20 år - Dietistaktuellt

ORGAN för sveriges kliniska dietister
r
å
20
VOLYM XX • NUMMER 4 • SEPTEMBER • 2011
Tema: Allergi & Celiaki
3 enkla sätt
att öka energioch näringsintaget
3
x 40 ml
= 480 kcal
6
Calogen Extra innehåller mycket energi
och är även kompletterad med vitaminer
och mineraler. Calogen Extra kan med
fördel ges till patienter med sjukdomar
som kräver högt energi- och proteinintag, t ex: cancer, KOL eller anorexi.
Nutricia
Box 3142, 169 03 SOLNA
Tel: 08-24 15 30 • Fax: 08-24 18 80
E-post: [email protected] • www.nutricia.se
g p ro t ei n
Äldre undernärda patienter med dålig
aptit har ofta svårt att äta stora volymer
och även då passar Calogen Extra bra.
Calogen Extra tolereras väl och har en
bra compliance. Den lilla volymen gör
att aptiten påverkas minimalt.
Organ för
S v e r i g es K l i n i sk a D i e t is t e r
Redaktion
Ansvarig utgivare
Elisabet Rothenberg
Redaktör
Magnus Forslin
Postadress
Box 48
261 21 Bjuv
Telefon
042-702 50
Telefax
042-702 50
E-mail
[email protected]
WWW
www.dietistaktuellt.com
Annonser
BUSINESS FACTORY AB
Linda Larsson-Levin
Telefon: 08-653 60 48
[email protected]
Layout & Material
STODAB
[email protected]
Tryckeri
Lenanders Tryckeri AB
Kommande nummer
Nr.
5/11
6/11
1/12
TEMA: Allergi & Celiaki
Ledare: Vad kan vara enklare än en tallrik
4
Starka samband mellan celiaki och andra sjukdomar
8
Celiaki drabbar små barn hårt i tredje världen
12
Atopy Patch Test vid diagnostik av födoämnesallergi hos barn 14
Tuula Tuure on lactose intolerance
18
Gluten – inte tillräckligt för celiaki
20
På väg mot allergifria livsmedel
24
Kost vid typ 1 diabetes och celiaki – varför så svårt
28
Slutrapport från IDEFICS-studien
36
Rapport från 11 Nordiska Dietistdagarna
32
Fet kost kan orsaka diabetes
34
En betraktelse över forskarens vara eller inte vara
36
Sötma – en viktig del av livet
38
DRF:s informerar
44
Manusstopp Utgivning
7 okt
28 okt
4 nov
25 nov
27 jan
17 feb
Prenumerationer
295 kr/år
För osignerat bild- och textmaterial svarar red.
Redaktionen förbehåller sig rätten att bearbeta insänt material. För signerade artiklar svarar författaren. För ej beställt material, text och
bild ansvaras ej.
8
14
27
30
20
TS-kontrollerad upplaga 2010:
5.900
Medlem av:
Tidskriften DietistAktuellt
DietistAktuellt har utgivits sedan 1991 med en fast periodicitet
om 6 nummer per år.
Tidskriften är ett medlemsorgan för dietister anslutna till Dietisternas Riksförbund (DRF) samt Föreningen för Nordiska Dietister.
DietistAktuellt vänder sig i huvudsak till dietister, men även till
andra grupper som är professionellt engagerade inom området
kost och nutrition.
DietistAktuellt är ett forum med vetenskaplig profil för informationsutbyte och diskussion inom området kost, näring och hälsa.
Målsättningen är att för sina läsare, utifrån ett kliniskt och
folkhälsoorienterat perspektiv, belysa aktuellt kunskapsläge samt
spegla dietistens yrkesroll.
Tidskriften förmedlar kunskap och information genom vetenskapligt utformade artiklar, rapporter, referat från symposier och
34
kongresser, intervjuer m m. Vidare, skall tidskriften informera om
kurser, konferenser, o dyl, samt ge utrymme för debatt.
Artiklar publiceras på ett nordiskt språk eller engelska. En artikel
skall vara koncentrerad och redigerad så innehållet blir intressant
och lättillgängligt. Tidskriften har vidare ett redaktionellt råd som
granskar till redaktionen inkomna vetenskapliga artiklar.
DietistAktuellt sept 2011 No 4 vol.XX
3
ledare
Ingrid Larsson, leg dietist, med dr
Obesitasmottagningen,
Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg
Vad kan vara enklare än en tallrik?
”V
ad kan vara enklare än en tallrik?” undrade Michelle Obama i ett tal i början
av juni när ”Dietary Guidelines for Americans,
2010” (DGA) (1) presenterades. Obama beskrev tallriksmodellen (Fig. 1) som ett enkelt
sätt att komponera en hälsosam portion.
Ledande nutritionsforskare och debattörer
intervjuades och gav sin syn på tallriksmodellen. Walter Willet beskrev hur resultaten
från Nurses Health Study och
Health Professionals Study kan
omvandlas till mat på en tallrik
med största delen grönsaker och
frukt, fullkorn och begränsning
av rött och processat kött till
fördel för magert kött, fisk och
kyckling. Marion Nestle förfatFig 1.
tare och debattör, sa att tallriksmodellen har sina begränsningar men är ett
stort steg framåt att hjälpa amerikanerna att
äta hälsosamt.
Medierna förmedlade huvudbudskapet i
DGA: Balancing calories: enjoy your food but
eat less, avoid oversized portions; Foods to
increase: make half of your plate fruits and
vegetables, make at least half of your grains
whole grains, switch to fat-free or low-fat
(1%) milk; Foods to reduce: compare sodium in
foods like soup, bread and frozen meals – and
choose the foods with low numbers, drink
water instead of sugary drinks.
Samtidigt i juni uppmärksammades att
många unga amerikaner har hypertension
och att den populäraste dieten i USA är DASH
(Dietary Approaches to Stop Hypertension) (2)
med samstämmigt innehåll som DGA (1).
I svenska medier rapporterade man om en
4
vol. XX
No 4 sept 2011
DietistAktuellt
person som planerar ett sommarläger där
feta barn och deras föräldrar ska lära sig äta
enligt LCHF. Jag funderar över hur vetenskaplig kunskap om mat och hälsa tolkas. DASH
och DGA grundar sig på systematisk forskning och genomgång av litteraturen. I fallet
om LCHF handlar det om enskilda människors åsikter och tro som i dagsläget saknar
vetenskaplig kunskap om effekt och eventuella biverkningar hos feta barn.
I slutet av juni kom en ny amerikansk studie (3). Rapporteringen
var samstämmig i amerikanska
och svenska medier: Viktkontroll
över lång tid är relaterat till regelbundet intag av frukt, grönsaker,
fullkorn, nötter och yoghurt och
begränsat intag av potatischips,
stekt potatis, rött och processat kött, smör,
sötsaker, desserter och raffinerade cerealier.
Kostinformation till befolkningen och
behandling av patienter skall bedrivas enligt
vetenskap och beprövad erfarenhet. Låt oss
fortsätta fylla tallriken med mat som med
kunskap från ackumulerad nutritionsforskning bland annat leder till lägre blodtryck och
viktkontroll.
Referenser
1. U.S. Department of Agriculture and U.S. Department of Health and Human Services. Dietary
Guidelines for Americans, 2010.
2. Sacks FM. et al. Effects on blood pressure of reduced dietary sodium and the dietary approaches
to stop hypertension (DASH) diet. N Engl J Med
2001;344:3-10.
3. Mozaffarian D et la. Changes in diet and
lifestyle and longterm weight gain in women and
men. N Engl J Med 2011;364:2392-2404.
Infusionsterapi, klinisk nutrition och medicinsk teknik.
www.fresenius-kabi.se
kundservice 020-116 68 44
[email protected]
Noterat
Gastric bypass sänker blodtrycket markant
Njurarna spelar en viktig roll för
blodtrycket och de styr urinutsöndringen efter att man ätit
och druckit. Mycket tyder på att
denna process startar redan i
övre magtarmkanalen och kan
förklara varför fetmaoperationen
”gastric bypass” också sänker
blodtrycket markant. Det visar
en avhandling från Sahlgrenska
akademin.
N
jurarna kan snabbt anpassa
urinutsöndringen efter
att man ätit och druckit. Det är
viktigt för att vätskesammansättningen i kroppen och i blodet inte
ska variera för mycket efter intag
av dryck och föda.
– Min forskning visar att denna
urinutsöndring startar redan när
salt och vatten hamnar i övre
delen av magtarmkanalen. Det
finns alltså en länk mellan övre
delen av magtarmkanalen och
njurarnas urinutsöndring, säger
forskaren Peter Hallersund.
I avhandlingen ingår en studie
som består av 1 750 patienter
som genomgått två olika typer av
fetmaoperationer gastric bypassoch gastric banding-kirurgi.
Resultatet visar att urinutsöndringen ökar efter gastric bypasskirurgi. Det kan förklaras av att
efter denna typ av fetmaoperation kommer inte dryck och föda
längre i kontakt med övre delen
av magtarmkanalen, vilket bryter
länken mellan övre magtarmka-
nalen och njurarna.
– Vi såg att blodtrycket var
långvarigt sänkt efter gastric
bypass kirurgi, vilket också kunde
sättas i direkt samband med att
operationen bidrar till att patienterna urinerar lite mer. Gastric
bypass operationen sänker sannolikt blodtrycket på samma sätt
som urindrivande blodtrycksläkemedel gör, fortsätter Peter
Hallersund.
Den blodtryckssänkande effekten av gastric bypass var också
större vid studiens tioårsuppföljning jämfört med blodtrycket
efter en annan typ av fetmaoperation med så kallad gastric
banding kirurgi. Enligt Peter
Hallersund kan det få betydelse
för val av operationsmetod för
de som är överviktiga och har ett
högt blodtryck.
– Ett mer oväntat fynd i denna
studie var att intaget av salt mat
ökade efter gastric bypass kirurgi,
trots att blodtrycket sänktes.
– Detta tror vi kan förklaras av
att operationen också förbikopplar en länk mellan övre magtarmkanalen och hjärnan som är viktig
för att dämpa aptiten på salt.
Avhandlingens titel: Impact
of the upper gut on body fluid
regulation and blood pressure
– potential involvement of a locally expressed renin-angiotensin
system Läs hela på http://hdl.
handle.net/2077/25575
Källa: Sahlgrenska Akademien
Samband mellan studieresultat och folat
U
ngdomar som äter mat med
mycket folat lyckas bättre i
skolan. Det visar en svensk studie
som publicerats i tidskriften
Pediatrics (2011; peds.2010-1481).
Forskningen leds av Torbjörn
Nilsson, professor i biomedicin vid
Örebro universitet och överläkare
vid Universitetssjukhuset Örebro.
– Det här betyder att maten
och måltidskulturen i skolan
kan spela en lika viktig roll för
resultatet som de olika organisations- och driftsformer som
skoldebatten oftast fokuserar på,
säger Torbjörn Nilsson.
Forskarna jämförde bland annat intaget av folat (den naturliga motsvarigheten till folsyra)
och skolbetyg hos 386 svenska
15-åringar. Sambandet mellan
ett högt intag av folat och höga
6
vol. XX No
4
sept 2011
betyg var tydligt även efter att
andra faktorer, som exempelvis
social och ekonomisk bakgrund,
vägts in.
– Hjärnan och de kognitiva förmågorna fortsätter att utvecklas
under tonåren,
men
ingen tidigare
studie har
undersökt
om intaget
av folat
påverkar studieförmågan hos
ungdomar.
Oklart vilka mekanismer
Forskarna kan dock i dagsläget
inte dra några slutsatser om vilka
färdigheter som påverkas mest
av folat.
– Det finns många faktorer
som inverkar på resultaten i sko-
DietistAktuellt
lan, som exempelvis minne, uppmärksamhet, språklig förmåga.
Men det krävs en helt annan typ
av studier för att kunna definiera exakt vilka mekanismer det
handlar om, säger Anita HurtigWennlöf, forskare
i biomedicin vid
Örebro universitet.
Mest
folat finns i
grönsaker,
frukt och bär,
juice och fullkornsbröd, lever och
bönor, men även andra livsmedel
innehåller mindre mängder.
Bra start i livet
– De ungdomar som åt mycket
grönsaker och frukt hade ett
högre intag av folater. Men
huvudkällan för folat var olika
mejeriprodukter, helt enkelt för
att ungdomarna konsumerade
så stora mängder av dessa, i
jämförelse med traditionellt
goda folatkällor, berättar Agneta
Yngve, professor i nutrition och
hälsokommunikation vid Högskolan i Akershus och docent
och gruppledare vid Karolinska
Institutet, en av forskarna bakom
studien.
Resultaten av studien visar,
enligt forskarna, hur viktigt det
är med bra skolmat och goda
matvanor i hemmet för att ge
ungdomar en bra start i livet.
Deras förhoppning är att folatens
betydelse ska tydliggöras i de råd
och rekommendationer runt kost
som ges till både föräldrar och
skola.
Källa: Örebro universitet
Althéra
®
Hypoallergen specialnäring vid komjölksproteinallergi
• God och mild smak
• Unik hydrolyseringsprocess
• Högt laktosinnehåll, som i bröstmjölken
Nestlé kundservice: 020-78 00 20
Nestlé HealthCare Nutrition stöder WHOs kod
om att bröstmjölk är barnets bästa föda
Allergi & Celiaki
Nya rön
Starkt samband mellan
celiaki och andra sjukdomar
Barnläkare och docent Jonas F. Ludvigsson vid Universitetssjukhuset i Örebro och Karolinska Institutet
har tillsammans med sitt forskarteam under den gångna våren samkört olika patientregister och har på
så sätt funnit en hel del intressanta samband mellan glutenintolerans och flera andra diagnoser. Han
berättar här om de nya rönen.
E
n av de upptäckter som Ludvigsson och
M ag n u s For s l in
Dietistaktuellt
[email protected]
8
vol. XX
No 4 sept 2011
dessa övriga sjukdomar?
hans kolleger kom fram till och som väckt
– Ja, det är rimligt att anta att sambandet melen hel del uppmärksamhet är att gluteninlan vissa sjukdomar beror på gemensamma risktolerans kan leda till canfaktorer, säger Ludvigscer och hjärt-/kärlsjukson till Dietistaktuellt.
dom. Det har sedan tidiVi vet att vårt arv har
gare funnits ett antaganstor betydelse i de här
de om en möjlig korresammanhangen. En viss
lation mellan bl a celiagenuppsättning ökar till
ki och lymfom, men efter
exempel risken för både
samkörning av stora dadiabetes och celiaki.
tabaser med patientregisMen forskarna ser
ter tycks sambanden nu
också andra kausala förvara bekräftade.
hållanden. Som ofta är
I en tidigare körning
fallet då det gäller medidär man jämförde 28.000
cinska studier är fynden
celiakipatienter med
avhängiga initiala fråge140.000 personer utan
ställningar och presenBiopsi av tunntarmen som visar tecken på glutenintolediagnos, upptäckte Ludterad forskningshypotes.
rans; avtrubbade villi, hyperplasi i kryptorna med infiltravigsson också att patienKan det vara svårt att
tion av lymfocyter.
ter med celiaki löper en
avgöra vad som är hö60% ökad risk att drabnan eller ägget i en diagbas av astma. Även riskerna för allergier med eknoskedja?
sem och ögonirritation tycktes vara förhöjda.
– Fastställande av kausalitet beror på vilka orHur skall vi då se på dessa samband? Kan vi tala
sakssamband vi väljer att titta på, menar Ludvigsom en direkt medicinsk kausalitet mellan celiaki och
son. Vi vet bland annat att celiaki kan leda till nä-
DietistAktuellt
Allergi & Celiaki
14.000 patienter med celiaki,
ringsbrist. Och brist på
och kunde inte hitta någon
vissa näringsämnen ökar
koppling.
i sin tur risken för andra
Ludvigssons resultat är
sjukdomar.
presenterade i studien, A poLudvigsson nämner
pulation-based study of coeliac
som exempel brist på vidisease, neurodegenerative and
tamin D. Personer med
neuroinflammatory diseases,
celiaki har en förhöjd
och publicerades i tidskriften
risk att utveckla osteoAlimentary and Pharmacology
poros, en sjukdom som
Therapeutics (vol 25:11; 1317–
associeras till ett under1327, June 2007).
skott på detta vitamin.
– Vi vet att patienter med celiaki är benäg- Barnläkare och docent Jonas F. Ludvigsson vid
De nya rönens betydelse
Universitetssjukhuset i Örebro och Karolinska
na att utveckla vitamin
En fråga som infinner sig är
Institutet
D-brist. Det har spegivetvis om dessa upptäckta
kulerats i om det är ett underskott på vitamin D
orsakssamband leder till att vi bör se över screeni denna grupp som också ligger bakom en ökad
ing, behandling, kostrådgivning, etc, när det gälrisk för astma och tuberkulos, eftersom näringsler celiaki.
