
U
A
S
K
SLAGVERK
parna pulserar) och rörbladsinstrument (rörbladet pulserar).
FÅ
M
O
BLÅSINSTRUMENT
STRÄNGINSTRUMENT
Ljud kan uppstå när en
(komprimerad) luftström
stöter på hinder.
R
FÅ
R
E
Slagverk påminner om
stränginstrument, för när
man slår till ett trumskinn
blir det en liten buckla i
skinnet.
Ljud uppstår när bucklan
rätas ut.
E
D
IV
J
Så fungerar bl.a. gitarr
och piano. På stråkinstru-
ment alstras ljud p.g.a.
friktion mellan stråkens
tagel och strängen. Stråken drar med sig strängen en liten bit i stråkriktningen. Vid en viss punkt
åker strängen tillbaka.
Detta upprepas om och
om igen när man drar en
stråke över en sträng.
S
Strängar är elastiska
kroppar. Det betyder att
när man drar i eller slår
till en sträng, strävar den
efter att återta sin ursprungliga form.
Under tiden som den gör
det, uppstår ljud.
Ljud uppstår när tillförd
energi omvandlas till
ljudenergi (vågrörelser).
R
KÄLLAN
Ljudkällan = där ljud alstras/skapas.
S
K
LJUD-
T
2.2. Ljudkällan
7
LJUDLÄRA LJUDKÄLLA HÖRSEL
E
SÅNG
I tusentals år har man
kastrerat pojkar före
målbrottet för att de inte
ska genomgå ett normalt
målbrott utan behålla
sina ljusa barnröster livet ut.
Sådan könsstympning
har varit vanlig även i Eu-
Idag kan kvinnor sjunga
på många olika sätt. Det
beror på att samhället
förändrats.
R
IV
Därför ska sångaren
bestämma tonarten.
Instrument har inte sådana begränsningar.
ropa, fr.a. i den katolska
kyrkan och inom operan.
På 16/1700-talen var de i
särklass största europeiska sångstjärnorna kastrerade sångare.
Den sista europeiska kastratsångaren dog 1922.
INTRO 1.1 | © Gunno Klingfors & Kulturkapital AB 2011/2012
U
A
S
S
E
J
R
Alla sångare har ett bestämt omfång. Därför är
det omöjligt för sångare
att sjunga vissa toner, i
synnerhet om man vill
att det ska låta bra.
O
M
KASTRAT-
D
För hundra år sedan
FÅ
SÅNGRÖSTEN
BESTÄMMER
TONARTEN
Men på 18/1900-talen förlorade kyrkan inflytande.
Idag finns fler kvinnliga
än manliga sångare.
skulle kvinnliga sångare
sjunga mjukt och vakert.
Idealet var att låta lite
flickaktig.
Det återspeglar dåtidens
kvinnosyn.
RÖSTTYPER
K
J
E
R
FÅ
O
M
E
D
Under antiken verkar det
ha varit lika vanligt med
manliga som med kvinnliga sångare.
Men när kristendomen
dominerade Europa från
800-talet till 1800-talet
var det manlig sång som
gällde. Kvinnor sjöng förstås, men fick sällan vara
med i fina sammanhang.
Det berodde på den kristna kyrkans kvinnosyn.
S
K
SAMHÄLLE
Samhällsförändringar påverkar sång.
I själva verket finns det
många sångsätt som
fungerar hur bra som
helst.
Sammanhanget avgör
vad som är rätt och fel.
A
S
SÅNG &
Det var arrogant och insnöat. Människan har
sjungit i mer än 43 000 år
– vem kan tro på att det
skulle dröja till 1800-talet innan man förstod
hur man ska göra?
IV
På 1800-talet började
man skapa ”vetenskapliga” metoder för hur
man skulle sjunga här
i Europa. Man menade
att det bara fanns ett
enda ”riktigt” sångsätt
– alla andra var felaktiga och/eller farliga.
R
Sångrösten är troligen
det äldsta, viktigaste och
vanligaste musikinstrumentet.
Människor sjunger över
hela världen och det finns
många olika sångsätt.
U
T
2.3. Sångrösten
Sångröster delas in i
olika typer, beroende på
hur högt/lågt man kan
sjunga.
Som regel har män större omfång än kvinnor,
tack vare falsett-rösten.
8
LJUDLÄRA LJUDKÄLLA HÖRSEL
A
S
MELLANÖRAT
R
IV
K
FÅ
O
M
O
M
E
HÖRSELSKADOR
D
Vibrationerna når innerörat via det ovala
fönstret, en tunn hinna
som sitter i hörselsnäckans ände.
Hörselnäckan är fylld
med lättflytande vätska, som påverkar hörselcellerna.
Där omvandlas vågrörelserna till elektriska
impulser, som via hörselnerven leds till hjärnan, där ljud tolkas.
R
INNERÖRAT
E
J
FÅ
R
E
I mellanörat regleras
volymen eller ljudstyrkan. Svagt ljud förstärks och alltför starka
ljud försvagas.
S
J
På trumhinnans insida sitter hörselbenen
(människans minsta
ben). Dom leder vibrationerna från trumhinnan till hörselsnäckans
ovala fönster.
Hörselorganen är oerhört känsliga. Därför sitter de långt in i skallen,
väl skyddade.
Men ibland räcker inte
kroppens skyddsmeka-
nismer till. T.ex. när man
utsätts för plötsliga
starka ljud, som skyddsmuskeln tensor tympani inte hinner dämpa.
I synnerhet om man är
trött eller berusad.
INTRO 1.1 | © Gunno Klingfors & Kulturkapital AB 2011/2012
U
A
S
S
K
R
Därmed omvandlas
ljudenergi till mekanisk
energi.
E
D
Ljud når de inre hörselorganen via ytterörat.
Ljudvågorna fångas
upp av öronmusslan
och leds in till trumhinnan via hörselgången.
Trumhinnan är en 0,4
mm tunn hinna, som
sätts i rörelse av ljudvågorna.
IV
YTTERÖRAT
U
T
2.4. Hörseln
Man kan också nöta ner
hörseln genom att lyssna för länge på musik
med slutna hörlurar.
Hörseln ska räcka hela
livet: var försiktig.
9
3. MUSIKHISTORIA
R
IV
S
K
Tack vare den tekniska
utvecklingen vet man
mycket mer idag än för
bara några år sedan.
Blombos-grottan i Sydafrika där
man funnit lämningar efter människor som är minst 75 000 år gamla.
M
FÅ
O
R
E
J
R
FÅ
före skrivspråken bygger
bl.a. på arkeologi (= fornkunskap) och naturvetenskapliga undersökningar
av olika slags lämningar.
S
K
De första skrivspråken
skapades i Mellanöstern
och Egypten på 3 000-talet före Kristus.
Det man vet om tiden
E
Tiden före skrivspråken
kallas förhistorisk tid. Det
beror på att historiker tra-
ditionellt utgår från skrivna källor. Förhistorisk tid
betyder alltså ”tiden före
den tid historiker beskriver”.
J
FÖRHISTORISK
VAD ÄR DET?
Vad fanns FÖRE
historien?
Noter, bevarade musikinstrument etc. ger bara
en vag bild av hur musik
faktiskt låter.
R
IV
Det är oerhört viktigt att
källor undersöks och
jämförs med andra källor
så man vet hur pålitliga
de är. Det kallas källkritik.
O
VIKTIGA ÅRTAL (UNGEFÄRLIGA)
13,7 miljarder år: Big Bang
4,54 miljarder år: jorden skapas
6 miljoner år: människan och schimpansen går skilda vägar
3,2 miljoner år: Lucy, den äldsta kända föregångaren till människan
200 000 f.Kr: den moderna människan skapas i nuvarande Etiopien
80 000 f.Kr: människans definitiva utvandring från Afrika inleds
40 000 år f.Kr: människan kommer till Europa
12-13 000 f.Kr: klimatuppvärmningen gör att istäcket över Nordeuropa börjar smälta undan
11 000 f.Kr: tack vare klimatuppvärmningen kommer de första människorna till Sverige (Tornedalen) via Finland
D
E
M
E
D
Lämningar som används
så kallas källor.
INTRO 1.1 | © Gunno Klingfors & Kulturkapital AB 2011/2012
U
KÄLLKRITIK
Musik låter, så huvudproblemet för musikhistoriker är att det inte
finns några ”riktiga”
källor från tiden före
1800-talets slut, när inspelningstekniken skapades.
A
S
KÄLLOR
Historiker undersöker
(analyserar) lämningar
från äldre tider och drar
slutsatser utifrån dem.
A
S
LÄMNINGAR
U
T
3.1. Inledning & bakgrund
10
MUSIKHISTORIA
VÄRLDENS
O
R
R
IV
K
Grunden för modern notskrift fanns på 1300-talet,
men först på 1800-talet
fick alltigenom noterad
musik genomslag (klassisk musik).
Notskrifter från Mellanös-
FÅ
Att det finns noter kvar från antiken innebär inte att vi vet hur antikens musik lät. Det kräver att den som läser
noterna har hört hur musiken ska låta, precis som man måste ha hört ett språk för att kunna uttala orden rätt.
0-1900
Under antiken användes musik på i princip
samma sätt som musik användes fram till
1900-talets början, när
inspelningstekniken
förändrade musiklivet i
grunden.
byggd på melodi, ackord
och bas. Det är fortfarande grunden för euroamerikansk musik.
E
M
O
M
tern importerades till Europa under antiken och
medeltiden.
R
FÅ
Skrivspråk skapades i
Mesopotamien och Egypten på 3 000-talet f.Kr.
De första notskrifterna
skapades ungefär samtidigt. Det är logiskt: båda
använder tecken som
symboler för ljud.
D
På 1500-talet etablerades ackordisk musik
byggd på dur och moll.
Man började göra musik
Både män och kvinnor
har arbetat som yrkesmusiker, ett yrke som
sedan antiken haft låg
status.
Musikteoretiker har haft
högre status än musiker.
Att teori anses finare än
praktik är en del av arvet
från grekisk antik.
1900-TALET
På 1900-talet förändrades musiklivet i grunden.
Dels p.g.a. inspelningstekniken (1880-talet) och
el-instrumenten (1930-talet), och dels p.g.a. sociala och ekonomiska förändringar, som gjorde att
vanliga människor själva
kunde välja vilken musik
de ville lyssna på.
Att få välja själv är långt
ifrån självklart.
INTRO 1.1 | © Gunno Klingfors & Kulturkapital AB 2011/2012
U
Dansmusik är den enda
musiktyp vi (tack vare
bilder) vet att förhistoriska människor höll på
med. Allt annat är gissningar.
E
J
Noter användes som
stöd för minnet och som
ett sätt att beskriva musik. Inget tyder på att
noter användes när man
spelade och sjöng.
Man lärde sig musik via
tradering (genom att
härma).
R
NOTSKRIFT
ÅR MUSIK
S
Detta är grunden för
gospel-, blues- och jazzbaserad musik. Kanske
är det där det äldsta musikarvet förvaltas.
E
Den äldsta detaljerade
musikbeskrivningen
gjordes i Mesopotamien
ca 2.600 f.Kr. Där beskrivs improviserad musik byggd av 7-tonsskalor (diatoniska skalor).
S
K
2 600 f.Kr.
J
MESOPOTAMIEN
E
D
DANSMUSIK
ÄLDSTA MUSIK?
Man kan spela de mesopotamiska skalorna
genom att bara använda
pianots vita tangenter.
Se vidare kyrkoskalor.
43 000
A
S
Många av de uppfinningar vårt musikliv bygger på
gjordes i Mesopotamien/Irak/Syrien och Afrika (notskrift, musikteori, tonförråd, musikinstrument etc).
MINST
A
S
Människan kan ha haft med sig musik från Afrika till
resten av världen för ca 80 000 år sedan. Det skulle
innebära att olika musiktyper världen över är dialekter av ett musikaliskt grundspråk från Afrika.
Människan har hållit
på med musik i minst
43 000 år, troligen längre än så.
Att människan har hållit
på med musik så länge
talar för att musik är viktigare än man trott.
IV
MUSIK ÄR INTERNATIONELL:
VÅRA RÖTTER FINNS I ASIEN
OCH AFRIKA
U
T
3.2. Översikt 1
1200
R
Noterad flerstämmighet (polyfoni).
Mest 2/3-stämmigt.
Samklang
4 stämmor
Guido av
Leoninus Perotinus
Arezzo
E
J
INTRO 1.1 | © Gunno Klingfors & Kulturkapital AB 2011/2012
Medeltid
Renässans
Vidgad
tonalitet
Monteverdi Lully
Corelli
IV
Bach Haydn
Mozart
R
IV
Stravinsky
Armstrong
A
S
Rytmsektionen kvar i
oklassisk musik
Symfoniorkester Kör Dirigent
Beethoven
Wagner
Inspelning Film Radio
TV Video
Improvisation ut ur klassisk
musik
Oklassisk: retorisk musiksyn.
Grupparbete.
Musikern i centrum.
Klassisk: estetisk musiksyn.
1 person skapar.
”Verket” i centrum.
Atonalitet
Ljudkonst
Instrumentfamiljer
Reformation
Barock
Medelklass
Naturrätt
Korisk
besättning
U
Upplysning Industrialism
A
S
Basinstrument. Gradvis mjukare
klangideal.
U
Demokrati
Mänskliga
rättigheter
T
Elinstrument
Trumset
Mängder av musikläroböcker publiceras. Praktiska böcker Teknik och musik separeras i
bygger på improvisation.
klassisk musik
HISTORIA
Kyrka – kungamakt – adel
Gud (teokrati)
Europeiska versioner av
importerade instrument
Få praktiska läroböcker om musik. De som bevarats har oftast anknytning till kyrkomusik.
Många arabiska/orientaliska musikinstrument till
Europa.
K
S
Palestrina
Lasso
Nottryck Ackordanalys
Musikautomater
R
S
K
1900
Standardisering
Europeisk musik till Amerika fr.o.m. ca 1500.
Amerikansk musik till Europa fr.o.m. ca 1570.
