Dalälven mellan Bäsingen och Håvran

Kunskapsunderlag för delområde
53. Dalälven mellan Bäsingen och Håvran
Version 1.0
2015-03-16
2 │ 53. Dalälven mellan Bäsingen och Håvran │ Länsstyrelsen Dalarna 2015
Innehållsförteckning
Sammanfattning ....................................................................................................... 4
Naturvärden och skyddade områden...................................................................... 5
Kulturmiljö................................................................................................................. 6
Sjöar och vattendrag ................................................................................................ 7
Vattnets kemiska och ekologiska status ........................................................................................ 7
Miljögifter.......................................................................................................................................... 11
Tillståndet i miljön .......................................................................................................................... 11
Källor till påverkan ......................................................................................................................... 13
Behov av åtgärder för att nå miljökvalitetsnormerna ..................................................................... 20
Undersökningar och övriga insatser .............................................................................................. 21
Genomförda och pågående åtgärder ............................................................................................ 21
Övergödning .................................................................................................................................... 23
Tillståndet i miljön .......................................................................................................................... 23
Försurning ........................................................................................................................................ 24
Fysisk påverkan ............................................................................................................................... 25
Fysisk påverkan – Hydrologi (vattenreglering) ............................................................................ 26
Tillståndet i miljön och källor till påverkan ..................................................................................... 26
Behov av åtgärder för att nå miljökvalitetsnormerna ..................................................................... 27
Genomförda och pågående åtgärder ............................................................................................ 27
Fysisk påverkan – Konnektivitet (vandringshinder) .................................................................... 28
Tillståndet i miljön och källor till påverkan ..................................................................................... 28
Behov av åtgärder för att nå miljökvalitetsnormerna ..................................................................... 28
Genomförda och pågående åtgärder ............................................................................................ 28
Fysisk påverkan – Morfologi (rätning, rensning, markanvändning) .......................................... 29
Tillståndet i miljön .......................................................................................................................... 29
Källor till påverkan ......................................................................................................................... 29
Behov av åtgärder för att nå miljökvalitetsnormerna ..................................................................... 29
Genomförda och pågående åtgärder ............................................................................................ 29
Referenser ............................................................................................................... 30
Bilagor ..................................................................................................................... 31
Bilaga 1. Provtagning miljögifter ................................................................................................... 31
Externa bilagor ................................................................................................................................ 32
Länsstyrelsen Dalarna 2015 │ 53. Dalälven mellan Bäsingen och Håvran │ 3
Sammanfattning
Delavrinningsområdet Dalälven mellan Bäsingen och Håvran ligger till större delen i
kommunerna Avesta och Norberg men sträcker sig även in i kommunerna Hedemora
och Sala. Inom området finns ett riksintresse för kulturmiljö, Avesta (W6), som är en
industrimiljö som inkluderar bland annat Koppardalen, gamla järnverket och
kraftverksanläggningarna i Lillforsen och Storforsen.
För området har bergsbruk och metallhantering haft en stor historisk betydelse och har
dominerats av Avestas industri- och bruksmiljö. Längs avrinningsområdets vattendrag
återfinns lämningar efter metallframställning, kvarnar och dammvallar. Även äldre
lämningar har påträffats i form av boplatser, gårdstomter och förhistoriska gravar. I
avrinningsområdets södra delar ligger Nedre Dalälven som har pekats ut som ett särskilt
värdefullt område med natur- och kulturmiljöer i, och i anslutning till, sjöar och
vattendrag.
Inom avrinningsområdet finns det lokalt stora problem med miljögifter. De primära
påverkanskällorna är i första hand koncentrerade kring Avesta och Krylbo. Det finns här
en stor variation av verksamhetstyper, både pågående och nedlagda verksamheter, vilka
påverkar vattenmiljöerna i området. Den komplexa påverkansbilden speglas i den stora
mångfald av miljögifter som uppmätts i området.
Det som troligen främst kan ha påverkat vattenavrinningen inom området rörande kulturoch fornlämningar är bergsbruket, metallframställning, anknutna historiska verksamheter
samt i viss mån flottning
Inga sjöar eller vattendrag inom delavrinningsområdet har bedömts ha problem med
försurning.
4 │ 53. Dalälven mellan Bäsingen och Håvran │ Länsstyrelsen Dalarna 2015
Naturvärden och skyddade områden
Inom avrinningsområdet finns inga Natura 2000-områden med vattenanknutna
livsmiljöer eller arter.
Området vid Kungsgårdsholmarna, Hovranområdet och Döda fallen är utpekat som
riksintresse för naturvård enligt miljöbalken.
Inom området ligger Kungsgårdsholmarna och det angränsande Hovranområdet vilka
båda har pekats ut inom Miljökvalitetsmålet Levande sjöar och vattendrag. Utpekandet
har skett ur naturvårdsynpunkt. Värdena består bland annat för Kungsgårdsholmarna av
den översvämningsberoende strandfloran och för Hovranområdet den översvämningsoch betesberoende strandfloran samt den stora variationen på vattenanknutna miljöer och
arter. Storsjön vid Ingolsbenning har pekats ut ur fiskesynpunkt och Bjurforsbäcken ur
naturmiljösynpunkt.
Längs Bjurforsbäcken har det bildats ett kommunalt reservat, bland annat för att bevara
den öringstam som finns här.
Tre allmänna vattentäkter har skydd i form av vattenskyddsområde, Germundsbo (2002),
reservvattentäkten Mästerbo (1960) och Brunnbäck (2002).
Länsstyrelsen Dalarna 2015 │ 53. Dalälven mellan Bäsingen och Håvran │ 5
Kulturmiljö
Bergsbruk och metallhantering har haft stor historisk betydelse inom området och
domineras av Avesta och dess industri- och bruksmiljö. Utmed områdets vattendrag
finns, förutom lämningar efter metallframställning, bland annat kvarnar och dammvallar.
Äldre lämningar förekommer i form av exempelvis boplatser, gårdstomter och
förhistoriska gravar. En snabb överblick av terrängmodeller framtagna från lantmäteriets
höjdmodell visar på ett stort antal lämningar efter främst kolframställning, färdvägar,
täktverksamhet samt gruvor inom området, som inte är kända sedan tidigare.
I södra delen av området ligger Nedre Dalälven som är utmärkt som särskilt värdefullt
område med natur- och kulturmiljöer i och i anslutning till sjöar och vattendrag
(Vattendirektivet för kultur 2005).