ämnet har visat sig ha betydelse när det gäller att
– Det är möjligt att man hos vissa celiakipatiaktivera vårt immunförsvar. Men detta handlar
enter mer aktivt ska leta efter näringsbrister och
än så länge om spekulation, och orsakssambanåtgärda dessa, menar Ludvigsson avslutningsvis.
den är obekräftade.
Samtidigt finns det celiakipatienter som inte ens
Ludvigsson menar vidare att det kan finnas en
äter någon glutenfri kost men mår bra ändå, utan
annan möjlig mekanism som knyter celiaki till
att drabbas av några komplikationer. I själva verastma eftersom de båda diagnoserna har gemenket vet vi relativt litet om hur viktig kosten är för
samma immunologiska drag som uppträder hos
risken för komplikationer vid celiaki. Kanske spepersoner med just benägenhet att utveckla dessa
lar kosten en viktig roll, kanske spelar den inte
sjukdomar.
någon större roll alls.
Glutenintolerans och MS
Bland annat Celiakiförbundet har uppmärksammat en nyligen genomförd spansk studie, Prevalence of coeliac disease in multiple sclerosis (BMC
Neurology 2011, 11:31) som gör gällande att celiaki är mer än 10 gånger vanligare hos patienter
med MS än hos befolkningen i övrigt. Lusi Rodrigo et al vid Hospital Universitario Central de
Asturia, testade för antikroppar mot gluten hos
72 patienter och fick ett positivt svar i 8 av fallen
(11,1 %). 32% av patienternas förstagradsanhöriga (dvs anhöriga med en 50 procentig gemensam
genuppsättning) testades positiva för celiaki. Vidare hade 57% av de anhöriga dermatit och 39%
anemi. Rodrigos rekommendation var att man
bör testa för celiaki vid MS.
Ludvigsson är emellertid skeptisk. Han har
själv tittat på sambandet mellan diagnoserna och
då med hjälp av ett betydligt mer omfattande
material.
– Vi studerade ett dataunderlag innehållande
Välkommen att bli medlem i INDANA
– ett internationellt nätverk för
dietister och nutritionister inom födoämnesallergi
Det internationella nätverket för dietister inom allergi grundades 2009 av
tre framstående allergi dietister Dr.Carina Venter, Dr Isabel Skypala och Dr
Berber Vlieg-Boerstra. Syftet med denna organisation är att samla människor
med kvalifikationer inom forskning och klinik, som arbetar inom området
födoämnesallergi
INDANA är anslutet till European Academy of Allergology and Clinical Immunology (EAACI) och verkar för ett samarbete mellan olika yrkesgrupper
och aktiviteter inom utbildning och forskning. INDANA syftar också till att
förena arbetsmetoder och utveckla evidensbaserade riktlinjer och protokoll
för utredning, diagnos och behandling av patienter i alla åldrar som har
födoämnesöverkänslighet.
Välkommen in på hemsidan för att läsa mer och för att ansöka om att bli
medlem. Adress: www.indana-allergynetwork.org/
Jenny van Odijk
Ledamot i styrgruppen för INDANA
DietistAktuellt
sept 2011 No 4 vol.XX
9
Allergi & Celiaki
Laktosintolerans vanligare än man trott
L
aktosintolerans är mer än fem gånger
vanligare i Sverige än vad forskarna hittills trott. Det visar en ny doktorsavhandling
vid Örebro universitet. Enligt medicinforskaren Ricardo Almons undersökning är cirka
14 procent av befolkningen laktosintolerant.
Den troliga orsaken är ökad invandring från
regioner där laktosintolerans är mycket vanligare än i de skandinaviska länderna.
– Att antalet är så pass mycket större än
vad vi hittills trott har betydelse både för
folkhälsan i stort och inom vården, säger
Ricardo Almon, som är distriktsläkare och
forskare vid Allmänmedicinskt forskningscentrum i Örebro.
– Man bör till exempel i högre grad än nu
överväga laktosintolerans som en diagnos
vid diffusa mag- och tarmbesvär.
Att vara laktosintolerant är ingen sjukdom,
utan tvärtom det normala tillståndet för
en majoritet av jordens invånare. Ungefär
70 procent av världens befolkning förlorar
någon gång i barndomen eller under tonåren
förmågan att producera laktas.
Till skillnad från allergi är det inte immunsystemet som reagerar, och det är inte farligt
för en laktosintolerant person att konsumera
mjölkprodukter. Hos en del individer ger det
magproblem, medan andra är helt symptomfria.
Men i vissa regioner, däribland norra Europa, har laktostolerans blivit en dominerande
egenskap. Genom en mutation har det stora
flertalet behållit sin förmåga att tillgodogöra
sig laktos även i vuxen ålder.
Hittills har man utgått från att mellan 1
och 5 procent av svenskarna är laktosintoleranta, och Ricardo Almons studie av personer
födda omkring 1920 visar att det stämmer för
äldre generationer. I denna grupp var cirka 5
procent av deltagarna laktosintoleranta. Men
ett tvärsnitt av dagens svenska befolkning
ger alltså ett resultat på 14 procent, vilket
sannolikt beror på invandring. Redan i Sydeuropa kan andelen laktosintoleranta närma
sig 50 procent.
Ricardo Almon har också undersökt om
mjölkkonsumtion kan leda till övervikt hos
barn och ungdomar. Studien omfattade cirka
700 barn mellan 9 och 15 år som i genomsnitt
drack mellan 4,5 och 5 deciliter mjölk per dag.
– Resultaten visar att det inte finns något
samband mellan mjölkintag och fetma
hos barn och ungdomar i Sverige, oavsett
fetthalt.
Däremot finns det ett samband mellan
mjölkdrickande och kroppslängd. Högre
mjölkkonsumtion leder till större kroppslängd. Men det beror troligen inte på det fett
eller kalcium som finns i mjölken.
– Det mest sannolika är att det finns något
i mjölken som stimulerar den egna produktionen av växthormon. Och det är något som
kräver vidare forskning, eftersom långtidseffekterna fortfarande är oklara. Ökad kroppslängd kan ha både negativa och positiva
konsekvenser, konstaterar Ricardo Almon.
Källa: Örebro Universitet
Supersnabba allergitest snart här
Ny forskning vid KTH ska göra allergitester snabbare, mindre smärtsamma och billigare. Komplett testresultat inom 15 minuter och en liten bekväm testutrustning
på varje barnläkares skrivbord, det är vad forskarna vill åstadkomma.
8
procent av alla unga i Sverige lider av
någon form av matallergi. I åldersgruppen 0-10 år handlar det om närmare 100.000
svenska barn.
Redan vid milda allergisymptom används
idag pricktest för att ställa diagnos, test som
inte bara är tidsödande utan också smärtsamma. De upplevs dessutom av barn som
synnerligen obehagliga eftersom testerna
utförs på ryggen då armarna inte är stora
nog. Det innebär att barnen får ligga med
ansiktet nedåt under en längre tidsperiod.
– För en ettåring kan pricktesterna innebära en mycket traumatisk upplevelse, likaså
för föräldrarna. Om barnläkaren sedan misstänker en allvarlig matallergi måste barnet
lämna en ansenlig mängd blod, ett blodtest
där resultatet oftast tar flera dagar att få och
det till en ansenlig kostnad, säger Daniel Hill,
forskare på Skolan för elektro- och systemteknik vid KTH.
10
vol. XX No
4
sept 2011
DietistAktuellt
Han ingår i forskningsprojektet Positive
där forskning pågår runt en ny testutrusning
med biosensorer. Med den apparaten räcker
det med en droppe blod och testresultatet
levereras oerhört snabbt i jämförelse med
dagens testmetoder.
– Det handlar om ett bekvämt test som
kan göras direkt vid barnläkarens skrivbord,
och där resultatet erhålls inom 15 minuter.
Kostnadsnivån blir låg eftersom inga prov
behöver skickas till ett labb. Läkaren behöver
bara placera en bloddroppe och utvalda mat-
substanser i en kassett och skjuta in denna
i testutrustningen som inte är större än en
skolåda, förklarar Daniel Hill.
Han tillägger att hittills har de testutrustningar som finns på marknaden inte lyckats
hantera alla önskvärda krav: Att kunna testa
patienten för alla tänkbara matallergier, att
göra det snabbt och samtidigt smärtfritt.
Allt detta ska den nya testutrustningen
klara av, och hittills har Daniel Hills och hans
forskarkolleger kommit en bra bit på väg.
– Vi har testat det material som sensorerna kommer att vara gjorda av, och vi har
fastställt att det klarar av att testa tio olika
matallergier på samma gång. Nästa steg är
att skala upp för hundratalet olika allergier,
så att samtliga kan testas på samma gång,
säger Daniel Hill.
Han hoppas samtidigt på en attitydändring hos sjukvården. Idag görs en rad tester
på nyfödda. Där skulle matallergi, som kan få
allvarliga konsekvenser om de inte upptäcks i
tid, kunna ingå. Man hoppas kunna presentera en kommersiell produkt inom två år.
Källa: KTH
Unikt kosttillägg med god
och frisk smak med
yoghurtkaraktär och
semiflytande konsistens
Infusionsterapi, klinisk nutrition och medicinsk teknik.
www.fresenius-kabi.se tel 020-116 68 44 [email protected]
Allergi & Celiaki
Bild 1. Uppskattad förekomst av
celiaki i olika delar av världen (Källa:
PloSone Org och Byass et al 2011)
Celiaki – en global sjukdom som
drabbar små barn hårt i tredje världen
Forskare vid Umeå Universitet och University of the Witwatersrand i Sydafrika har gjort en uppskattning
av celiakirelaterad mortaliteten hos barn under 5 år i tredje världen. Trots att man varit försiktig i sina
beräkningar antas 42.000 små barn dö till följd av oupptäckt celiaki varje år.
B
M ag n u s Forsl in
Dietistaktuellt
[email protected]
12
vol. XX No
4
sept 2011
ilden av celiaki har på några år krafmed oupptäckt celiaki är i tredje världen.
tigt justerats från att vara en relativt
ovanlig diagnos i Västeuropa, till att bli
Ökad kunskapsspridning – ett måste
en i det närmaste folkPå afrikanska kontinensjukdom med världsten och i Asien vet man
omspännande förteckväldigt lite om föreen. Barnläkare och dokomsten av celiaki. Ancent Anneli Ivarsson,
neli Ivarsson och stuenheten för för epidediens forskningsledamiologi och global hälre professor Peter Bysa vid Umeå Universiass uppskattar att 1%
tet är en av initiativtaav världens befolkning
garna bakom den unika
har intoleransen, utom
uppskattning av global
i Asien och Afrika, då
dödlighet som kan rede beräknar prevalensen
lateras till celiaki.
till försiktigare 0,33%.
– Vi har inte tagit
Dessa uppskattningfram nya data, utan har
ar kan jämföras med en
Då undernärda barn behandlas innehåller maten inte relativt säkert fastställd
använt redan befintlisällan gluten och då är den direkt skadlig för dem med siffra om 3% hos svensga uppgifter som finns
celiaki, säger Anneli Ivarsson
tillgängliga, berättar
ka ungdomar.
hon för Dietistaktuellt.
En av studiens vikDäremot är det första gången någon gjort den
tigare implikationer är att man nu bör informehär typen av beräkning och modellering.
1
Anneli Ivarsson betonar att visserligen måsFontaine O, Kosek M, Bhatnagar S, Boschi-Pinto C,
te man betrakta uppskattningarna som grova,
Chan KY, et al. (2009) Setting research priorities to
men de är ändå tillräckligt kvalificerade för att
reduce global mortality from childhood diarrhoea by
ge en uppfattning om hur allvarligt problemet
2015. PLoS Med 6: e1000041.
DietistAktuellt
Allergi & Celiaki
ra sjukvårdspersonal och hjälparbetare om detta faktum:
– När man behandlar diarré bör man först se
om det föreligger en infektion, vilket är den vanligaste orsaken, fortsätter Anneli Ivarsson. Men
om barnet inte svarar på konventionell behandling, bör det ringa en klocka hos läkaren: ”Det
kan vara motiverat att testa för celiaki”. En stor
del av dessa barn kommer då med hjälp av nödvändig kostomläggning att räddas till livet.
Anneli Ivarsson menar att uppgifterna inte
bara bör komma sjukvårdspersonal som är lokalt
på plats till del, utan även organisationer som levererar hjälpsändningar. Ibland innehåller dessa
vetemjöl eller vetemjölsbaserade produkter.
Riktlinjer saknas
WHOs riktlinjer rörande behandling av diarré
tar inte ens upp möjligheten att det kan ligga en
glutenintolerans bakom problemen. Det är också
anmärkningsvärt att en nyligen genomförd och
mycket omfattande översiktsartikel1 om forskningsstrategier rörande diarré hos barn inte heller nämnde celiaki som en möjlig diagnos.
– Enligt våra beräkningar uppskattar vi att
celiaki år 2008 låg bakom ungefär 4% av all diarrérelaterad dödlighet hos barn under fem år,
menar Anneli Ivarsson. Det kanske inte låter så
mycket, men det motsvarar 42.000 barn. I vår
modell uppskattar vi att det finns omkring 2.2
miljoner barn under fem års ålder som lever med
celiaki. Allteftersom vi lyckas förebygga diarrérelaterad barndödlighet, kommer den procentuella mortaliteten knuten till celiaki att öka.
Det är därför viktigt att vi nu får upp denna fråga på dagordningen och kan öka medvetenheten
hos alla personer involverade i bistånd och sjukvård i tredje världen.
* * *
Hela studien kan läsas på www.plosone.org/article/
info:doi/10.1371/journal.pone.0022774
Bild 2. Beräknad mängd diarrérelaterade dödsfall bland barn
under fem år. (AFRO=African
region, EMRO =Eastern Mediterranean region, EURO=European
region, PAHO=Pan-American region, SEARO= South-east Asian
region, WPRO=Western Pacific
region. (Källa: PloSone Org och
Byass et al 2011)
Kraft att njuta
Resource® Addera Plus är en klar näringsdryck,
smaksatt med fylliga, naturliga fruktjuicer. Innehåller
massor av energi som snabbt ger ny kraft. Den är
läskande och lättdrucken och passar perfekt
som måltidsdryck eller mellanmål. Är lämplig
för personer som behöver extra tillskott av
energi och protein.
Finns i sex goda smaker: Apelsin, Äpple, Hallon-Svarta vinbär,
Päron-Körsbär, Ananas-Apelsin och Druva-Äpple.
För mer information kontakta gärna vår kundservice på telefon 020-78 00 20.
DietistAktuellt sept 2011 No 4 vol.XX
13
Allergi & Celiaki
Atopy Patch Test
Atopy Patch Test vid diagnostik
av födoämnesallergi hos barn
Födoämnesallergi är ett vanligt tillstånd i västvärlden som drabbar mellan 2 och 8 procent av spädbarn
och små barn. Ju yngre barnet är desto vanligare är det att barnets eksem beror på eller påverkas av
allergi mot födoämnen. Oftast rör det sig om allergi mot baslivsmedel som mjölk, ägg, sädesslag och
soja. Allergi mot andra födoämnen är ovanligt. I sällsynta fall har vi påvisat allergi mot kokt potatis och
hypoallergen mjölkersättning, t o m mot Neocate.
A
L e i f S t r öm ber g
Överläkare,
Specialist i barnoch ungdomsallergologi
Barn- och ungdomskliniken
Vrinnevisjukhuset
Norrköping
[email protected]
14
vol. XX No
4
sept 2011
v barn med måttlig till svår eksem har
Biopsier från patchtester på patienter med
35% en IgE-förmedlad födoämnesalatopiskt eksem visar en tidig infiltration av
lergi. Men atopiskt eksem anses orsaTH2-celler som sedan följs av en övervikt av
kat av en blandad IgE- och icke-IgE-reaktion.
TH1-cytokiner och eosinofila celler. LiknanAtopiskt eksem är inte den enda födoämnesalde fynd kan påvisas i huden hos patienter med
lergiska sjukdomen som visar en sådan blandad
atopiskt eksem under den akuta och kroniska famekanism. Det gör även eosinofil esofagit.
sen. TH2-cytokiner överväger i de tidiga hudAtopy Patch Test
förändringarna och TH1 i
(APT) används för att dide kroniska förändringarna.
agnostisera ett icke IgEförmedlat immunsvar vid
SPT vs. APT
Mjölk
Vete
vilket T-celler spelar en avI jämförelse med prickgörande roll. Den tidigastest (SPT) är en av svårigte publikationen om patchheterna med APT att det i
Råg
Ägg
tester vid eksem är från
allmänhet saknas standar1937 och den första kondiserade testextrakt. Det
Microkristallin cellulosa
= negativ kontroll
trollerade studien publicefinns visserligen ett i Frankrades 1982. Sedan dess har
rike utvecklat test, ett s.k.
