Evangelisk luthersk teologi i ny kontext
Med Luther som
redskap…!?
Niclas Blåder
Forskare, kyrkokansliet
……………………………………………………………………
Frigörande
karaktär
Religiösa
motiv
Sociala
motiv
Formande
karaktär
……………………………………………………………………
Vilken är er bild:
I vilket eller vilka hörn
kan man placera
Svenska kyrkan?
Era hemförsamlingar?
……………………………………………………………………
Svenska kyrkan är en öppen folkkyrka med
uppdraget att förmedla evangelium i ord och
handling. Kyrkan har rum för alla, för den
sökande och tvivlande likaväl som för den
trosvisse, för den som har hunnit kortare likaväl
som för den som hunnit längre på trons väg.
(Kyrkoordningen, Sjätte avdelningens inledning)
……………………………………………………………………
Ett sätt att vara kyrka för ”alla” är genom att
erbjuda olika typer av verksamhet:
• Gruppverksamhet
• Öppen verksamhet
• Verksamhet med andra
aktörer
……………………………………………………………………
Frigörande
karaktär
Religiösa
motiv
Verksamhet med
andra
aktörer
Formande
karaktär
……………………………………………………………………
Sociala
motiv
Frigörande
karaktär
Religiösa
motiv
Föräldrar
Formande
karaktär
……………………………………………………………………
Sociala
motiv
Samtala
Håller ni med om det jag
säger?
Vilka är era erfarenheter?
……………………………………………………………………
Man skulle kunna säga, att hålla samman
världen – i form av fyrfältaren – är varje
kyrkas och församlings uppgift.
Församlingen som en pedagogisk arena. En
plats där jag kan utmana och utmanas från
vaggan till graven
Hur kommer vi då dit?
Strukturer, deltagare –
vår teologisk karta
eller verktygslåda.
Men hur ser kartan ut?
……………………………………………………………………
Motion 2011:63, Luther i fem år
Svenska kyrkan har en svag luthersk identitet. I det allmänna samtalet så
skyller man dålig självkänsla och deppighet på ”Luther” utan att Svenska
kyrkan protesterar mot ett sådant snedvridet synsätt. Fördomar om
luthersk teologi och hållning får stå oemotsagda. Detta får till konsekvens
att man får en snedvriden och föga positiv bild av det som är Svenska
kyrkans grundhållning teologiskt enligt Kyrkoordningen där det uttrycks
att vi är ett evangeliskt lutherskt trossamfund. Det skapar dessutom en
osäkerhet i ekumeniska kontakter då den bristande självkännedomen
teologiskt slår igenom i en rädsla som uppstår i mötet med människor av
annan kristen tradition.
Jag kan, efter att ha på plats deltagit i den undervisning som sker i skolan
i Bayern, konstatera att barn i låg- och mellanstadiet troligen vet minst
lika mycket eller mer om Luther och hans liv än en genomsnittspräst i
Svenska kyrkan.
Vara den 20 juli 2011, Leif Nordlander
……………………………………………………………………
Min Fråga:
Om vi funderar gör
de säkert också det!?
Deras svar:
Vad bra att ni är här
då kan ni lära oss om
Luther!
……………………………………………………………………
Vad tycker ni är rimligast:
En dogmatisk förståelse
eller en semper reformanda
förståelse?
Och vad är vanligast i
Svenska kyrkan?
……………………………………………………………………
IECLB - Brasilien
Utmaningarna: Tysk bakgrund – behövs
inte längre. Pentecostala kyrkor.
fattigdomsfrågor.
Hur gör man?: Jo, man låter församlingar
specialiserar sig. Traditionellt tysk,
pentecostal inriktad och befrielseteologisk.
……………………………………………………………………
ILCO – Costa Rica
Utmaningarna: Stark katolsk närvaro – stark
pentecostal närvaro. Fattigt. Macho. Vilka hamnar
utanför kyrkorna?