Som tidigare, men nu även familjer. Bas/ackord-baserade ensembler
(rytmsektion; generalbas)
Dufay
Desprez
1800
Klassicism Romantik Modernism
1700
Bas/melodi i centrum
Dur/moll-tonalitet
Det tar ca 500 år innan tonsättare skriver ner "allting"
Mensuralnotskrift
Tabulatur
Machaut Landini
Heterogent (”spretigt”) klangideal. Solistisk besättning.
Hucbald
Balbulus
Linjenotskrift
Det tar ca 500 år att utveckla grunden för vår notskrift
Ziryab
Abul
Hasan
J
E
Ackord
Tonalitet
Barock
1600
Musik är i allmänhet ett kreativt grupparbete.
Musikern är i centrum, inte ”musikverk”.
Musik beskrivs ofta i retoriska termer.
Modern musik står i centrum. Litet eller inget intresse för historisk musik, med undantag för viss rituell musik,
R
Arabisk (islamitisk, nordafrikansk), orientalisk och judisk musikkultur till Europa. Fr.o.m.
1400-talet även zigensk musikkultur.
Nevmer
Renässans
1500
Många parallella musiktraditioner baserade kring musiker, särskilda lokaler etc.
1400
FÅ
1300
O
FÅ
1100
O
1000
M
900
Ett kristet tonspråk införs i hela
Europa (gregoriansk sång)
Medeltid
800
E
D
M
E
D
11
MUSIKHISTORIA
3.3. Översikt 2
12
Musikhistoria
Ctesibius i Egypten uppfinner hydraulis, grunden för
keyboards, på 200-talet f.Kr.
R
IV
R
E
J
S
K
J
E
R
FÅ
43 000 f.Kr: äldsta musikinstrumentet (benflöjt, Tyskland; troligen äldre).
9 000 f.Kr: äldsta dansavbildningen (Indien).
3 000-talet f.Kr: världens första musikinstrument av metall.
FÅ
ÄLDST & FÖRST
O
2 600 f.Kr: äldsta detaljerade musiktexten (Irak/Mesopotamien, kilskrift).
2 500 f.Kr: äldsta dirigeringen (Egypten).
2 300 f.Kr: första kända kompositören, Enheduanna (kvinna; Irak/Mesopotamien).
1 800 f.Kr: äldsta bevarade notskiften (Irak/Mesopotamien).
D
E
M
O
M
E
D
På 1900-talet kommer elinstrument och mikrofon.
Därmed fick vi på kort tid en helt ny ljudvärld
– det är nog den största musikljuds-revolutionen genom tiderna.
S
K
Under antiken fanns grundversioner av alla akustiska
musikinstrument, med undantag för stråk-
Det första pianot byggdes år 1700, och den moderna
flygeln konstruerades på 1800-talet.
1 500 f.Kr: äldsta kända skådespelen (Egypten)
1 400-250 f.Kr: äldsta noterade musikstycket med text (Ugarit/Syrien/Mesopotamien).
800-talet: de äldsta västeuropeiska noterna (nevmer).
1300-talet: den äldsta noterade europeiska instrumentalmusiken.
1748: världens första elstyrda musikinstrument byggs i Nordamerika.
1850-talet: de första mikrofonerna konstrueras.
1877: Inspelningstekniken skapas i och med Edisons fonograf (ljudskrivare).
1890-talet: de första användbara syntarna byggs i Amerika.
INTRO 1.1 | © Gunno Klingfors & Kulturkapital AB 2011/2012
U
När människan börjar med metaller på 3 000-talet
f.Kr. byggs musikinstrument av metall, som
slagverk och blåsinstrument.
När ackordisk musik slår igenom på 1500-talet skapas
instrument som passar den nya musiken som
fiolinstrument. Samtidigt byggs de första basinstrumenten, eftersom vi uppfattar ackord
nedifrån och upp.
A
S
Pilbågen har funnits i tiotusentals år och är troligen
grunden för stränginstrument.
A
S
Världens äldsta musikinstrument är en 43 000 år
gammal benflöjt (södra Tyskland).
Under medeltiden byggs alltmer avancerade tangentinstrument och europeiska varianter av arabiska instrument, bl.a. luta och gitarr.
IV
Musikinstrument av material som trä, ben, skinn etc
har byggts i tiotusentals år. Men nästan alla
har förstörts eftersom materialen är organiska
och bryts ner.
instrument, som uppfanns i Centralasien på
8/900-talen.
R
MUSIKINSTRUMENT
U
T
3.4. Musikinstrument; Äldst & först
13
Musikhistoria
Klassisk musikhistoria utgår från bestämda epoker (=
tidsperioder eller tidsåldrar)
historia.
A
S
IV
Ett problem med epokindelningar är att samma begrepp
används i bl.a. konst- och litteraturhistoria, men oftast avses olika tidsperioder i exempelvis musik- och litteratur-
ANTIKEN (3200 f.Kr.- 400 e.Kr.)
R
IV
S
K
R
Betyder ”gammal tid”.
•
Nyare musikinstrument, musikteori och notskrift skapas i Mesopotamien (ungefär
nuvarande Irak) och importeras senare till Europa.
•
Antikens musikliv påminde om musiklivet i Europa fram till 1900, när inspelningsteknik, radio etc. förändrade musiklivets förutsättningar.
A
S
Exempel på mer detaljerad epokindelning: antik – äldre
medeltid – yngre medeltid – renässans – manierism – barock – rokoko – känslosam stil – wienklassicism – förromantik – romantik – senromantik – impressionism- expressionism – modernism.
MEDELTID (400-1400)
K
E
J
Betyder ”mellantid” = tiden mellan antik och renässans.
•
Europa påverkades av kristen musik från Mellanöstern och av arabisk musik. I kyrkan improviserades flerstämmig musik fram.
•
Guido av Arezzo, Leoninus, Perotinus, Guillaume de Machaut.
RENÄSSANS (1400-1600)
S
E
J
BAROCK (1600-1750)
Betyder ”svulstig”, ”överdriven” och ”onaturlig”; från början skällsord.
•
Grunden för orkestrar, solo/tutti, olika sonat-former, kantat, opera.
•
Claudio Monteverdi, Antonio Vivaldi, Johann Sebastian Bach, Georg Friedrich Händel, Jean-Philippe Rameau, Domenico Scarlatti.
O
R
FÅ
R
Betyder ”pånyttfödelse”; man ansåg att antiken återföddes under denna tid.
•
Ackordisk dur/moll-musik utvecklas. De första tryckta noterna. Sydamerika blir en
europeisk musikkoloni. Grunden för senare tiders musik läggs.
•
Giovanni Pierluigi da Palestrina, Orlando di Lasso, Josquin Desprez.
Av ”klassisk” som betyder ”förebildlig” och ”oöverträffbar”. Man lägger till ”Wien” eftersom staden var centrum för denna musikstil.
•
Grunden för symfoniorkestern läggs. Klassisk sonatform.
•
Wolfgang Amadeus Mozart, Joseph Haydn, Ludwig van Beethoven.
FÅ
M
WIENKLASSICISM (1750-1800)
Av ”romanz” = gamla mystiska berättelser. Namnet beror på att musiken ansågs mystisk, övernaturlig
och känslosam.
•
Romantikens musik är grunden för nutidens klassiska musik. Nu grundläggs det
moderna kommersiella musiklivet med stjärnsystem etc.
•
Felix Mendelssohn, Franz Liszt, Richard Wagner, Johannes Brahms.
E
M
O
ROMANTIK (1800-1920)
MODERNISM (1920-)
D
Namnet beror på att denna musik var modern när epokindelningen slog igenom.
•
Atonalitet. Tolvtonsteknik. Elektroniska ljud och verktyg.
•
Igor Stravinsky, Arnold Schönberg, Karlheinz Stockhausen, John Cage.
INTRO 1.1 | © Gunno Klingfors & Kulturkapital AB 2011/2012
U
Det finns många olika epokindelningar även i musikhistoria. Här har bara de vanligaste tagits med.
Klassisk musikhistoria utgår från noterad musik – annan
musik lämnas utanför. Så kvinnor och invandrare är sällan med i klassisk musikhistoria, eftersom de oftast arbetat med musik som inte noteras.
E
D
U
T
3.5. Klassisk musikhistoria – epoker
14
Musikhistoria
U
T
3.6. Gospel-, blues- och jazzbaserad musik 1
E
J
S
• EUROPA
• Dur/moll, ackordisk musik
• Musik byggs med melodi, ackord, bas; ackord- och basinstrument skapas
• Exporteras till Latinamerika
• NORDAMERIKA
• Europeisk musik börjar exporteras till Nordamerika. Det är
grunden för gospel-, blues- och jazzbaserad musik.
FÅ
R
1600
O
R
IV
J
E
R
FÅ
1500
K
• EUROPA
• Kristendom till Europa. Musiken byggde troligen på kristen
musik från Palestina (Mellanöstern)
• 7-tonsskalor börjar så småningom kallas kyrkoskalor
(grunden för stegsystemet i jazz/rock-teori)
300
I Amerika har det europeiska musikspråket färgats av andra musikspråk. Exakt på vilket sätt och i vilken
utsträckning vet man inte, men indianska och afrikanska musiktraditioner har bidragit till att forma musiken. Resultatet blev bl.a. gospel, blues och jazz och alla de musikstilar de givit upphov till.
Vad gäller frågan om hudfärg så har människor av alla nyanser medverkat. Att svarta haft en central roll
är naturligt, eftersom svarta redan på 16/1700-talen stod för musiken i Amerika. Musik var en av få karriärvägar svarta kunde välja för att skapa sig en dräglig tillvaro. Men svarta arbetade med alla typer av
musik, inklusive klassisk musik.
Gospel-, blues- och jazzbaserad musik har alltid haft låg status hos kulturetablissemanget. Det beror ytterst på att det från början var underklassmusik.
I Europa och USA såg nästan alla ned på svarta. I synnerhet svarta kvinnor hade låg status. Så det var ett
slag i ansiktet på fint folk när svarta bluessångerskor blev kända över hela världen på 1920-talet. Det skapade en ihållande kulturpanik som legat till grund för bl.a. musikpolitik och sättet man beskriver musikhistorien på: GBJ-musik behandlas sällan som en självklar del av musikhistorien, utan som rockhistoria.
D
E
M
O
M
INTRO 1.1 | © Gunno Klingfors & Kulturkapital AB 2011/2012
U
A
S
R
• PALESTINA (Mellanöstern)
•Den äldsta kyrkomusiken byggde troligen på systemet i
Mesopotamien
•7-tonsskalor
S
K
50 e.Kr.
E
D
• MESOPTPTAMIEN (Irak)
• Den äldsta musikteorin
• 7-tonsskalor
• Improvisationsanvisningar
IV
2500 f.Kr.
A
S
Grunden för gospel-, blues- och jazzbaserad musik är i grund och botten densamma som för nästan all
annan europeisk och euro-amerikansk musik sedan 1500-talet.
15
Musikhistoria
1920-1945
Swing
Detta var swing-epoken.
Jazz var den största musiken och har aldrig varit
så populär sedan dess.
Tack vare modern teknik
kunde människor över
hela världen lyssna på
och dansa till swing.
Improvisation blev allt
viktigare i jazz; jazzpianisterna, Louis Armstrong
och storbandens solister
var pionjärer.
D
E
M
O
Boogie woogie
Blues
Modern gospel
New Orleans
Louis Armstrong
Bessie Smith
Count Basie
Fats Waller
Duke Ellington
Art Tatum
Andrew Sisters
Blues fick stort genomslag på båda sidor av
Atlanten, i synnerhet
den blues som sjöngs av
R
IV
A
S
Gospel växte fram i USA:s
sydstater. Grunden lades
Gospel, blues och jazz
växte fram i en tid när vita
tog avstånd från mörkhyade. Tidsandan var rasistisk.
Därför fick hudfärgen så
stor betydelse, ett arv som
lever vidare i vår egen tid.
K
grunden var europeisk
(ackordföljd som upprepas). Vid den här tiden
var blues snarare ett
sångsätt och en spelstil
än en musikform.
S
Jazz var instrumental
stadsmusik som växte fram samtidigt som
blues.
Jazz var en spelstil, inte
en genre. Man ”jazzade
upp” musik.
Kornettister/trumpetare
och pianister var stjärnor.
Teknisk skicklighet var
viktigare än improvisation.
kvinnliga stjärnor uppbackade av jazzmusiker.
Modern city-blues grundlades i Chicago. Jazz-instrumentalister härmade
bluessångarnas sångsätt,
vilket kom att prägla jazz.
Gospelmusiken liknade
alltmer jazz och blues.
Instrumentalackompanjemang blev viktigare, och
avancerad gospel dominerades av jazzinspirerade gospelkvartetter.
INTRO 1.1 | © Gunno Klingfors & Kulturkapital AB 2011/2012
U
på 1700-talet när vita,
svarta och indianer började sjunga protestantiska
sånger från England och
Tyskland.
Musiken var från början
inte ”rasbunden”, utan skapades av en mix av människor med olika hudfärg
och bakgrund som verkade
i USA.
A
S
IV
I Nordamerika (USA) fick
slavarna inte syssla med
afrikansk musik, utan
tvingades lära sig europeisk musik och att spela europeiska musikinstrument.
Många slavar arbetade yrkesmässigt med europeisk
musik redan på 16/1700-talen. Det beror på att musikeryrket hade låg status.
E
J
FÅ
O
M
Blues växte fram i USA:s
sydstater under 1800-talets andra hälft. Bakgrunden är oklar, men
R
FÅ
R
E
Boogie woogie
Blues
Spirituals
Jubilee songs
Coon-songs
Barbershop
Jass/Jazz
New Orleans
Scott Joplin
Buddy Bolden
Jelly Roll Morton
Eubie Blake
När slaveriet förbjöds i
USA 1865 tog många vita
avstånd från svarta. Gospel övergick från att vara
svart/vit till svart.
Det bildades sånggrupper som sjöng olika typer
av arrangerad gospel
(Jubilee och barbershop).
Väckelserörelsen vid
1900-talets början blev
startpunkt för modern
gospel, som påverkades
av blues och jazz.
J
1865-1920
1502-1888 tvingades ca
12 miljoner afrikaner till
Amerika som européernas
slavar.
