Examensarbete i biologi, naturvetenskapliga fakulteten, Lunds universitet
Två bottenlevande fiskars effekt på ryggradslösa djur i sediment
Marcus Arnesson
Fisk kan påverka sina bytesdjur på många olika sätt. Ibland minskar vissa arter av bytesdjuren
medan andra ökar i antal, i andra fall används bara de större djuren som föda och de små får
då ökat livsrum. För flera fiskarter utgörs maten av ryggradslösa djur, evertebrater, som
musslor, snäckor, små kräftdjur, mindre rovdjur och mygglarver. Dessa lever och finner
skydd i bottensedimenten i sjöar och andra sötvatten. Evertebraterna spelar en viktig roll för
utbytet av närsalter (kväve och fosfor) mellan sedimentet och det fria vattnet. Hur fiskar
påverkar evertebraterna i sedimentet har alltså betydelse för hur mycket närsalter som finns i
vattnet. Mycket närsalter kan t ex leda till övergödning och algblomningar.
I mitt experiment har jag jämfört hur en stor bottenlevande fisk, braxen, en mindre
bottenlevande fisk, sutare samt avsaknad av fisk påverkar evertebraterna i sedimentet. Detta
har jag gjort i en damm, där jag byggt behållare av plast som fiskarna har fått vara i en månad.
Vid försökets slut samlade jag evertebrater genom att ta prover av bottensedimentet. Dessa
prover togs på ett sådant sätt att det var möjligt att veta på vilket djup i sedimentet de olika
djuren kom ifrån. För att underlätta arbetet delades sedimentet in i tre vertikala lager. Prover
på evertebrater togs också från behållarnas väggar. På laboratoriet artbestämde jag
evertebraterna och delade in dem i grupper, samt räknade ut deras vikt.
Braxen påverkade den totala vikten av evertebrater negativt. Sutare å andra sidan hade ingen
påverkan alls på den totala vikten. Vid uppdelning på de tre vertikala skikten visade det sig att
braxens negativa påverkan var koncentrerad till det översta sedimentlagret. Härav kan man
anta att evertebraterna utsattes för högst predationstryck närmast sedimentytan. Av grupperna
var det bara musslor som tydligt minskade när braxen var närvarande. Braxen påverkade
musslorna negativt i alla de tre vertikala skikten, vilket tyder på att braxen var ett hot för sitt
byte även djupare ner i sedimentet. Det fanns tecken på att braxen hade negativa effekter för
fler grupper t ex så var snäckor utrotade.
Sutare påverkade snäckor på behållarnas väggar negativt, vilket braxen inte gjorde. Detta
pekar på att sutare i högre grad än braxen livnärde sig av evertebrater som fanns på substrat
(behållarens vägg och växter) och i mindre omfattning av djur från sedimentet. Det fanns
dock indikationer på att sutare påverkade snäckor och mindre rovdjur negativt i sedimentets
övre skikt men positivt i dess djupare skikt.
För att förstå närsalters dynamiska processer i sötvattensmiljöer kan det underlätta att veta hur
fisk påverkar evertebrater i sedimentet. Min studie skulle t ex kunna vara användbar när man
beslutar om fisk ska introduceras i våtmarker, konstruerade med ändamålet att öka förlusten
av näring från vattnet. Jag visade att braxen påverkade evertebrater djupare ner i sedimentet
än vad sutare gjorde. Antagligen orsakar braxen omrörning av en stor del av sedimentet,
vilket ökar frisläppningen av näring från sedimentet till vattnet. Sutare hade liten effekt på
evertebrater i sedimentet, men det vore intressant att undersöka om effekten skulle ändras
under en längre period. Men för att förstå hela orsakskedjan behövs det studier om hur de
kemiska processerna är kopplade till evertebrater och fisk.
Swedish official title: Effekten av fiskpredation på biomassa och fördelning av evertebrater i
sedimentet i en damm
Swedish credits: 20p
E-mail address of first author: [email protected]
Supervisor: Anders Persson, Dept. of Ecology, Limnology
Submission date/time: 3/7/2003
Examensarbete i biologi, naturvetenskapliga fakulteten, Lunds universitet
The effects of predatory fishes on the biomass and distribution of
invertebrates in pond sediment
Marcus Arnesson
Biology, Dept. of Ecology, Limnology
Autumn 2002
Abstract in English
The aim with this study was to compare the effects of a large, benthic, predatory fish and a small,
benthic, predatory fish on the biomass and the vertical distribution of benthic invertebrates in the
sediment. I constructed a field experiment, using cages (4 m x 3 m x 0.8 m) in a pond in Scania,
southern Sweden. Cages were assigned to three different treatments: fishless controls, tench (Tinca
tinca) and bream (Abramis brama). Core samples were taken, and sliced such that invertebrates could
be collected from three separated vertical layers. Bream had a negative effect on the total biomass of
invertebrates, whereas tench did not affect the total biomass at all. Bream affected invertebrates at the
sediment surface negatively. Further, bream had negative effects on Pisidium deeper in the sediment,
and there were tendencies that suggested that more categories were negative affected by bream, e.g.
Gastropoda was extinct. Tench had a negative effect on Gastropoda from the enclosure-wall and the
data suggested a structuring effect on Gastropoda and predators in the sediment. Tench influenced
crustaceans at the upper layer in a positive direction compared to bream. Probably this was caused by
an indirect effect of tench’s reduction of predation pressure from invertebrate predators in the two
upper layers. This study shows that a fish predator can affect the distribution of the prey without
affecting the biomass, or affect both biomass and distribution of the prey.
Abstract in Swedish
Effekten av fiskpredation på biomassa och fördelning av evertebrater i
sedimentet i en damm
Abstract. Målet med denna studie var att jämföra effekterna av en stor bentisk fisk (braxen) och en
liten bentisk fisk (sutare) på biomassan och den vertikala fördelningen av evertebrater i sedimentet.
Evertebrater i sedimentet påverkar utbytet av närsalter mellan sedimentet och det överliggande vattnet.
Kunskap om hur fisk påverkar evertebrater i sedimentet kan hjälpa oss att förstå närsaltsdynamiken i
sötvatten.
Jag konstruerade ett fältexperiment mha 12 behållare (4 m x 3 m x 0,8 m) i en damm i Skåne.
Behållarna utsattes för en av tre möjliga behandlingar: fiskfri kontroll, sutare (Tinca tinca) och braxen
(Abramis brama). Prover togs med ett rör, de delades på ett sådant sätt att evertebrater kunde samlas
upp från tre vertikalt separerade lager.
Braxen hade en negativ effekt på den totala biomassan av evertebrater, sutare hade ingen som helst
påverkan på den totala biomassan. Braxen påverkade evertebrater i sedimentytan negativt. Vidare så
hade braxen negativa effekter på Pisidium djupare i sedimentet, och det fanns indicier på att fler
kategorier var negativt påverkade av braxen t ex Gastropoda som utrotades. Sutare påverkade
Gastropoda på behållarens vägg negativt och det fanns indikationer på att den vertikala fördelningen
av Gastropoda och predatorer i sedimentet också påverkades av sutare. Crustacea i det översta
sedimentlagret var positivt påverkad av sutare jämfört med braxen. Antagligen var orsaken till detta en
indirekt effekt av sutarens reduktion av predationstrycket från predatorer i de två översta sediment
lagren.
Denna studie visar att en fisk kan påverka distributionen av sitt byte utan att påverka biomassan, eller
påverka både biomassa och distribution av byte.