Detta område innefattar även ett riksintresse för kulturmiljö, Avesta (W6)1. Avesta är en
industrimiljö och inkluderar bland annat Koppardalen med Avesta hytta, gamla järnverket
och kraftverksanläggningar i Lillforsen och Storforsen.
I norra delen av avrinningsområdet ligger Grådö-Hamre-Husby, ytterligare ett område
med särskilt värdefulla natur- och kulturmiljöer i och i anslutning till sjöar och vattendrag
(Vattendirektivet för kultur 2005). Grådö-Hamre-Husby är en centralbygd vid Dalälven
där järnframställning haft stor betydelse sedan åtminstone järnåldern. Området var av
strategisk betydelse för kontroll av kommunikationer utmed Dalälven. I Grådö, finns
rester av en medeltida befästning, skans, vid Dalälven.
Övriga intressanta områden med kända vattenanknutna kulturvärden är bland annat
Ingolsbenning, Bjurfors och Knallasbenning.
Fornminnesinventering har skett i området som berör Dalarna åren 1989-1990.
Det som troligen främst kan ha påverkat vattenavrinningen inom området rörande kulturoch fornlämningar är bergsbruket, metallframställning, anknutna historiska verksamheter
samt i viss mån flottning.
Vidare åtgärder i anslutning till återställande av vattendrag i områden där det kan finnas
kulturlämningar bör göras i samråd med kulturmiljöfunktionen vid Länsstyrelsen Dalarna.
1
http://www.lansstyrelsen.se/Dalarna/RumText/kv_rikst/84-006.txt
6 │ 53. Dalälven mellan Bäsingen och Håvran │ Länsstyrelsen Dalarna 2015
Sjöar och vattendrag
Vattnets kemiska och ekologiska status
Figur 1. Karta över delavrinningsområde 53. Dalälven mellan Bäsingen och Håvran. Sjöar anges med namn
medan vattendrag anges med löpnummer. Detta löpnummer återfinns även i Tabell 1.
I Tabell 1 nedan presenteras ytvattenförekomsterna inom avrinningsområdet. Tabellen
innehåller information om ekologisk och kemisk status och miljökvalitetsnormer (MKN)
som föreslås gälla från och med år 2015. Den visar även vilka miljöproblem som finns i
vattenförekomsten och som föranleder åtgärder. Se kartorna Figur 2 och Figur 3 för den
ekologiska samt kemiska statusen (exklusive kvicksilver) i delavrinningsområdet.
Länsstyrelsen Dalarna 2015 │ 53. Dalälven mellan Bäsingen och Håvran │ 7
Tabell 1. I tabellen redovisas ekologisk och kemisk status samt vilka miljökvalitetsnormer som föreslås gälla
fr.o.m. 2015 (GES = God Ekologisk Status, GEP= God Ekologisk Potential, GKSS = God kemisk ytvattenstatus).
Kemisk status samt miljöproblemet miljögifter anges exklusive kvicksilver (F: försurning, Ö: övergödning, FP:
fysisk påverkan och M: miljögifter, vilket inkluderar miljögifter som ingår i bedömningen för antingen kemisk
eller ekologisk status). Löpnumret i tabellen anger vattenförekomstens position i kartan (Figur 1). Den kemiska
statusen Ej klassad innebär att det saknas miljögiftsmätningar i vattenförekomsten. För varje vatten redovisas
en unik EUCD-kod (exempelvis SE670563-148814) som kan användas för att söka efter vattnet i VISS-databasen
(Vatteninformationssystem Sverige – www.viss.lansstyrelsen.se).
Ekol ogi s k s tatus
Löp- Vattenförekomster i Dalälven Ekologisk
nr mellan Bäsingen och Håvran
status
1 Da l ä l ven
(Aves tafors en - Bä s i ngen)
SE666849-152533
2 Da l ä l ven
SE667423-151516
3 Kva rnbrobä cken
SE666549-152871
4 Sva rtån
SE666655-152340
5 Myrs jöå n
SE666750-152146
6 Bjurfors bä cken
SE666830-151744
7 Bä cken mel l a n Li l l s jön och
Stors jön
SE666738-151393
8 Kl i ntboå n
SE667186-151427
9 Kl i ntboå n
(Li l l s jön - Hytts jön)
SE667172-151089
10 Da mms jöå n
SE667148-150900
11 Stors jön
SE667288-150936
Må ttl i g
MKN
GES 2021
OtillfredsGES 2021
ställande
Må ttl i g
GES 2021
Må ttl i g
GES 2021
Må ttl i g
GES 2021
Må ttl i g
GES 2021
Må ttl i g
Kemi s k s tatus
Kemisk
status
MKN
Mi l jöprobl em
F
Ö FP M
Uppnå r
GKSS 2021
ej god
Ej
kl a s s a d
Ej
kl a s s a d
Uppnå r
ej god
Uppnå r
ej god
Ej
kl a s s a d
X
GKSS 2015
Kommun
X Aves ta
X
Aves ta,
Hedemora
GKSS 2015
X
X
Aves ta
GKSS 2021
X
X
X Aves ta
GKSS 2021
X
X
X
Aves ta,
Norberg
Aves ta,
Norberg
GKSS 2015
X
GES 2021
Ej
GKSS 2015
kl a s s a d
X
Norberg
Må ttl i g
GES 2021
Ej
GKSS 2015
kl a s s a d
X
Aves ta,
Norberg
Må ttl i g
GES 2021
Ej
GKSS 2015
kl a s s a d
X
Norberg
Må ttl i g
GES 2021
X
Norberg
Må ttl i g
GES 2021
X
Hedemora ,
Norberg
Ej
GKSS 2015
kl a s s a d
Ej
GKSS 2015
kl a s s a d
8 │ 53. Dalälven mellan Bäsingen och Håvran │ Länsstyrelsen Dalarna 2015
Figur 2. Sjöars och vattendrags ekologiska status inom delområdet Dalälven mellan Bäsingen och Håvran. Vita
partier i kartan representerar vatten som inte inkluderats i statusklassningen. Den ekologiska statusen är en
sammanvägning mellan en rad olika parametrar som exempelvis biologiska kvalitetsfaktorer såsom fisk och
även kvalitetsfaktorer som vattenkemi. Då det är biologin som i första hand ska förbättras inom
vattenförvaltningen är det de biologiska faktorerna som väger tyngst vid bedömningen av den ekologiska
statusen. Se Figur 1 för namnsättning av sjöar och vattendrag.
