INTERKULTURELLA MÖTEN UTIFRÅN ETT
MAKT PERSPEKTIV
SEMINARIUM OM INTERKULTURELLA MÖTEN – ATT MOTVERKA FÖRDOMAR
OCH FRÄMJA ÖMSESIDIG FÖRSTÅELSE
DEN 8 OCH 15 APRIL, VÄSTERÅS OCH ESKILSTUNA
MEHRDAD DARVISHPOUR
FIL. DR. I SOCIOLOGI OCH LEKTOR I SOCIALT ARBETE, HVV MÄLARDALEN
HÖGSKOLA
DEFINITION AV INTERKULTURELLT MÖTE
HUR MÄNNISKOR FRÅN OLIKA KULTURELLA BAKGRUNDER KOMMUNICERAR OCH
UPPFATTAR VÄRLDEN OMKRING SIG OCH INTERAGERAR MED VARANDRA.
MÖTET MED MÄNNISKOR SOM KAN HA OLIKA KULTURELLA BAKGRUNDER KRÄVER BÅDE
KUNSKAP OCH PEDAGOGISK FÖRMÅGA FÖR ATT UNDERLÄTTA KOMMUNIKATIONEN OCH
FÖRSTÅELSEN AV VARANDRA.
DILEMMAN VID INTERKULTURELLA MÖTEN
• 1. RÄTTEN TILL ATT BEVARA SINA KULTURELLA SÄRDRAG OCH VALFRIHETEN KAN KOLLIDERA MED
KVINNOR OCH BARNS RÄTTIGHETER. I SÅ FALL, BÖR MAN TA HÄNSYN TILL KULTURELLA SKILLNADER
OCH AVSTÅ FRÅN MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER OCH JÄMSTÄLLDHETSKRAV PÅ MÄNNISKOR MED
UTLÄNDSK HÄRKOMST, I SYFTE ATT MOTVERKA RASISMEN OCH ÖKA TOLERANSEN OCH
MÅNGFALDEN?
• 2 ELLER BÖR MAN STÄLLA KRAV PÅ MÄNNISKOR MED ANNAN KULTURELL BAKGRUND ATT FÖLJA
SVERIGES NORMER OCH JÄMSTÄLLDHETSKRAV OCH BORTSE FRÅN KULTURELLA SÄRDRAG? HUR I SÅ
FALL KAN MAN MOTVERKA RISKEN ATT DETTA FÖRHÅLLNINGSSÄTT UPPFATTAS SOM
ETNOCENTRISKT OCH RASISTISKT?
DILEMMAN VID INTERKULTURELLA MÖTEN
• 3. Å ENA SIDAN SKA MYNDIGHETER INTE VARA ALLTFÖR INVOLVERADE I MÄNNISKORS PRIVATA LIV, EN
INBLANDNING SOM FOLK MED UTLÄNDSK HÄRKOMST KAN UPPFATTA SOM SÄRSKILT PÅTRÄNGANDE. Å
ANDRA SIDAN HAR MYNDIGHETSANSTÄLLDA I UPPGIFT ATT FÖLJA SVERIGES LAGAR OCH NORMER. ETT
EXEMPEL ÄR ATT MYNDIGHETSANSTÄLLDA IBLAND KAN UPPLEVA ATT BARN BLIR UTSATTA FÖR
FÖRÄLDRARNAS FÖRTRYCK OCH ATT DET ÄR DE ANSTÄLLDAS UPPGIFT ATT AGERA, TROTS ATT
FÖRÄLDRAR KAN UPPFATTA DETTA SOM PÅTRÄNGANDE.
• 4. I MÅNGA FALL BACKAR MYNDIGHETER T.EX. FRÅN ATT GE STÖD TILL FLICKOR MED UTLÄNDSK
HÄRKOMST SOM ÄR UTSATTA FÖR HEDERSFÖRTRYCK SAMTIDIGT SOM MAN ÄR OSÄKER PÅ OM UTSATTA
FLICKOR HAR FÅTT DET FAKTISKA STÖD SOM BEHÖVS. FRÅGAN ÄR OM PÅTRYCKNINGAR FRÅN
FLICKORNAS OMGIVNING SAMT MYNDIGHETERS BRIST PÅ RESURSER OCH KOMPETENS LEDER TILL ATT
UTSATTA FLICKOR BLIR BORTGLÖMDA.
MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER SOM UTGÅNGSPUNKT
MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER BÖR VARA DEN GRUNDLÄGGANDE UTGÅNGSPUNKTEN I MÖTET
MED MÄNNISKOR MED ANNAN ETNISK HÄRKOMST.
BEHOVET AV ETT MAKTPERSPEKTIV
GODA INTERKULTURELLA MÖTEN FÖRUTSÄTTER ATT MAN TAR HÄNSYN TILL ETNICITET, KÖN,
KLASS, ÅLDER, SEXUELL LÄGGNING, FUNKTIONSNEDSÄTTNING OCH ANDRA FÖRUTSÄTTNINGAR.
UTIFRÅN ETT MAKTPERSPEKTIV.
POÄNGEN ATT KOMBINERA EN INTERKULTURELL PEDAGOGIK OCH KOMMUNIKATION PÅ
MIKRONIVÅ MED ETT INTERSEKTIONELLT PERSPEKTIV PÅ STRUKTURELLA MAKTRELATIONER, ÄR ATT
MAN FÅR ETT KONTEXTUELLT PERSPEKTIV, VILKEN ÖKAR FÖRMÅGAN OCH FÖRSTÅELSEN AV
MÖTET MED ANDRA MÄNNISKOR.
ETT NORMKRITISKT OCH INKLUDERANDE
PERSPEKTIV
ETT NORMKRITISKT PERSPEKTIV VID INTERKULTURELLA MÖTEN UTGÅR FRÅN ATT AVSTÅ FRÅN ETNOCENTRISM,
STIGMATISERING, EXKLUDERING OCH ATT INTE FÖRSTÄRKA ETT "VI OCH DOM” TÄNKANDE .
INKLUDERING INNEBÄR ATT KRAV PÅ LIKA BEHANDLING, JÄMSTÄLLDHET OCH KVINNORS OCH BARNS MÄNSKLIGA
RÄTTIGHETER TILLGODOSES I DET MÅNGKULTURELLA SAMHÄLLET.
VÅRA FÖRDOMAR, ETNOCENTRISTISKA ATTITYDER, STIGMATISERINGS- OCH EXKLUDERINGSMEKANISMER SÅSOM
DISKRIMINERING OCH ETNOCOCIALITET KAN PÅVERKA FÖRUTSÄTTNINGARNA I MÖTET MED ETNISKA
MINORITETER.
AKTÖRORIENTERAT ISTÄLLET FÖR
PROBLEMORIENTERAT PERSPEKTIV
• BETYDELSEN AV KUNSKAP HOS MYNDIGHETER OM HUR MAN VID DAGLIGA MÖTE KAN MOTVERKA
FÖRDOMAR OM ETNISKA MINORITETER (BEHOVET AV EN ANTIDISKRIMINERING MEDVETANDE).
• DET ÄR INTE SÄLLSYNT ATT FRÅGOR SOM RÖR ETNISKA MINORITETER FOKUSERAR PÅ "DOM" SOM
PROBLEM OCH "VI" SOM LÖSNINGEN.
• MAN BÖR ÄVEN FOKUSERA PÅ "DOM" SOM RESURSER OCH AKTÖRER OCH PÅ BRISTER HOS "OSS"
SOM KAN PÅVERKA ANDRA MÄNNISKORS FÖRUTSÄTTNINGAR NEGATIVT.
MÖTET MELLAN MYNDIGHETSPERSONER OCH
KLIENTER ÄR EN MAKTRELATION
• MÖTET MELLAN PERSONAL OCH KLIENTER ÄR EN MAKTRELATION SOM KAN PÅVERKA KLIENTENS
SITUATION GENOM RÄTTEN ATT DEFINIERA DERAS PROBLEM OCH BEHOV.