S
K
Amerika blev snabbt en
europeisk musik-koloni.
För de européer som flyttade dit tog med hemlandets musik. Musikspråket
blev detsamma i Europa
och i Amerika.
E
D
Historien om gospel-,
blues- och jazzbaserad musik (GBJ-musik) börjar när
Christofer Columbus landsteg på Bahamas 1492. För
det ledde till att européerna erövrade Amerika,
och det var där gospel,
blues och jazz skapades på
18/1900-talen.
R
BAKGRUND
U
T
3.7. Gospel-, blues- och jazzbaserad musik 2
16
R
FÅ
GBJ-musik dominerar
i stora delar av världen
och det produceras mer
musik än någonsin.
Datorbaserad musikproduktion fick genomslag,
och förnyelsen har till
stor del bestått i att man
utnyttjat datorns möjligheter på befintliga modeller och material.
D
E
M
O
Hiphop
Rap
Neo Soul
Euro-beat
House
New Wave
Acid jazz
Punk
Electronica
Digitalteknik
Michael Jackson
Quincy Jones
Mariah Carey
Miles Davis
Lån mellan genrer blev
vanligt, och gränserna
mellan olika musikstilar otydligare. Michael
Jackson och producenten Quincy Jones blev
de stora stilbildarna med
bl.a. Thriller.
Att det inte hänt så myck-
T
A
S
R
IV
K
Att människor struntade
i auktoriteter skapade
kulturpanik. Den nya musiken motarbetades av
etablissemanget, bl.a. genom kulturpolitiska satsningar på annan musik
och genom att spela så
lite som möjligt av den
nya musiken i radio/TV.
et nytt är en del av förklaringen till att 60/70-talens
stjärnor fortfarande är så
aktuella (Paul McCartney,
Rolling Stones, Stevie
Wonder etc.).
Tack vare datorer och
internet blev det möjligt
för vanliga människor
att göra avancerade inspelningar och publicera
dem.
Därmed förlorade skivbolagen mycket av sin makt
över musiklivet.
Skivbolagen har gått allt
sämre sedan 90-talets
slut. Man skyller på nedladdning, men bristen på
förnyelse är en troligare
förklaring.
INTRO 1.1 | © Gunno Klingfors & Kulturkapital AB 2011/2012
U
U
A
S
IV
Gospel och jazz hamnade i skymundan, men
hade stor indirekt betydelse.
Gospel var stilförebild för
sång, och jazz hade betydelse för bl.a. funk, disco
och hårdrock.
Jazz med rock- och soulinfluenser var mest framgångsrik.
E
J
R
FÅ
M
O
1980-
Jazz förlorar mark. R&B
och gospel dominerar.
Flera jazzmusiker övergår
till jump-blues och R&B,
en del fortsätter med
swing-baserad jazz.
Men bebop och dess
understilar dominerar
jazzen.
Jazz var fortfarande stort,
men de nya jazzstilarna
når ingen stor publik. En
delförklaring är att ny
jazz ofta ville vara ”konstnärlig”.
Jazz upphörde att vara
dansmusik.
S
K
Många faktorer bidrog
till detta. Den elektriska
ljudvärldens utveckling
inbjöd till experiment.
Avancerad inspelningsteknik gjorde det möjligt
att skapa musik på nya
sätt.
Det låg i tiden att ifrågasätta och experimentera:
det var en kreativ tid.
E
Engelsk beat-boom
Rock
Hårdrock
Soul
Funk
Tamla Motown
Electronica
Disco
Miles Davis
The Beatles
Aretha Franklin
James Brown
Weather Report
Jimi Hendrix
På 1960/70-talen lades
definitivt grunden för de
kommande årtiondenas
blues-baserade musik.
Rock, rap/hiphop, soul/
R&B, dansmusik och
electronica bygger på
60/70-talens musik och
dåtida tekniska landvinningar.
J
1960-1980
E
D
Hard gospel får brett internationellt genomslag.
Man tar snabbt upp den
elektrifierade ljudvärlden, och gospelsång blir
utgångspunkt i R&B och
doo-wop.
I många fall var det ingen
skillnad på modern gospel och R&B-baserad musik (texten undantagen).
S
Bebop
Elektrifierad blues
Jump blues
Rythm and blues
Country and Western
Rock and roll
Hard gospel
Cool jazz
Do woop
Miles Davis
Ella Fitzgerald
Elvis Presley
Louis Jordan
Ray Charles
På 1940/50-talen slår elsoundet igenom i bluesbaserad musik (rythm &
blues, do woop, rock &
roll, country & western).
Nu läggs grunden för
modernare musik av bl.a.
Louis Jordan, Ray Charles, Chuck Berry, Dinah
Washington, Elvis Presley, Little Richard och do
woop-grupper.
R
1945-1960
Robert Johnson,
Leroy Carr, Jimmy
Rushing, Big Joe
Turner, Meade Lux
Lewis, Albert Ammons, Memphis
Minnie, Memphis
Jug Band.
Bandspelartekniken
utvecklas. Reguljära
TV-sändningar i bl.a.
Tyskland.
Louis Armstrong,
Bessie Smith, Mamie Smith, Charley
Patton, Gus Cannon,
Barbecue Bob, Blind
Willie McTell, Ethel
Waters.
Elektrisk inspelningsteknik utvecklas. Radion slår
igenom. 78-varvsskivan 1929.
Akustisk inspelningsteknik. Jukeboxen uppfinns
1915.
1928: första rockinspelningen (Tight
like that).
R
El-instrument
(gitarr/bas/hammondorgel) börjar
användas av en
del blues- och jazzmusiker.
FÅ
Bluestexter anspelar ofta på sex. 1922
används orden rock
& roll (slang för
samlag) på skiva
(Trixie Smith: My
Baby Rocks Me With
One Steady Roll).
De första inspelningarna av countryblues. De första
inspelningarna av
bluesgitarr (1923).
O
Chris Smith, Henry
Sloan, Jelly Roll
Morton, Ma Rainey,
Mamie Smith, W.C.
Handy.
1912–1920 publiceras bluesklassiker
som Memphis Blues
och St Louis Blues.
Blues blir hippt och
innan 1920 publiceras/inspelas många
blues-låtar av vita
och svarta musiker.
1908: den första publicerade blues-låten med ordet blues
i titeln.
1905–1908 nedtecknas blues (Georgia).
Boogie woogie slår
igenom och präglar
modernare blues.
Blues blir en dominerande musiktyp i
swingjazz.
1937 släpps Count
Basies One O’Clock
Jump, som blir prototyp för jump-blues
(swing +blues/boogie woogie).
Leroy Carr (cityblues) och Robert
Johnson (countryblues) gör stilbildande inspelningar.
Inspelningar med
bluesdrottningarna
(Bessie Smith, Ida
Cox, Mamie Smith)
gör blues känd över
stora delar av världen.
Blues är ingen enhetlig stil, utan det
finns många varianter.
O
1930–
1920–
M
E
D
På 1890-talet nedtecknas musik
som kan ha varit
countryblues-låtar
(Texas).
1890–
M
E
D
FÅ
Rock & roll slår
igenom med Elvis
Presley och Bill Haley; är egentligen
R&B, som dock är
en svart kategori, så
R&B av vita får ett
annat namn.
1950–
Jimi Hendrix, Buddy
Guy, Jimmy Smith,
James Brown, Ray
Charles, The Band,
Led Zeppelin, The
Beatles, Clifton Chenier, Junior Wells.
INTRO 1.1 | © Gunno Klingfors & Kulturkapital AB 2011/2012
U
U
Digitalteknik, datorbaserad musikproduktion, CD 1982/83.
Transistorer förändrar soundet.
Avancerad inspelningsteknik. Ljudprocessorer.
A
S
Michael Jackson,
Stevie Ray Vaughn,
Robert Cray, Bonnie
Raitt, Chris Thomas
King, Elliot Sharp,
Neville Brothers.
A
S
LP i stereo slår
igenom (1958) och
album blir viktigare.
Syntar vanligare.
Soul/R&B lever också vidare men med
ny karaktär och en
ny typ av sångare.
Michael Jackson
blir förebild.
Olika varianter av
rock och hårdrock
lever vidare utan
några större förändringar.
House får genomslag. Bygger från
början på remixer,
till en början mest
av disco och funk.
Hiphop/rap slår igenom. Utvecklades
i New York under
70-talets slut. Bygger bl.a. på blues,
R&B och funk.
1980–
Albert King, Ry
Cooder, Allman
Brother’s Band,
Robben Ford, ZZ
Top, Tower of Power, Funkadelic,
Larry Graham, Gloria Gaynor, Chic.
IV
Jazz/blues/rock/
funkbaserade band
som Blood Sweat &
Tears, Chicago och
Tower of Power slår
igenom.
Disco, som bl.a.
bygger på R&B och
funk, slår igenom
och blir prototyp för
modern dansmusik
i decennier framöver.
Reggae bygger bl.a.
på jamaicansk ska
och blues/R&B och
får internationellt
genomslag.
1970–
R
S
K
Funk skapas ca
1965 och bygger på
blues/R&B. Första
rapskivan med funkkomp 1968. Souljazz
blir en stor jazzstil.
Viss R&B börjar
kallas soul-music
med företrädare
som Solomon Burke, Sam Cooke, Otis
Redding och Aretha
Franklin. Tamla Motown.
Modernare/hårdare
rock (hårdrock) bygger på blues (Led
Zeppelin).
The beat-boom:
brittiska gitarrbaserade band skapar ny
musik utifrån bl.a.
blues och R&B (The
Beatles, The Rolling
Stones).
1960–
R
IV
Vinylskivan (1948)
och flerkanalsinspelningar. Tv slår
igenom.
Efter 2:a världskriget blir bandspelaren standard vid
inspelningar.
K
Muddy Waters, Oscar Peterson, B.B.
King, Professor
Longhair, Elvis Presley, Little Richard,
Chuck Berry, Jerry
Lee Lewis.
S
Skiffle-boomen
lägger grunden för
60-talets brittiska
beat-boom.
J
Revival av countryblues via festivaler
och speciella turnéer i både Europa
och USA.
E
R&B elektrifieras.
Elgitarr, elbas och
trummor blir självskriven rytmsektion.
Sonny Boy Williamson, Big Bill
Broonzy, Leadbelly,
Louis Jordan, Rosetta Tharpe, Ruth
Brown.
E
J
R&B ersätter race
records som kategorinamn för svart
musik 1949.
Blues elektrifieras
av gitarrister som
T-bone Walker, John
Lee Hooker, Rosetta
Tharpe och Muddy
Waters. Gitarr blir
det viktigaste bluesinstrumentet.
R
Saxofon blir det viktigaste R&B-instrumentet i och med
Louis Jordan och
Illinois Jacquet.
Jump-blues och
R&B är moderniserade varianter av
blues.
1940–
T
17
Musikhistoria
3.8. Bluesbaserad musik (rockhistoria)
18
Även om Du är gitarrist
— använd keyboard så
mycket som möjligt. Det
lönar sig.
O
M
BLIR
E
MAN
D
BRA?
Det finns inga genvägar — man lär sig genom
att hålla på med musik
så mycket man kan. Och
naturligtvis genom att
lyssna på musik.
Musik är en färdighet: ju
mer man håller på, desto
bättre blir man.
För den som vill göra
egen musik finns ingen
ände på vad man kan
lära sig. Det finns alltid
nya saker att upptäcka.
Man blir aldrig fullärd.
INTRO 1.1 | © Gunno Klingfors & Kulturkapital AB 2011/2012
U
A
S
Här används ett system
som till delvis bygger på
engelska begrepp, eftersom engelska är nutidens stora musikspråk.
R
IV
Det beror på att ett keyboard är konsekvent uppbyggt och man ser vad
man gör. Det är enkelt
Förutsättningen för att
man ska bli bra på att
göra musik är att man
spelar, sjunger och testar
så mycket man kan.
Tyvärr kan man i musikvärlden inte komma
överens om vad saker
och ting ska kallas, utan
det finns hur många mer
eller mindre genomtänkta system som helst.
NOTER
K
att testa olika ackordlägen och stämföring och
att bygga ackord på olika
sätt.
R
Gitarr i all ära – men keyboard är det bästa hjälpmedlet när man lär sig
musikteori.
FÅ
M
HUR
Därmed inte sagt att noterad musik är bättre än
annan musik. Noter spelar ingen roll för musikens kvalitet. Men det är
ett smart verktyg.
E
J
R
FÅ
O
KEYBOARD
E
D
Jämför med matematik: man kan naturligtvis
räkna utan att kunna läsa
och skriva. Men våra räknesätt bygger på att man
kan det, så det är mycket
enklare för den som kan
siffror och tecken.
Det är likadant med noter
och musikteori.
Dessutom är noter överlägset bäst när man
behöver visa andra hur
man vill att dom ska spela/sjunga. Och den som
vill hålla på med musik i
datorer måste lära sig någon form av symboler för
ljud för att kunna hantera
musikprogram.
S
E
J
Att förstå olika typer av
notskrift gör det lättare
att förstå hur vår musik
byggs. Det var därför
notskriften skapades:
notskrift var ett sätt att
förklara och minnas musik.
De beskrev grunderna för det vi kal�lar rock- och jazzbaserad improvisation.
A
S
S
K
Det beror på att man inte
kan se eller ta på mu-
Det var så det började.
De äldsta kända musik­
texterna skrevs i Mellanöstern för 4 500 år
sedan (bilden nedan). De
handlar bl.a. om hur man
kan ordna toner i 7-tonsskalor och improvisera
fram musik utifrån dom.
IV
Alla har nytta och glädje
av musikkunskaper. Men
det är viktigare för den
som vill skapa egen musik och improvisera än
för den som vill spela
efter traditionella noter.
sik. Så för att förstå hur
musik byggs måste man
ge musikens byggstenar namn och organisera
dem: det är det som är
musiklära & musikteori.
R
MUSIKTEORI
Syftet med musikteori är
att förklara grunderna för
hur vårt euro-amerikanska musikspråk fungerar
och att underlätta för
den som vill göra egen
musik och improvisera.