Atopy Patch Test-resultat
många, framför allt euroready-to-use-test, Diallerpeiska kliniker studerat och använt APT för att
test. Detta är standardiserat och finns bl a mot
underlätta diagnostiken av födoämnesallergi hos
mjölk, vete och soja. Det är förhållandevis dyrt
barn med atopiskt eksem och mag-/tarmbesvär.
och är enligt min erfarenhet likvärdigt med den
Resultaten anses tala för en fördröjd allergisk rebilliga APT-metod som vi har erfarenhet av seaktion. APT innebär att man åstadkommer en
dan 16 år.
långvarig kontakt mellan allergenextraktet och
APT utförs på följande sätt: Man gör i ordhuden med målsättning att åstadkomma ett likning en gröt av ”lagom” konsistens samma dag
nande immunsvar.
DietistAktuellt
Laktos- och mjölkfria havremål
som är bra för alla magar!
Yosa är ett fräscht, fiberrikt och välsmakande frukost- och mellanmål som
tillverkas av den bästa finska fullkornshavren tillsammans med bär och frukter.
Alla produkterna är naturligt fria från laktos, gluten, soja och kolesterol.
Dessutom är de fettsnåla.
Mjölksyrebakterier och bifidobakterier tillförs och bildar en unik och mycket
hälsosam probiotisk syrakultur som främjar magens och tarmarnas funktion,
balanserar blodsockerhalten och ger en lång mättnadskänsla.
Yosa hittar du i Mejerikylen i välsorterade livsmedelsbutiker.
För mer information se www.yosa.se eller skicka ett mail till [email protected]
som testet appliceras. Droppvis blandar man c:a
0,2 ml isoton koksaltlösning med 300 mg mjölkpulver, 40 mg äggvitepulver (äggvita som torkats i
ugn vid 40 - 50 graders temperatur), 200 mg vetemjöl, 200 mg rågmjöl eller annat födoämne. Som
negativ kontroll använder vi mikrokristallin cellulosa. ”Gröten” placeras i aluminiumkoppar (Finn
chamber) utan filtrerpapper. Dessa appliceras på
ryggen, i allmänhet mellan skulderbladen, på eksemfri hud och fixeras med Scanpore tape. Testet
tas bort efter 48 timmar och resultatet avläses efter
72 timmar. Resultatet graderas på följande sätt:
- = negativt
-? = enbart rodnad
+ = rodnad och infiltration
++ = rodnad och några papler
+++ = rodnad med många papler
++++ = rodnad och vesikler.
APT kräver, liksom SPT, att man skaffar
sig personlig erfarenhet av såväl applikation
som avläsning.
Biverkningar av APT är ovanliga. Det
förekommer – om än sällan – att rodnad och
infiltration kvarstår upp till ett par månader. Detta gäller särskilt för sädesslag. Man
bör alltid utföra SPT innan man sätter APT
för att undvika en svår akutreaktion på testplatsen.
De födoämnen som studerats mest ingående med APT är mjölk, ägg, soja och vete.
Reaktion på Diallertest
SPT och APT att föredra
Isolauri och Turjanmaa i Tammerfors rapporterade 1996 om kombinationen av SPT och APT hos
barn med atopiskt eksem. De undersökte 183 barn
i åldern 2-36 månader med allergi mot komjölk.
Bland de barn som hade akuta reaktioner visade
67% positiv SPT medan ingen hade positiv APT.
Däremot hade barnen med sena reaktioner positiv APT i 89% medan ingen visade positiv SPT.
Man drog slutsatsen att det är lämpligt att utföra
såväl SPT som APT för att diagnostisera födoämnesallergi så tidigt som möjligt och att om man enbart använder SPT missar man många barn med
födoämnesallergi. Vi har i Norrköping funnit att
många spädbarn först har negativ SPT men positiv
APT. När de blir något äldre kan SPT visa positivt resultat. Orsaken är att den cellförmedlade immuniteten utvecklas tidigare än den humorala. Isolauri och Turjanmaas studie har senare bekräftats
av många författare bl a Majamaa och medarbetare som undersökte 143 barn yngre än 2 år med allergi kom komjölk. 68% av dessa hade eksem, 21%
mag-tarmbesvär och 54% både eksem och magtarmbesvär. 44% av barnen som reagerade vid provokation med komjölk hade negativ pricktest.
I båda dessa studier liksom i flera andra förekom falskt negativa hudtester, såväl vid SPT som
vid APT. Man måste därför betona att alla tester
16
vol. XX No
4
sept 2011
DietistAktuellt
enbart är hjälpmedel i diagnostiken. En misstänkt födoämnesallergi är säkert bekräftad först när patienten
blir besvärsfri då det misstänkta födoämnet tagits bort
ur kosten och symtomen återkommer när det åter introduceras.
Majamaa har också undersökt värdet av APT hos
39 spädbarn med misstänkt allergi mot vete. 20% av
dessa visade positiv RAST, 23% positiv SPT och 86%
positiv APT. APT var alltså det mest känsliga av testerna. Likande resultat fann vi i Norrköping i en undersökning av 141 barn.
Vi undersökte med början 1995 141 barn i åldern 2
månader – 4 år. Vi utförde pricktest och Atopy Patch
Test för mjölk, ägg, vete och råg. APT var i vår studie
det bästa testet, särskilt vid allergi mot sädeslag.
Niggemanns grupp i Berlin undersökte senare nyttan av APT vid allergi mot ägg, soja och vete. De drog
slutsatsen att APT är ett värdefullt tillskott vid diagnostik av atopiskt eksem hos barn. Bäst nytta fann
man vid allergi mot vete.
Roehr undersökte om man genom att kombinera flera hudtester (SPT, APT, RAST) kunde slippa att
utföra eliminations - provokationstest. Han fann när
det gällde mjölk att kombinationen APT och SPT eller RAST hade ett positivt prediktivt värde (PPV) på
100%. För ägg gav APT ett PPV på 94% och var det
enskilt bästa testet.
Flera studier har påvisat nytta av APT vid diagnostik av olika gastrointestinala besvär hos barn som förstoppning och buksmärtor.
I Norrköping har vi i en pilotstudie gjort APT med
vete och råg på ett litet antal barn med bekräftad celiaki. I samtliga fall var APT negativt. APT förefaller därför inte lämpligt att användas med denna frågeställning.
Den mindre vanliga och kanske alltför sällan upptäckta sjukdomen eosinofil esofagit har undersökts
noga av Spergel. Hos 75% av patienterna kunde man
med APT och SPT påvisa allergi. Ägg, mjölk, soja,
jordnöt samt vete och kyckling var de vanligaste orsakerna till sjukdomen. Elementardiet leder till symptomfrihet hos 99%.
Sammanfattning
Tester, det må vara blodprover eller hudtester, är enbart hjälpmedel vid diagnostik av födoämnes-allergi. Diagnosen ställs först när patienten blir bra eller
mycket förbättrad efter elimination av det misstänkta
födoämnet och återfår symptom när detta återintroduceras i kosten. Sjukhistorien är ofta svår att tolka. De
födoämnen som man i Sverige i första hand bör misstänka är mjölk, ägg och sädesslag. Förekomsten av allergi mot sädesslag hos späda och små barn är vanligare än man hittills trott. Det kan bero på att man förlitat sig på pricktest och RAST, vilka båda speglar snabballergiska reaktioner. Eksem och mag-tarmbesvär orsakas ofta av sena allergiska reaktioner. Dessa hittar
man bäst med Atopy Patch Test. Allergi mot ovanliga
födoämnen förekommer men är ovanligt. Den diagnostiken utgör oftast en betydande utmaning för såväl
läkaren som dietisten.
OLDA - det glutenfria alternativet
Ett sortiment som passar alla - även allergiker!
SPRÖDA MAJSBRÖD / FRASBRÖD naturell / FRASBRÖD provecal
- baserade på majs, fria från gluten, mjölk, ägg och soja. Frasiga brödskivor med mycket god, mild
och delikat smak, passar ihop med allt pålägg. Lika gott till vardags som till fest. Spröda Majsbröd och
Frasbröd naturell finns på förskrivning hos dietisten och alla tre produkter finns i detaljhandeln.
Hållbarhet 1 år.
SPRÖDA RISBRÖD
- baserat på ris, naturligt fritt från gluten, mjölk, ägg och soja. Spröda Risbröd är naturligt glutenfri
och fiberrik variant av Spröda Majsbröd och Frasbröd. Finns i detaljhandeln. Hållbarhet 2 år.
RISGRÖT / Rismjöl - Instant
- tillverkas av enbart ris, naturligt fritt från gluten, mjölk, ägg och soja. Risgröten kan tillagas utan kokning eller uppvärmning. Blandas med kall
eller varm vätska till gröt (blandning med upptinade bär / annan frukt ger mycket god bärgröt / dessert). Risgröt instant är mild och skonsam för magen
och praktisk som snabbmat på resor. Hållbarhet 2 år.
STRÖBRÖD / Majsmjöl - Instant
- tillverkas färskt för att bli Ströbröd, fritt från gluten, mjölk, soja, ägg och jäst. Hållbarhet 1 år.
Både Risgröt och Ströbröd OLDA erbjuder mycket bred användning. Båda produkter används på samma sätt vid matlagning: panering, kall redning av såser, etc. och vid bakning: för kokosbollar, kakor, tårtor (se vår receptsamling) eller som förbättringsmedel i bröddeg för saftigare bakprodukter (vätskebindande). Risgröt och Ströbröd OLDA finns på förskrivning hos dietisten, samt i detaljhandeln.
SOCKERKAKA kakmix
- baserat på potatisstärkelse, naturligt fritt från gluten, mjölk och soja. Kakmixen erbjuder ett enkelt och snabbt sätt att baka, särskilt om man är
”nybörjare” med dieten, eller har ont om tid. Ingen risk att misslyckas. Uppskattas även av de familjemedlemmar som inte behöver hålla diet. Se vår
receptsamling. En förpackning innehåller 2 satser för 2 kakor. Hållbarhet av oöppnad mix är 3 år. Finns i detaljhandeln.
¨ mer information!
Ring eller skriv till oss for
OLDANA AB / Tel. 031 - 26 68 37 / Fax. 031 - 26 68 67 / www.oldana.se / e-mail: [email protected]
5
Allergi & Celiaki
questions
Tuula Tuure on lactose intolerance
The 23rd of May Valio held a breakfast seminar on lactose intolerance. Invited researchers discussed different aspects of the diagnosis such as prevalence, resent findings, misconceptions and impact on health
care. One of the lecturers was the specialist PhD Tuula Tuure. Here she answers 5 quick questions on the
subject lactose intolerance and hypolactasia.
Dr Tuula Tuure,
Development Manager
Valio Ltd
[email protected]
Dissertation on Symptoms of
lactose intolerance: Influence of
milk composition, gastric emptying, and irritable bowel syndrome.
What can you tell us about the prevalence
of hypolactasia and lactose intolerance?
Hypolactasia and milk allergy are completely
different ailments that are treated in equally different ways. Hypolactasia means lowered production of lactase in the intestine, which leads to
an impaired digestion of lactose, which may or
may not lead to symptoms of intolerance.
Hypolactasia is a genetically programmed
trait or it may be due to an intestinal disease, but
the immune system is not involved in lactose intolerance. One can try to find out his/her per-
Fig 1. Milk consumption
correlates with hypolactasia
18
vol. XX No
4
sept 2011
DietistAktuellt
sonal level of tolerance to lactose and use lowlactose and lactose-free milk products. Allergies are due to a distorted function of the immune system. Milk allergic person has to eliminate
components of milk from the diet.
The prevalence of hypolactasia in Sweden is
around 10 %. Before there was much immigration in Sweden, the prevalence was only a few
percent, but has increased due to immigration
from countries of higher prevalence. In Finland
the prevalence is 17 %, as the genotype of Finns
is more Eastern compared with other Nordic
Allergi & Celiaki
World prevalence of primary lactose maldigestion (in %)
10 17
4-37
40-70
15-80
70
13
70
populations. In average, the worldwide prevalence of hypolactasia is 70 % with generally higher
figures in Southern and Eastern countries. In some Asian populations, for example, the prevalence is near 100%.
2What is the most efficient way to establish a diagnosis?
The most common method of diagnosis worldwide is a hydrogen breath test after a lactose load. Measurement of blood glucose is also widely used. It is recommended to follow symptoms
for a couple of hours after the test as symptom
response is very individual. The new gene tests
are excellent tools for research purposes. If used
in practical work, they would need to be combined with other methods, especially in children
and youngsters. Hypolactasia manifests itself by
the age of 20 and lactase production has not always decreased when the gene test is made before that age.
3. What kind of deficiencies may lactose intolerance entail?
Dairy products are unique in providing e.g. calcium in the diet. Therefore it is not surprising
that increased risk for calcium deficiency and
impaired bone health has been demonstrated in
lactose intolerant populations, whereas use of
low-lactose and lactose-free dairy products protects from the risk.
4. Are there any others conditions that can be related to lactose intolerance?
The symptoms of IBS overlap with the symptoms of lactose intolerance, namely bloating, gas
problems, abdominal pain and loose stools. Patients with IBS experience symptoms of lactose intolerance more easily than someone without
IBS, and so a reduction of lactose in the diet may
also help IBS symptoms.
Lactose intolerance may also be more severe
73
75
71
40-50
24
83
60
98
90
90
6
in inflammation-related intestinal diseases, such
as IBD and Crohn’s disease when the adaptive mechanisms of the intestine to handle undigested lactose are weakened. Diseases that destroy the intestinal epithelium, such as celiac disease or diseases requiring intestinal operations,
often lead to lactose intolerance due to reduced
production of lactase.
Treatment of lactose intolerance
Treatment Possible problems
Less dairy products Poorer diet
Low-lactose products
• Fermented
• Lactose hydrolysed
Deficiency of calcium
Some lactose left
Sweet taste in some products
Lactose-free products
• Matured cheese
• Removed lactose
Lactase preparations
• Added in the product
• Consumed with the
product
Sweet taste in some products,
expensive
Not efficient in all individuals,
expensive
5. What would you say is the most common misconception regarding lactose intolerance?
Lactase production is genetically determined
and this production does not depend on the
use of lactase. Minor adaptation seems to occur when a lactose intolerant person continuously consumes lactose, which may be partly due
to changes in the intestinal microflora with increased bacterial production of lactase. However, in individuals with high production of lactase, i.e. those who do not have hypolactasia, lactase production will remain high regardless of intake of lactose.
DietistAktuellt sept 2011 No 4 vol.XX
19
Allergi & Celiaki
Nya rön från TEDDY-studien
Gluten – inte tillräckligt för celiaki
TEDDY-studien är ett stort internationellt forskningsprojekt om barn med ärftlig risk för typ 1-diabetes och celiaki som startade
i september 2004. Den genomförs i sex regioner i fyra länder och avslutas först 2025. TEDDY fokuserar på barn med de uppsättningar av genen HLA som innebär att de har en ökad benägenhet att utveckla typ 1-diabetes, men även celiaki.
För att påbörja
studien har nu 440.000 barn screenats och fått sin ärftliga risk att utveckla diagnoserna bedömd.TEDDY-studiens urvalsdel är
således avslutad. Totalt har över 8 000 barn med förhöjd ärftlig risk bestämt sif för att delta i TEDDY-studiens uppföljningsdel.
Dessa barn följs från födseln tills de fyller 15 år. Barnen testas regelbundet genom blodprov för att se om de visar tecken på att
insjukna i någon av sjukdomarna. Ett av de viktigare skälen till projektet är att man vill försöka utröna vad i miljön som gör att
somliga barn med en genetisk disposition utvecklar sjukdom medan andra inte gör det.
I
M ag n u s For s l in
Dietistaktuellt
[email protected]
20
vol. XX No
4
sept 2011
TEDDY-studien har forskarna precis avslutat
en delrapport som visar att svenska barn är tidigt i farozonen för att utveckla celiaki; de har
i jämförelse med barn från andra deltagande länder
oftare förhöjda antikroppar mot gluten. För forskarna är detta inte en överraskning, men resultaten
bekräftar vad man länge misstänkt.
Delstudien omfattar 4600 barn upp till fem år
från Finland, Tyskland, USA och Sverige. Alla bär
de riskgenen HLA-DQ2. Totalt har 400 av dessa
barn någon gång under studietiden haft antikroppar i blodet – en varningssignal om att en autoimmun sjukdom är på väg att utvecklas. Av de har
132 stycken utvecklat celiaki. En annan avvikande företeelse i studien är utöver att många av de
svenska barnen utvecklar antikroppar redan vid bara något års ålder (ett år tidigare än i t ex USA) är
att incidensen är betydligt högre i Sverige.
