Abborre i Runn Metaller i vävnader 2003 Som en uppföljning till tidigare undersökningar år 19931, 19962, 199920023, 4, 5 & 6 infångades under hösten 2003 abborre från centrala Runn för analys av metallinnehållet i kroppsvävnader. Omfattning och metodik Fisken fångades i början av oktober med nät varefter den mättes, vägdes och könsbestämdes. Endast honor utsorterades varav 10 individer mellan 18 och 22 cm utvaldes för analys. Fisken frystes därefter. Åldern har senare bestämts genom att räkna årsringar på gällockbenet (operculum). Levern har utpreparerats för bestämning av koncentrationen torrsubstans (Ts), samt metallerna koppar (Cu), bly (Pb), zink (Zn) och kadmium (Cd). På vävnad från ryggmuskulaturen har kvicksilverhalten analyserats (Hg). För fisket och åldersbestämningen svarar Böril Jonsson, Allumite Konsult i Fors. Alla analyser har gjorts vid MeAna-Konsults laboratorium i Uppsala. Analysmetodiken beskrivs i de bilagda analysrapporterna. Alla fiskar har analyserats individuellt. Resultat Samtliga enskilda analysresultat redovisas i tabellbilagan. Aritmetiska medelvärden framgår av Tabell a nedan. Fiskens ålder varierade mellan 3 och 5 år med en medelålder på 4+ (innebär 4 år plus en sommarsäsong). I Tabell a redovisas även motsvarande resultat från tidigare undersökningar under perioden 1993-2001. Likaså presenteras resultatet av ett samlingsprov av 10 individer infångade år 19917. Observera att dessa fiskars storlek är mer ospecifikt angivet som ”<150 gram”. Samtliga år har den undersökta abborren fångats under september-oktober, frånsett år 2000 då fisket inte kunde slutföras förrän under december månad. I undersökningsmaterialet 2003 varierade metallkoncentrationen i lever mellan enskilda individer från som mest 2 gånger för zink upp till 5-6 gånger för kadmium och kvicksilver. Det är en allmän iakttagelse att fisken har en förhållandevis god förmåga att reglera zinkhalten i sina vävnader jämfört med övriga metaller. Haltvariationen var något större 2003 än året innan. Ofta finns det ett samband mellan fiskens storlek och dess metallinnehåll. För kvicksilver ökar i allmänhet koncentrationen med fiskens storlek, medan det omvända brukar gälla för de flesta andra metallerna, exempelvis zink och kadmium. Av tabellbilagan framgår att dessa samband är svaga i årets material, vilket även varit fallet tidigare undersökningsår. Generellt sett är det ändå önskvärt att fiskarnas genomsnittliga storlek är ungefär densamma då olika år ska jämföras med varandra. För kvicksilver brukar man ”standardisera” koncentrationen genom att relatera den till en bestämd storlek. Man talar exempelvis om ”1-kg gädda där kvicksilverhalten normerats mot fiskvikten 1 kg (jämför gädda från Grycken utanför Falun i en annan del av årsrapporten). Man förutsätter då att det i realiteten föreligger ett starkt positivt samband mellan kvicksilverhalt och storlek (vilket dock inte alltid är fallet). I Tabell a har en liknande standardisering gjorts för abborre genom att räkna om koncentrationen till att representera ”1-hg abborre”. Tabell a. Längd, vikt och metallkoncentrationer i vävnader hos abborre från centrala Runn under perioden 1991-2003 som aritmetiska medelvärden. Ts står för torrsubstans och Vs för våtsubstans (färskvikt). År 2003 2002 2001 2000 1999 1996 1993 1991 * Längd cm Vikt g 19,8 18,2 19,1 16,5 19,4 19,2 21,7 - 77 56 67 40 68 68 102 <150 Cu Pb Zn Cd Hg Hg, 1-hg Antal µg/g Ts µg/g Ts µg/g Ts µg/g Ts µg/g Vs µg/g Vs 13 17 23 19 14 23 23 34 0,098 0,056 0,064 0,052 0,040 0,034 0,170 0,110 133 140 147 140 140 156 225 209 18 18 29 33 23 37 28 42 0,153 0,113 0,153 0,130 0,097 0,270 0,130 0,190 0,22 0,20 0,23 0,40 0,15 0,48 0,12 - Samlingsprov av 10 individer. Det faktum att de undersökta abborrarnas storlek varierat något mellan åren måste således tas hänsyn till vid en jämförelse i tiden. Även den relativt stora individuella variationen försvagar medelhaltens representativa värde vid en jämförelse. Likaså kan en rad omgivningsfaktorer påverka resultaten, såsom nederbördsförhållanden och vattenflöden, vattentemperatur etc. En jämförelse mellan undersökningsåren måste därför göras med viss försiktighet. Med detta i åtanke kan man ändå våga påstå, att det finns tydliga indikationer i materialet på en något lägre koncentrationsnivå i fisklevervävnad för kadmium under senare delen av 1990-talet och början av 2000-talet jämfört med början av 1990-talet. Detta gäller eventuellt även för zink. Koppar och kvicksilver uppvisar ganska stora variationer mellan åren, medan bly uppvisar en anmärkningsvärt hög nivå 2003 jämfört med åren innan (Figur a). En statistisk analys visar att förändringen av kadmium och bly är signifikant (Spearman rang korrelation, ***-signifikans). 10 10 10 10 11 10 9 (10)* Koppar Bly µg/kg Ts mg/kg Ts 25 120 20 100 80 15 60 10 40 5 20 0 0 1996 1999 2000 2001 2002 2003 Kadmium 1996 1999 40 300 35 250 2001 2002 2003 Kvicksilver µg/kg Vs mg/kg Ts 2000 30 200 25 20 150 15 100 10 50 5 0 0 1996 1999 2000 2001 2002 2003 1996 1999 2000 2001 2002 2003 Figur a. Metallkoncentrationer i vävnader hos abborrhonor från centrala Runn 1996-2003. Koppar, bly och kadmium avser levervävnad (mg/kg torrsubstans) och kvicksilver muskelvävnad (mg/kg färskvikt). Halterna representerar aritmetiska medelvärdena av 10 individer i storleken 17-22 cm. Den streckade linjen representerar medianhalten för samtliga undersökta sjöar i Dalälven 2001, vilka i sin tur utgör ett urval sjöar som är såväl opåverkade som påverkade av olika slags utsläpp. Referenser 1 Lindeström, L. (1994). Biologiska undersökningar i Runn 1993. Basstudie inför åtgärder av gruvavfall. MFG rapport F94/04. 2 Sangfors, O. (1997). Metaller i abborre från Runn och Rogsjön. MFG rapport F97/42. 3 Lindeström, L. (2000). Abborre i Runn – metaller i vävnader 1999. ÅF-MFG F00/18:1. 4 Lindeström, L. (2001). Samordnad recipientkontroll i Dalälven. Dalälvens vattenvårdsförening. Länsstyrelsen Dalarnas län, Rapport 2001:18. 5 Lindeström, L. (2002). Samordnad recipientkontroll i Dalälven, tema fisk. Länsstyrelsen Dalarnas län, rapport 2002:16. 6 DVVF (2003). Samordnad recipientkontroll i Dalälven 2002. Länsstyrelsen Dalarnas län, rapport 2003:18. 7 Lindeström, L. & Sangfors, O. (1992). Samordnad recipientkontroll i Dalälven. Undersökningsresultat 1991. Rapport för Dalälvens Vattenvårdsförening.