U
T
4. NOTSKRIFT & MUSIKTEORI
19
5. LINJENOTSKRIFT
NOTSYSTEM notrad
STAMTONER & KLAVER
U
R
IV
S
K
R
Ex.1
A
S
IV
A
S
U
Linjenotskrift bygger på fem notlinjer som tillsammans kallas ett notsystem eller en notrad. Notlinjerna numreras nedifrån och upp (1-5), liksom de fyra mellanrummen (1-4).
Man anger tonhöjder genom att placera nothuvuden i höjdled (vertikalt). På, mellan och utanför notlinjerna.
Tidsvärden/rytm noteras i sidled (horisontellt), från vänster till höger.
K
DISKANTKLAV; G-klav
J
Vår musiklära utgår från 7 stamtoner: A B C D E F G. För att notera stamtonerna i linjenotskrift måste man först visa
var en bestämd tonhöjd ligger. Det görs med en klav (nyckel) som placeras först på notsystemet. Klaven är notkodens
nyckel.
S
R
E
Vanligast är diskant- eller G-klav, Diskantklav används för det övre omfånget (höga/ljusa tonhöjder; tonerna på keyboardets högra sida).
G-klaven visar att tonen G ligger på den 2:a notlinjen. Den markerade/röda linjen i Ex. 2.
E
J
FÅ
Ex.2
R
O
Klaven visar var G ligger. Eftersom tonerna kommer i bokstavsordning kan man räkna ut resten:
BASKLAV; F-klav
FÅ
Ex.3
M
Basklav eller F-klav är näst vanligast. Basklav används för det lägre omfånget (basstämmor, låga/mörka tonhöjder; tonerna på keyboardets vänstra sida).
Basklaven visar att tonen F ligger på den 4:e notlinjen. Den markerade/röda linjen i Ex. 4.
O
E
M
Ex.4
E
Eftersom tonerna kommer i bokstavsordning kan man räkna ut resten:
D
D
T
5.1. Notsystem; Klaver; Stamtonerna
Ex.5
INTRO 1.1 | © Gunno Klingfors & Kulturkapital AB 2011/2012
20
LINJENOTSKRIFT
T
5.2. Oktaver & hjälplinjer
U
OKTAVER
Avståndet mellan två tonhöjder kallas intervall. Oktaven är ett speciellt intervall, för den övre tonen klingar dubbelt
så högt som den undre tonen. Det är samma ton, fast den ena klingar högre än den andra. Hur kan en och samma
ton klinga olika?
HJÄLPLINJER
O
R
IV
K
S
R
En del nothuvuden är genomdragna med ett streck. Sådana streck kallas hjälplinjer. Det är extra notlinjer som gör det
lättare att läsa noter som ligger utanför de fem notlinjerna.
M
FÅ
Det är svårt att se tonhöjderna i Ex. 2 utan hjälplinjer (Ex. 3):
E
E
M
O
Ex.2
Ex.3
D
D
E
J
FÅ
R
E
J
S
K
Ex.1
A
S
R
IV
Här används internationell standard för att ange oktaver (för andra system, se Tonhöjder/frekvenser).
U
A
S
Det beror på att toner är vågrörelser i bestämda hastigheter. Om en sträng svänger 100 gånger per sekund (100 Hz)
och en annan 200 gånger per sekund (200 Hz), kommer den andra strängen att klinga dubbelt så högt som den första. Intervallet eller avståndet mellan tonerna kallas en oktav.
Ett keyboard har många tangenter – men det är bara 12 toner som upprepas i olika oktaver (Ex. 1).
INTRO 1.1 | © Gunno Klingfors & Kulturkapital AB 2011/2012
21
LINJENOTSKRIFT
U
FÖRTECKEN
A
S
Hittills har det handlat om dom 7 stamtonerna (vita tangenterna). Varifrån kommer dom resterande 5 tonerna (svarta
tangenterna)?
Dom härleds ur stamtonerna genom att man höjer eller sänker stamtoner ett halvt tonsteg (½) med förtecken.
KORSFÖRTECKEN; ½-ton upp
R
IV
b-FÖRTECKEN; ½-ton ned
S
K
Ex.1
J
Ett b-förtecken ( b) sänker en not ett halvt tonsteg (-½). Man kan alltså notera de svarta tangenternas tonhöjder genom att sätta ett b framför den not som ligger närmast över den svarta tangenten. När en not/ton sänks lägger man
till ”ess” efter tonnamnet: C à Cess, D à Dess, E à Ess, F à Fess, G à Gess, A à Ass, B à Bess.
O
E
J
R
FÅ
Ex.2
SAMMANFATTNING
K
S
R
E
Återställningstecknet n ”suddar bort” kors- och b-förtecken och återställer Dess till D o.s.v.
Ex.3
D
E
M
O
FÅ
M
Der svarta tangenterna kan alltså noteras på två sätt:
INTRO 1.1 | © Gunno Klingfors & Kulturkapital AB 2011/2012
U
A
S
R
IV
Ett korsförtecken (#) höjer en not ett halvt tonsteg (+½).
Man kan alltså notera de svarta tangenternas tonhöjder genom att sätta ett # (kors) framför den not som ligger
närmast under den svarta tangenten. När en not/ton höjs lägger man till ”iss” efter tonnamnet: C à Ciss, D à Diss, E
à Eiss, F à Fiss, G à Giss, A à Aiss, B à Biss.
E
D
T
5.3. Förtecken
22
LINJENOTSKRIFT
U
RYTM & TIDSVÄRDEN
Här förklaras grunden för hur rytm noteras i linjenotskrift. Det är grunden för all rytmnotation, vare sig det gäller
trumnoter, ackordnotskrift eller tabulatur för elgitarr och elbas.
A
S
TAKTSLAG puls, fjärdedel
R
BETONING accent >
A
S
IV
Ex.1
U
Utgångspunkt är taktslag. Taktslagen är oftast detsamma som den puls eller grundrytm man känner när man hör musik och som gör att man omedvetet markerar takten. Taktslagen noteras oftast som fjärdedelar, d.v.s. noter med fyllda
nothuvuden och skaft.
Ex.2
R
IV
S
K
Betoningar eller accenter avgör hur man uppfattar rytm. Att betona en ton innebär att den framhävs genom att den
spelas/sjungs starkare än omkringliggande toner. Man kan skriva ut vilka toner som ska betonas med ett liggande
kiltecken (>).
TAKTER
K
J
Accenterna gör att det låter rytmiskt och är en viktig grund för vår musik. Regelbundna betoningar är grunden för takter och taktarter.
S
R
E
Taktslagen grupperas med regelbundna betoningar när man spelar och sjunger. I notskift motsvaras det av takter,
som markeras med taktstreck. Dubbla taktstreck = slut på ett avsnitt. Taktstreck + tjockt streck = slut (2:a takten i Ex. 3).
TAKTARTSBETECKNINGAR
E
J
FÅ
Ex.3
M
FÅ
O
R
Taktartsbeteckningen visar hur taktslagen grupperats (= taktarten). Den skrivs direkt efter klaven på första notraden
och tolkas så här:
• den övre siffran visar antalet taktslag per takt.
• den undre siffran visar grundpulsens notvärde.
Ex.4
Ex.5
D
E
M
O
E
D
T
5.4. Takter & taktartsbeteckningar
INTRO 1.1 | © Gunno Klingfors & Kulturkapital AB 2011/2012
23
LINJENOTSKRIFT
U
JÄMNA TIDSVÄRDEN
Man använder skaft, flaggor, balkar, punkter och fyllda/ofyllda nothuvuden för att ange tidsvärden, d.v.s. hur lång
en ton ska vara. Dessutom har man tecken för tystnad (paus), som visas till höger nedan.
U
S
R
E
Ex.3
K
J
Ex.2
R
IV
S
K
R
Ex.1
A
S
IV
A
S
Det här är jämna tidsvärden som kan delas i jämna tal. Namnen talar om hur stor del av en 4/4-delstakt notvärdet
eller pausen ifråga har (se vidare nästa sida).
M
Ex.5
E
J
M
O
FÅ
O
R
FÅ
Ex.4
E
Kortare/snabbare tidsvärden noteras genom man att lägger till flaggor och balkar. 32:delar har 3 flaggor/balkar;
64:delar har 4 flaggor/balkar o.s.v.
E
Systemet är strikt matematiskt, så man kan räkna ut det mesta.
D
D
T
5.5. Rytm & tidsvärden 1
INTRO 1.1 | © Gunno Klingfors & Kulturkapital AB 2011/2012
24
LINJENOTSKRIFT
U
T
5.6. Rytm & tidsvärden 2
E
J
R
FÅ
R
Ex.3
O
K
S
E
J
Ex.2
M
FÅ
Ex.4
O
D
E
M
Ex.5
INTRO 1.1 | © Gunno Klingfors & Kulturkapital AB 2011/2012
U
A
S
R
IV
S
K
R
Ex.1
E
D
IV
A
S
Cirklarna till vänster motsvarar en takt med 4 fjärdedelar. Tårtbitarna visar hur stor del av en 4/4-delstakt tidsvärden har. Den undre notraden visar vilket paustecken som motsvarar notvärdena.
25
LINJENOTSKRIFT
Med ojämna tidsvärden menas tidsvärden som inte är delbara med jämna tal (2, 4, 8 o.s.v.).
TRIOL
Hä
R
Ex.1
ot
sv
ar
ar
cir
kla
rn
a1
ta
kts
K
J
E
KVINTOL
R
IV
S
K
Trioler kan i sin tur delas in i kortare eller längre tidsvärden. Vanligast är 16:delstrioler eller sextoler.
Ex.2
S
E
J
FÅ
R
Ett taktslag kan delas in i hur många delar man vill. När det delas in i 5 lika långa delar får man kvintoler. De noteras
som sextoler, men man skriver ”5” i stället för ”6”.
Ex.3
R
PUNKTERINGAR & BINDEBÅGAR
M
O
FÅ
M
O
När man skriver en punkt efter en not innebär det att noten förlängs med halva tidsvärdet. Sådana noter kallas punkterade (punkterad 4:del; punkterad 8:del etc).
Samma sak kan noteras genom att man skriver ut tidsvärden som vanligt och binder samman dem med en bindebåge. Tonerna under bågen räknas då som en enda ton om de har samma tonhöjd.
Ex.4
D
E
Ex.5
Ex.6
INTRO 1.1 | © Gunno Klingfors & Kulturkapital AB 2011/2012
lag
.
A
S
IV
rm
U
A
S
Vanligast är 8:delstrioler, som innebär att ett taktslag delas i tre delar. Trioler noteras med vanliga notvärden, men
man skriver ut siffran 3 (ibland även en klammer) för att visa att det är en triol.
Triolpaus noteras med 8:delspaus med en trea och en klammer.
E
D
U
T
5.7. Ojämna tidsvärden; punkteringar & bindebågar
26
LINJENOTSKRIFT
U
T
5.8. Tidsvärden – sammanfattning
R
IV
K
S
E
J
O
M
E
D
D
E
M
FÅ
O
R
FÅ
R
E
J
S
K
R
INTRO 1.1 | © Gunno Klingfors & Kulturkapital AB 2011/2012
U
IV
Ex.1
A
S
A
S
Här har de vanligaste tidsvärdena sammanställts. Ju längre ner, desto snabbare tidsvärde.
27
LINJENOTSKRIFT
U
T
5.9. Tempo & BPM (Beats per minute)
A
S
Taktslagens hastighet kallas tempo (av italienskans ”tid”) och anges i BPM = Beats Per Minute eller med beskrivande ord som ”slow”, ”medium”, ”fast” etc.
I klassisk musik brukar man skriva M.M. (förkortning av ”Mälzels Metronom”) i stället för BPM. Men betydelsen är densamma.
A
S
R
IV
K
S
E
J
O
M
E
D
D
E
M
FÅ
O
R
FÅ
R
E
J
S
K
R
Metronomen är ett utmärkt hjälpmedel när man övar. Man blir noggrannare och det är enkelt att mäta framsteg. Och när man lär sig noter kan man ha stor nytta av en metronom.
INTRO 1.1 | © Gunno Klingfors & Kulturkapital AB 2011/2012
U
IV
Det mest exakta sättet att ange tempot är att ange BPM (Beats Per Minute ). Står det exempelvis ”BPM = 120”,
betyder det att taktslagens hastighet = 120 per minut.
Sedan är det bara att använda en metronom för att få fram rätt tempo (hastighet). En metronom är en digital
enhet som man ställer in så att den spelar upp klickljud eller blinkar i rätt BPM.
På nätet finns flera gratis-metronomer med avancerade funktioner (sök på ”metronome”). En enkel metronom
med stämmaskin kostar från 200:- och uppåt.
28
T
6. INTERVALL
J
K
S
3 – TERS liten/stor
E
Vi ska se lite närmare på olika varianter av tre grundintervall för att göra det lättare att förstå hur ackord byggs.
R
Ex.2
6 – SEXT liten/stor
M
FÅ
O
E
J
FÅ
R
Tersen är intervallet som avgör dur (S3) och moll (L3). Ackord byggs av terser.
Ex.3
O
E
7 – SEPT liten/stor
E
M
Ackord byggs av en skala med liten septima (mixolydisk skala).
Ex.4
D
D
INTRO 1.1 | © Gunno Klingfors & Kulturkapital AB 2011/2012
U
A
S
Ex.1
R
IV
S
K
R
IV
A
S
U
Avståndet mellan två tonhöjder kallas intervall. I Ex. 1 visas stamtonernas (durskalans) intervall från grundtonen. Det är
grundintervallen. Av tradition används ofta latinska/italienska räkneord som intervallnamn. Men det blir allt vanligare att
man använder det egna språkets räkneord, eftersom det är enklare. Att säga ”stor sexa” (svenska) är inte mindre rätt än
att säga ”en stor sext” (svenska & latin/italienska).