Vad är det vi gör, alternativt, inte gör om vi jämför
med de övriga länderna i studien?
– Svaret har två aspekter, säger professor Åke
Lernmark, Clinical Research Centre (CRC) vid
Lunds universitet och ledare för TEDDY-studien.
Den ena är att den genetiska dispositionen hos
Sveriges befolkning att utveckla celiaki är betydligt
DietistAktuellt
större än i t ex USA. Vi har helt enkelt procentuellt sett fler barn med HLA-DQ2-gener.
Åke Lernmark berättar att i vissa områden i
USA med stor icke-europeisk befolkning är dessa
gener mycket ovanliga, och i asiatiska länder som
Japan, Kina och Korea, förekommer den i princip inte alls. Men ärftlighet räcker inte som förklaring.
– Den andra delen av svaret handlar om en eller sannolikt flera komponenter i miljön, fortsätter
han. Det är fråga om olika ”triggers” som gör att
om bärare av HLA-DQ2, också faktiskt utvecklar
sjukdom. Däri ligger TEDDY-studiens stora utmaning att identifiera och förhoppningsvis kunna
pacificera de komponenter som utlöser celiaki och
typ 1-diabetes; att ta reda på vilken roll virus, infektioner och slutligen kosten spelar.
Åke Lernmark är ganska övertygad om att det
är flera samverkande faktorer som gör att man blir
sjuk. Exponering av gluten är visserligen ett nödvändigt villkor för att utveckla celiaki om man bär
på HLA-DQ2, men det är långt ifrån tillräckligt.
Han pekar bl a på en nyligen genomförd studie av Daniel Agardh et al, Early human pregnancy serum cytokine levels predict autoimmunity in off-
Allergi & Celiaki
spring, där forskarna studerat immunförsvaret tidigt under graviditeten hos havande kvinnor, vilka sedan fått barn som utvecklat celiaki. Man upptäckte att dessa mammor hade en balansförskjutning i sitt immunförsvar, som sannolikt i sin tur
var en konsekvens av en virusinfektion.
– Vi har under alla år haft föreställningen om
att det är gluten i sig som är boven i dramat, fortsätter Åke Lernmark. I viss utsträckning är det
förstås sant men här måste det till minst en förberedande medbrottsling.
Han liknar etiologin vid en tvåstegsraket: Först
skall det till något som är knutet till infektioner
eller virus, sedan skall det till något annat för att
man skall utveckla själva sjukdomen, som t ex exponering av gluten.
Ett spektakulärt fönster
Omkring 10 % av alla barn som fått typ 1-diabetes
utvecklar även celiaki. Det omvända gäller däremot inte. Risken att utveckla typ 1-diabetes är lika
stor för någon som är glutenintolerant som för befolkningen i övrigt.
Nu har forskare i både Sverige och Italien visat att benägenheten att utveckla celiaki endast är
förefintlig under ett tidsspann om fem år efter diagnosticerad diabetes. Åke Lernmark talar om ett
”fönster” som gradvis öppnas och som står på vid
gavel tre år efter diagnos. Därefter går det långsamt igen för att vara nästan helt stängt efter ytterligare två, tre år.
– Vi har ännu inte kunnat härleda detta till
några speciella åldrar utan iakttagelsen gäller för
alla barn som är under 15 år och som insjuknat
i typ 1-diabetes. Risken är dock något högre för
flickor än för pojkar.
Nämnda fönster gör alltså att barn med diag-
Professor Åke Lernmark,
Clinical Research Centre
(CRC) vid Lunds universitet
och ledare för TEDDYstudien.
GLUTENFRITT från DORIMAX
Spagetti
Spiraler
Rigatoni
Tagliatelle
Bandnudlar
Småsnäckor
Volangnudlar
GLUTIS pasta är naturligt fri från gluten, - soja, - ägg, - mjölk o. färgämnen.
GLUTIS är förskrivningsbar på livsmedelsanvisning. Pastan finns även
hos Servera, Menigo, Mediq (matgrossister) samt på www.allergimat.com.
Vi säljer även Ekologiskt Kokosfett, Super Greens (basiskt grönsakspulver),
Saltinhalator (astma/allergi)
Besök våra hemsidor för mer info eller
begär prover, produktblad:
www.dorimax.se www.ph-miraklet.se
Kontakt: [email protected]
DietistAktuellt sept 2011 No 4 vol.XX
21
Ad-Venture
Marknadsledaren
på glutenfritt bröd
Har du god smak?
...då rekommenderar du Fria – lika gott som vanligt bröd.
Bli vän med oss på Facebook.
www.fria.se • +46 (0)31-734 13 30 • [email protected]
Allergi & Celiaki
nosticerad typ 1-diabetes och
tTG antikroppar – men utan utvecklad celiaki – bör sättas
på en glutenfri diet under dessa
kritiska fem år, och kan därefter
återgå till en normal kost.
– På så vis avfyras kanske
aldrig det andra steget i raketen.
Förändrad behandling
Under senare år har de nya kunskaperna om celiaki också haft
en konkret påverkan på hur man
idag kliniskt arbetar. De nya insikterna om celiakins komplexitet och orsakssamband har fått
en direkt betydelse för hur läkarna hanterar risk, benägenhet
och debuterad sjukdom.
– Vi väntar inte på att barnet
skall utveckla glutenintolerans,
utan t ex i USA inleder många
läkare behandling redan då barnet utvecklat tTG-antikroppar,
menar Åke Lernmark. I Sverige krävs en positiv biopsi för att
stor chock för familjen. När
den lagt sig måste man radikalt förändra sina rutiner med
nya matvanor, ständiga blodsockertest och insulininjektioner, etc. Livssituationen omvälvs dramatiskt. Föräldrarna
lär sig gradvis mer om sjukdomen; att den är kronisk och att
den på sikt kommer att leda till
en rad allvarliga komplikationer för deras barn.
– I det läget vill inte barnläkarna strö salt i såren och förbereda föräldrarna på ytterligare en möjlig kronisk sjukdom,
avslutar Åke Lernmark. Det
räcker med en besvärlig diagnos. Men genom att testa alla
barn med typ-1 diabetes, fångI en klar majoritet (87%) av ar man ändå upp de 10% som
ett barn ska få diagnosen celihar antikroppar och man kan
aki och sättas på glutenfri kost. alla fall av typ 1-diabetes hos
barn, finns inte sjukdomen hos då förebygga att glutenintoleSjukvårdskostnader och sjukförsäkringar i USA gör att man föräldrarna, som därvidlag sak- rans utvecklas. Beredskapen är
nar kunskap om vad den inne- betydligt bättre idag än för baofta hoppas över den faktiska
ra några år sedan.
diagnosen för att spara pengar. bär. Ofta orsakar beskedet en
Godare glutenfritt bröd
- degen blir lättarbetad, brödet
blir saftigare och smular mindre
fiber ®
HUSK
Finns i dagligvaruhandeln, hälsobutik och på apotek
För mer information och foldrar kontakta oss
Lindroos Hälsoagenturer • www.lindroos.net • 019-331510
Växtbaserat läkemedel MT nr 27142
Få ordning på IBS-magen
√ IBS, irriterad tjocktarm
Diarrè och/eller förstoppning vid IBS
√ Kolesterolsänkande
√ Förstoppning / trög mage
√ Hemorrojder
eller där mjuk avföring är önskvärd
Kan användas vid graviditet och amning
100 % psyllium, inga tillsatser
Finns i hälsobutik och på apotek
HUSK® är ett växtbaserat läkemedel. För mer information läs produktens bipacksedel.
DietistAktuellt sept 2011 No 4 vol.XX
23
Allergi & Celiaki
Är nöten knäckt snart?
På väg mot allergifria livsmedel
Vid Institutionen för Medicinsk Kemi och Biofysik, Umeå Universitet bedrivs för närvarande mycket spännande forskning rörande allergins gåta. Det är docent Göran Larsson och hans doktorand Louise Rundqvist, som på biomolekylär nivå studerar ett allergens struktur samt dess interaktioner för att utröna vad
som egentligen gör det allergiframkallande. På sikt hoppas forskarna att man med denna kunskap skall
kunna låsa de allergena egenskaperna hos allergiframkallande proteiner i olika livsmedel.
D
M ag n u s Forsl in
Dietistaktuellt
[email protected]
å docent Göran Larsson gjorde sin
postdoc i Cambridge för snart 10 år
sedan kom han i kontakt med en Dr
Marcos Alcocer från Nottinghams Universitet.
Han hade under en längre tid studerat de proteiner som finns i paranöt, då framförallt Ber e
1 som idag anses vara ett mycket kraftfullt allergen. Proteinet är dessutom mycket robust
och degenereras inte som många andra proteiner som förekommer i vår föda. I flera studier
där man har exponerat olika proteiner för höga
koncentrationer av simulerad magsaft är det bara Ber e 1 som klarat denna tuffa miljö som ett
intakt protein. Vidare denatureras det först vid
temperaturer över 100°C, dvs det är inte alls säkert att proteinet förstörs vid tillagning. Stabiliteten mot både lågt pH och höga temperaturer
hos Ber e 1 anses vara en en starkt bidragande
orsak till varför Ber e 1 är involverad i just födoämnesallergier.
– Det är alltså väldigt stabilt och gör det därmed optimalt att experimentera med, förklarar
Göran Larsson.
Paranötslipider – nödvändig medbrottslig
Ytterligare en anledning till att Dr Alcocer hade
24
vol. XX No
4
sept 2011
DietistAktuellt
börjat arbeta med Ber e 1 var att det också är det
första transgena allergenet i världen. Proteinet
innehåller många aminosyror, bl a cystein och
metionin, som i sin tur innehåller organiskt svavel och är viktiga antioxidanter. Forskarna fick
då idén att de skulle föra över proteinet genetiskt
till sojaböna för att öka dess näringsinnehåll. Soja är som bekant ett vanligt ersättningslivsmedel
för många matallergiker.
– Det visade sig att personer som var allergiska mot paranöten, också blev allergiska mot den
genmodifierade sojan.
Det var nu utom tvivel att det var Ber e 1 i
paranöten som låg bakom allergin. Då Göran
Larsson började intressera sig för detta var man
på väg att göra proteinet rekombinant, dvs man
låter jästceller producera stora mängder av Ber
e 1, för att kunna göra den typen av omfattande
strukturella och funktionella studier som krävs
för att få en detaljerad bild av allergenet.
Genom detta kunde forskarna isolera och raffinera proteinet så att det blev ytterst rent. Genom en musmodell kunde de sedan studera olika matallergiska reaktioner. När de sedan testade
det helt renade proteinet, visade det sig sakna allergena egenskaper.
De rätta verktygen för en säker
behandling vid komjölksallergi
1,2
Pepticate och Neocate LCP smakar och doftar gott, vilket underlättar
introduktion och följsamhet till behandling.
Pepticate innehåller extensivt hydrolyserad vassle och de långkedjiga
fettsyrorna DHA och AA. Pepticate innehåller en unik och patenterad
blandning av prebiotika.
Neocate LCP är en 100% mjölkfri aminosyrabaserad ersättning och
innehåller de långkedjiga fettsyrorna DHA och AA.
Komjölksallergiska barn har behov av en individanpassad behandling.3
Nutricia erbjuder ett komplett åldersanpassat sortiment för att underlätta
en säker behandling vid komjölksallergi. Läs mer på www.nutricia.se.
Ref 1. Niggeman B et al. Prospective, controlled, multi-center study on the effect of an
amino-acid-based formula in infants with cow´s milk allergy/intolerance and atopic dermatitis,
Pediatr Allergy Immunol, 2001;12(2):78-82. 2. Giampetro PG et al. Hypoallergenicity of an
extensively hydrolyzed whey formula. Pediatr Allergy Immunol 2001;12,83-86. 3. Vandenplas
Y, Optimising the Diagnosis and Management of Cow´s Milk Allergy within Primary Care,
European Paediatrics 2009;3:42-45.
Bröstmjölk är den bästa födan för det späda barnet. Neocate och Pepticate är livsmedel för
speciella medicinska ändamål och skall endast användas under tillsyn av läkare eller dietist.
Nutricia Nordica AB,
Tel: 08-24 15 30, www.nutricia.se
26
vol. XX No
4
sept 2011
DietistAktuellt
Allergi & Celiaki
– Vi trodde att vi gjort något radikalt
fel i studieprocessen eller fått felaktiga resultat i våra mätningar, fortsätter Göran
Larsson. Men det visade sig att Ber e 1 i
helt ren och isolerad form inte gav upphov till allergi.
Forskarna stegade nu tillbaka i den renings- och förädlingsprocess proteinet
genomgått, och de stannade vid en ”smutsigare” version av proteinet – och då kom
de allergena egenskaperna tillbaka. Vid
en närmare studie av den här proteinfraktionen visade den sig innehålla lipidfragment av paranötsfett.
– Alltså tycks lipiderna vara en katalysator, en förutsättning för att proteinet
skall vara allergiframkallande.
Ett enkelt experiment bekräftade tesen: Marcos Alcocer gjorde en grov fraktionering av paranötslipider, och kunde se att i en viss lipidfraktion, som när
det blandades med det superrena neutrala
proteinet åter gav upphov till de allergena
egenskaperna.
Docent Göran Larsson vid Institutionen för Medicinsk Kemi och Biofysik, Umeå Universitet.
och genetiskt snarlikt paranötsproteinet,
men anses inte vara allergent åtminstone
inte ur en matallergisk synvinkel. Bland
annat har vi med hjälp av fluoroscens-
Ber e 1 vs SFA-8
Nu har Göran Larsson och hans doktorand Louise Rundqvist använt sig av
NMR (magnetisk resonansspektroskopi) för att fastställa den tredimensionella
strukturen hos Ber e 1, och man har idagarna färdigställt en tredimensionell bild
av hur proteinet ser ut. Resultatet kommer att presenteras under hösten.
– Vi håller också på att jämföra strukturen hos Ber e 1 med ett väldigt homologt protein från solrosfröet som heter SFA-8. Det är alltså väldigt morfologt
Paranötter är inte bara rika på selen, utan är också
en viktig antioxidant (Scientific American Supplement, No. 598, June 18, 1887)
spektoskopi kunnat visa att Ber e 1 har en
hydrofob (fettälskande) ficka på ytan av
proteinet som SFA-8, trots sin strukturella homologi, verkar sakna. Den hydrofoba
ytan kan troligtvis interagera med fettsyror från paranöten, vilket skulle medföra
att Ber e 1, men inte SFA-8, kan binda en
eller flera fettsyror.
– I klartext innebär det att vi här kan
ha en viktig förklaring till varför solrosfrön inte är allergena medan exempelvis
paranöter är det. Vi har därmed ett utmärkt modellsystem för att studera hur
ett till synes ofarligt protein, i närvaro av
fettsyror, omvandlas till ett potentiellt
dödligt födoämnesallergen.
Den här gradvist ackumulerade kunskapen om allergenernas komposition och
reaktion med t ex fettsyror innebär att vi
inte bara är allergins innersta mekanismer
på spåren, utan kan i praktiken leda till att
vi får allergisäkra livsmedel i framtiden.
Den goda nyheten för oroliga magar!
PROIBS® är ett nytt livsmedel för kostbehandling av IBS/Colon irritabile
En dryck med citronsmak som tas 1-2 ggr per dag
9 av 10 rekommenderar andra att prova PROIBS®*
Nu finns PROIBS® på över 350 apotek
Läs mer på www.proibs.se
*PROIBS® produktenkät - STAOP2011. PROIBS® är ett livsmedel för speciella medicinska ändamål - kostbehandling av IBS/Colon
Irritabile och är näringsmässigt inte ett komplett livsmedel eller lämplig att använda som enda näringskälla. PROIBS® är ett komplement
till övrig kost och kan drickas av alla. Kostbehandling bör ske i samråd med läkare eller dietist. Rekommenderas från 13 år.
Calmino group AB - Sahlgrenska Science Park - 031-40 72 50 - [email protected]
DietistAktuellt sept 2011 No 4 vol.XX
27
Allergi & Celiaki
”Bakar man själv och tillsätter betfiber, linfrö, pofiber,
bovetekross, och liknande, blir brödet avsevärt fiberrikare.”
Kost vid diabetes typ 1
och celiaki – varför så svårt?
N
Y von n e Bar c kH ol st
leg dietist
Diabetesmottagningen
Karolinska Universitessjukhuset, Huddinge
yvonne.barck-holst@
karolinska.se
28
vol. XX No
4
sept 2011
ästan var tionde barn med diabetes
typ 1 får även celiaki. Också det omvända förekommer. Dessa sjukdomar
är båda autoimmuna och de tycks öka speciellt i
Sverige och Finland.