Länsstyrelsen Dalarna 2015 │ 53. Dalälven mellan Bäsingen och Håvran │ 9
Figur 3 Sjöars och vattendrags kemiska status (exklusive kvicksilver) inom delområdet Dalälven mellan
Bäsingen och Håvran. Vita partier i kartan representerar vatten som inte inkluderats i statusklassningen. I de
fall då den kemiska statusen anges som Ej klassad saknas det mätningar i, eller i anslutning till, vattnet och det
är därmed okänt vilken kemisk status vattnet har. Se Figur 1 för namnsättning av sjöar och vattendrag.
10 │ 53. Dalälven mellan Bäsingen och Håvran │ Länsstyrelsen Dalarna 2015
Miljögifter
Dalälvens avrinningsområde mellan Bäsingen och Håvran har lokalt stora problem med
miljögifter. Påverkanskällorna för miljögifter är koncentrerade kring Avesta och Krylbo,
och det är en stor variation av verksamhetstyper, både nedlagda med förorenad mark och
pågående, och därmed är påverkansbilden för delar av detta avrinningsområde komplex.
Detta återspeglas i den stora mångfald av föroreningar som uppmätts i
avrinningsområdets provtagna vattenförekomster.
Tillståndet i miljön
Figur 4. Sjöar och vattendrag inom delområdet Dalälven mellan Bäsingen och Håvran som har problem med
miljögifter visas i lila på karta. Kartan inkluderar alla uppmätta miljögifter, dvs. både de som inkluderas i
ekologisk och kemisk status. Se Figur 1 för namnsättning av sjöar och vattendrag.
Inom Dalälvens avrinningsområde mellan Bäsingen och Håvran har tre
vattenförekomster problem med miljögifter (Figur 4). Av dessa vattenförekomster uppnår
tre ej god kemisk status och tre vattenförekomster har måttlig ekologisk status på grund
av miljögifter (Tabell 1). Provtagning för analys av miljögifter har skett i tre
vattenförekomster inom avrinningsområdet (Bilaga 1). Övriga vattenförekomster antas ha
god kemisk och ekologisk status utifrån miljögifter, men de anges i Tabell 1 som ”Ej
klassade”. Detta för att man ska kunna urskilja dem från de provtagna
vattenförekomsterna.
Länsstyrelsen Dalarna 2015 │ 53. Dalälven mellan Bäsingen och Håvran │ 11
De vattenförekomster som beskrivs nedan är de som ej uppnår god kemisk status eller
där det kan finnas en risk att god kemisk status inte uppnås, och de vattenförekomster
som på grund av miljögifter får måttlig ekologisk status. Bilaga 1 redovisar när och i
vilken matris provtagning skett, och vilka ämnen som överstiger gränsvärden eller
klassgränser eller finns i förhöjda halter.
Myrsjöån (SE666750-152146)
Vattenförekomsten uppnår ej god kemisk status. Halter av Cd, DEHP och Ni överstiger
respektive gränsvärde.
Cr- och Zn-halterna i vatten överstiger klassgränsen för måttlig ekologisk status.
Det finns en stor mångfald av ämnen som uppmätts, och även om de flesta inte
överstiger några gränsvärden eller klassgränser påvisar det en spridning av miljögifter till
ytvattnet från omkringliggande påverkanskällor.
Svartån (SE666655-152340)
Vattenförekomsten uppnår ej god kemisk status. Halterna av Cd, oktylfenol, Ni,
pentaklorbensen och pentaklorfenol i ytvatten överstiger respektive gränsvärde.
Sedimenthalterna för sex PAHer överstiger respektive gränsvärde. TBT-halten i vatten
tangerar gränsvärdet.
Cr-och Zn-halterna i vatten överstiger klassgränsen för måttlig ekologisk status.
Sedimenthalterna av Cr, Cu, Ni och Zn överstiger respektive gränsvärde eller klassgräns.
Sedimenthalter av dioxiner och dioxinlika är förhöjda. Dioxiner och dioxinlika PCBer har
i dagläget inget gränsvärde eller klassgräns för sediment, men inför förra
vattenförvaltningscykeln föreslogs ett gränsvärde (Naturvårdsverket 2008). Uppmätta
halter var högre än detta värde.
I Svartån placerades en sedimentfälla hösten 2011. I sedimentpartiklarna uppmättes tre
olika PAHer i koncentrationer som översteg gränsvärdet för sediment. Även höga halter
av klorparaffiner (mellankedjiga, MCCP) har påträffadats i sedimentfällan. MCCP har i
dagsläget inget gränsvärde eller klassgräns för sediment, men inför förra
vattenförvaltningscykeln föreslogs ett gränsvärde (Naturvårdsverket 2008) och halterna i
Svartån översteg detta värde. Det material som uppsamlas i sedimentfällor är det
organiska material som senare ska sedimentera på botten (i ackumulationsbottnar).
Föroreningar som är bundna till detta material återspeglar antingen de föroreningar som
nyligen släppts ut i vattnet eller de föroreningar som är bundna till sediment och som
genom omrörning, av exempelvis bottenlevande djur eller vattenströmmar, åter är i
vattenfasen och kan transporteras vidare nedströms. Det uppmättes ett flertal ämnen i
sediment från sedimentfällan vilket visar på att många olika ämnen sprids till Svartån från
dess närliggande verksamheter, nedlagda eller pågående, och de sprids mycket troligt
vidare till Dalälven och vidare nedströms.
Perfluorerade ämnen har påträffats vid ett flertal tillfällen, men tyvärr har laboratorierna
inte lyckats omräkna halterna uppmätta i de passiva provtagarna till motsvarande
vattenkoncentrationer så att de kan jämföras med gränsvärden.
Dalälven (Avestaforsen – Bäsingen, SE666849-152533)
Vattenförekomsten uppnår ej god kemisk status. Halterna av bromerade
flamskyddsmedel övertiger gränsvärdet. Halterna av PFOS i fisk är förhöjda. Även
sedimenthalterna av HCB, HCH och nonylfenol är förhöjda i jämförelse med
gränsvärden.
12 │ 53. Dalälven mellan Bäsingen och Håvran │ Länsstyrelsen Dalarna 2015
En stor variation av miljögifter har påträffats i ytvattenprover i denna vattenförekomst.
Det är både ämnen som kan kopplas till förorenade områden eftersom de under lång tid
varit förbjudna i Sverige, exempelvis bekämpningsmedlet lindan, men också till pågående
verksamheter exempelvis fenoler.