29
INTERVALL
INTRO 1.1 | © Gunno Klingfors & Kulturkapital AB 2011/2012
U
A
S
R
IV
K
S
E
J
O
M
E
D
D
E
M
FÅ
O
R
FÅ
R
E
J
S
K
R
IV
A
S
U
T
6.1. Grundintervall
30
INTERVALL
U
T
6.2. Analoga intervall
A
S
För att förstå ackordbeteckningar måste man även ha koll på intervallen 9-13. Dom kallas analoga (= motsvarande)
intervall, eftersom dom motsvarar intervallen 1-6 + 1 oktav. Så en stor nia/nona (S9) = en stor sekund (S2) + 1 oktav
(R8) o.s.v.
När man adderar en oktav med ett annat intervall, räknas oktaven som 7 tonsteg, eftersom man utgår från en 7-tonsskala. Så en oktav + en stor ters = 7 + 3 = 10.
ÖVRIGT OM INTERVALL
U
R
IV
K
S
När tonerna i ett intervall spelas efter varandra kallas de melodiska intervall.
När tonerna spelas samtidigt kallas de harmoniska intervall (harmoni betyder ungefär samklang).
O
R
I musikteori skiljer man ofta på konsonanta (väl- eller medklingande) och dissonanta (illa- eller särklingande) intervall. Konsonanta intervall = R1, L/S3, R4, R5, L/S6, R8. Övriga intervall är dissonanta.
M
FÅ
Olika intervall som låter lika på keyboard kallas enharmoniska intervall (Ex. 2). Men det är alltid viktigt att intervallen
skrivs korrekt: annars blir det ologiskt och svårläst (med undantag för dimackord).
O
Ex.2
M
E
E
Principen för intervallnamn:
D
D
E
J
FÅ
R
E
J
S
K
R
Ex.1
A
S
IV
Även de analoga intervallen har latinska/italienska namn, men man brukar säga namnet (= numret) på svenska. I Ex.
1 visas de vanligaste analoga intervallen (övre raden), och vilka intervall de är analoga med (undre raden).
+1
+½
±0
-½
-1
Dubbelt överstigande
Överstigande
Stor 2-3-6-7
Ren 1-4-5-8
Liten 2-3-6-7
Förminskad 1-4-5-8
Förminskad 2-3-6-7
Dubbelt förminskad 1-4-5-8
INTRO 1.1 | © Gunno Klingfors & Kulturkapital AB 2011/2012
+1
+½
±0
-½
-1
31
7. SKALOR
T
7.1. Halvton, helton, dur & moll
SKALOR
U
De toner ett musikstycke utgår ifrån kan ordnas i skalor. Det innebär att tonerna ordnas stegvis.
Grundskalorna består av hela (1) och halva (½) tonsteg. Förstår man skillnaden mellan dom är det här med skalor enkelt. Därför börjar vi med en skala som bara består av halva tonsteg, och en som bara består av hela tonsteg.
HELTONSSKALA 6-tonsskala
S
K
R
U
Ex.1
A
S
IV
När man spelar alla toner i en oktav stegvis efter varandra, får man en skala som bara består av halva tonsteg (½). För
det är ett halvt tonsteg mellan tonerna på ett keyboard. Skalan kallas 12-tonsskala (kromatisk skala; halvtonsskala).
R
IV
K
S
R
E
Ex.2
J
Hoppar man över varannan tangent får man en skala som bara består av hela tonsteg (1). För ett helt tonsteg (1) är dubbelt så stort som ett halvt tonsteg (½). Skalan kallas heltonsskala eller 6-tonsskala.
DURSKALA; JONISK SKALA
FÅ
O
R
FÅ
E
J
Vår musik utgår från skalor som består av 7 toner och kallas 7-tonsskalor, dur/moll-skalor eller diatoniska skalor. Dom
består av 5 hela och 2 halva tonsteg.
Man skapar olika skalor genom att mixa dom hela och halva tonstegen på olika sätt. När man spelar på dom vita tangenterna på ett keyboard från C till C får man en durskala (jonisk skala i jazz/rock-teori). Det innebär att de hela och halva
tonstegen kommer i följande ordning:
Ex.3
M
MOLLSKALA (ren); AEOLISK SKALA
O
E
E
M
När man spelar på dom vita tangenterna på ett keyboard från A till A får man en ren mollskala (aeolisk skala i jazz/rockteori). Det innebär att tonstegen kommer i ordningen:
D
D
A
S
KROMATISK SKALA 12-tonsskala, halvtonsskala
Ex.4
INTRO 1.1 | © Gunno Klingfors & Kulturkapital AB 2011/2012
32
SKALOR
T
7.2. Kyrkoskalor (modus I-VII)
U
Stamtonerna är utgångspunkt för vår musikteori. Det är en durskala med sju toner per oktav (keyboardets vita tangenter C–C).
A
S
U
IV
Man kan bygga 7 olika skalor av stamtonerna genom att börja på olika toner (Ex. 2). Att det uppstår olika skalor trots
att tonförrådet är detsamma, beror på att kombinationen av halva (½) och hela (1) tonsteg varierar beroende på vilken ton man börjar på. Dessa skalor kallas kyrkoskalor eller modus I–VII.
A
S
R
När man gör musik brukar man utgå från en tonart (E-dur, C-dur o.s.v.). Det är ett förenklat system där man bara anger grundton och dur eller moll. Genom kyrkoskalorna får man tillgång till fler varianter av tonarterna, som har olika
sound och karaktär.
M
K
S
E
J
FÅ
O
R
FÅ
R
E
J
Ex.2
R
IV
S
K
Kyrkoskalor namnges på samma sätt som andra skalor: Först anges vilken ton som är utgångspunkt/startton/grundton. Sedan anges skaltyp/modus.
Till vänster i Ex. 2 visas vad kyrkoskalorna som byggs av stamtonerna kallas. Till höger visas hur skalorna ser ut
(transponeras) och namnges när utgångspunkten/tonarten är C.
D
E
M
O
E
D
1 = helt tonsteg (2 x ½).
½ = halvt tonsteg (1 x ½).
Ex.1
INTRO 1.1 | © Gunno Klingfors & Kulturkapital AB 2011/2012
33
SKALOR
U
T
7.3. Pentatonisk skala; bluesskalan
PENTATONISK DUR (1-2-3-5-6)
S
K
R
Ex.1
U
R
IV
PENTATONISK MOLL (1-2-b3-5-b7)
A
S
IV
Den pentatoniska durskalan påminner om durskalan med 7 toner per oktav (modus I). Skillnaden är att man
hoppar över det 4:e och 7:e tonsteget. Man får en pentatonisk durskala om man spelar på alla svarta tangenter
på ett keyboard och börjar på F#.
Pentatoniska durskalor är mycket vanliga i bl.a. folkmusik, country, rock och blues.
S
R
E
Ex.2
K
J
Den pentatoniska mollskalan påminner om den rena mollskalan med 7 toner per oktav (modus VI), men man
hoppar över 4:e och 6:e tonsteget (det finns dock olika typer av pentatoniska mollskalor).
BLUESSKALA (1-b3-4-#4-5-b7)
E
J
R
FÅ
Ex.3
M
O
FÅ
Bluesskalan är ett av de viktigaste tonförråden i gehörsbaserad musik. Det är en grundsten i musikstilar som
blues, rock, gospel, funk och jazz.
Bluesskalan är en av få skalor som kan användas tillsammans med både dur- och mollackord. Bluesskalan är
troligen en variant (alterering) av den pentatoniska mollskalan, vilket talar för att den här typen av tonförråd är
väldigt gamla.
Det finns många varianter av bluesskalor med upp till 9-10 toner per oktav.
Varianten med 6 toner är dock vanligast.
D
E
M
O
E
D
A
S
Skalor med fem toner per oktav kallas pentatoniska skalor (penta = 5 på grekiska). Tonförråd med 5 toner per
oktav finns i många former och är vanliga över hela världen. Därför tror en del forskare att de första tonförråd
som användes av människan var pentatoniska (5 toner per oktav).
INTRO 1.1 | © Gunno Klingfors & Kulturkapital AB 2011/2012
34
8. ACKORD
T
8.1. Treklanger
DURACKORD S3 + L3
R
U
Ex.1
A
S
IV
A
S
Så här byggs ett C-durackord (Ex. 1). Man utgår från C-durskalan, men spelar bara varannan ton. De tre första tonerna bildar ackordet C-dur. Ackordet kallas treklang eftersom det består av tre toner.
MOLLACKORD L3 + S3
R
IV
S
K
Durtreklanger/durackord består av durskalans 1:a, 3:e och 5:e skalton, d.v.s. av intervallen stor ters (S3) + liten
ters (L3) = två staplade terser. Ackordens toner beskrivs nedifrån och upp. Den lägsta tonen kallas grundton och
ger ackordet dess namn, i det här fallet C-dur.
O
R
FÅ
E
J
Ex.2
FÖRMINSKAT ACKORD L3 + L3
M
FÅ
När man staplar två små terser (2 x L3) på varandra, får
man ett förminskat ackord. Den här ackordtypen brukar
kallas dimackord.
Ex.3
K
S
R
E
J
Ett C-mollackord byggs så här (Ex. 2). Man utgår från C-mollskalan, men spelar bara varannan ton. De tre första
tonerna bildar ackordet C-moll. Ackordet kallas treklang eftersom det består av tre toner.
Mollackord består av mollskalans 1:a, 3:e och 5:e skalton, d.v.s. av intervallen liten ters (L3) + stor ters (S3) = två
staplade terser.
ÖVERSTIGANDE ACKORD S3 + S3
När man staplar två stora terser på varandra får man ett
utvidgat (förstorat) eller överstigande ackord. Ackordtypen brukar kallas augumenterat ackord, +ackord eller
#5-ackord.
O
Ex.4
D
E
M
E
D
U
Ackord betyder samklang, och ett ackord består av minst två toner som klingar samtidigt. Man bygger ackord genom att stapla terser på varandra.
INTRO 1.1 | © Gunno Klingfors & Kulturkapital AB 2011/2012
35
ACKORD
U
T
8.2. Grundackorden
ACKORDLÄGE ackordomvändning
E
J
D
E
M
O
FÅ
M
O
R
FÅ
R
Ackordläge eller ackordomvändning handlar om vilken ackordton som placeras lägst, något som har stor betydelse
för soundet.
• Grundläge = grundtonen lägst (1:a ackordtonen).
• Tersläge = tersen lägst (2:a ackordtonen).
• Kvintläge = kvinten lägst (3:e ackordtonen).
Ex.2
INTRO 1.1 | © Gunno Klingfors & Kulturkapital AB 2011/2012
U
A
S
R
IV
K
S
E
J
S
K
R
Ex.1
E
D
IV
A
S
Varje tonart har sju grundackord som skapas av tonerna i tonartens grundskala. Man får grundackorden genom att
stapla skalans toner på varandra på tersavstånd.
I Ex. 1 visas grundackorden i C-dur. Dels i linjenotskrift och dels med ackordbeteckningar som ska läsas så här:
• Den första bokstaven anger ackordets grundton.
• Ensam bokstav = durackord.
• Ett litet ”m” efter bokstaven = mollackord.
• ”dim” efter bokstaven = förminskat ackord (dimackord).
36
T
9. ACKORDBETECKNINGAR
U
Ackord bygger på att terser staplas på varandra. Så tersstapling är grunden för hur ackord noteras med ackordbeteckningar. En notskrift där ackord noteras med bokstäver, siffror och nottecken.
Hittills har vi bara sysslat med treklanger (ackord som består av två terser). Men med oktavtransponering kan alla
skaltoner organiseras så dom hamnar på tersavstånd. I Ex. 1 visas transponeringarna med pilar.
U
Oktavtransponering
= en ton flyttas till
en annan oktav.
A
S
S
K
R
Ex.1
R
IV
S
R
E
Ex.2
K
J
Ex. 2 visar de ackord som kan bildas av dessa toner utifrån C, samt hur de skrivs med ackordbeteckningar. Siffrorna
anger intervallet (avståndet) mellan grundtonen och den högsta tonen. De visar alltså vilken ters som är högst i ackord med fler än tre toner.
R
O
FÅ
E
J
Ex. 3 visar samma sak i moll. Skillnaden är att man skriver ett litet ”m” efter den bokstav som anger ackordets
grundton, eftersom det rör sig om mollackord. Vid durackord anges bara grundtonen, eftersom dur är utgångspunkt.
FÅ
Ex.3
M
Andra ackordbeteckningar
Ett förtecken framför en siffra eller ett tonnamn höjer/sänker tonen ifråga ett halvt tonsteg.
O
E
M
MA7-ackord
I ackordbeteckningar är L7 (liten sept) utgångspunkt. Därför måste man skriva ut när man vill ha en S7 (stor sept).
Här används beteckningen MA7 (av engelskans major 7 = S7).
E
Add-ackord
När man vill lägga till en ton (oftast 9) utan att spela alla terser upp till tonen ifråga, skriver man ”add” (av engelskans ”lägg till”) före siffran.
2- & 4-ackord (sus)
När man vill lägga till det 2:a eller 4:e tonsteget i ett ackord spelar man inte det 3:e tonsteget (tersen), eftersom det
låter illa. Ofta lägger man till ordet ”sus” som visar att det rör sig om en förhållning.
D
D
IV
A
S
Durskalan är grunden för ackordbeteckningar. Men vad gäller ackord utgår man från en durskala med liten sept (L7) i
stället för stor (S7). Den kallas mixolydisk skala.
6-ackord
När man vill lägga till tonen på det 6:e tonsteget skriver man siffran 6 efter ackordnamnet.