I en ny studie har forskare identifierat sex
genvariationer som är kopplade både till diabetes typ 1 och celiaki. De har funnit att konsumtion av gluten kan orsaka förändringar i tarmens
immunförsvar som i sin tur kan leda till förändringar i pankreas. Vissa forskare anser därför att
det är allra viktigast att hålla en glutenfri kost.
De menar att diabeteskosten går att justera med
insulin, men vid celiaki finns ännu inget annat
att göra än att hålla just en glutenfri diet.
När det gäller barn och glutenfri kost brukar det fungera relativt bra så länge föräldrar
samt personal vid dagis och skola kan tillhandahålla sådana livsmedel. Däremot kan man räkna
med bristande följsamhet när gäller ungdomar
som gärna inte vill skilja sig från sina kamrater vad det gäller beteende och matvanor. Det är
ett svårt, men samtidigt i högsta grad förståeligt
problem då det i denna grupp snarare är regel än
undantag med pizza, pasta och andra glutenrika
och billiga måltider.
Mina erfarenheter av patienter med diabetes och celiaki är tyvärr att problem med bristande följsamhet senare i livet också kan ha en kostnadsaspekt och alltså bero på att glutenfria produkter som bröd, pasta, etc, är betydligt dyrare.
DietistAktuellt
Hembak är att föredra – om möjligt
Trots att det glutenfria brödet är fiberrikt höjer det blodsockret lika mycket som vitt, vanligt
bröd. Bakar man själv och tillsätter betfiber, linfrö, pofiber, bovetekross, och liknande, blir brödet avsevärt fiberrikare. Tyvärr bakar inte alla då
de tycker att det är besvärligt och tar mycket tid
i anspråk. Ett förslag är då att skaffa en bakmaskin som kan underlätta brödbaket.
Man har gjort studier som visar att patienter
med celiaki får i sig mindre fiber än andra, vilket är olyckligt speciellt för dem som även har
diabetes. Ett mindre blodsockerhöjande bröd är
det glutenfria hårda brödet. Men som alltid då
det gäller dessa frågor, handlar det om hur stora mängder som intas. Utmärkta fiberkällor är
rotfrukter, baljväxter, frukt och bär – men de två
sistnämnda bör begränsas med tanke på blodsockernivåerna.
Det är alltså svårt att få ett bra glukosvärde när blodsockret stiger vid intag av glutenfria
produkter. Det handlar om en fint avvägd balansgång där vi dietister har en viktig uppgift i
att förmedla goda råd när det gäller patientens
glutenfria kost och balanserade blodsockervärden.
* * *
Hemsidor som kan ge bra uppslag vid celiaki:
www.celiaki.se
www.slv.se
www.allergimat.se
www.matklubben.se
www.glutenfriatorget.se www.primavi.se
Slutrapport från IDEFICS-studien
Hälsofrämjande lokala insatser
minskar barns övervikt
Dietistaktuellt har tidigare uppmärksammat det stora europeiska forskningsprojektet IDEFICS (Identification and prevention of dietary and lifestyle-induced health effects in children and infants), där Sverige
representerats av forskare från Sahlgrenska Akademien vid Göteborgs Universitet. Under en stor internationell konferens i maj presenterades flera intressanta rön beträffande de hälsofrämjande insatser.
Folkhälsoepidemiolog och dietist Gabriele Eiben berättar mer.
I
DEFICS-studien, som startade 2006 och
M ag n u s Forsl in
Dietistaktuellt
[email protected]
avslutas i september i år, omfattar 8 EU-länder: utöver Sverige deltar Tyskland, Belgien,
Cypern, Estland, Italien, Spanien och Ungern.
Projektet som är tvärdisciplinärt samordnas av
universitetet i Bremen, Tyskland. Det grundläggande syftet med IDEFICS har varit att designa och implementera en
kommunbaserad handlingsplan för att på så
sätt bidra till en hälsosam
livsstil hos barn i åldrarna 2-10 år. Ett av de centrala målen är att minska förekomsten av fetma
och övervikt.
– I Sverige är som bekant övervikt och fetma hos barn och unga
ett ökande problem, säger Gabriele Eiben. Men
i vissa andra länder som
Italien är situationen när-
mast katastrofal.
Hon berättar att hon och hennes forskargrupp undersökte mellan åren 2007 och 2008
barn från Partille, Allingsås och Mölndal i Västra Götalandsregionen. I dessa kommuner har ca
10% av barnen övervikt eller fetma. I den motsvarande undersökningen i kommuner utanför Neapel i Italien är denna
siffra ca 45% – nästan hälften av dessa barn har dessutom fetma.
– Siffrorna är inte nationellt representativa, men
det ger ändå en indikation
på graden av allvar i situationen.
Bestående insatser
– I projektet har vi gjort två
stora undersökningar, fortsätter Gabriele Eiben, och
däremellan en samhällsbaserad intervention som omLängd & vikt
30
vol. XX No
4
sept 2011
DietistAktuellt
Dietist och med mag/med dr
Gabriele Eiben
fattar ett batteri av olika lokala åtgärder och aktiviteter i avsikt att förebygga och stävja övervikt
och fetma.
Mer än 16.000 barn har följts i de åtta länderna, varav hälften finns i kommuner där man
gjort dessa insatser. I Sverige är det Partille som
Gabriele Eiben och hennes team gått in och påverkat. Man har kontaktat skolor, förskolor, politiker, tjänstemän, idrottsföreningar, folktandvård,
BVC, bibliotek, etc.
– Ja, vi har försökt engagera alla aktörer i
samhället som överhuvudtaget kommer i kontakt med barn. Givetvis har mycket fokus legat på skola och förskola, samtidigt har det hela tiden varit viktigt att ha i åtanke att åtgärderna ska bli bestående; det gäller att bygga in dem
i systemet så att de inte upphör när vi forskare är
klara och drar oss tillbaka. Det är viktigt att bygga på nätverk som håller för lång framtid.
Exempel på insatser är skolgårdar som byggts
om för att underlätta fysisk aktivitet och att
barn- och föräldrar via information fått kunskap
om vikten av rätt kost och motion.
– I Partille, interventionsorten, har vi haft
stor glädje av kommunens hälsoplanerare som
har agerat dörröppnare och skapat många viktiga kontaktytor.
Enkla, tydliga budskap
Interventionen har pågått mellan 2008 och 2009
och vilar på sex enkla, raka nyckelbudskap. De
två första gäller kost: 1. Ät mer frukt och grönsaker 2. Använd vatten som törstsläckare (inte
minst viktigt för att minska på läskkonsumtionen). Nästa två budskap handlar om fysisk aktivitet: 3. Mer rörelse och 4. Mindre skärmtid.
Detta fjärde budskap är det enda negativa och
innehåller restriktion. Man har annars velat undvika förbud och pekpinnar. Avsikten är att presentera något positivt och glädjefyllt. Det tredje
området är stress och avslappning: 5. Tillbringa
mer tid med familjen 6. Sova lagom mycket.
Aktiviteterna till dessa nyckelbudskap har sedan anpassats efter lokala förhållanden. Exempelvis är inte tillgången till rent färskvatten så
problematiskt i Sverige, medan tillgången på
vattenfontäner i land som Ungern kan vara av
stor betydelse för att man inte skall välja skolans
läskedrycksautomat som främsta törstsläckare.
Det bärande huvudbudskapet har dock varit
detsamma för alla deltagande länder.
– Vi har nu ägnat de sista 18 månaderna åt
att samla in data för att se vad vår intervention
har lett till, fortsätter Gabriele Eiben. Vi räknar
med att vara klara med sammanställningen och
resultaten nu i september, men våra uppgifter är
mycket lovande, och detta gör det än mer angeläget att våra insatser blir permanenta i samhället, och att andra kommuner kan lära sig av våra
erfarenheter. Och inte minst att man vidareutvecklar och förbättrar konceptet.
Som ett led i detta håller forskargruppen i
Sverige på att ta fram en handbok för den här
metoden, och avsikten är just att nå ut till andra
kommuner.
– Vi forskare har gjort vår studie, fått våra data och kan dra våra slutsatser, säger Gabriele Eiben avslutningsvis, men vi känner också
ett starkt ansvar för framtiden. Det handlar om
”maintenance” och långsiktighet för friska kommuninvånare överallt.
Mätning av bentätethet
DietistAktuellt sept 2011 No 4 vol.XX
31
Rapport från
De 11. Nordiska Dietistdagarna
Helsingfors 15-16 juni 2011
D
Fr ode S l i nde
Docent, leg dietist
DRF:s representant i
styrelsen för Nordiska
Dietistföreningen
32
vol. XX No
4
sept 2011
en 15-16 juni träffades 120 nordiska
dietister i Helsingfors. Kongressen anordnades av Nordiska Dietistföreningen, där alla DRF´s medlemmar är medlemmar. Den första dagen ägnades helt och hållet
åt att få djupare insikt i all den nutritionsforskning som försiggår i Finland. Vi fick lära oss
att skräddarsydd nutritionsbehandling för äldre
fungerar, att fosfat kan vara dåligt för skelettet
och blodkärlen, att det går att förebygga diabetes, att fröolja från svarta vinbär kan skydda mot
atopiskt eksem, samt om biopsi är rätt diagnostiskt verktyg vid celiaki.
På kvällen avhölls Nordiska Dietistföreningen generalförsamling. Förutom sedvanliga årsmötesförhandlingar delades föreningens utvecklingsstipendium ut (sponsrat av Nutricia).
Stipendiet tilldelades dietisterna Laura Rantalainen och Reetta Mustonen från Universitetssjukhuset i Kuopio för deras systematiska arbete med sjukdomsrelaterad undernäring (bild 2).
De kommer att använda pengarna för att göra
ett studiebesök till Sverige, för att se hur svenska
dietister arbetar.
Andra dagen inleddes med föredrag från die-
DietistAktuellt
tister som skickat in sina abstract från pågående studier. Från Sverige presenterade Julie Johannesson, dietist och doktorand vid Göteborgs
Bild 1. Anna Laurenius, doktorand vid Göteborgs universitet
universitet preliminära resultat från sitt avhandlingsarbete (bild 4). Efter morgonpasset fick vi
en strålande genomgång av nutrigenomik, nutrigenetik och epigenetik av Siân Astley från Norwich i England. Hon plockade ned dessa svåra
termer till något som vi alla kunde förstå – och
även inse kommer att ha en betydelse för de flesta dietister verksamma i Norden.
Low carb-debatt
Efter ett pass om probiotika och allergier (vi var
ju i Finland) ägnades hela eftermiddagen åt så
kallade fad diets. Två framstående nutritionsforskare agerade mot varandra; Ingrid Larson,
dietist på Sahlgrenska Universitetssjukhuset sa
”Nej, låg-kolhydratkoster fungerar inte för viktnedgång”, medan Kirsi Pietiläinen, läkare vid
Helsingfors Universitetssjukhus sa: ”Ja, låg-kolhydratkoster fungerar för viktnedgång ”(bild 3).
De använde i stort samma studier i sin argumentation, och slutligen enades de väl om att kosterna som studerats egentligen inte är ”riktiga” lågkolhydratkoster” utan en NNR-kost med något
lägre kolhydratinnehåll.
Innan det var dags att bege sig på en skärgårdskryssning i den vackra sommarkvällen berättade Mikael Fogelholm om arbetet med de
Nya Nordiska Näringsrekommendationerna,
som planeras utkomma 2012. Det är ett stort arbete och de nya rekommendationerna kommer,
förutom näringsrekommendationer, även ta upp
idrottsnutrition samt miljöaspekter av kosten.
Det kommer nog bli nordisk nutritions nya bibel
några år framåt.
Framtidens måltidssituation
Den sista dagen inleddes med en presentation
av en finsk doktorand kring mammans kostintag
under graviditet och barnets framtida risk för att
utveckla allergier. Sedan visade Anna Laurenius,
dietist och doktorand vid Göteborgs universitet vilken stor och viktig roll dietisten spelar för
patienter som genomgår fetmakirurgi, både före
och efter operation (bild 1). Arne Astrup, professor i Köpenhamn, visade mycket intressanta data från EU-projektet DIOGENES. Här visas bland annat att hos människor som gått ned
i vikt, är den bästa kosten för att undvika att gå
upp igen i vikt, en kost som har högt proteinintag och lågt glykemiskt index. Mer information
om projektet hittar du på www.diogenes-eu.org/
Sociologen Johanna Mäkelä presenterade sin
forskning på hur konsumenter tror vår mat och
måltidssituation ser ut i Norden 2030. Några
olika scenarion identifierades, t ex det ekologiska scenariot, där köttätare betraktas som sällsynta och udda varelser. Ett annat scenario är ett ex-
tremt teknologiskt kök med ”matskrivare” – som
fungerar som dagens bläckskrivare – förutom
att bläckpatronerna innehåller ingredienser och
utskriften blir små mattärningar. Sådana food
printers finns tydligen redan i USA. Den som
lever får se – vi kan ju själva också påverka detta!
Dagarna avslutades med studiebesök. Kongressbesökarna kunde välja mellan sex olika arbetsplatser där dietister är verksamma i Helsingfors. Själv besökta jag Marthaförbundet.
Marthaförbundets målsättning är att förbättra kvinnors och därigenom familjers välfärd. Jag
blev imponerad över deras arbete – något liknande finns inte i Sverige vad jag känner till. Är
du nyfiken kan du besöka deras hemsida www.
martha.fi
Nästa Nordiska Dietistdagar kommer att arrangeras i Bergen i Norge på våren 2014. Lägg
gärna www.dietisterinorden.org som bokmärke på din dator och håll utkik efter information
i Dietistaktuellt. Har du redan nu förslag på teman eller föreläsare som du vill se i Bergen? Hör
av dig till undertecknad!
Bild 2. Laura Rantalainen (till
vänster) och Reetta Mustonen
(i mitten) mottar föreningens
utvecklingsstipendium från
ordföranden Berit Haglund (till
höger)
Bild 3. Ingrid Larson, Sahlgrenska
Universitetssjukhuset (till vänster)
och Kirsi Pietiläinen, Helsingfors
Universitetssjukhus (till höger) i
debatt om LCHF
Bild 4. Julie Johannesson, doktorand vid Göteborgs universitet
DietistAktuellt sept 2011 No 4 vol.XX
33
Nya rön
Fet kost kan orsaka diabetes
I en artikel publicerad på Nature Medicines nätupplaga den 14 augusti visar dr Jamey Dr Marth, University of Californa, San Diego, och hans team hur fettrik kost kan knytas till både uppkomst och grad av
diabetes. Genom studier på både möss och människor visar forskarna hur höga lipidnivåer tycks hämma
β-cellernas förmåga att reglera kroppens insulinnivå.
I
bygga och eventuellt bota typ 2-diabetes.
med en fettrik diet, upptäckte dr Jamey D.
Marth och hans kolleger att funktionen hos
Minskad aktivitet i glykosyleringssytemet
de genetiska transkriptionsfaktorerna, FOXA2
Professor Hindrik Mulder vid Enheten för Mooch HNF1A, vilka krävs för
lekylär metabolism, institutioatt producera enzymet glynen för Kliniska vetenskaper i
kosyltransferas (GnT-4a),
Malmö och Lunds universitets
var kraftigt nedsatt. GnT-4a
Diabetescentrum, ser de nya
fungerar som en viktig katarönen som intressanta, men vill
lysator vid glykosidbindning;
inte dra allt för stora växlar på
en process i celler där glukan
resultaten.
(polysackarider) fästs vid pro– Vi kan inte hävda att fet
tein- eller fettmolekyler.
mat orsakar diabetes hos män– Vi blev mycket förvånade
niska baserat på den aktuella
över i vilken grad β-cellerna
studien, menar han. Det vi vet
i bukspottkörteln bidrar till
är att det hos typ 2-diabetiker
uppkomsten av diabetes, säförekommer förhöjda blodfetger Dr Marth i en intervju i
ter. Om det är hönan eller äg�En langerhansk ö som till 65-80 % utgörs
Science Daily (Aug. 15, 2011). av insulinproducerande b-celler.
get vad gäller utveckling av
Upptäckten att malfunksjukdom är fortfarande oklart.
tion hos β-cellerna avsevärt bidrar till flera sjukHindrik Mulder menar att lipotoxicitet, fördomsindikationer, inklusive insulinresistens, var
höjda blodfetter, hos patienter med typ 2-diabeoväntat. Vi har dock noterat att studier från antes likaväl kan orsakas av intag av kolhydrater;
dra laboratorier pekat på denna möjlighet.
det är alltså inte säkert att höga lipidnivåer skulDr Marth och hans kolleger tittar nu på olika
le vara en konsekvens av fettrik kost, utan kan
metoder för att öka aktiviteten hos β-cellernas
istället vara en följd av en underliggande dåligt
enzym GNT-4a, för att på så sätt kunna förereglerad ämnesomsättning.
sina försök med normala möss som matats
M ag n u s Forsl in
Dietistaktuellt
[email protected]
34
vol. XX No
4
sept 2011
DietistAktuellt
nehåll.