Källor till påverkan
Pågående miljöfarlig verksamhet
Det finns totalt 11 tillståndspliktiga miljöfarliga verksamheter i avrinningsområdet (Figur
5). Fem av dessa är täkter med liten miljöpåverkan. Det finns en A-verksamhet som
representerar stålindustrin (Outokumpu Stainless AB). Verksamheten, som omfattas av
både Seveso- och IPPC/IED-direktiven är lokaliserad till Västerbobäcken. Vid den
verksamheten genereras utsläpp av organiska ämnen och metaller både till luft och till
vatten. Utsläppen till vatten omfattar bland annat metaller (Cr, Ni, Zn) och mineralolja.
Dagvattnet står för en stor del av utsläppet till vatten (upp till 95 %). Cirka 2 ton olja, 400
kg Cr, 250 kg Ni och 230 kg Zn når totalt Västerbobäcken årligen (Miljörapporteringssystemet, emissionsdeklaration 2012). Även via luften transporteras diffust ämnen som
Hg, Cu, Pb, Zn, Ni, PAH och dioxiner från verksamheten och faller slutligen ner i
närområdet. Övriga verksamheter är så kallade B-verksamheter och utgörs bland annat av
avfallsförbränning Avesta som har mindre utsläpp av bland annat Hg och dioxiner till
luft. Utsläpp av rökkondensat och dagvatten sker till Dalälven. Outokumpu Press Plate
AB (enbart stoft till luft), Karl Hedin Sågverk och Krylbo avloppsreningsverk (ARV) är
även de B-verksamheter. Krylbo ARV, som renar både hushålls- och industriellt vatten
bland annat från ovan nämnda verksamheter, har kända utsläpp till recipienten Dalälven.
Tabell 2 visar utsläppsstorlek av metaller till recipient från Krylbo ARV och Outokumpu.
Även organiska miljögifter som till stor del härstammar från olika produkter, såsom
alkylfenoler, ftalater, perfluorerade ämnen, flamskyddsmedel och läkemedel kan nå
recipienter via reningsverken. Diffusa utsläpp av olika föroreningar kan dock ske via
dagvattenavrinning av hårdgjorda ytor från alla dessa verksamheter.
Även mindre, miljöfarliga, verksamheter (C- och U-verksamheter) kan lokalt ha en
påverkan via direkta punktutsläpp eller indirekta diffusa utsläpp via luft eller
dagvattenavrinning.
Länsstyrelsen Dalarna 2015 │ 53. Dalälven mellan Bäsingen och Håvran │ 13
Figur 5. Pågående tillståndspliktig miljöfarliga verksamheter inom delområdet Dalälven mellan Bäsingen och
Håvran. I kartan visas A- och B-verksamheter. Vita ytor i kartan representerar vatten som inte inkluderats i
statusklassningen.
Tabell 2. Utsläpp av metaller från Krylbo avloppsreningsverk (ARV) respektive Outokumpu till vatten redovisat
som medelvärde för 2008-2011
Ämne
Krylbo ARV
Outokumpu
kg/år
kg/år
(medel åren 2008-2011)
År 2012
Cd
0,16
Cr
3,3
Cu
8,7
Hg
0,18
Ni
8,4
Pb
1,1
Zn
49,9
391
247
226
Förorenade områden
Sammanlagt 153 förorenade områden är identifierade inom avrinningsområdet. Av dessa
har 18 förorenade områden tilldelats riskklass 1 och 2 (Tabell 3)och 24 områden tilldelats
riskklass 3 och 4.
14 │ 53. Dalälven mellan Bäsingen och Håvran │ Länsstyrelsen Dalarna 2015
Tabell 3. Kartlagda förorenade områden (riskklass 1 och 2). I tabellen anges områdets bransch, närmaste
vattenförekomst samt föroreningar som potentiellt kan förekomma inom branschen eller har hittats genom
undersökningar i anslutning till området.
Risk- Objektnamn
klass
1 Gotthard Aluminium
AB
Bransch
Föroreningar
Närmaste vattenförekomst
Primära metallverk (Al) Aluminiumföreningar, Dalälven
legeringsmetaller, PAH, (SE666849dioxin, cyanid, oljor, 152533)
lösningsmedel, fenol,
fluorföreningar
1 Ängslaboratoriet
Övrig oorganisk kemisk Sprängämnen,
Dalälven
industri.
melamin, cyanider,
(SE667423Industrilaboratorium till karbamid, guanidin.
151516)
Månsbo klorat
bly, kvicksilver
2 Rabbatsbennings hytta Järn-, stål- och
Varp, slagg, metaller, Klintboån
manufaktur
PAH
(SE667186151427)
2 Koppardalens
Järn-, stål- och
PAH, tungmetaller,
Dalälven
industriområde
manufaktur
oljor, aromater,
(SE666849lösningsmedel, syror 152533)
2 Outokumpu Stainless Järn-, stål- och
Metaller, PAH, oljor,
Västerbobäcken
AB (Avesta Jernverk)
manufaktur
lösningsmedel,
som går till
kvicksilver, dioxiner
Svartån
(SE666750152146)
2 Krylbo Gjuteri AB
Järn- och
Oljor, PAH, dioxin,
Svartån
lättmetallgjuterier
metall, slagg, gjutsand (SE666655Färg
152340)
2 Industriavfall i Rembo Industrideponi. Avfall
Cyanid, PAH, dioxin, Al- Dalälven
från Gränges aluminium fosfid, oljor, koppar, (SE667423krom, nickel
151516)
Badelundaåsen
2 Deponi för Krylbo
Gjuteri AB
Industrideponi. Avfall
från Krylbo Gjuteri
Gjutsand, slagg och
Svartån
slipdamm, stoft och
(SE666655slam från luftfilter och 152340)
våtavskiljare.
Smörjoljor, färg, PAH
dioxin, lösningsmedel,
metaller, furfurylkarbamidharts,
paratoluolsulfonsyra
2 Gjutsand från Krylbo
Gjuteri AB, Rönningen
4:1
Industrideponi. Avfall
från Krylbo Gjuteri
Avfallssand, slagg,
Svartån
slipdamm, stoft och
(SE666655slam från luftfilter och 152340)
våtavskiljare. Dioxin
smörjoljor, PAH, bly,
kadmium,
lösningsmedel,
furfurylkarbamidharts,
paratoluolsulfonsyra
Länsstyrelsen Dalarna 2015 │ 53. Dalälven mellan Bäsingen och Håvran │ 15
Risk- Objektnamn
Bransch
klass
2 F.d. deponeringsplats i Industrideponi. Avfall
Åsbo
från aluminiumfabriken i
Avesta
Föroreningar
Saltslagg från
aluminiumfabriken i
Avesta. Cyanid, PAH,
dioxin, olja, Al-fosfid,
koppar, krom, nickel
Hushålls- och
industriavfall.