Hur gör man?: Jo, man söker vara en kyrka utan
väggar. En kyrka som på ett radikalt sätt är ett
med de fattiga och
marginaliserade
samtidigt
som man bygger
gemenskap och delar
Ordet.
……………………………………………………………………
FLM – Madagaskar
Utmaningarna: Fattigt. Stark traditionell
religion och kultur.
Hur gör man?: Jo, man skapar Fifohazana:
Visar att den kristne guden är starkare än
andarna.
……………………………………………………………………
Några exempel
Tvårikesläran – ILCO, FLM
Gud relaterar till världen på två sätt.
Allmänna prästadömet – ILCO, FLM
1 Pet. 2:9. “Men ni är ett utvalt släkte, kungar
och präster, ett heligt folk, Guds eget folk som
skall förkunna hans storverk”. - Vägen till Gud
behöver inte gå genom prästerna.
Kallelsetanken – ILCO
Alla kallelser lika värda för Gud.
Rättfärdiggörelseläran – IECLB
Gud rättfärdiggör. Människan är samtidigt
syndare och rättfärdig.
……………………………………………………………………
Tror att det ser ut på ungefär
samma sätt här i Sverige
Vi är mer lutherska än vad vi tror!
Jfr. tex. nåden – pastoral hänsyn
Men det är ibland oreflekterat
……………………………………………………………………
Jättebra!
Men kan vara farligt att inte vara
reflekterad. Jfr. Tyskland och Sydafrika.
En viktig iakttagelse i alla kyrkorna är att
Semper reformanda är problematiserad
medan den dogmatiska förståelsen inte
bara är oartikulerad den tycks vara en
avspegling av kyrkan i sig. Dvs. Luthersk
teologi är något som bekräftar – inget som
problematiserar.
……………………………………………………………………
Hur är man en
reflekterande
praktiker?
Fundera
……………………………………………………………………
Don S. Browning
A Fundamental Practical
Theology
• Beskrivande
teologi
• Historisk teologi
• Systematisk teologi
……………………………………………………………………
Den beskrivande teologin –
Visionsdimension, förpliktelsedimension,
behovsdimension, omvärldsdimension
och relationsdimension.
Den historiska teologin – traditionens
klassiker
Systematisk teologi –
horisontsammansmältning
……………………………………………………………………
Vad är det då att vara en evangelisk
luthersk kyrka i en ny kontext?
1. Att vara relevant i sin miljö – dvs. täcka in
alla fyra kvadranterna i ”fyrfältaren” – och möta
varje människa där den är.
2. Att vara autentisk genom att på ett reflekterat
sätt hålla samman en semper reformanda
förståelse och en dogmatisk förståelse.
3. Att på ett ansvarigt sätt relatera miljön till
teologin.
……………………………………………………………………
Vad betyder detta för Svenska
kyrkan?
• Vi är inte sämre Lutheraner än andra!
• Det räcker inte att läsa och ha kunskap
om Luther och lutherska teologer. Det
räcker inte heller att ständigt ändras.
• Vi behöver en utbildning som fostrar
reflekterande praktiker.
……………………………………………………………………
Vad betyder det på församlingsnivå?
• Måste sträva efter att försöka täcka in
hela fyrfältaren och möta människor.
• Vi kan inte bara göra det som fungerar
– även om det är enklast
• Vi måste göra det på ett reflekterat,
relevant, autentiskt och ansvarigt sätt.
Och det görs genom ständiga samtal
med traditionen och mellan människor
……………………………………………………………………
Hur skulle man kunna föra detta ”samtal”
på ett praktiskt sätt i era hemmiljöer?
……………………………………………………………………
Finns det saker i det lutherska som du
menar är särskilt viktiga?
Finns det saker i det lutherska du lika
gärna skulle varit utan?
?
……………………………………………………………………
En utmanande fråga:
Vi öppnar upp, gör större
grupperingar i samhället. I teologin
används teologer konfessionslöst.
Vad kan Lutherska världsförbundet
bidra med som inte Kyrkornas
världsråd kan?
……………………………………………………………………