INTRO 1.1 | © Gunno Klingfors & Kulturkapital AB 2011/2012
37
ACKORDBETECKNINGAR
U
T
9.1. Tabell
∆
Ab
Cb6
C
G
A
C6
C
C E
G
Bb
C7
C
C E
G#
Bb
C7aug (C7#5; C75+)
C E
G
B
CMA7 (Cmaj7; C ; C
C E
G
Bb
Db
Cb9
C E
G
Bb
D
C9
C E
G
Bb
D#
C9
C E
G
B
Db
C E
G
B
D
C E
G
B
D#
C E
G
Bb
D
F
C E
G
Bb
D
F#
C E
G
Bb
D
F
A C13
C E
G
B
D
F
A CMA13
C E
G
B
D
F# A CMA13
C E
G
D
C add9
C E
Gb
G
Ab
Cmb6
Eb
G
A
Cm6 (Cmi6; C-6; c6)
Eb
G
Bb
C
Eb
G#
Bb
C
Eb
G
B
C
Eb
G
Bb
Db
C
Eb
G
Bb
D
Cm9 (Cm
C
Eb
G
Bb
D#
Cm 9
CMA 9
C
Eb
G
B
Db
CmMAb9
CMA9
C
Eb
G
B
D
CmMA9
CMA#9
C
Eb
G
B
D#
CmMA#9
C11
C
Eb
G
Bb
D
F
Cm11
C 11
C
Eb
G
Bb
D
F#
Cm#11
Eb
G
Bb
D
F
A Cm13
C
Eb
G
B
D
F
A CmMA13
C
Eb
G
B
D
F#
A CmMA13(#11)
C
Eb
G
C
Eb
Gb Bb
Cm7b5 (Cm7-5; C
C7sus4
b
#
(#11)
Add = lägg till
(C7-5)
R
C7
E
J
C
A
S
Cm7 (Cmi7; C-7; c7)
Cm7aug (Cm7#5)
CmMA7 (Cm ; C- )
∆
Cmb9 (Cm7
R
IV
)
∆7
S
#
Bb
O
R
S
K
∆
b5
IV
Eb
J
C E
Cmaug (#5 C-5+)
G#
R
G
Cm (Cmi; Cmin; C-; c)
Eb
FÅ
C E
7 ACKORDBET. MOLL
K
C
G#
6
E
Caug (C#5; C5+; C+)
C E
5
D
)
)
79
#
Cm add9
Add = lägg till
FÅ
Ingen ters
Csus2 (Csus9)
C
F
G
C F
G
Ingen ters
Csus4 (Csus)
C
Eb
Gb
Cdim (C°)
C
G
Ingen ters
C
C
Eb
Gb A
Cdim7 (C°; C°7)
5
(Comit3; Cno3)
Omit = uteslut
D
E
M
O
När man vill ha en annan ton än grundtonen i basen (längst ner) skriver man slash + tonnamn;
C7/Bb = C7 med Bb i basen; Fm/G = F-moll med G i basen o.s.v.
INTRO 1.1 | © Gunno Klingfors & Kulturkapital AB 2011/2012
)
Ø
ANDRA BETECKNINGAR
Bb
∆
b9
C D G
M
U
1 Parenteser
2 3
5
6 7 ACKORDBET.
DUR vilka tecken som
1 hör
2 samman.
3
4
i4ackordbeteckningar
förtydligar
C Eb G
C E G
C (Cmaj; C )
E
D
A
S
Det finns tyvärr många olika sätt att skriva ackordbeteckningar. I tabellen nedan visas de beteckningar som används här och några vanliga alternativ.
38
U
T
10. STEGSYSTEM
A
S
Stegsystem är en teoretisk variant av ackordbeteckningar. Förstår man ackordbeteckningar är stegsystem lätta att lära
sig. Rock/jazzteori bygger på stegsystem, i kombination med ackordbeteckningar och kyrkoskalor.
A
S
R
IV
S
K
Ex.1
K
S
E
J
R
Ex.2
E
J
Poängen med stegsystemet är att det inte är tonartsberoende. Ackordföljden i Ex. 1 noteras likadant i alla tonarter,
med undantag för tonartsangivelsen. Därför är stegsystemet ett bra sätt att visa sådant som kan användas i alla tonarter. Jämför Ex. 1 och 2.
FÅ
Mer avancerade ackord brukar noteras med de tecken som används i ackordbeteckningar. Men när man vill ha en annan ton än grundtonen i basen anges det med siffror (3 = ters; 5 = kvint o.s.v.).
M
FÅ
O
R
Ex.3
D
E
M
O
E
D
R
IV
I Ex. 1 finns både ackord- och stegbeteckningar. Stegbeteckningarna ska läsas så här:
• Först anges tonarten.
• En romersk siffra står först vid varje ackord.
• Ensam romersk siffra = durackord.
• Ett litet m efter siffran = mollackord.
• Dim efter siffran = förminskat ackord (dimackord).
U
Grunden för stegsystem är att varje ton i en (diatonisk) 7-tonsskala numreras med romerska siffror, från grundtonen
och upp. Siffran anger alltså på vilket steg i skalan tonen står, därav namnet.
Men allra först måste man ange tonarten: det visar vilken ton som är nummer I (grundton).
INTRO 1.1 | © Gunno Klingfors & Kulturkapital AB 2011/2012
39
U
T
11. FUNKTIONER
Ex.2
U
R
IV
S
K
R
De tre grundfunktionerna är:
Tonika (T) = ackordet på första tonsteget. I i stegsystemet.
Subdominant (S) = ackordet på 4:e tonsteget. IV i stegsystemet.
Dominant (D) = ackordet på 5:e tonsteget. V i stegsystemet.
A
S
I = tonika, IV = subdominant, V = dominant
IV
Ex.1
J
Tonika = I. Tonartens grundackord. Det ackord som gör att man känner sig ”hemma”. Det känns naturligt att sluta ett
musikstycke eller ett avsnitt på tonikan eftersom det låter avspänt och avslutat.
K
E
Dominant = V. Det dominerande ackordet. Om man slutar på ett dominantackord känns det som om musiken avbryts,
någonting fattas. Det beror på att dominanten vill leda musiken vidare, oftast till tonikan.
S
Subdominant = IV. Som dominant fast mindre tydligt.
E
J
KADENS
R
Det finns många sätt att skriva funktioner. Ofta skrivs durackord skrivs stora och mollackord med små bokstäver.
Ex.3
M
FÅ
O
R
FÅ
När man spelar minst två av grundfunktionerna i följd, spelar man en kadens (Ex. 3). Ordet betyder slutfall. Det beror
på att när man kommer till det sista ackordet känns det som om man kommit till ett slut. Man känner sig hemma.
PARALLELLACKORD (ersättningsackord)
I–IV–V-ackorden har varsitt parallellackord. Det är ackord som är så lika I–IV–V-ackorden att de ofta är utbytbara.
Durackordens paralleller är mollackord som ligger en liten ters (L3; 3 x ½) lägre. En enda ton skiljer ett ackord från
dess parallell. Släktskapet mellan ackorden är alltså väldigt starkt (Ex. 5).
Ex.5
D
E
M
Ex.4
O
E
D
A
S
Funktioner handlar om hur den som är van vid vårt musikspråk uppfattar ackord. Vi utgår från grundackorden i Cdur.
Man har stor nytta av parallellackord när man improviserar och gör egen musik, eftersom parallellackord ofta är utbytbara. Att byta ut ackord bara för att det är snyggt kallas att använda ersättningsackord (substitut).
INTRO 1.1 | © Gunno Klingfors & Kulturkapital AB 2011/2012
40
T
12. TONARTER & KVINTCIRKELN
U
Hittills har vi hållit oss till de vita tangenterna. Men skalor kan byggas utifrån vilken ton som helst. Om man t.ex vill spela en mollskala från tonen D, spelar man mollskalans mix av hela och halva tonsteg från tonen D. Eftersom man börjar
på D kallas den ”D-mollskala”.
A
S
För att få mollskalans tonsteg måste man använda en svart tangent. Det noteras med ett förtecken: tonen B sänks till
Bess. På den undre notraden i Ex.1 har ett b-förtecken placerats på linjen för noten B direkt efter klaven. Det betyder att
alla noter på notlinjen ska sänkas ett halvt tonsteg. Om man placerar ett kors där ska alla toner på notlinjen höjas.
J
KVINTCIRKELN
K
S
R
E
Kvintcirkeln används när man lär sig ackordens och tonarternas förhållande till varandra. Kvintcirkeln nedan visar:
• Alla dur- & molltonarter på ett keyboard.
• Parallelltonarter och ackord (= dur/moll med samma förtecken)
• Tonarternas förtecken i diskant- och basklav.
• V-riktning = nästa ackord medsols är dominant.
• IV-riktning = nästa ackord motsols är subdominant.
M
E
J
FÅ
O
R
FÅ
Så här räknar man ut I-IV-V-ackorden i A-dur: I = A-dur; V = 1 steg medsols (V-riktning) = E-dur ; IV = 1 steg motsols (IVriktning) = D-dur. I-IV-V-ackorden i A-dur är alltså A-D-E.
O
M
E
D
INTRO 1.1 | © Gunno Klingfors & Kulturkapital AB 2011/2012
U
A
S
R
IV
Ex.1
E
D
S
K
R
IV
Förtecken längst till vänster på notraden kallas fasta förtecken, och anger tonarten, d.v.s. det tonförråd som är utgångspunkt. I tabellen nedan visas fasta förtecken för de vanligaste tonarterna.
41
R
IV
FÅ
O
M
E
D
INTRO 1.1 | © Gunno Klingfors & Kulturkapital AB 2011/2012
U
A
S
A
S
R
E
J
S
K
J
E
R
FÅ
O
M
E
D
Elbasen skapades av Leo Fender vid 1950-talets början. Det finns elbasar med upp till 8 strängar, men
4-strängad är vanligast.
Elbasen stäms i kvarter som en kontrabas och spelas
med fingrar eller plektrum. Elbasar brukar ha band,
men det finns bandlösa elbasar.
Kan man spela lite gitarr är det lätt att komma igång
med elbas, eftersom elbasens strängar är stämda på
samma sätt som gitarrens fyra lägsta strängar, fast en
oktav ner.
I linjenotskrift noteras elbasens toner en oktav högre
än de klingar. Eftersom gitarrens fyra lägsta strängar
är stämda som en elbas (fast en oktav högre) kan tabulaturen i bilagan skalor/ackord även användas av
elbasister.
S
K
När gitarr noteras med linjenotskrift noteras tonerna
en oktav högre än de klingar, för att noterna ska vara
lättlästa. Därför är gitarr ett transponerande instrument = tonhöjderna flyttas en oktav.
Gitarr noteras ofta i tabulatur. Tabulatur betyder
greppnotskrift.I bilagan skalor/ackord används tabulatur som visar strängarna och på vilket band man
ska trycka ned fingret (1 = 1:a bandet; 2 = 2:a bandet
o.s.v.).
ELBAS
IV
Den moderna elgitarren skapades av Leo Fender och
Les Paul på 1940-talet. Den stäms som en akustisk gitarr och spelas med fingrar, naglar eller plektrum. Det
är ganska svårt att stämma gitarrer, så i början bör
man stämma efter ett keyboard eller en stämmaskin.
Och det finns sajter på nätet med gratishjälp.
R
ELGITARR
U
T
13. ELGITARR ELBAS TRUMMOR
TRUMSET
U
Trumsetet skapades omkring år 1900. Det nya var att en enda musiker kunde spela på många olika stora trummor och cymbaler med stockar, vispar, klubbor och pedaler.
A
S
Den som förstår hur rytmer noteras i linjenotskrift kan i princip läsa trumnoter. Skillnaden är att man använder
en neutral klav som visar att det inte handlar om exakta tonhöjder. Vidare används delvis speciella nothuvuden.
Eftersom ljuden är korta är man dessutom mindre noga med att skriva ut pauser.
R
IV
K
S
E
J
FÅ
Ex.2
D
E
M
O
M
O
R
FÅ
R
E
J
S
K
R
INTRO 1.1 | © Gunno Klingfors & Kulturkapital AB 2011/2012
U
Ex.1
A
S
IV
Trumnoter skrivs på olika sätt. Därför bör man skriva ut en trumnyckel (drumkey) i noterna, som förklarar vad
tecknen betyder. Ex. 2 är trumnyckel till Ex. 1.
E
D
T
42
43
INTRO 1.1 | © Gunno Klingfors & Kulturkapital AB 2011/2012
U
A
S
R
IV
K
S
E
J
O
M
E
D
D
E
M
FÅ
O
R
FÅ
R
E
J
S
K
R
IV
A
S
U
T
14. SKALOR – ACKORD – FINGERSÄTTNING
INTRO 1.1 | © Gunno Klingfors & Kulturkapital AB 2011/2012
U
A
S
R
IV
K
S
E
J
O
M
E
D
D
E
M
FÅ
O
R
FÅ
R
E
J
S
K
R
IV
A
S
U
T
44
INTRO 1.1 | © Gunno Klingfors & Kulturkapital AB 2011/2012
U
A
S
R
IV
K
S
E
J
O
M
E
D
D
E
M
FÅ
O
R
FÅ
R
E
J
S
K
R
IV
A
S
U
T
45
INTRO 1.1 | © Gunno Klingfors & Kulturkapital AB 2011/2012
U
A
S
R
IV
K
S
E
J
O
M
E
D
D
E
M
FÅ
O
R
FÅ
R
E
J
S
K
R
IV
A
S
U
T
46
47
T
15. VAMPER (Ackordföljder)
INTRO 1.1 | © Gunno Klingfors & Kulturkapital AB 2011/2012
U
A
S
R
IV
K
S
E
J
O
M
E
D
D
E
M
FÅ
O
R
FÅ
R
E
J
S
K
R
IV
A
S
U
Vamper (rundgångar, basgångar, grounds, ostinaton etc.) har alltid använts när man ska komma igång med att göra musik och improvisera. Här är några vanliga vamper från 1500-talet och framåt.
48
INTRO 1.1 | © Gunno Klingfors & Kulturkapital AB 2011/2012
U
A
S
R
IV
K
S
E
J
O
M
E
D
D
E
M
FÅ
O
R
FÅ
R
E
J
S
K
R
IV
A
S
U
T
16. TONHÖJDER/FREKVENSER
49
U
T
17. MUSIKPROGRAM
Notskrivningsprogram
Inspelning/editering
U
R
IV
S
K
R
Andra gratisprogram
• Forte Free (WIN)
http://www.forte-notation.eu/en/
• Free Notation Player (WIN) spelar/visar Midi-filer som noter.
http://www.notation.com/
• Blank Sheet Music nätbaserad notskrift/utskrift.
http://www.blanksheetmusic.net/
A
S
IV
Att använda notskrivningsprogram är ett effektivt sätt att lära sig noter. MuseScore är ett gratisalternativ
för WIN, MAC och LINUX. Programmet kan köras på svenska (det finns dock en del konstiga översättningar).