Saltslagg mm från
aluminiumfabriken i
Avesta. Oljeavfall,
lösningsmedel,
bekämpningsmedel,
cyanid, PAH, dioxin, Alfosfid, koppar krom,
nickel
Alifater, PCB,
tungmetaller, järn
Närmaste vattenförekomst
Badelundaåsen
(grundvatten),
Dalälven
2 Uppsjöns avfallstipp
Industrideponi
F.D. Uppsjön
(utfyllt) med
utflöde till
Dalälven
(SE667423151516)
2 Långgruvan
Västmanlands län
Gruva och upplag Järnmalm m.fl.
2 Krylbo östra
avfallstipp
Kommunal avfallsdeponi Hushållsavfall,
Svartån
byggavfall,
(SE666655industriavfall (Krylbos 152340)
jordtipp). Fenoler
Dioxiner, bromerade
difenyletrar, PCB
bekämpningsmedel,
hexaklorcyklohexan,
perfluorerade ämnen
2 Krylbo västra
avfallstipp
Kommunal avfallsdeponi Hushålls- och
industriavfall
Storsjön och
vidare till
Lillsjön
(SE666738151393) via å.
2 Tråbacken
Övrigt BKL 2
Tungmetaller
Bjurforsbäcken
(SE666830151744)
2 Krylbo Pressteknik AB Ytbehandling av metaller Oljor, skärvätskor,
Dalälven
(f.d. H Nordensson AB) mekaniska/fysikaliska
syror, baser, metaller, (SE666849processer
lösningsmedel
152533)
2 Grabbo avfallstipp och Kommunal avfallsdeponi Hushållsavfall,
gamla bränngropen
industriavfall,
miljöfarligt avfall,
bygg- och
bilskrotsavfall. Olja.
PAH, metaller, DDT,
PCB, BTEX
2 Ragn-Sells AB
Bilvårdsanläggning,
Petroleumprodukter.
bilverkstad samt åkerier Höga halter krom,
nickel och
cancerogena PAH
16 │ 53. Dalälven mellan Bäsingen och Håvran │ Länsstyrelsen Dalarna 2015
Svartån
(SE666750152146) via bäck
Svartån
(SE666750152146) via
dagvattendike
Å (SE666830151744)
Figur 6. Potentiellt förorenade områden (riskklass 1 och 2) inom delområdet Dalälven mellan Bäsingen och
Håvran. Vita ytor i kartan representerar vatten som inte inkluderats i statusklassningen.
Koppardalens industriområde
Kopparbruket i Avesta anlades på en då obebyggd fiskeplats vid Dalälven år 1636 och
skulle förädla råkopparen från Falu gruva. 1644 tillkom även ett myntverk. Myntverket
drevs till 1831. Förädlingen av koppar minskade successivt i betydelse och upphörde helt
1869 då den ersattes av järnhantering. Ett modernt järnbruk omfattande alla processer
från malm till plåt och stångjärn växte fram. Det fanns rostugnar, masugnar, martinverk
och valsverk, klensmedja, gjuteri, och mekanisk verkstad. Första masugnen togs i bruk
1874 och var i drift till 1938. Martinugnarna var verksamma till 1950-talet. Rostfritt stål
började tillverkas 1924. Bruket sysselsatte ca 3600 personer på 1960-talet.
1883 strax efter järnverkets etablering bildades Avesta Jernverks AB. 1970-talets stålkris
slog framförallt mot tillverkningen av handelsstål. I Avesta tillverkades främst specialstål
och nedskärningarna dröjde till 1980-talet. Avesta Jernverk slogs ihop med två andra
företag och bildade Avesta AB 1984. 1992 gick Avesta AB samman med Brittish Steel
Stainless och bildade Avesta Sheffield. 2001 bildades Avesta Polarit genom fusion med
Outokumpu Steel och idag tillverkar Outokumpu rostfritt stål i Avesta.
Kopparverket etablerades på en långsmal landremsa längs Dalälvens södra sida och
järnverket övertog och expanderade sedan inom samma område. Söder om det långsmala
brukssamhället vid älvstranden började under 1900-talet en modern stadsbebyggelse ta
form. Det gamla bruket och den nya staden skildes åt av Södra Dalarnes järnväg. För
Länsstyrelsen Dalarna 2015 │ 53. Dalälven mellan Bäsingen och Håvran │ 17
järnverkets del hade all mark inom det gamla bruksområdet tagits i anspråk i slutet av
1930-talet. Möjligheten att utnyttja elektrisk kraftöverföring ledde till uppbyggnad av ett
nytt område söder om staden som kallades ”Södra verken”. Det gamla området började
kallas för ”Norra verken”. Under drygt 40 år hade järnverket verksamhet i båda områdena
men 1984 beslöt man att produktionen skulle koncentreras till Södra verken.
Längs järnvägen låg en rad med fem kolhus som revs för uppförande av kallvalsverk.
Finns fyra kraftverksbyggnader från olika perioder. Området korsades av linbanor för
transport av kol och järnvägsspår för transport av malm. En vik av Dalälven gick långt in
på området (Flaten). Denna vik fylldes igen med schaktmassor från nytt tunnplåtsvek som
byggdes på 1940-talet. På området fanns också forskningslaboratorium och kontor.
Avesta kommun tog över området vid Norra verken på 1980-talet och delar av lokalerna
hyrdes ut till mindre företag. Vissa utrymmen nyttjades för kommunala och statliga
verksamheter (återvinningscentral, ungdomsgård, Datortek, Samhall med flera) (Storm
2005)
Sulfatfabriken
På området fanns även en sulfatmassafabrik som byggdes 1907 vid Avesta forsar.
Fabriken hade roterande kokare, ångpanna, ångmaskin, knutsilar och
sodaåtervinningspannor. Efter många ägarbyten köpte Avestaverken anläggningen år
1920, då var pappersbruket redan nedlagt.
Sulfatbyggnaderna kom senare att inhysa bland annat molybdenugn, anrikningsverk,
legeringsverk och en järnsvampugn. På 1960-talet användes den norra sulfatbyggnaden till
behållarverk, bilverkstad, sandblästring och bergborrverkstad. Den södra byggnaden
rymde tegelförråd, borrlager, elmotorförråd och garage. Under en period på 1990-talet
bedrev dåvarande Avesta Polarit AB försöksverksamhet med tillverkning av extra
slaggrent stål i en s.k. ESR-anläggning i en av de gamla sulfatbyggnaderna.
Det är troligt att fabriken släppte ut det mesta av processvätskeavfallet i Dalälven. Det är
okänt var fabriken lade upp fast avfall. En del avfall med barkinnehåll lades ut som
utfyllnad mellan pappersbruket och järnverket.
