Mätning av kvicksilver i fisk i Osby kommun

Mätning av kvicksilver i fisk i Osby kommun
Slutsats
I sjöar av aktuell storlek (större än 1 km2) hade det varit önskvärt med minst tio fiskar per sort och
sjö för att kunna utvärdera resultatet. För sjöar mindre än 1 km2 behövs fem fiskar per art.
Resultatet baserar sig på nio gäddor och fem abborrar från Örsjön och åtta gäddor och en abborre
från Skeingesjön. I Örsjön har alla fiskar fångats inom ett begränsat område vid Årbohult.
Abborrar och gäddor från Örsjön höll, med undantag för en abborre, godtagbar livsmedelskvalitet.
Av de åtta gäddor som fångats i Skeingesjön innehåller en halter som överstiger EU:s gränsvärde
(abborre 0,5 mg/kg, gädda: 1,0 mg/kg) och ytterligare tre ligger nära gränsvärdet.
Antalet abborrar är för lågt för att några slutsatser ska kunna dras för hela beståndet.
Resultat
Skeingesjön
abborre
Skeingesjön
gädda
Örsjön
abborre
Örsjön
gädda
0,44
0,98
0,33
0,48
Kvicksilver mg/kg
0,84
0,33
0,33
Kvicksilver mg/kg
1,2*
0,36
0,34
Kvicksilver mg/kg
0,51
0,32
0,62
Kvicksilver mg/kg
0,77
0,64*
0,49
Kvicksilver mg/kg
0,99
0,31
Kvicksilver mg/kg
0,78
0,49
Kvicksilver mg/kg
0,94
0,69
Kvicksilver mg/kg
Kvicksilver mg/kg
0,31
Genomsnitt mg/kg
0,88
0,40
0,45
* Överstiger EU:s gränsvärden för kvicksilver i fisk, 0,5 mg/kg för abborre och 1,0 mg/kg för
gädda.
För ett statistiskt säkerställt resultat behövs tio fiskar per sort och sjö.
Fakta om kvicksilver
Kvicksilver är ett av de allra farligaste miljögifterna och utgör ett hot både mot miljön och mot
människors hälsa. Det är en lättflyktig metall som kan spridas över långa avstånd i atmosfären.
Kvicksilver kan inte brytas ned utan ansamlas i mark, vatten och levande organismer. Den största
källan till kvicksilverutsläpp till luft globalt är förbränning av kol. Andra utsläppskällor är till
exempel smältverk, krematorier (amalgamfyllningar) samt avfallsförbränning (kvicksilver i
produkter).
Kvicksilver sprids även direkt till mark och vatten exempelvis genom utsläpp från industrier,
utlakning från soptippar och genom spridning av avloppsslam.
Kvicksilver och dess föreningar har framförallt negativa effekter på nervsystemet och dess
utveckling, samt på hjärt-kärlsystemet, immunsystemet, fortplantningssystemet och njurarna.
Störningarna av nervsystemets utveckling och giftigheten för det centrala nervsystemet är de
känsligaste och mest väldokumenterade effekterna.
Den farligaste formen av kvicksilver är metylkvicksilver eftersom den överförs till fostret, passerar
blod-hjärnbarriären och hämmar, troligen även vid låga halter, den mentala utvecklingen hos barn.
Kvicksilver kan omvandlas till metylkvicksilver av naturliga processer i miljön och anrikas i
näringskedjan, bland annat i fisk. Befolkningsgrupper som äter mycket fisk, skaldjur och marina
däggdjur är därför särskilt utsatta.
I Sverige är kvicksilverhalterna i vanliga fiskarter ofta förhöjda. Livsmedelsverket rekommenderar
kvinnor som är eller planerar bli gravida,eller som ammar, att inte äta till exempel abborre, gädda,
gös, eller tonfisk mer än 2-3 gånger per år för att undvika negativa effekter på foster och nyfödda.
Det finns gemensamma gränsvärden inom EU för högsta tillåtna kvicksilverhalter i vissa livsmedel
som säljs. För fiskprodukter är gränsvärdet 0,5 milligram per kilo. För vissa fiskarter, som gädda
och ål, är gränsvärdet 1,0 milligram per kilo.
Källa: Kemikalieinspektionen och Livsmedelsverket