Ta hem från: http://musescore.org/
O
K
S
R
FÅ
E
J
R
E
J
Det finns flera gratisalternativ till kända program som Cubase, Logic, Sonar, Samplitude, Wavelab, Sound
Forge och ProTools som:
• Audacity (WIN/MAC/Linux) kan köras på svenska
• Kristal Audio Engine (WIN) inspelning/mixning 16 spår
http://www.kreatives.org/kristal/
• Free Audio Editor (WIN)
http://www.free-audio-editor.com/
• Ardour (MAC/Linux)
http://ardour.org/
• Wavosaur (WIN)
http://www.wavosaur.com/
• Wavepad (WIN)
http://wavepad.en.softonic.com/
• Linux MultiMedia Studio (WIN/MAC/LINUX)
http://sourceforge.net/projects/lmms/
M
FÅ
Mixcraft (WIN; http://www.acoustica.com/) och Cockos Reaper (WIN/MAC;
http://www.reaper.fm/) kostar ca 500:-. Kan tävla med program som kostar flera tusen.
Virtuella instrument & FX (effekter)
O
Det finns hundratals virtuella musikinstrument och effekter (FX) som får användas gratis. Praktisk Musikteori
bygger på tillgång till keyboard. Bäst är:
• Kontakt Player (WIN/MAC)
http://www.native-instruments.com/#/en/
• UVI Workstation (WIN/MAC
http://www.uvisoundsource.com/
M
E
E
Allt man behöver göra är att registrera sig så får man tillgång till instrumenten, bra ljud och effekter.
D
D
A
S
På datorer kan man hålla på med musik utan att det behöver kosta någonting. WIN- och MAC-datorer fungerar lika bra, men det finns fler programalternativ för WIN-datorer.
INTRO 1.1 | © Gunno Klingfors & Kulturkapital AB 2011/2012
50
Accelerando: allt snabbare (tempo).
Bend: att ”böja” en ton; tonglidning.
Accent: betoning.
Blues: vokal/instrumental musikstil från 1800-talets andra
hälft. Grunden är europeisk, men flera musiktyper
kan ha bidragit till bluesens
framväxt, främst latinamerikansk och afrikansk/indiansk
musik.
Adagio: långsamt/bekvämt.
Aeolisk skala: ren mollskala; kyrkoskalan på det 6:e tonsteget;
modus VI.
Allegro: glatt, snabbt.
C&W: country and western. Ersatte
benämningar som hillbilly- och old time music på
1950-talet.
Arr(angemang): sättet man organiserar en låt och bygger upp
ett ackompanjemang på.
Idag ofta detsamma som
musikproduktion.
Atonal: musik som inte bygger på
traditionell harmonik.
O
B
M
Ballad: egentligen berättande sång;
idag avses oftast musik i
långsamt tempo.
E
Barock: i klassisk musikhistoria perioden 1600–1750.
Baryton: det näst lägsta omfånget.
I sång läget mellan bas och
tenor.
D
Decibel (dB): måttenhet för ljudstyrka.
Decrescendo: avtagande; svagare
och svagare.
Deltoner: namn på de toner som
tillsammans utgör en sammansatt ton. Harmoniska
deltoner = naturtonsserien.
Diatonisk skala: en skala med 7
toner bestående av 5 hela
tonsteg och 2 halva tonsteg.
S
E
J
Cantus firmus: fast/oföränderlig
sång eller melodi. Ofta utgångspunkt i äldre musik.
FÅ
M
O
Arco, con: (spela) med stråken.
Call/respons: rop/svar; försångare/
kör. När en sjunger/spelar före och övriga svarar.
Tekniken har använts över
hela världen (jfr ”antifon”).
R
R
FÅ
Antifon(al): betyder ”motljud” (latin). När präst och församling växelsjunger; kallas
även ”call/respons”.
C
Da capo: om igen från början.
K
Amplitud: vågrörelsens höjd; bestämmer ljudstyrkan.
E
Brus: ljud som uppstår av orgelebundna vågrörelser som inte
upprepas.
D
A
S
Boogie woogie: pianostil med snabba mönster som upprepas
i vänsterhanden, ofta med
bluestolvan som grund. Skapades troligen vid 1800-talets slut, och kallades då
”Texas-bass” eller ”walking
bass”.
Alt: det lägsta kvinnliga omfånget i
klassisk musik; i annan musik sjungs altstämmor ofta
av män.
Andante: gående; walking bass;
lugnt tempo.
Crooning: mjukt mikrofonbaserat manligt sångsätt (ungefär ”smörsångare”). Kända
crooners: Bing Crosby, Frank
Sinatra, Dean Martin, Perry
Como.
IV
Bluestolva: den vanligaste ackordföljden i blues.
J
Akustik: ljudlära.
Cries: klagande sångsätt och sånger/fraser.
R
IV
Ad lib.: ”som man vill”; improviserat.
R
Ackord: när man spelar eller sjunger minst två toner samtidigt; samklang bestående av
minst två toner.
S
K
Ackompanjemang: beledsagande;
de stämmor som understöder en melodi eller en
solist.
Crescendo: växande; starkare och
starkare.
Coda: svans; avsnittet som avslutar
ett musikstycke.
Combo: ett mindre band bestående
av minst 4–5 musiker. Oftast
avses jazzband.
Coon songs: sånger som bygger på rasistiska stereotyper av afrikaner (= coons)
som dumma, glada, slöa,
vidskepliga och rytmiska.
Coon songs slog igenom på
1880-talet och blev en fluga
i hela den engelsktalande
världen: har spelat stor roll
för synen på svarta som underlägsna.
Dissonans: miss- eller illaljudande
intervall eller ackord. Motsats till ”konsonans”.
Dominant: funktion – det dominerande ackordet i en tonart.
Ackordet på 5:e tonsteget.
Dorisk skala: kyrkoskalan på det 2:a
tonsteget; modus II.
Duett: när två musiker spelar/sjunger tillsammans.
Dur: tonförråd med stor ters (skalans tredje ton = 2 hela tonsteg).
Dynamik: i musik namn på sådant
som har med ljudstyrkan att
göra. I noter används ofta
italienska benämningar:
pp/pianissimo = väldigt
svagt.
p/piano = svagt.
mp/mezzopiano = halvsvagt.
mf/mezzoforte = halvstarkt.
f/forte = starkt.
ff/fortissimo = väldigt starkt.
Se även ”crescendo” och
”diminuendo”.
E
Enharmoniska toner: toner som
noteras olika men är samma
INTRO 1.1 | © Gunno Klingfors & Kulturkapital AB 2011/2012
U
Bas: det lägsta omfånget; den lägsta stämman i ackordisk
musik.
A
S
A capella: sång utan musikinstrument.
A
E
D
U
T
18. ORDLISTA
51
Ground (bass): se vidare
”vamp”.
Falsett: när män sjunger dubbelt så
högt som normalt genom att
spänna stämbanden.
Grundackord: de 7 ackord som
kan bildas av en 7-tonsskala.
Fermat: vilopunkt; när en ton hålls
längre än noterat.
Grundfunktioner: Tonika, subdominant och dominant (I–IV–Vackorden).
Halvnot: 2 taktslag (tidsvärde).
E
Helnot: 4 taktslag (tidsvärde).
O
G
Gitarr: utvecklades i Spanien ur
bl.a. arabisk luta (ud). Kom
till Amerika med spanjorer
och portugiser på 1500-talet.
O
Gliss(ando): tonglidning.
E
M
Gospel: av engelskans god-spell
(goda nyheter; evangelium).
Syftar på att Guds son (Jesus) kommit till jorden för att
frälsa människan (evangelierna i den kristna bibelns
Nya Testamente). Ofta räknas
bara kristna sånger fr.o.m.
1900-talet som gospel,
medan äldre sånger kal�las spirituals. Men ordet
D
S
Homfon/i: när alla utför samma
stämma; när en stämma dominerar och de andra följer
den.
Honky tonky: namn på en bluespianostil som blev boogie
woogie; på 1940/50-talen
namn på en C&W-stil som
byggde på western swing.
Honky tonk-barer var enkla
ställen som serverade
starksprit och där pianister
och mindre band spelade.
Vit motsvarighet till ”juke
joint”.
FÅ
GBJ-musik: gospel-, blues- och jazzbaserad musik.
Holler: mer eller mindre improviserad solistisk arbetssång eller
ropliknande sång av nordamerikanska slavar. Kallas
även field holler, cry, water
call, whoops etc.
E
J
Förminskat intervall: en prim, kvart,
kvint eller oktav som sänkts
ett halvt tonsteg.
Heterofon/i: när två eller fler spelar/
sjunger en melodi samtidigt
fast på olika sätt (hetero =
olika; fon = ljud).
R
R
FÅ
Föredragsbeteckningar: ord och
symboler i notskrift som visar hur man ska spela och
sjunga, se exempelvis ”dynamik”.
Jugband: band med krukspelare
(jug = kruka). Ljudet skapas
med läpparna (som på brassinstrument) och förstärks
av en glas- eller stenkruka.
Jugband använder ofta
enkla hemmabyggda instrument och var vanliga i den
amerikanska södern fr.o.m.
1800-talet. Se även ”skiffle”.
K
J
S
K
Harmony-singing: har flera innebörder. Ofta avses när sångare improviserar stämmor i
sammanträngt läge till en
given melodi. Vanligt i all
GBJ-musik.
Jonisk skala: durskala; kyrkoskalan på första tonen; modus I.
R
IV
H
Fon: ljud.
Funktioner: beskriver hur den som
är van vid vårt musikspråk
uppfattarr ackord.
I
Improvisation: att skapa (musik) i
stunden. Hjärnforskare har
visat att musiker använder
olika delar av hjärnan när de
improviserar och spelar efter
noter.
Juke joint: informell lokal med spel,
musik, dans, prostitution
och alkohol, oftast drivna av
svarta (USA).
Jukebox: skivspelare i en offentlig lokal som spelar skivor mot betalning (jfr Juke
joint).
K
Kadens: slutfall; när man spelar
minst två av grundfunktionerna T–S–D i följd (I–IV–
V).
Kammarmusik: ljudsvag musik för
liten publik.
Kastratsångare: manlig sångare
som kastrerats före målbrottet så att de behåller den ljusa gossrösten livet ut. Mycket populärt i Europa långt in
på 1800-talet.
Klassisk: förebildlig, oöverträffbar.
Klav: det tecken längst till vänster på notsystemet som
visar vilken ton som är utgångspunkt. Notsystemets
nyckel.
Kompositör: en person som sätter
samman musik (av latinets
INTRO 1.1 | © Gunno Klingfors & Kulturkapital AB 2011/2012
U
Jass/Jazz: en instrumental musikstil som troligen växte fram
i New Orleans på 1890-talet.
Ordet betyder ungefär ”att
peppa” och var slang för
samlag. 1913 används ordet
jazz för första gången i tryck
för att beskriva den nya musikstilen.
IV
Grundton: den lägsta tonen i en
sammansatt ton; den lägsta
tonen i ett ackord; den första
tonen i en skala.
Harmoni: samklang; välklang.
Frygisk skala: kyrkoskalan som börjar på tredje tonsteget; modus III.
T
J
Fjärdedel: 1 taktslag (tidsvärde).
Frekvens: hur ofta något sker; här
hur ofta en vågrörelse upprepas; bestämmer tonhöjden.
M
Intonation: om man sjunger/spelar rent (bra intonation)
eller falskt (dålig intonation).
R
Fingersättning: vilka fingrar man
använder när man spelar.
Har avgörande betydelse för
hur säkert och snabbt man
kan spela.
Intervall: i musik avståndet mellan
två tonhöjder.
U
F
Fills: ifyllnader. Korta fraser som
spelas när melodistämman
pauserar.
E
D
Groove: oftast avses det rytmmönster som ligger till grund för
en låt.
Instrumentation: val av musikinstrument; en viktig del av att
arrangera musik.
A
S
Ensemble: grupp som spelar/sjunger tillsammans. Används i
stället för ”band” i klassisk
musik.
gospel användes redan på
17/1800-talen.
A
S
ton på ett keyboard, som F#
och Gb.
52
Kontrapunkt: ”not mot not” (punkt
mot punkt). Från början
olika improvisationstekniker
för att kombinera melodier
på olika sätt. Kanon är en
urgammal form av kontrapunkt.
Mikroton(steg): tonsteg (intervall)
som är mindre än pianots
halvtonsteg. Används i nästan all musik även om det
sällan noteras.
Kvintol: 1/5 av ett taktslag (tidsvärde).
Mixolydisk skala: kyrkoskalan som
börjar på femte tonsteget;
modus V.
Moans: klagande/stönande sångsätt
och sånger/fraser.
Modus: ett sätt att göra något på;
att använda ett visst tonförråd eller vissa bestämda
rytmer. Kan dock ha många
olika innebörder.
FÅ
Ljud: uppstår när tillförd energi
omvandlas till ljudenergi,
t.ex. när man slår till en
sträng.
Musik: från antikens grekiska, där
ordet dock betydde något
annat än idag (ungefär ”intellektuell” eller ”själslig”).
Grekiskans motsvarighet till
nutidens ”musik” var snarast ”melos”.
R
Motiv: en kort figur eller melodisnutt som upprepas.
O
FÅ
M
Mono(foni): enstämmigt (mono =
en; fon = ljud).
Licks: inövade fraser som ofta används av blues-, rock- och
jazzmusiker.
Ljudkällan: där ljud alstras/skapas.
Lokrisk skala: kyrkoskalan som
börjar på 7:e tonen; modus
VII.
O
Luta: medeltida knäppinstrument
med arabiskt ursprung. Föregångare till gitarr.
M
M
Lydisk skala: kyrkoskalan som börjar på fjärde tonsteget; modus IV.
E
Makvam: arabisk motsvarighet till
kyrkoskalorna.
D
Marcato: markerade (betonade)
toner.
Punkterad not: noten förlängs med
halva tidsvärdet.