– Studien visar att i exDet riktigt stora properimentella modeller
blemet menar Hindrik
för typ 2-diabetes ses en
Mulder – vilket gärna igminskad aktivitet i glykonoreras av LCHF-supsyleringssystemet, vilket
portrarna – är att hållbatycks drabba glukostranra långtidsstudier saknas.
sporten och därmed rubVad händer med kroppen
bas insulinfrisättningen.
på sikt? Än så länge finns
Det Hindrik Mulder
bara en handfull artiklar
ser som mest intressant
som äger en vederhäftig
är den molekylära mekavetenskaplig bärighet när
nism som ansvarar för hur
det gäller olika dieter, men
lipotoxicitet skulle kunstudiernas konklusioner
na komma till utryck i cellerna.
Professor Hindrik Mulder, verksam vid Enheten spretar åt alla håll. Situaför Molekylär metabolism, institutionen för Kliniska tionen är därför onekligen
– Vi har tidigare varit
inne på att höga fetthalter vetenskaper i Malmö och Lunds universitets Dia- prekär; övervikt och typ
betescentrum,
2-diabetes löper samhälli blodet skulle kunna vara
samok, väckelsepredikanskadligt för cellerna, men
terna kompenserar faktabrist med tonläge och
vi har haft svårt att visa exakt hur detta kan gå till.
forskarna betraktas – i sin frustrerade väntan
Jag är övertygad om att de nu redovisade resultaten
på hållbara RCT-studier – såsom inskränkta
kommer att stimulera till vidare forskning kring
och förändringsfientliga doktrinärer.
denna mekanism.
Han ser dock vissa problem med studien: dels
har forskarteamet utgått ifrån att vissa omdiskuterade antaganden kring processerna är allmänt vedertagna, dels måste man beakta att detta är en enskild studie, som visserligen är mycket omfattande,
men för att kunna dra säkra slutsatser krävs betydligt mer evidens.
När det gäller möjligheten att utveckla mediciner och behandlingsformer på det sätt som Dr
Marth och hans kolleger nu studerar, dvs genom
att stimulera glukosupptaget i levern, ser Hindrik
Mulder att också här finns problem:
– Patienten kan säkert få bättre blodsockervärden, men risken är istället att denne utvecklar fettlever. Det tycks vara det stora problemet med glukokinas-aktivatorer, den kategori av läkemedel
som också industrin satsar på.
Brist på forskningsresultat
Professor Hindrik Mulder tror knappast att de nya
rönen kommer att ha någon betydelse när det gäller framtida kost- och näringsrekommendationer
vare sig för allmänhet eller diabetiker.
Däremot anser han att man bör ställa sig tveksam till olika extrema dieter.
– Visst finns det många intressanta komponenter i t ex LCHF-kost, som ett minskat behov av
insulin, ökad mättnadskänsla, m m. Jag har själv
patienter på min mottagning som på eget initiativ börjat använda LCHF. I de flesta fall får de en
bättre glykemisk kontroll, men vad det ytterst beror på tror jag är svårt att med säkerhet uttala sig
om. I många fall är ju dieten energikontrollerad,
vilket gör att man får de gynnsamma effekterna.
I princip fungerar alla dieter i någon bemärkelse,
därför att de är kontrollerade vad gäller energiin-
– Men vi kan inte blunda för det faktum att
en ökad exponering för fett i kosten påverkar
kroppens blodlipider. En förhöjning av dessa
är den enskilt största riskfaktorn för kardiovaskulär sjukdom; den främsta dödsorsaken
vid typ 2-diabetes.
– Och frågan är, avslutar professor Mulder,
är vi beredda att byta god glykemisk kontroll
mot en ökad mortalitet?
Fet animalisk kost kan bidra till
höga lipidnivåer i serum vilket
hämmar β-cellernas förmåga
att reglera kroppens insulinnivå.
Referens
Ohtsubo K et. al Pathway to diabetes through
attenuation of pancreatic beta cell glycosylation and glucose transport. Nature Medicine
DOI: 10.1038/nm.2414
DietistAktuellt sept 2011 No 4 vol.XX
35
Reflektion
Av Paulina Nowicka, leg. dietist och
beteendevetare, med dr, och forskare vid
Karolinska Institutet
Att vara, eller inte vara dietist och forskare
Tillvaron som forskare rymmer tvivel, osäkhet, hård kamp, men kan också vara rikligt belönande.
Paulina Nowicka ger här en personlig betraktelse över forskarlivets mot- och medgångar.
N
är jag hade arbetat i några år började jag få telefonsamtal
Det kommer att finnas veckor när ingenting händer, känns det som,
från prospektiva studenter som undrade hur var det att vara
då statistikern har gått under jorden, svarar varken i telefonen eller
dietist. Jag tyckte nästan synd om dem som ringde för att
på mejl trots att de utsmyckas med alltmer desperata rubriker. Och
de fick ett svar som de knappast väntade sig. En brutal sanning om
om ett svar kommer är det så kryptiskt att man måste konsultera sin
dietistens vardag; om svårigheten att få jobb, den låga lönen som
handledare innan man vågar kommunicera tillbaka. Då går i sin tur
väntade, och den ständiga kampen mot självutnämnda kostexperter
handledaren under jorden, eller snarare bakom högen av allt som
som alltid hade ett mer rätt, enkelt och spännande svar på kostborde ha gjorts igår. (Eller letar själv efter ett passande svar i sin egen
frågorna. Och så brukade jag avsluta med
bok om grundläggande statistik). Det komfrågan om deras verkliga motiv till yrkesvamer att finnas timmar av nagelbitande inför
let; om det grundades på ett äkta intresse
presentationen av den egna forskningen,
för nutritionsfrågorna, på övertygelsen om
ett stort ”Äntligen!” – men så ångestladdat.
kostens fundamentala betydelse för hälsa
Timmar där man flyttar runt power pointoch ohälsa, på vårt arbete och vår fritid, på
bilder och försöker förbereda sig på alla
vår barndom och ålderdom, på samhällets
tänkbara frågor, men inser efter framställutveckling och på viljan att förmedla detta
ningen att vissa var omöjliga att förutse.
till patienten i behov, till beslutfattare i tvivel
Det kommer svåra stunder då man känner
eller till en undrande allmänhet – ja, i så fall
sig ensammast i världen, då varken familj,
är inget jobb bättre än det att vara dietist.
arbetskamrater, vänner eller ens handledaNu börjar nya frågor att dyka upp: Hur
ren förstår vad man går igenom. Tror man.
är det att doktorera? Och hur är det att
Det är stunder när man tvivlar på sin egen
vara en forskare? Till råga på allt, står jag i
kompetens/intelligens/kreativitet/uthålligbegrepp att anställa min första doktorand.
het/tur, när tiden bara inte räcker till, när
Min första doktorand. Det är stort. En mäktig
patienterna inte kommer tillbaka, när forskuppgift för mig som vet vad som väntar
ningen måste ta en annan, oväntad riktning
längs forskningens stig mot den dag då man
och när man är osäker på framtiden. Om
håller en avhandling i handen. Har publiceman någonsin blir klar. Den värsta frågan
rat sin första artikel. Har blivit inbjuden på
”In research all that matters is creativity, flexibility du kan ställa till en doktorand är ju: När blir
and perseverance. All three in balance.”
konferens för att tala om egna studier. Har
du klar? Eller: Hur länge till? Just för att man
fått sitt första forskningsanslag. Har börjat
bedöma andras forskningsartiklar. Andras forskningsanslag. Men det
kommer också att finnas dagar, många dagar, där man får uppleva
hur det är att inte få sitt första forskningsanslag, eller sitt andra, eller
sitt tredje och inte förstå varför. Att inte ana att lyckan kanske väntar
först vid den sjunde ansökan. Eller att få sin artikel refuserad. För
första, andra, tredje och ibland fjärde gången för den som inte ger
upp. (Oss emellan tog det mig fem år att publicera mitt första, hårt
kritiserade arbete. Men det är också detta som nu är mest citerat.)
36
vol. XX No
4
sept 2011
DietistAktuellt
är osäker in i det sista, ända fram till den
dagen då man ska försvara sin avhandling. Då vet man inte att den
dagen som man både frukar och längtar så mycket efter, kommer bli
en av de bästa dagarna i ens liv. En av de mest minnesvärda och mest
känslofyllda.
Men detta är inte slutet. På samma sätt som man inte upphör att
vara förälder när ens barn fyllt arton år, så slutar inte forskarådran
att pulsera bara för att man har fått doktorshatten. Den stora och
kanske svåraste frågan blir: Vad ska hända härnäst? Visserligen skulle
man kunna gå tillbaka till sin gamla kliniska tjänst eller söka liknande
arbete utrustad med ny kunskap och nya färdigheter som borde vara
till stor nytta på alla arbetsplatser. Man kan också försöka sig på
nya utmaningar, att undervisa eller forska vidare. Snart börjar man
dock inse vilken tunn is man har gett sig ut på. Lektorstjänsterna är
få, extremt få. Att gå vidare till en postdoc är lika äventyrligt, för det
kräver att man skaffar 1) en tillräcklig finansiering, 2) en välkomnande
forskargrupp med en hängiven handledare i spetsen och 3) ett intressant forskningsmaterial.
Snart inser man också att finansieringsmöjligheter är till sin natur
otillräckliga. Ett klassiskt postdocstipendium är oftast mycket lägre
än vad en motsvarande klinisk tjänst ger, dessutom är det icke-pensionsgrundande och oftast tidsbegränsat. Ändå blir man utom sig av
lycka om man får det.
Nästa fråga är om man vill stanna i samma forskargrupp eller om
man vill byta. Kanske vill man prova på att forska utomlands. Ofta får
man höra, att för att främja en fortsatt framgångsrik forskarkarriär
bör man dels byta forskargrupp, dels satsa på en utländsk forskarvistelse. Sådant värderas extra mycket, men ställer nya logistiska krav
på ens liv. (Samtidigt kan jag lätt räkna upp flera framstående forskare som varken har bytt forskargrupp eller forskat utomlands). Om
man dock vågar göra det första och det andra inser man fort vilken
bubbla man har levt i de senaste åren. Att forskningen kan göras på
så många olika sätt. Man både längtar till bubblan och blir samtidigt
helt uppslukad av de nya möjligheterna. En omtumlande tid väntar.
Sakta men säkert närmar man sig nästa prövning. På väg mot
självständighet, på väg att bilda en egen forskargrupp. Detta är
kanske den allra största utmaningen av alla eftersom det framför allt
kräver en gedigen finansiering. För att få forskaranslag av den storleken tävlar man med många andra kompetenta forskare som sitter i
samma båt – med goda idéer, outsinlig entusiasm, otåliga publikationer och med ett dygn som har fler timmar än man kan föreställa sig.
I USA, till exempel, är det bara 6% - 8% av alla ansökningar till National Institutes of Health (NIH) som beviljas. Att färdigställa en sådan
ansökan slukar flera veckors intensivt arbete (den minsta, R21, vilket
är ett tvåårigt anslag på ca 400 000 USD, är ett dokument på cirka
70 sidor). Vetenskapsrådet är inte lättare. En av de senaste utlysningarna, den om forskningsluckor inom hälso- och sjukvården lockade
drygt 522 ansökningar, varav 24 beviljades. 4.6%!
Vad ska jag då säga till de som funderar på forskarbanan? Till min
blivande doktorand? Hur mycket bör jag nämna om den tuffa verklighet som väntar längs forskningsstigen, om alla de hinder man ska
ta sig över mot en osäker framtid? Om jag själv hade vetat allt detta,
skulle en sådan förkunskap tämja min iver att doktorera? Eller att
fortsätta efter disputationen? Inte alls! Jag tror att det framför allt
handlar om att skapa realistiska förväntningar. Eller som min senaste
handledare, Phil Fisher, sa: ”Det är en fråga om att acceptera”.
En dag, för inte så länge sedan, satt jag på hans arbetsrum och
förklarade att jo, jag snart skulle bli klar med min artikel, men först
måste jag avsluta beräkningar till en annan artikel och skriva om en
tredje, men snart, snart, kommer jag att kunna fokusera endast på
den första artikeln. Han log och sa att en sådan dag aldrig kommer
att komma. För då dyker det upp nya bollar och det är helt normalt.
Det är bara att lära sig att leva med det. Sedan sa han: ”In research
all that matters is creativity, flexibility and perseverance. All three in
balance.” Som yoga, kommenterade en kompis på Facebook. Så jag
ser enormt fram emot att leda en ny doktorand in på en bana, som
trots sina utmaningar, ger magiska glasögon som man inte kan ta
av sig. Det är få förunnat att vara dietist, forskare eller både och. Jag
hoppas att vi blir fler.
Om socker och sötningsmedel
Sötma – en viktig del av livet
Rubriker om ”skadliga sötningsmedel” i media skrämmer. Men vad är sanningen? Ett mycket stort antal
studier och artiklar finns att tillgå om sötningsmedel och dess eventuella biverkningar. Vid sökning
på den medicinska hemsidan Medline/PubMed med sökorden ”sweeteners och biverkningar” fanns
i juni 2011 hela 12.300 rapporter. Men ingen med konstaterade biverkningar på människa. Krigsrubrikerna skrämmer i onödan. Det finns, förutom positiva smakfördelar, till och med hälsofördelar för vissa
sötningsmedel.
F
Olle Haglund
medicine doktor
[email protected]
38
vol. XX No
4
sept 2011
ör att njuta, känna aptit, överleva och
fortplanta oss har naturen försett oss
med våra fem sinnen. Man talar ibland
också om ett sjätte sinne. Ett av dessa viktiga sinnen är smaken, men lukten har också betydelse för smakupplevelsen. I början av juni 2011 samlades världsledande forskare på ett
Nobelsymposium vid Mälaren utanför Stockholm för att diskutera den senaste forskningen kring smak och lukt. Man har visat att vi har
omkring 300 fungerande luktgener men bara
cirka 35 smakgener (1).
En enda gen styr en receptor som fångar
upp söt smak medan ett trettiotal gener styr receptorer som fångar upp beska smaker. Smakreceptorcellerna i munnen, särskilt på tungan
och i gommen är organiserade som smaklökar,
ovala strukturer som typiskt sett består av 50100 celler. På tungan är smaklökarna lokaliserade till bildningar kallade smakpapiller. Smakreceptorerna är s.k. G-protein-kopplade receptorer sammansatta av kombinationer av två av
tre strukturer kallade T1R1, T1R2 och T1R3
(TR står för taste receptor). Receptorn för sötma består av T1R2 plus T1R3. Denna receptor
DietistAktuellt
känner igen en rad söta ämnen som enkla sockerarter eller olika sötningsmedel, D-aminosyror
och även intensivt söta äggviteämnen. Hur kan
en enda receptor reagera på så många olika söta ämne? Förklaringen är multipla lägen på varje receptorkomplex där glukos och konstgjorda
sötningsmedel binder till olika ställen. Receptorerna för sötma hjälper oss att söka efter näringsrika födoämnen och att njuta av mat och
dryck, medan receptorerna för beska smaker
hjälper oss att undvika sådant som skulle kunna vara hälsovådligt och farligt. Detta har under
evolutionen hjälpt olika arter att överleva. Från
sötmareceptorerna går nervtrådar via hjärnstammen, thalamus till det primära smakcentrat i det
så kallade ”ö-området” (insula) i hjärnan.
Evolutionsperspektiv
Det är idag populärt att lägga ett evolutionsperspektiv på vår kost. Söta frukter och bär, blomnektar och insamlad honung har ingått i mathållningen under människans hela utveckling.
Redan 300 f.Kr började man i Indien att pressa söt saft ur sockerrör. De första sockerraffinaderierna i Europa anlades under 1600-talet, men
först under 1800-talet började man att konsumera socker i större mängder. De vanligaste källorna till socker är numera sockerröret och sockerbetan. Idag är sockerkonsumtionen hos en
person i Sverige cirka 45-50 kg per år. I USA är
det ett ännu högre intag. Ett högt sockerintag,
särskilt av glukos och fruktos, ses idag som ett av
de största potentiella hälsoproblemen i världen.
