Abborre i Runn Metaller i vävnader 2003

advertisement
Abborre i Runn
Metaller i vävnader 2003
Som en uppföljning till tidigare undersökningar år 19931, 19962, 199920023, 4, 5 & 6 infångades under hösten 2003 abborre från centrala Runn för
analys av metallinnehållet i kroppsvävnader.
Omfattning och metodik
Fisken fångades i början av oktober med nät varefter den mättes, vägdes och
könsbestämdes. Endast honor utsorterades varav 10 individer mellan 18 och
22 cm utvaldes för analys. Fisken frystes därefter.
Åldern har senare bestämts genom att räkna årsringar på gällockbenet
(operculum). Levern har utpreparerats för bestämning av koncentrationen
torrsubstans (Ts), samt metallerna koppar (Cu), bly (Pb), zink (Zn) och
kadmium (Cd). På vävnad från ryggmuskulaturen har kvicksilverhalten
analyserats (Hg).
För fisket och åldersbestämningen svarar Böril Jonsson, Allumite Konsult i
Fors. Alla analyser har gjorts vid MeAna-Konsults laboratorium i Uppsala.
Analysmetodiken beskrivs i de bilagda analysrapporterna. Alla fiskar har
analyserats individuellt.
Resultat
Samtliga enskilda analysresultat redovisas i tabellbilagan. Aritmetiska
medelvärden framgår av Tabell a nedan. Fiskens ålder varierade mellan 3
och 5 år med en medelålder på 4+ (innebär 4 år plus en sommarsäsong).
I Tabell a redovisas även motsvarande resultat från tidigare undersökningar
under perioden 1993-2001. Likaså presenteras resultatet av ett samlingsprov
av 10 individer infångade år 19917. Observera att dessa fiskars storlek är
mer ospecifikt angivet som ”<150 gram”. Samtliga år har den undersökta
abborren fångats under september-oktober, frånsett år 2000 då fisket inte
kunde slutföras förrän under december månad.
I undersökningsmaterialet 2003 varierade metallkoncentrationen i lever
mellan enskilda individer från som mest 2 gånger för zink upp till 5-6
gånger för kadmium och kvicksilver. Det är en allmän iakttagelse att fisken
har en förhållandevis god förmåga att reglera zinkhalten i sina vävnader
jämfört med övriga metaller. Haltvariationen var något större 2003 än året
innan.
Ofta finns det ett samband mellan fiskens storlek och dess metallinnehåll.
För kvicksilver ökar i allmänhet koncentrationen med fiskens storlek,
medan det omvända brukar gälla för de flesta andra metallerna, exempelvis
zink och kadmium. Av tabellbilagan framgår att dessa samband är svaga i
årets material, vilket även varit fallet tidigare undersökningsår. Generellt
sett är det ändå önskvärt att fiskarnas genomsnittliga storlek är ungefär
densamma då olika år ska jämföras med varandra.
För kvicksilver brukar man ”standardisera” koncentrationen genom att
relatera den till en bestämd storlek. Man talar exempelvis om ”1-kg gädda
där kvicksilverhalten normerats mot fiskvikten 1 kg (jämför gädda från
Grycken utanför Falun i en annan del av årsrapporten). Man förutsätter då
att det i realiteten föreligger ett starkt positivt samband mellan
kvicksilverhalt och storlek (vilket dock inte alltid är fallet). I Tabell a har en
liknande standardisering gjorts för abborre genom att räkna om
koncentrationen till att representera ”1-hg abborre”.
Tabell a. Längd, vikt och metallkoncentrationer i vävnader hos abborre från
centrala Runn under perioden 1991-2003 som aritmetiska medelvärden. Ts står