R
R&B: förkortning av ”rythm and
blues”. Uttrycket etablerades
1949 som samlingsnamn för
svart musik (förutom gospel
och jazz). De första stora
R&B-stilarna var jump-blues
och do-woop.
R&R: förkortning av ”rock and roll”.
Begreppet etablerades av
Alan Freed 1951 som namn
på all R&B-baserad musik.
Används även som namn på
R&B-baserad 50-talsmusik
för vit publik. Ordet är slang
för samlag och användes vid
1900-talets början.
S
Legato: långa sammanbundna, ofta
mjuka, toner. Motsats till
”staccato”.
Moll: tonförråd med liten ters (skalans tredje ton = 1 helt och 1
halvt tonsteg).
E
J
R
Lead: den ledande stämman (melodistämman).
Polyfon/i: när man spelar/sjunger
flera olika stämmor samtidigt, flerstämmighet (poly =
många; fon = ljud).
K
E
L
Piano (flygel): urtypen utvecklades
vid 1600-talets slut som en
kombination av cembalo och
hackbräde. De moderna typerna skapades på 1800-talet.
IV
Minstrelshow: svart revy/show med
bl.a. teater, komik, cirkus,
dans och musik. Utvecklades på 1830-talet och är den
äldsta typen av amerikansk
underhållning. Minstrelshows var rasistiska och
bidrog till att etablera bilden
av svarta som dumma, obildade, glada, rytmiska och
vidskepliga.
J
Kör: i klassisk musik en grupp med
flera sångare per stämma;
bakgrundssångare.
Pentatonisk skala: en skala med 5
toner (penta = 5).
R
IV
Kvartett: när 4 musiker spelar/
sjunger tillsammans.
Paus: tystnad.
R
Kromatik/kromatisk: tonföljder som
bara består av halva tonsteg.
PA-anläggning: ljudförstärkningssystem (av Public Adress
System).
S
K
Kornett: brassinstrument snarlik en
trumpet, men har lite mjukare klang och är mer lättspelad.
P
N
Naturtonsserien: den serie harmoniska toner som bildas automatiskt när man spelar eller
sjunger en ton. Se vidare
”deltoner”.
Negro spiritual: andlig (neger-)
sång. En del menar att
”äkta” spirituals skapades
av slavar och har ”rent”
afrikanskt ursprung. Den
vedertagna uppfattningen
är dock att spirituals började
som amerikanska versioner
Ragtime: amerikansk musikstil som
var som störst 1899-1914.
Ordets betydelse är oklar,
men har med svart musik att
göra. Att dansa svarta steppliknande danser kallades
”ragging”, och danserna kal�lades ”rags”. Kan också betyda ungefär ”söndersliten
tid”, och syfta på musikens
korta toner och synkoperade
rytmer.
Repris: när ett avsnitt eller ett musikstycke upprepas flera
gånger.
Resonans: ”medklingande”, betyder
här att en kropp (resonator)
sätts i rörelse av ljudvågor,
t.ex. en gitarrkropp. Resonatorer har stor betydelse för
ljudnivå och sound (klangfärg).
INTRO 1.1 | © Gunno Klingfors & Kulturkapital AB 2011/2012
U
Mezzosopran: ”halvsopran”;
det näst högsta omfånget.
Ostinato: se vidare vamp.
T
Konsonans: välljudande intervall eller ackord. Motsats till ”dissonans”.
O
A
S
Mezzo: halv, ganska.
av engelska protestantiska
sånger.
U
Koloratur: när man sjunger många
snabba toner efter varandra
på samma stavelse.
Korisk besättning: flera spelar/
sjunger samma stämma.
E
D
Melism(er): när man sjunger flera
toner på en stavelse, kal�las ofta (felaktigt) wailing.
A
S
componere = att sätta samman).
53
Synkop: rytmisk förskjutning.
T
J
R
E
J
FÅ
Tenor: det högsta manliga omfånget.
T
Vokalmusik: ”sångmusik”; musik
som innehåller/bygger på
sång.
W
Wail(ing): klagande sångsätt, ofta
ett kontrollerat skrik. Förväxlas ofta med ”melismer”.
Walking bass: ”gående bas”. I
allmänhet avses när basstämman består av en
jämn ström av lika långa
toner (detsamma som
”andante” i 16/1700-talsmusik). Vid 1900-talets
början betydde det boogie
woogie-bas.
Ton: ljud med bestämd tonhöjd
(frekvens). Skapas av regelbundna vågrörelser
som upprepas.
Ö
Övertoner: äldre (och sakligt
felaktigt) namn på deltoner.
Tonart: är detsamma som musikstyckets I-ackord eller
grundaackord.
FÅ
O
Solo/solist: när man spelar sjunger ensam eller framför den
viktigaste stämman. Används både om stämman
som sådan som om den
somutför stämman.
M
Sopran: det högsta omfånget.
Staccato: korta och markerade
toner. Motsats till ”legato”.
E
Vaudeville: som minstrelshow,
men räknas som vit och
mer civiliserad.’
R
Shouts: skrikande/ropande
sångsätt och sånger/fraser.
O
Variety: en variant av vaudeville
(se vidare nedan).
S
E
Taktart/taktartsbeteckning: siffrorna/symbolerna vid
musikstyckets början som
anger hur takter/taktslag
ordnats.
Tempo: ”tid”; hur snabbt ett musikstycke framförs. Anges
i BPM.
Sextondel: 1/4 av ett taktslag
(tidsvärde).
Stereo: när ljud spelas in och upp
på två kanaler. Idag spelas nästan all musik upp
D
Vamp: en kort ackordföljd eller
basgång som upprepas.
Kallas även ostinato, rundgång etc.
K
Rytmsektion: grundinstrumenten i GBJ-musik. Oftast
trummor, bas, gitarr och
keyboard. Spelar vanligen
mer eller mindre improviserade ackompanjemang
med utgångspunkt från bestämda grooves eller rytmmönster. Musik byggd på
rytmsektioner blev vanligt
i Europa fr.o.m. 1500-talet,
när ackordisk musik slog
igenom.
M
V
R
IV
Stringband: band uppbyggda
av stränginstrument. Till
en början avsågs oftast
kombinationer av fiol,
mandolin, gitarr, banjo,
kontrabas plus rytminstrument.
S
K
Rythm & blues: se vidare
”R&B”
Slide: tonglidning.
U
Stridepiano: jazzpianostil som utvecklades fr.o.m. 1910-talet. Vänsterhanden spelar
ett rytmiskt stadigt ackompanjemang (bas och
ackord) av ragtimetyp; högerhanden spelar melodier
och improvisationer (James P. Johnson, Fats Waller, Art Tatum).
R
Rumba: samlingsnamn för kubansk dans och musik från
1900-talets första hälft. Ordet betyder ”fest”.
Skiffle: ursprungligen detsamma
som jugband. Band med
många hemmagjorda instrument (typ tvättbräda)
som spelade underhållningsmusik.
Tutti: ”alla”; motsats till ”solo”.
IV
Rock & roll: se vidare
”R&R”
Triol: 1/3 av ett taktslag (tidsvärde).
Tonförråd: de tonhöjder som används i ett musikstycke eller en musikstil; tonförråd
ordnas ofta i skalor, d.v.s.
stegvis från den lägsta till
den högsta tonen (scala =
stege).
Tradering: ”att överföra”; när man
lär sig något genom att
lyssna och härma. ”Tradition” medför förändring,
eftersom det överförda automatiskt anpassas till nya
tider och värderingar.
Att bevara innebär att inte
förändra och är något helt
annat.
INTRO 1.1 | © Gunno Klingfors & Kulturkapital AB 2011/2012
U
Ritardando: avstannande (tempo);
vanligast vid slutet av ett
musikstycke.
Trio: när 3 musiker spelar/sjunger
tillsammans.
A
S
Riff: en kort fras (motiv) som upprepas.
S
Treklang: ackord bestående av tre
toner.
Storband: ett jazzband med minst
10–12 musiker bestående
av rytmsektion, trumpeter,
tromboner och saxofoner
och andra blåsinstrument
(ibland även stråkar). Populärast 1925–60.
Retorik: konsten att övertyga.
Retorik var i århundraden grunden för hur man
spelade och sjöng i Europa.
E
D
i stereo (jämför ”mono”).
A
S
Responsorial: när en frågar och
andra svarar (respons =
svar).
54
Levine, Mark: The Jazz Theory Book [1995]
ISBN 978-1-8832-1704-4
Benestad, Finn: Musik och tanke [1978]
ISBN 91-29-50581
Lindblad, Tomas: Ut ur Afrika: Jakten på människans
urhem [2009] Artikel i Allt om Vetenskap – De
historiska äventyren och upptäckterna 2009 sid.
28-35
Rehding, Alexander: Hugo Riemann and the birth of modern musical thought [2003]
ISBN 0-521-82073-1
E
R
IV
J
Darden, Robert: People get ready! A new history of black gospel music [2004]
ISBN 0-8264-1752-3
Richards, Tim: Exploring Jazz Piano 1 [2005]
ISBN 978-1-902455-24-2
Roberts, J.M.: Modern history from the european age to
the new global era [2007]
ISBN 978-1-84483-452-5
Rolf, Julia (editor): Blues – The complete story [2007]
ISBN: 978-1-84451-812-8
K
Cottier, Janine: Ugarit i Syrien – Här föddes alfabetet för
3 000 år sedan Artikel i Allt om Vetenskap – De
historiska äventyren och upptäckterna 2009 sid.
94-97
Fredholm, Lotta: Vår utdöda släkting väcks till liv [2009]
Artikel i Forskning & Framsteg 2009:5 sid. 1220
Rowley, Gill red: The book of music [1998]
ISBN 1-57715-037-6
R
Harrison, Mark: The pop piano book [1993/4]
ISBN 0-7935-9878-8
O
Santisi, Ray: Berklee jazz piano [1993]
ISBN 978-0-87639-050-4
E
J
FÅ
Harrison, Mark: Stuff good piano players should know
[2008]
ISBN 978-1-4234-2781-0
FÅ
Högnäs, Sten: Idéernas historia – en översikt [2003]
ISBN 91-89442-92-x
Holland, Tom: Tusenårsstriden – hur Kristendomen segrade i Europa [2008]
ISBN 978-91-7343-182-8
M
S
Rolf, Julia (editor): Jazz – The complete story [2007]
ISBN: 978-1-84451-566-0
R
Everett, Susanne: History of slavery [2006]
ISBN 13-978-1-55521-768-6
Gregory, Hugh: A century of pop [20062]
ISBN 13: 978-0-753714-75-1
O
Jones/Ereira: Barbarerna – romarrikets historia ur de erövrade folkens perspektiv [2006]
ISBN 978-91-85703-28-9
Kemper-Moll, Axel: Jazz & Pop Harmonienlehre 1999
ISBN 978-3-8024-0349-1
U
Rawlins/Bahha: Jazzology – the encyclopedia of jazz
theory [2005]
ISBN 0-634-08678-2
S
K
Broughton, Viv: Too close to heaven: the illustrated history of
gospel musik [1996]
ISBN-1-90056-00-4
Nolgård, Daniel: Jazzpiano [2004]
ISBN 91-88316-19-4
A
S
Burkholder/Grout/Palisca: A History of Western Music
(8:e upplagan) [2010]
ISBN 978-0-393-93125-9
IV
Bunch/Hellemans: The History of Science and Technology
[2004]
ISBN 0-618-22123-9
Muir, Peter: Long Lost Blues: Popular Blues in America, 18501920 [2009]
ISBN-13: 978-0252076763
R
Berghorn/Hattstein: Världshistorien ord och bild [2009]
ISBN 978-91-1-302373-1
A
S
Huvudkällor är Grove Music Online 2010 och Sohlmans
Musiklexikon 1975-79.
Bennett, Joe: Musiktheorie [2006]
ISBN 3-86543-049-X
E
Sassoon, Donald: The Culture of the Europeans [2006]
ISBN 13: 978-0-00255879-2
Shipton, Alyn: A new history of jazz [20072]
ISBN 13: 978-0-8264-1789-3
Taylor, Eric: The AB guide to music theory [2010]
ISBN 978-1-85472-446-5
Valerio, John: Bebop Jazz Piano [2003]
ISBN 0-634-03353-0
Vidal-Naquet/Bertin: Atlas över mänsklighetens historia
[1991]
ISBN 91-34-51102-4
Wikander/Christner Riad: Ur hästens mun – Indoeuropeiska urord återskapas med lingvistisk pale-ontologi; Artikel i Forskning & Framsteg 2009:5 sid.
42-51 M
Kendall, Alan: The chronicle of classical music [2000]
ISBN 0-500-28213-7
E
Klingfors, Gunno: retro.nu [2003]
ISBN 47-05152-3
Kramarz, Volkmar: Die Popformeln – Die Harmoniemodelle [2006]
ISBN 978-3-8024-0552-5
D
D
U
T
19. KÄLLOR (urval)
Laurie/Schneider/Adams: A history of western art [1997]
ISBN 0-697-28782-3
INTRO 1.1 | © Gunno Klingfors & Kulturkapital AB 2011/2012
M
O
M
E
D
INTRO 1.1 | © Gunno Klingfors & Kulturkapital AB 2011/2012
U
A
S
R
IV
K
S
E
J
FÅ
O
R
FÅ
R
E
J
S
K
R
IV
A
S
U
T
20. NOTPAPPER
E
D
55
INTRO 1.1 | © Gunno Klingfors & Kulturkapital AB 2011/2012
U
A
S
R
IV
K
S
E
J
O
M
E
D
D
E
M
FÅ
O
R
FÅ
R
E
J
S
K
R
IV
A
S
U
T
56
INTRO 1.1 | © Gunno Klingfors & Kulturkapital AB 2011/2012
U
A
S
R
IV
K
S
E
J
O
M
E
D
D
E
M
FÅ
O
R
FÅ
R
E
J
S
K
R
IV
A
S
U
T
57
INTRO 1.1 | © Gunno Klingfors & Kulturkapital AB 2011/2012
U
A
S
R
IV
K
S
E
J
O
M
E
D
D
E
M
FÅ
O
R
FÅ
R
E
J
S
K
R
IV
A
S
U
T
58