Hanterade kemikalier, ämnen och produkter som finns angivna i arkivhandlingar är bland
annat träkol, kalksten, slig, malm, koksstybb, träkolsstybb, stenkolsstybb, kiseljärn,
kiselkrom, ferrokrom, elektroder, krommalm, betsyror, smörjmedel, skärvätskor,
hydraulvätskor, härdbad, vals-, slip- och brännoljor, diverse emulsioner, flourvätesyra,
salpetersyra, ortofosforsyra, ammoniumvätesulfid, vattengas, acetylengas, zinkklorid samt
krom, koppar, tenn, zink, kvicksilver och bly.
Därutöver är det troligt att aceton, asbest, PCB-haltig transformatorolja, klorerade
organiska lösningsmedel såsom trikloretylen, cyanid, dioxin, kadmium, nickel, PAH,
arsenik, molybden, arsinväte, svavelväte, organiska sulfider, aromatiska kolväten som
bensen, toluen och xylen, fenoler, kreosoter och ringformade kväveföreningar har
uppkommit eller hanterats inom området.
En mängd avfall och restprodukter bör sannolikt ha uppkommit vid anläggningen, bland
annat slagg, skrot, rivningsmaterial, förbrukade ytbehandlingsbad, reningsslam från
ytbehandlingsprocesser, gjutsand, spilloljor, förbrukade avfettningsbad samt massafiber,
aska, sot, grönlutslam och mesa från sulfatmassatillverkningen. Från acetylengasverket
uppkom troligen karbidslam. Slammet kan efter många årtionden ha mycket högt pH och
innehålla bland annat krom. Vad som gjordes med karbidslammet är okänt, men vid vissa
18 │ 53. Dalälven mellan Bäsingen och Håvran │ Länsstyrelsen Dalarna 2015
acetylengasverk har slammet använts som murbruk. Vid vattengastillverkning uppkom
vattenhaltig tjära, denna kan ha bränts upp eller deponerats inom området.
En undersökning 2009 inom Koppardalen visade på höga metallhalter i jorden. Det är
främst metallerna bly, koppar, kobolt, krom och nickel som är förhöjda. Läckage till
grundvattnet kunde inte påvisas. Under 2010 – 2013 har provtagning av grundvatten
utförts vid flera tillfällen. Analys av metaller visar generellt låga halter vid jämförelse med
uppmätta bakgrundshalter. Detta indikerar att metallföroreningarna finns i bunden form
och förutsättningarna för spridning är låga. Mätningar och analyser kan inte påvisa några
trender som kan innebära ökat utläckage av metaller och provtagning bedöms inte behöva
fortgå (Sweco 2014).
Gotthard Aluminium
Aluminiumfabriken i Månsbo började byggas 1934 på en fabrikstomt som arrenderades
av Alby Klorat. Fabriken byggdes för en produktion av 2 000 ton primäraluminium per
år. Produktionen skedde genom en elektrolysprocess i 50 stycken elektrolysugnar
utrustade med Söderbergsanoder med horisontella anodbultar. Under perioden 19341957 deponerades avfall (anodavfall, koks och slagg samt skim) inom fastigheterna, i
slänten ned mot Dalälven. Kol- och tegelmaterial användes även som fyllnadsmaterial för
att utöka den användbara ytan inom fastigheten.
1963 byggdes fabriken om till omsmältningsverk. Råvaran bestod av olika former av
aluminiumskrot som först förbehandlades. Efter smältning av skroten färdigställdes
huvuddelen av metallen i en klorkonverter där ytterligare raffinering skedde med hjälp av
klorgas. Utsläppen från omsmältningsverksamheten bestod av kväveoxider och
ammoniak, aluminium, fluorider, klorider och sulfater. Gaserna från ugnarna leddes till en
våt-skrubber. Skrubbervattnet släpptes ut i Dalälven.
Dominerande avfallsslag från sekundärtillverkningen var saltslagg, konvertslagg, Ougnsslagg, aluminiumoxid, tegel, aska och brännbart avfall. Saltslaggen bestod framförallt
av salt och aluminiumoxid. Under perioden 1971-1983 lades O-ugnsslagg, tegel, aska och
brännbart material på områdets interna tipp. Därefter transporterades allt material iväg till
andra deponier. Den interna tippen grävdes ur och transporterades bort 1991.
Laboratorieanalyser visade att jorden på vissa ställen inom industriområdet innehåller
halter över Naturvårdsverkets generella riktvärden för mindre känslig markanvändning
(MKM). Detta gäller främst metaller (främst bly, koppar och zink) som i flera prov
uppmättes i halter över MKM-riktvärdet. Även PAH uppmättes i två prov i halter över
MKM-riktvärdet. Dioxiner uppmättes i halter över riktvärden för känslig
markanvändning. I grundvatten påträffades metaller, klorid och fluorid i mycket höga
halter. Dessutom detekterades flera kolväten.
Ängslaboratoriet
År 1905 uppförde Månsbo Klorat ett laboratorium på en äng mellan Månsbo och
Strandbacken som fick namnet Ängslaboratoriet. Verksamheten bedrevs under första
delen av 1900-talet. Idag är området skogbevuxet med rester av skyddsvallar och
husgrunder. Det pågick bland annat försök med sprängämnen baserade på perklorater
och försök med gödningsämnen. Området ligger idag delvis inom skyddsområdet för
Germundsbo vattentäkt.
Analys av metaller, klorerade lösningsmedel, cyanid, EOX mm i jordprover visar på
förhöjda halter av kvicksilver och bly. Dessa ämnen påträffas i det ytligaste skiktet av
jordlagren. I djupare jordlager är halterna inte förhöjda. Kvicksilver- och blyhalterna
Länsstyrelsen Dalarna 2015 │ 53. Dalälven mellan Bäsingen och Håvran │ 19
förefaller vara starkt bundna till den ytliga jorden som har högt innehåll av organiskt
material.
Analys av grundvattenprov visar inga förhöjda halter utom med avseende på järn, mangan
och zink. Dessa halter bedöms orsakade av naturliga förhållanden och relaterade till den
tidigare verksamheten.
Behov av åtgärder för att nå miljökvalitetsnormerna
I Tabell 4 nedan anges åtgärder som Länsstyrelsen Dalarna har föreslagit för att uppnå
miljökvalitetsnormerna. Åtgärderna är specificerade för vattenförekomster som inte
uppnår god kemisk eller ekologisk status. Det kan röra sig om flera åtgärder av samma
kategori som görs i olika avrinningsområden alternativt i vattenförekomster och som kan
bidra till förbättringar i en vattenförekomst.