Redan med modersmjölken möts det nyfödda barnet av en kroppsvarm, lätt söt dryck, där
sötman särskilt kommer från mjölksocker, laktos,
som består av glukos kopplat till galaktos. Under
hela livet följs vi sedan av sötma som något behagligt, något som via våra belöningscentra lugnar oss och får oss att må bra. Glukos är det nästan uteslutande bränslet för våra cirka 1000 miljarder hjärnceller. Dessa hjärnceller kräver en
ständig närvaro av detta ämne för att inte sluta
att fungera (2, 3). Det finns hormonella mekanismer, främst bukspottkörtelhormonerna insulin och glukagon, som gör att glukosnivån i blodet hålls så konstant som möjligt. Insulin sänker blodsockret medan glukagon höjer det. I fastande, vilande tillstånd bestäms nivån i blodet av
förhållandet mellan glukosbildning i levern och
glukosupptaget i periferin, särskilt i musklerna.
Insulin sänker blodsockret dels genom att hämma leverns glukosbildning, dels genom att stimulera glukosupptaget i insulinkänsliga vävnader.
Sockerpaniken
Idag är Västvärlden, inte minst Sverige, gripen
av sockerpanik. Det talas allmänt om det farliga vita sockret, glykemiskt index (GI), glykemisk
belastning (eng. load) (GL), LCHF (lågkolhydrat-fettrik kost), sockersug och sockerberoende.
Myndigheterna och forskarna är djupt splittrade. Gemene man är förvirrad. Bidragande är att
det finns ett förvirrande antal benämningar av
socker och sötning i produkter: utan socker, utan
tillsatt socker, sockerfritt, lättsockrad, innehåller
sötningsmedel, utan sötningsmedel, sötad, lättsötad, osötad och light-produkt. Inställningen
till socker är mycket restriktiv i Sverige. Många
människor väljer idag livsmedel som är sötade
med sötningsmedel. Upp till 70 procent av alla
människor konsumerar livsmedel som är sötade
med icke energigivande, kalorifria sötningsmedel i stället för vanligt socker (4).
Att intag av glukos (blodsocker, druvsocker,
dextros) i större mängd kan vara hälsovådligt för
personer med diabetes, inkl. dess förstadium prediabetes, och personer med övervikt och fetma
finns det idag mycket forskningsstöd för. Här
finns inga vetenskapliga invändningar. Glukos
ingår i flera andra sockerämnen: Laktos (mjölksocker) består av en koppling mellan glukos och
galaktos, maltos (maltsocker) av två molekyler
glukos och sackaros/sukros (”det vita sockret”)
av glukos och fruktos. Stärkelse från potatis och
rotfrukter består av mycket långa kedjor av glukos. När stärkelsen bryts ner frisätts ett stort antal glukosmolekyler.
Hur är det då med fruktos (fruktsocker)? Är
det också farligt? Livsmedelsverket råder oss att
äta 500 g frukt och bär om dagen. LCHF, lågkolhydrat-högt fett-kosten, talar om högst en
frukt i veckan för personer med diabetes och
fetma. Frukt och bär innehåller visserligen så
mycket mer än fruktos, men då det gäller fruktos finns det idag en ganska enig expertis om att
detta ämne i högre mängd kanske kan vara ännu
farligare för många människor än glukos. När vi
tillför glukos och glukosinnehållande sockerämnen stiger halten av glukos i blodet (5). För att
kunna användas som bränsle måste sockret släppas in i kroppens celler. ”Dörröppnaren” är insulin som frigörs från bukspottkörtelns betaceller
när blodsockret stiger. Långsam stegring utan
höga toppar minskar behovet av insulin och gör
också att blodsockret sjunker långsamt. Höga
blodsockertoppar följs av höga insulinvärden.
Höga insulinvärden ökar bildningen av fett i
kroppen, särskilt av underhudsfett men i mindre
grad av bukfett. Så länge insulinet fungerar som
”dörröppnare”, d v s man har hög insulinkäns-
DietistAktuellt sept 2011 No 4 vol.XX
39
Fig 3. Följder av högt fruktosintag (8, 9)
Fig 2. Följder av högt fruktosintag (8, 9)
(Glut2/5: Glukostransportörer 2/5. ICAM:
Inter-cellulär adhesionsmolekyl. NO: Kväveoxid. MCP-1: Monocyt kemitaktisk peptid-1)
40
vol. XX No
4
sept 2011
lighet, är allt frid och följd. Vid närvaro av bukfetma kompliceras bilden. Fettsyror som frigörs
från bukfettet kommer samma väg som insulinet med de s k portablodkärlen. Stora mängder av fettsyror gör att insulinet inte
binds tillräckligt till levercellerna
utan går ut i blodet. En konsekvens av detta är att levern fortsätter att tillverka
glukos, trots att glukoshalten i blodet är förhöjd. Vid begynnande
diabetes, prediabetes, är
frisättningen av insulin
störd och insulinet fungerar inte bra i leverceller
och muskelceller. Blodsockret efter intag av glukos stiger. Man har ett begynnande insulinmotstånd (insulinresistens). Bukspottkörtelns betaceller försöker kompensera för
detta genom att pumpa ut mer insulin. Genom
ändrad kost och ökad motion kan den negativa utvecklingen länge motverkas. Om inte detta
räcker används olika läkemedel som ökar insulinkänsligheten, ex.v. metformin. Till sist orkar
bukspottkörteln inte längre tillverka och frisätta tillräckligt med insulin. Man måste nu tillföra
insulin som läkemedel.
Vid höga glukoshalter i blodet under längre tid bildas föreningar mellan glukos och olika äggviteämnen, s.k. avancerade icke-enzymatiska glykerings-ändprodukter (AGEs) (6, 7). En rad
äggviteämnen m.m. förändras. Ett välkänt exempel är HbA1c, som är det
syretransporterande hemoglobinet som glykosylerats av glukos. HbA1c
är måttet på hur blodglukosen varierat under månader. När mat upphettas
bildas också en rad föreningar mellan reducerande
sockerarter (glukos, fruktos, glyceraldehyd, laktos,
arabinos och maltos) och reaktiva aminosyror i
äggviteämnen, peptider och nukleinsyror (DNA
och RNA). Upphettning leder till färre antioxidanter och ökade mängder av AGEs. Dessa
ämnen ansamlas i kroppen, särskilt i celler med
långsam omsättning. Receptorerna för AGEs
DietistAktuellt
kallas RAGEs. Aktivering av dessa receptorer
leder till ökad bildning av fria radikaler (ROS;
Reaktiva syreföroreningar). En viktig följd är
en stark aktivering av inflammationsprocesser i
kroppen (6). För många sjukdomar intar inflammation en nyckelposition.
Det finns idag en hel del forskning som talar
för att fruktos kanske kan vara ännu farligare än
glukos (8, 9). Vanlig vitt socker har länge ansetts
vara farligt för hälsan men kanske är det till stor
del innehållet i vitt socker av fruktos som mest
ligger bakom detta. Risker med högt intag av
fruktos är ökat kaloriintag, övervikt, fetma, störda blodfetter, särskilt höjda triglycerider, små täta LDL-partiklar och oxiderat LDL, ökade fria
radikaler, minskad bildning av kväveoxid (NO),
ökad mängd urinsyra med ev. gikt, dålig insulinkänslighet, typ 2-diabetes, ateroskleros, högt
blodtryck, fettlever (icke alkoholisk leverförfettning; NAFLD) och njursjukdom. Kväveoxid (NO) är en mycket viktig faktor bakom fungerande blodcirkulation (endotelfunktion). Det
har visats att förhöjda halter av urinsyra hämmar
bildningen av detta viktiga ämne. Både glukos
och fruktos kan omvandlas till fett i kroppen.
Glukos tenderar att omvandlas till underhudsfett medans fruktos omvandlas till fett i levern
som sedan deponeras som bukfett. Fruktos ökar
nivåerna av de farliga små, täta LDL-partiklarna
och oxiderat LDL, två faktorer som är kopplat
till ökad risk för hjärt/kärlsjukdom. De bakomliggande mekanismerna framgår av figur 1 och 2.
Sockerberoende
Sockerberoende är ingen vedertagen beroendesjukdom och finns inte med som en enskild diagnos i diagnosregistret ICD-10. Många forskare anser att man kan bli beroende av socker på
samma sätt som av rökning, alkohol och narkotika. Man menar att den bakomliggande mekanismen är likartad (14, 15). Socker kan hos vissa personer aktivera belöningssystemen i hjärnan
och ge en störning av hjärnans signalsubstanser. Sockerberoende kan diagnostiseras med ett
s k ADDIS-test. Det kan enligt förespråkarna
åtgärdas genom systematisk kemisk reparation
med omprogrammering av hjärnan och återställande av den biokemiska balansen. Hur vanligt sockerberoende är oklart. (För detaljerna om
sockerberoende hänvisas till Bitten Jonssons och
medarbetares bok ”Sockerbomben i din hjärna. Bli fri från ditt sockerberoende” och artikeln
”Allt om sockerberoende” (14, 15).)
Som nämnts ovan har sötma en basal och positiv funktion i våra liv, allt ifrån födelsen och
bröstmjölken och fortsättningsvis. Helt klart
är också att glukos och särskilt fruktos i större mängd kan vara starkt hälsovådligt för vissa
människor. För några personer med sockerberoende kan sötma vara ett lika stort beroende som
alkoholism och narkomani. Finns det då inga
sätt att få njuta av sötmans basala och positiva
funktioner utan skadliga effekter? Här kommer
flera sötningsmedel utan kaloriinnehåll in som
en möjlighet. Det finns en massiv vetenskaplig forskning kring sötningsmedel. Vid sökning
på den medicinska informationssidan PubMed/
Medline på sökordet ”sweeteners” får man i juni
2011 upp hela etthundrasextioniotusen sjuhundratrettioåtta träffar, 169.738!
Ett mycket stort antal studier och artiklar tar
alltså upp sötningsmedel och dess eventuella biverkningar. Vid ytterligare sökning på Medline/
PubMed med sökorden ”sweeteners och biverkningar” finner man juni 2011 hela tolvtusentrehundra, 12.300, rapporter. De flesta av dessa studier är gjorda på olika försöksdjur och det finns
idag ingen forskning som talar för negativa effekter hos människa, med intag av de konstgjorda sötningsmedel som jag tar upp i denna artikel.
Det finns dock forskare som menar att det
finns negativa effekter. I boken ”Hjärnkoll på
vikten” menar Martin Ingvar och medarbetare att konstgjord sötma är lika illa som naturliga sötningsmedel (16). Man hävdar att den söta smaken från konstgjord sötma gör att hjärnan
räknar med att få socker och frigör då en oproportionerlig mängd insulin. Detta skulle leda
till blodsockerfall, sugenhet på föda och fettillverkning. Man går upp i vikt. De hävdar också att om vi äter eller dricker sötade, men sockerfria, produkter under en längre tid ställer detta
till med trassel i kroppens jämviktssystem. Det
slutar enligt författarna nämligen med att kroppen slutar med att koppla ihop mat med insulinbehov. Följden blir att insulinet släpps på för
sent och sockret hinner upp i taket med dess negativa följder, trots att man äter vanlig mat. Man
grundar sina uppfattningar på forskning som är
gjord av Susan Swithers och medarbetare (17).
Av vikt är att notera att denna forskning grundar sig på ett råttförsök, och på många områden
har det visats att råttans och människans ämnesomsättning ofta skiljer sig på många sätt. I den
placebokontrollerade studien ingick 27 råttor,
varav 8 råttor fick det konstgjorda sötningsmed-
Nyhet för laktoskänsliga magar.
Nu kan du bjuda dina gäster på en laktosfri skvätt mjölk i kaffet eller
teet. Ställ bara fram den snyggt designade serveringsboxen full med
praktiska portionsförpackningar.
För de lite större skvättarna passar enlitersförpackningen med
Ekologisk laktosfri mellanmjölk. Gott, näringsrikt och Kravmärkt.
PS. Du vet väl att all svensk hårdost är naturligt fri från laktos?
ART NR: 7519
Nedanstående lista visar söthetsvärdet hos sötningsmedel jämfört
med glukos:
Cyklamat: 30-40 ggr sötma
Aspartam: 150-200 ggr sötma
Acesulfam K: 200 ggr sötma
Steviosid (Stevia): 250-300 ggr
sötma
Sukralos: 500-700 ggr sötma
Sackarin: 300-700 ggr sötma
Neohesperidin DC: 1500 ggr sötma
Alitam: 2000 ggr sötma
Neotam 700-1300 ggr sötma
ART NR: 21732
let sackarin under fem veckor.
Enligt en annan forskargrupp skulle
en epidemiologisk studie över arbeten på
människa tala för att samma skulle gälla
för människa (18). Som tidigare nämnts
säger epidemiologiska studier inget om
orsakssamband (kausalitet). Några kontrollerade försök på människa finns mig
bekant ännu inte gjorda.
Hermesetas lättströ är en blandning
av aspartam, acesulfam K och 40% Fructofibrer. Sötningsmedlet Aspartam är ett
av de mest studerade konstgjorda sötningsmedlen i världen. Detta gäller både
för försöksdjur och för människor. Ämnet har använts i livsmedel under över 20
år utan att visa några negativa effekter.
Tidiga påståenden och missuppfattningar om att livslång användning av aspartam kunde orsaka cancer hos råttor har
inte kunnat bekräftas. EFSA (European Food Safety Authority) och Livsmedelsverket drar nu slutsatsen att aspartam inte ger cancer hos råtta. Aspartam
är ett sötningsmedel som är uppbyggt av
de två aminosyrorna fenylalanin och asparaginsyra och av metanol. Endast för
personer med den mycket sällsynta Föllings sjukdom eller fenylketonuri (PKU),
kan innehållet av fenylalanin ge negativa effekter. Vid nedbrytningen av aspartam frigörs mycket små mängder av metanol som inte har några som helst negativa effekter. Aspartam är godkänt som
sötningsmedel i en rad födoämnen, läskedrycker, konfektyr, naturmedel m.m.
Det finns idag ett ADI (acceptabelt dagligt intag) på 40 mg/kg kroppsvikt. Acesulfam K är ett sötningsmedel med en
sötma som är cirka 200 gånger starkare
än sukros. Ett stort antal studier har visat
att acesulfam K inte har några negativa
hälsoeffekter. I en rapport från EU-kommissionen fastslås att ämnet saknar mutagen och karcinogen potential och att
det inte framkallar några andra toxikologiska effekter vid ett kostintag upp till 3
procent (19).
Fructofibrer innehåller lösliga fibrer
som inulin och oligofruktos. Dessa ämnen tillhör de s.k. prebiotiska ämnena
som har en stimulerande effekt på tarmens viktiga probiotiska bakterier och
då särskilt bifidobakterierna (20). Fructofibrer i sockerersättningsmedlet i form
42
vol. XX No
4
sept 2011
DietistAktuellt
Referenser:
Bifidobacterium adolescentis. Fructofibrer innehåller lösliga fibrer som inulin och oligofruktos.
Dessa ämnen tillhör de s k prebiotiska ämnena
som har en stimulerande effekt på tarmens
viktiga probiotiska bakterier och då särskilt
bifidobakterierna.
av ett lättströ innehåller inulin och oligofruktos, naturligt förekommande kolhydrater som dock inte kan smältas eller
tas upp av människan och då ge t ex en
ökad vikt. Inulin och oligofruktos är inte syntetiska utan rent vegetabiliska ämnen som utvinns ur växten cikoriarot.
Samma fibrer som också finns i grönsaker som t ex kronärtskocka, sparris, svartrot, purjolök, vitlök eller gul lök. Grönsaker som knappast i någon debatt skulle anses som skadliga. Fructosfibrerna har
en så kallad bifidogen effekt vilket innebär att de främjar tillväxten av de nyttiga
bifidobakterierna i tarmen och stimulerar
en bra balans mellan olika bakterier i tarmen något som både förstärker immunförsvaret och ökar motståndskraften mot
infektioner.
Sötma är sedan urminnes tider en positiv upplevelse i våra liv. Det största problemet med sötma är när det kommer
från glukos, glukosinnehållande sockerarter och särskilt fruktos. Förutom att
tillföra kalorier kan dessa ämnen ge skadliga effekter. Går det då inte att känna
positiv sötma utan biverkningar? Ett svar
på denna fråga är flera konstgjorda sötningsmedel som aspartam och acesulfam
K. Trots noggrann granskning finns det
idag inga bevis för negativa effekter hos
människa vid måttligt intag. Är det inte dags att sockerpaniken får rimliga proportioner?
1. Yarmolinsky DA et al. Common sense abour taste: From mammals to insects. Cell
2009;139:234-244.
2. Erlanson-Albertsson C. Socker och fett på gott
och ont. ICA Bokförlag 2004.
3. Erlanson-Albertsson C. Mat för hjärnan. ICA
Bokförlag 2006.
4. Hinson AL et al. Monitoring sweetener consumption i Great Britain. Food Addit Contam
1992;9.669-681.