för torrsubstans och Vs för våtsubstans (färskvikt).
År
2003
2002
2001
2000
1999
1996
1993
1991
*
Längd
cm
Vikt
g
19,8
18,2
19,1
16,5
19,4
19,2
21,7
-
77
56
67
40
68
68
102
<150
Cu
Pb
Zn
Cd
Hg
Hg, 1-hg Antal
µg/g Ts µg/g Ts µg/g Ts µg/g Ts µg/g Vs µg/g Vs
13
17
23
19
14
23
23
34
0,098
0,056
0,064
0,052
0,040
0,034
0,170
0,110
133
140
147
140
140
156
225
209
18
18
29
33
23
37
28
42
0,153
0,113
0,153
0,130
0,097
0,270
0,130
0,190
0,22
0,20
0,23
0,40
0,15
0,48
0,12
-
Samlingsprov av 10 individer.
Det faktum att de undersökta abborrarnas storlek varierat något mellan åren
måste således tas hänsyn till vid en jämförelse i tiden. Även den relativt
stora individuella variationen försvagar medelhaltens representativa värde
vid en jämförelse. Likaså kan en rad omgivningsfaktorer påverka resultaten,
såsom nederbördsförhållanden och vattenflöden, vattentemperatur etc. En
jämförelse mellan undersökningsåren måste därför göras med viss
försiktighet.
Med detta i åtanke kan man ändå våga påstå, att det finns tydliga
indikationer i materialet på en något lägre koncentrationsnivå i
fisklevervävnad för kadmium under senare delen av 1990-talet och början
av 2000-talet jämfört med början av 1990-talet. Detta gäller eventuellt även
för zink. Koppar och kvicksilver uppvisar ganska stora variationer mellan
åren, medan bly uppvisar en anmärkningsvärt hög nivå 2003 jämfört med
åren innan (Figur a).
En statistisk analys visar att förändringen av kadmium och bly är signifikant
(Spearman rang korrelation, ***-signifikans).
10
10
10
10
11
10
9
(10)*
Koppar
Bly
µg/kg Ts
mg/kg Ts
25
120
20
100
80
15
60
10
40
5
20
0
0
1996
1999
2000
2001
2002
2003
Kadmium
1996
1999
40
300
35
250
2001
2002
2003
Kvicksilver
µg/kg Vs
mg/kg Ts
2000
30
200
25
20
150
15
100
10
50
5
0
0
1996
1999
2000
2001
2002
2003
1996
1999
2000
2001
2002
2003
Figur a. Metallkoncentrationer i vävnader hos abborrhonor från centrala Runn 1996-2003.
Koppar, bly och kadmium avser levervävnad (mg/kg torrsubstans) och kvicksilver
muskelvävnad (mg/kg färskvikt). Halterna representerar aritmetiska medelvärdena av 10
individer i storleken 17-22 cm. Den streckade linjen representerar medianhalten för samtliga
undersökta sjöar i Dalälven 2001, vilka i sin tur utgör ett urval sjöar som är såväl opåverkade
som påverkade av olika slags utsläpp.
Referenser
1
Lindeström, L. (1994). Biologiska undersökningar i Runn 1993. Basstudie inför åtgärder
av gruvavfall. MFG rapport F94/04.
2
Sangfors, O. (1997). Metaller i abborre från Runn och Rogsjön. MFG rapport F97/42.
3
Lindeström, L. (2000). Abborre i Runn – metaller i vävnader 1999. ÅF-MFG F00/18:1.
4
Lindeström, L. (2001). Samordnad recipientkontroll i Dalälven. Dalälvens
vattenvårdsförening. Länsstyrelsen Dalarnas län, Rapport 2001:18.
5
Lindeström, L. (2002). Samordnad recipientkontroll i Dalälven, tema fisk. Länsstyrelsen
Dalarnas län, rapport 2002:16.
6
DVVF (2003). Samordnad recipientkontroll i Dalälven 2002. Länsstyrelsen Dalarnas län,
rapport 2003:18.
7
Lindeström, L. & Sangfors, O. (1992). Samordnad recipientkontroll i Dalälven.
Undersökningsresultat 1991. Rapport för Dalälvens Vattenvårdsförening.
Download
Random flashcards
Ölplugg

1 Cards oauth2_google_ed8be09c-94f0-4e6a-8e55-87a3b14a45db

Create flashcards