Tabell 4. Föreslagna åtgärder för samtliga vattenförekomster med miljöproblemet miljögifter inom
Sundbornsåns avrinningsområde.
Vattenförekomst
EU_CD
Vattenförekomstnamn
SE666655-152340
SE666750-152146
SE666830-151744
SE666849-152533
Svartån
Svartån
SE666830-151744
Dalälven
Föreslagna åtgärder
Efterbehandling Utsläppsreduktion Åtgärdsutredning
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
Efterbehandling
Länsstyrelsen har föreslagit en åtgärd i kategorin efterbehandling i avrinningsområdet.
Åtgärden är övergripande och syftar till att reducera det diffusa läckaget av föroreningar
som når framförallt Svartån, men också Dalälven genom efterbehandling av kända
förorenade områden i Avesta Krylboområdet. Efterbehandling av framförallt prioriterade
områden i riskklass 1 såsom Ängslaboratoriet, Gotthard Aluminium och Koppardalens
industriområde där många olika verksamheter med föroreningspotential har funnits
(gasverk, sågverk med doppning, järnverk, kopparverk, pappersbruk, gjuteri,
utbehandling).
Utsläppsreduktion
Länsstyrelsen har föreslagit en åtgärd i kategorin utsläppsreduktion i avrinningsområdet.
Åtgärden syftar till att minska de största pågående utsläppen från olika verksamheter
bland annat från Stålverk, metallbearbetning, avloppsreningsverk och
förbränningsanläggningar. Även eventuella pågående utsläpp från förorenade områden
vid nedlagda verksamheter till exempel Koppardalen, Gotthard Aluminium, diverse
industrideponier med flera.
Ovan nämnda åtgärder bör föregås av åtgärdsutredningar för att identifiera de största påverkanskällorna,
verifiera och kvantifiera utsläppen.
20 │ 53. Dalälven mellan Bäsingen och Håvran │ Länsstyrelsen Dalarna 2015
Undersökningar och övriga insatser
Grabbotippen
Risk att föroreningar i deponi och fyllnadsmassor sprids via grundvatten. Förslag från
Miljö- och hälsoskyddsnämnden i Avesta kommun om att upprätta ett kontrollprogram
för grundvattnet bör utföras.
Genomförda och pågående åtgärder
Gotthard Aluminium
Bortgrävning av förorenade massor:
Enligt ett beslut från länsstyrelsen 1991-11-25 ska 500 m³ förorenade massor ha
transporterats bort. Detta rörde sig förmodligen om ytliga rester av saltslagg som låg
lagrad nedanför fabriksbyggnaden (Ingvar Bergkvist, muntligen 2006-02-16). Det finns
ingen dokumentation över bortschaktning av jord från den provpunkt där man vid
jordprovtagning påvisat höga halter cyanid.
Koppardalens industriområde
I samband med selektiv rivning av tunnplåtbyggnaden 1995 utförde Avesta Industristad
AB en rad åtgärder, bland annat sanering av PCB-transformatorer, asbestsanering av
ugnar och kakel, borttransport av vätskor i betkar, omhändertagande av kvicksilver,
borttransport av glödskal från kylsträcka samt sanering av 380 V- och 500 V-ledningar.
Ungefär samtidigt omhändertogs batterier, hydraulolja samt diverse tunnor med känt och
okänt innehåll av Avesta Sheffield AB.
Vid inspektion 1999 uppmärksammades läckage av kvicksilver från sex stycken
jonventiler. Jonventiler samt utrunnet kvicksilver omhändertogs och skickades till
SAKAB.
Vid anläggandet av en ny gång- och cykelbro utfördes markundersökningar vid brofästet
inne på Koppardalsområdet. Bland annat uppmärksammades förhöjda halter av koppar,
bly och nickel.
Outokumpu
Sanerade sediment i Västerbobäcken.
Uppsjö avfallstipp
Enligt Byggnadskontorets anvisningar 1966-09-08 för deponeringen skulle saltslaggen
täckas med minst 0,5 meter tät lera. Enligt uppgifter från Tekniska kontoret finns inget
dokumenterat om att täckningen utfördes på detta sätt
F.d. deponeringsplats i Åsbo
Saltslaggen hade transporterats bort i oktober 1968.
Krylbo östra avfallstipp
Täckskiktet finns i form av morän, silt, lera, matjord eller andra material med låg
vattengenomsläpplighet. Täckningen är bra men barklagret ökar infiltrationen.
I översiktsplanen är marken markerad som verksamhetsområde med bestående
markanvändning vilket bör ge betryggande skydd. Det finns behov av att se över Hedin
Krylbo ABs användande av området för mellanlagring av spillbark, det förhindrar
växtligheten att kolonisera området (inventering 1992).
Grabbo avfallstipp och gamla bränngropen
Täckningen är gjord av material med måttlig genomsläpplighet.
Länsstyrelsen Dalarna 2015 │ 53. Dalälven mellan Bäsingen och Håvran │ 21
Området är avsett för industriändamål. Deponiområdet är delvis bevuxet med gräs och
lövslyvegetation och delvis överbyggt med industrifastigheter och gator. Viss påverkan på
ytvatten har observerats.
Krylbo västra avfallstipp
Upplaget är väl avslutat. Inga ytterligare åtgärder behövs.
Tråbacken
Okänt om kvarbliven galmeja fraktades bort då verksamheten lades ned eller om den låg
kvar och har förorenat mark och ytvatten sedan dess.
22 │ 53. Dalälven mellan Bäsingen och Håvran │ Länsstyrelsen Dalarna 2015
Övergödning
Länsstyrelsen Dalarna jobbar med att sammanställa material om miljöproblemet inom
avrinningsområdet. Materialet kommer tillgängliggöras genom publikation av en ny
version av detta dokument på www.dalarnasvatten.se
Tillståndet i miljön
Figur 7. Bedömning av fosforstatus i delområdet Dalälven mellan Bäsingen och Håvran. I de fall då vattnet
anges som ”Ej klassat” saknas mätningar i vattenförekomsten med avseende på övergödning. För en detaljerad
beskrivning av den ekologiska statusen, där näringsstatusen ingår som en av flera sammanvägda parametrar, se
Tabell 1.
Länsstyrelsen Dalarna 2015 │ 53. Dalälven mellan Bäsingen och Håvran │ 23
Försurning
Inga sjöar eller vattendrag inom delavrinningsområdet har bedömts ha problem med försurning.