5. Lager I. Metabola rubbningar vid diabetes. I:
Diabetes, red. Agardh C-D och Berne C. 4:e upplagan. 2009. S. 30-40.
6. Bengmark S. Vår tids kost bakom inflammation och sjukdomsutveckling. Upphettning av
mat ger dysfunktionella proteiner som ansamlas i
kroppen. Läkartidningen 2007;104:3873-3877.
7. Agardh C-D. Mikroangiopati. I: Diabetes, red.
Agardh C-D och Berne C. 4:e upplagan. 2009.
S. 307-313.
8. Tappy L et al. Metabolic effects of fructose and the worldwide increase in obesity. Physiol
Rev. 2010;90:23-46.
9. Johnson RJ et al. The effect of fructose on
renal biology and disease. J Am Soc Nephrol
2010;21:2036-2039.
10. Lauritzson O. Gå ner i vikt med GI-metoden. ICA Bokförlag 2004.
11. Dahlqvist A. Doktor Dahlqvists LCHF: guide och kokbok. Optimal Förlag 2010.
12. Eenfeldt A. Matrevolutionen. Ät dig frisk med
riktig mat. Bonnier Fakta. 2011.
13. Livsmedelsverket. Svenska näringsrekommendationer. Fjärde upplagan 2005.
14. Jonsson B och medarbetare. Sockerbomben i
din hjärna. Att bli fri frånsockerberoende. 2:a revid.
upplagan 2010.
15. Lunderot P. Allt om sockerberoende.
2000-talets Vetenskap 2011;16:8-11.
16. Ingvar M och medarbetare. Hjärnkoll på vikten. NK 2010.
17. Swithers SE et al. A role for sweet taste: calorie predictive relations in energy regulation by
rats. Behav Neurosci 2008;122:161-173.
18. Davidson TL et al. Intake of high-intensity sweeteners alter the ability of sweet taste to
signal caloric consequences: Implication for the
learned control of energy and body weight regulation. Quart J Exp Psychol E-published 2011:112.
19. European Commission. Opinion. Re-evaluation of acesulfam K with reference to the previous
SCF opinion of 1991. 2000:1-8.
20. Haglund O. Sköna magkänslor. Den livsviktiga probiotikans och prebiotikans hälsoeffekter. 4:e helt omarbetade upplagan. Under tryckning 2011.
G o da n y h eter för patienter
m e d öv e rvikt eller fetma
Självklart är sunda mat- och motionsvanor grundpelarna i kam-
Denna och andra studier gör att LCD (Low Calorie Diet) allt
pen mot övervikt. Det kan inga produkter i världen ändra på.
oftare blir en standardrekommendation inför obesitaskirurgi.
Men att balansera sitt energiintag är inte alltid så lätt.
För bästa proteinkvalitet, smak och konsistens baseras Modi-
Därför finns Modifast. Genom att ersätta vanlig mat med
fasts kostersättningar på mjölkprotein istället för sojaprotein. De
näringsmässigt fullvärdiga kost- och måltidsersättningar från
senaste goda nyheterna för Modifast LCD är en dryck med jord-
Modifast, skapas ett säkert energiunderskott som leder till
gubbssmak samt choklad- respektive vaniljpuddingar. Puddingarnas
viktminskning. Att komponera vanliga måltider med fullvärdigt
fastare konsistens upplevs av många användare som mer mättande än
näringsinnehåll och lika låg energinivå är praktiskt taget omöjligt.
de helt flytande dryckerna, som vanligen också konsumeras snabbare.
Modifast LCD1 kostersättning kan bl a användas för att ersätta all
Totalt finns Modifast LCD kostersättning nu i tio goda smaker
vanlig mat, t ex som första delen i en långsiktig fetmabehandling
och sorter, vilket ger oöverträffade variationsmöjligheter som
alternativt inför obesitaskirurgi. En studie som nyligen genom-
underlättar följsamheten.
fördes vid Uppsala Universitetssjukhus visade att patienten efter
Modifast säljs på välsorterade apotek, men kan även beställas
4 veckors preoperativ LCD-behandling med Modifast hade mins-
via Modifast Kundservice eller på www.modifast.se, där sortimentet
kat leverförfettningen med 40 % och levervolymen med 12 %,
är bredast och priserna är anpassade för patienter som går längre
vilket signifikant underlättade genomförandet av laparoskopisk
kurer. På hemsidan finns massor av information och där kan du även
gastric bypass. 2
beställa kostnadsfritt material. Välkommen att höra av dig!
1
Low Calorie Diet. Innehållet i Modifasts produkter uppfyller kraven i EU-direktiv 96/8/EG och följer Livsmedelsverkets föreskrifter om vissa livsmedel avsedda att
användas i energibegränsad kost för viktminskning. (SLVFS 1997:30). 2 Obesity Surgery, Online First™, 22 December 2010.
vill du veta mer om behandling med lCd vid övervikt och fetma?
Kontakta våra dietister Linda och Helena, som gärna informerar och svarar på frågor.
Leg. dietist Helena Hallin
(Göteborg),
[email protected]
eller 0730-29 99 28
Leg. dietist Linda Haglund
(Stockholm),
[email protected]
eller 0738-83 24 24
På god väg mot ett lättare liv
Impolin AB. För materialbeställning: telefon 08-544 999 00, fax 08-551 192 89 eller e-post [email protected]. Modifast Kundservice: 0200-24 24 21.
Dietist- och kostvetarnätverkande
Kostbollen 2011
Evelina Dahl
Sekreterare i DRF
[email protected]
K
ostbollen är inte, som man
skulle kunna tro, ett nytt verktyg för dietister utan ett evenemang som riktar sig till dietist- och kostvetarstudenter i hela Sverige. Den 6-8
maj gick Kostbollen av stapeln för andra gången i ordningen. Detta evenemang som startades av en grupp hängivna studenter i Uppsala ägde rum för första gången 2010 för att sedan efterföljas
av arrangemanget i Umeå i år. Syftet med
helgen är att dietist- och kostvetarstudenter ska få möjligheten att träffas och
nätverka med framtida kollegor och även
knyta kontakter med personer på arbetsmarknaden. Kostbollen har inspirerats av
Biobollen som är en tradition hos Sveriges biomedicinare där man tävlar mot
varandra i en brännbollsturnering. Denna tanke utvecklade man till en hel helg
fullspäckad med aktiviteter till förmån
för blivande dietister och kostvetare. Då
utbildningarna har spridning i hela Sverige såg man på detta sätt till att studenter från samtliga orter fick en chans att
lära känna varandra och förhoppningsvis stärka banden mellan kollegor inom
samma bransch.
I år startade Kostbollen med en arbetsmarknadsmässa, till vilken olika företag blivit inbjudna. På plats fanns bl.a
Fresenius Kabi, Polarbröd, Lantbrukarnas Riksförbund och självklart DRF tillsammans med Naturvetarna. Denna
44
vol. XX No
4
sept 2011
DietistAktuellt
Fr.v Evelina Dahl (DRF) och Märta Lindkvist (Naturvetarna)
mässa är ett ypperligt tillfälle att träffa likasinnade medstudenter, diskutera dietisters och kostvetares framtida roll på arbetsmarknaden, samt förankra dessa tankar hos de företag som deltar på mässan.
Som traditionen bjuder ordnades även en
gästföreläsare som i år var Maja Söderberg, författare till ”Majas Klimatmat”
och ”Sju årstider i Majas kök”. Fokus för
Majas föreläsning var klimatsmart ätande och säsongsbetonad matlagning som
sedan fick anknytning i en workshop som
studenterna på plats fick delta i.
Helgen fortsatte med aktiviteter och
middag på fredag kväll där studenterna
fick ytterligare chans att komma varandra
närmare. Under lördagen utspelade sig en
kamp mellan de tre utbildningsorterna.
För att utse vinnaren av Kostbollen 2011
anordnades en brännbollsturnering, där
alla tappert kämpade för sina respektive
städer och där slutligen studenterna från
Göteborg stod som vinnare. Stämningen var på topp trots att värdstaden Umeå
hamnade på sista pallplats.
Slutligen kulminerade den ack så
lyckade helgen i en finsittning på rådhuset i Umeå där det bjöds på trerätters
middag, underhållning och tal. Under
kvällen delades den nyinvigda vandringspokalen ”Brännbollsracket” ut till vinnarna från Göteborg. De tappra studenter
som tagit sig den långa vägen från Göteborg och Uppsala upp till Norrland verkade ha haft en superb helg tillsammans
med Umeåstudenterna. Något som bådar
gott för kommande års Kostboll då Göteborg står som värd.
d
n
u
s
h
c
o
En rundv fjällen!
urdeg.
smak a
fibrer och s
het med
y
n
t
s
y
r
f
sk
ika god
r - en fär
ed energi. L
Fjällrundo
ll m
yttig och fu
n
t
g
li
r
u
t
a
N
frukosten.
ll
i
t
m
o
s
n
e
till utflykt
www.semperglutenfritt.se
DRF informerar
Kassör
Veronica Eriksson
Stockholm
[email protected]
Ordförande
Elisabet Rothenberg
Göteborg
[email protected]
Vice ordförande
Lena Ljungkrona-Falk
Mariestad
[email protected]
Sekreterare
Evelina Dahl
[email protected]
Ledamot
Peter Stenberg
Lund
[email protected]
Informations- &
kommunikationsansvarig
Åsa Ottoson
Göteborg
[email protected]
Studeranderepresentant
Amanda Löfberg
[email protected]
VÄLKOMMEN TILL EXTRA ÅRSMÖTE I
SAMBAND MED HÖSTMÖTE
Vi hälsar alla medlemmar
välkomna på DRF:s extra årsmöte, som ligger i samband med
höstmötet, den 11 november på
Naturvetarnas kansli, Planiavägen 13, Nacka.
Det extrainsatta årsmötet hålls
med anledning av en stadgeändring. Höstmötet äger rum den
11/11 kl. 10.00-16.00 och årsmötet
hålls samma dag från kl. 16.00.
Ytterligare information om mötet
utkommer i slutet av sommaren. Styrelsen ser fram emot att
träffa så många medlemmar
som möjligt! Anmälan till det
extra årsmötet skickas senast
28 oktober till Evelina Dahl via
e-post: [email protected]
Varmt Välkommen!
Fortbildningsdagar i geriatrisk nutrition
24-25 oktober
Dietister i geriatrik (DIG) bjuder in till fortbildningsdagar i geriatrisk
nutrition på Novum vid Huddinge sjukhus 24-25 oktober. Dagarna
vänder sig till personal som arbetar med äldre inom kommun, landsting och privat vård. Dagarna kommer att innehålla föreläsningar
om bland annat nya rön inom nutritionsforskning. Första kvällen
anordnas mingel så att deltagarna får chansen att knyta kontakter
med varandra. Mer information finns på www.drf.nu
DRF:S STIPENDIER
DRF: s årsmöte 2010 beslutade att inrätta en stipendienämnd för hantering av utlysande och ansökningar samt bedömning och beslut om
vilka som ska tilldelas DRFs olika stipendier. Årsmötet fastställde att
stipendienämnden utses av styrelsen. Styrelsen har beslutat att utse
en person ur DRF:s Vetenskapliga råd, en pensionärsledamot och årets
dietist. Styrelsen har 2010 utsett Brita Karlström, Anna Karin Lindroos
och årets dietist Lisbet Nordström att utgöra DRF: s stipendienämnd.
Frågor kring stipendierna och stipendiehanteringen kan skickas till
[email protected]. VÄLKOMMEN MED DIN ANSÖKAN!
DRF:s STIPENDIUM FÖR STUDIEBESÖK
DRF:s stipendium för studiebesök kan sökas av medlem i DRF. Stipendiaten skall redovisa sin erfarenhet från resan till Stipendienämnden
och DietistAktuellt. Stipendiaten kommer överens med Stipendienämnden när resultatet av studiebesöket ska avrapporteras. Stipendiesumman är 5 000 kr. Ansökan, som ska göras på DRFs stipendieblankett, skickas till Stipendienämnden [email protected] senast den 1
oktober. Ofullständig ansökan kommer inte att beaktas.
DRF:s MEDLEMSSTIPENDIUM
DRFs medlemsstipendium kan sökas av medlem i DRF för kurs, kongress eller studiebesök.
Stipendiaten skall redovisa sin erfarenhet från resan till stipendienämnden och DietistAktuellt. Stipendiaten kommer överens med
stipendienämnden när resultatet av utbildningen skall avrapporteras.
Stipendiesumman är 1 500 kr. Ansökan, som ska göras på DRF:s stipendieblankett, skickas till Stipendienämnden [email protected] senast
den 1 oktober. Ofullständig ansökan kommer inte att beaktas.
DRF:s STORA MEDLEMSSTIPENDIUM
DRFs stora medlemsstipendium kan sökas av medlem i DRF för kurs,
kongress eller studiebesök. Stipendiesumman är 10 000 kr. Stipendiaten skall redovisa sin erfarenhet från resan till DRF:s styrelse, stipendienämnden och DietistAktuellt. Ansökan, som ska göras på DRF:s
46
vol. XX No
4
sept 2011
DietistAktuellt
stipendieblankett, skickas till Stipendienämnden [email protected]
senast den 1 oktober. Ofullständig ansökan kommer inte att beaktas.
DRF:s STUDERANDESTIPENDIUM
DRF:s studerandestipendium kan sökas av studerandemedlem i DRF
för kurslitteratur el. annat som har anknytning till dietistutbildningen.
Studerandemedlemmen skall bedriva aktiva studier som dietiststuderande och ha genomfört minst 120 hp vid:
• Göteborgs Universitet, Avdelningen för klinisk näringslära
• Umeå Universitet, Institutionen för kostvetenskap
• Uppsala Universitet, Institutionen för kostvetenskap
Stipendiaten skall redovisa sitt användande av stipendiet till stipendienämnden med ett kort undertecknat brev. Stipendiesumman är 1
500 kr. Ansökan, som ska göras på DRFs stipendieblankett, skickas till
Stipendienämnden [email protected] senast den 27 januari.
Ofullständig ansökan kommer inte att beaktas.
DRF:s STIPENDIUM FÖR FÖRKOVRAN INOM IDROTTSNUTRITION
Förutom ovanstående stipendier utlyses under 2011 detta engångsstipendium.
DRF utlyser under 2011 tillsammans med DRF: s före detta referensgrupp i Idrott ett stipendium för medlem med särskilt intresse för
idrottsnutrition för att möjliggöra deltagande på kurs eller kongress
för att fördjupa kunskap om sambandet mellan idrottsprestation och
nutrition. Stipendiet kan sökas enskilt eller delas mellan två sökande.
Stipendiaten ska redovisa sina erfarenheter från kongressen/kursen
till stipendienämnden och Dietist Aktuellt. Stipendiaten kommer överens med stipendienämnden när resultatet av kongressen/kursen ska
avrapporteras. Stipendiesumman är 3202 kr. Ansökan, som ska göras
på DRF:s stipendieblankett, skickas till Stipendienämnden stipendier@
drf.nu senast den 1 oktober. Ofullständig ansökan kommer inte att
beaktas.
STIPENDIEANSÖKAN
Du hittar ansökningshandlingar på DRF:s hemsida: www.drf.nu
POSTTIDNING B
Returadress:
Dietistaktuellt
Box 48
267 21 BJUV
Den 5 oktober 2011 kommer nutritionist Ulla Johansson
till Stockholm och föreläser på temat
Härligt färgrikt
med frukt och grönt!
Ät mycket frukt och grönsaker! Minst ett halvt kilo om dagen, gärna
upp mot ett kilo! Det är en rekommendation som stått sig ett bra
tag nu. Allt fler forskare påpekar också att vi ska äta många olika
sorter och inte minst att de ska ha många olika färger. Anledningen
till detta är att färgvariationen också ger variation när det gäller
antioxidanter och annat som folat, kalium och vitamin K.
Frukt och grönt är hälsans väktare säger Ulla och ger oss djupare
kunskap i hur det bland annat förhåller sig med antioxidanter.
Låt dig inspireras för att kunna inspirera vidare till dina matgäster
och elever i förskolan och skolan och till matgäster inom äldreomsorgen.
Tid och plats
Onsdagen den 5 oktober 2011, kl. 13.00-16.30.
Saturnus konferens vid Slussen, Hornsgatan 15, Stockholm.
Anmälan
Anmälan senast 27 september till Hushållningssällskapets växel, tel.
018-56 04 00 eller via e-post: [email protected].
Anmälan är bindande.
Pris
Deltagaravgift 800 kronor + moms, inkluderar förfriskning och fika.
Information
Ellinor Moberg, matkonsult på Hushållningssällskapet
tel. 08-508 616 20, 0709-46 06 28
Välkommen!
www.hushallningssallskapet.se/hskonsult