24 │ 53. Dalälven mellan Bäsingen och Håvran │ Länsstyrelsen Dalarna 2015
Fysisk påverkan
Länsstyrelsen Dalarna jobbar med att sammanställa material om miljöproblemet inom
avrinningsområdet. Materialet kommer tillgängliggöras genom publikation av en ny
version av detta dokument på www.dalarnasvatten.se
Länsstyrelsen Dalarna 2015 │ 53. Dalälven mellan Bäsingen och Håvran │ 25
Fysisk påverkan – Hydrologi (vattenreglering)
Länsstyrelsen Dalarna jobbar med att sammanställa material om miljöproblemet inom
avrinningsområdet. Materialet kommer tillgängliggöras genom publikation av en ny
version av detta dokument på www.dalarnasvatten.se
Tillståndet i miljön och källor till påverkan
Figur 8. Dammar inom delområdet Dalälven mellan Bäsingen och Håvran som orsakar regleringspåverkan och
som även i de flesta fall utgör vandringshinder mot förflyttning upp- och nedströms för vattenlevande djur. I de
fall då det dammar saknar tillstånd anges dessa med en cirkel.
26 │ 53. Dalälven mellan Bäsingen och Håvran │ Länsstyrelsen Dalarna 2015
Figur 9. Bedömning av tillståndet (status) med avseende på hydrologisk påverkan för sjöar och vattendrag
inom delområdet Dalälven mellan Bäsingen och Håvran. Observera att hydrologisk status inte automatiskt är
detsamma som ekologisk status. Det beror på att den ekologiska statusen är en sammanvägning av en rad olika
parametrar.
Behov av åtgärder för att nå miljökvalitetsnormerna
Genomförda och pågående åtgärder
Länsstyrelsen Dalarna 2015 │ 53. Dalälven mellan Bäsingen och Håvran │ 27
Fysisk påverkan – Konnektivitet (vandringshinder)
Länsstyrelsen Dalarna jobbar med att sammanställa material om miljöproblemet inom
avrinningsområdet. Materialet kommer tillgängliggöras genom publikation av en ny
version av detta dokument på www.dalarnasvatten.se
Tillståndet i miljön och källor till påverkan
Figur 10. Bedömning av tillståndet (konnektivitetsstatus) med avseende på påverkan från vandringshinder
(dammar), för sjöar och vattendrag inom delområdet Dalälven mellan Bäsingen och Håvran. Observera att
konnektivitetsstatus inte automatiskt är detsamma som ekologisk status. Det beror på att den ekologiska
statusen är en sammanvägning av en rad olika parametrar.
Behov av åtgärder för att nå miljökvalitetsnormerna
Genomförda och pågående åtgärder
28 │ 53. Dalälven mellan Bäsingen och Håvran │ Länsstyrelsen Dalarna 2015
Fysisk påverkan – Morfologi (rätning, rensning, markanvändning)
Länsstyrelsen Dalarna jobbar med att sammanställa material om miljöproblemet inom
avrinningsområdet. Materialet kommer tillgängliggöras genom publikation av en ny
version av detta dokument på www.dalarnasvatten.se
Tillståndet i miljön
Figur 11. Bedömning av tillståndet (status) med avseende på morfologisk påverkan för sjöar och vattendrag
inom delområdet Dalälven mellan Bäsingen och Håvran. Observera att morfologisk status inte automatiskt är
detsamma som ekologisk status. Det beror på att den ekologiska statusen är en sammanvägning av en rad olika
parametrar.
Källor till påverkan
Behov av åtgärder för att nå miljökvalitetsnormerna
Genomförda och pågående åtgärder
Länsstyrelsen Dalarna 2015 │ 53. Dalälven mellan Bäsingen och Håvran │ 29
Referenser
Naturvårdsverket. 2008. Förslag till gränsvärden för särskilda förorenande ämnen –
Stöd till Vattenmyndigheterna vid statusklassificering och fastställande av
MKN. Rapport 5799
Storm, A. 2005. Koppardalens: Om historiens plats i omvandlingen av ett
industriområde. Kungliga tekniska högskolan
Sweco. 2014. Industriområdet Norra verken, Koppardalen i Avesta provtagning av
metaller i grundvattnet 2013 sammanställning och utvärdering av
kontrollprogram 2011-2013.
30 │ 53. Dalälven mellan Bäsingen och Håvran │ Länsstyrelsen Dalarna 2015
Bilagor
Bilaga 1. Provtagning miljögifter
I tabellen redovisas provtagning som har skett i vattenförekomster inom delområdet Dalälven mellan Bäsingen
och Håvran för matriserna vatten, sediment och biota (nätfiskad abborre). Ämnen som redovisas
under ”Överskridande” är ämnen som har halter vilka överstiger gränsvärden för prioriterade ämnen. Ämnen
som anges under ”Förhöjda ämnen” är särskilda förorenande ämnen som överstiger klassgränsen för måttlig
ekologisk status, eller andra ämnen som är förhöjda i förhållande till gränsvärden inom Vattendirektivet eller
Norska bedömningsgrunder.
Vattenförekomst
Myrsjöån
SE666750-152146
Svartån
SE666655-152340
Matris
Vatten*
Vatten*
Sediment
Dalälven (Avestaforsen - Bäsingen)
SE666849-152533
År
Överskridande ämnen
2008 DEHP
2009 Cd och Ni
2006
Oktylfenol, TBT
2008
2009 Cd och Ni
2011 PAHer
Förhöjda ämnen
Cr och Zn
TBT
Cr och Zn
Cr, Cu, Dioxiner och dioxinlika
PCBer, Klorparaffiner (MCCP), Ni
och Zn
Vatten*
2005
2008
2009
Sediment 2009
HCB, HCH och nonylfenol
Biota
2009 PBDE
PFOS
*Det är inte samma ämnen som har analyserats varje år, vilket gör att det ser ut som om vissa ämnen inte
upåpmäts alla år.
Länsstyrelsen Dalarna 2015 │ 53. Dalälven mellan Bäsingen och Håvran │ 31
Externa bilagor
Följande bilagor kan laddas hem separat på www.dalarnasvatten.se alternativt beställas för utskrift
från Vattenförvaltningen vid Länsstyrelsen Dalarna. Tel. 010 - 225 02 91 alt.
[email protected]
Bilaga A. Introduktion till miljögifter i ytvatten
32 │ 53. Dalälven mellan Bäsingen och Håvran │ Länsstyrelsen Dalarna 2015
Länsstyrelsen Dalarna 2015 │ 53. Dalälven mellan Bäsingen och Håvran │ 33