• DEN OJÄMLIKA MAKTRELATIONEN KAN BLI STÖRRE OM MAN TAR HÄNSYN TILL ANDRA
DIMENSIONER SÅSOM ETNISK BAKGRUND, KLASS, KÖN, ÅLDER, SEXUELL LÄGGNING OCH
FUNKTIONS NEDSÄTTNING.
•
ETT KRITISKT REFLEKTERANDE PERSPEKTIV KRING DOMINERANDE NORMER OCH MAKTRELATIONER.
BEHOV AV "KULTURTOLKAR"
• "KULTURTOLKAR" KAN HJÄLPA TILL ATT MOTVERKA FÖRDOMAR OCH MEDLA MELLAN EXEMPELVIS
FAMILJER OCH SKOLANS PERSONAL.
• MYNDIGHETER HAR STÖRRE CHANS ATT NÅ FRAM TILL KLIENTER MED UTLÄNDSK HÄRKOMST OM
DE TAR HJÄLP AV BROBYGGARE SOM HAR SAMMA BAKGRUND SOM KLIENTERNA SJÄLVA SAMT
UTGÅR FRÅN PERSPEKTIVET MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER.
• PERSONER MED RÖTTER I OLIKA KULTURER KAN BÅDE BLI FÖREBILDER FÖR ETNISKA MINORITETER
OCH MOTVERKA FÖRDOMAR OM T.EX. ATT INVANDRARE ÄR POTENTIELLA FÖRTRYCKARE ELLER EN
BELASTNING.
ATT AVSTÅ FRÅN ATT ”LÄXA UPP”
• BEHOV AV ATT SKAPA EN MILJÖ DÄR MAKTRELATIONER INTE SÄTTER HINDER FÖR DIALOGEN.
• EXEMPELVIS, INOM KOMMUNEN HAR MAN DISKUTERAT VARFÖR MÅNGA FÖRÄLDRAR MED
UTLÄNDSK HÄRKOMST INTE BRUKAR KOMMA PÅ SKOLORNAS FÖRÄLDRAMÖTEN. EN
EVENTUELL FÖRKLARING KAN VARA ATT FÖRÄLDRARNA KÄNNER SIG UNDERLÄGSNA OCH
MISSTÄNKER ATT DE SKA "LÄXAS UPP" AV LÄRARNA.
• EN FÖRUTSÄTTNING FÖR GODA MÖTEN MED MÄNNISKOR MED UTLÄNDSK HÄRKOMST ÄR
KANSKE ATT HITTA MINDRE FORMELLA VÄGAR DÄR MÄNNISKOR BLIR DELAKTIGA I EN
MÅNGFALDSMILJÖ.
SAMVERKAN
• BEHOVET AV BÄTTRE SAMVERKAN OCH STÖRRE INSATSER FRÅN FLERA HÅLL. DET INNEBÄR ATT
MAN MÅSTE ÖKA OCH FÖRBÄTTRA SAMVERKAN MED ANDRA ORGANISATIONER,
SAKKUNNIGA OCH MYNDIGHETER SOM SYSSLAR MED FRÅGAN.
ÖKA RESURSER OCH KOMPETENS
• FÖR ATT MOTVERKA FÖRDOMAR OCH FRÄMJA ÖMSESIDIG FÖRSTÅELSE BEHÖVS RESURSER
OCH KOMPETENS ATT SKAPA MÖTEN SOM INKLUDERAR MÄNNISKOR SOM BLIVIT OCH BLIR
UTSATTA FÖR PROBLEM SÅSOM DISKRIMINERING.
ETT ANTIDISKRIMINERINGSPERSPEKTIV
ETT AKTIV ANTIDISKRIMINERINGSPERSPEKTIV ERKÄNNER ATT DISKRIMINERING ÄR ETT
STRUKTURELLT PROBLEM OCH INTE ETT TILLFÄLLIGT AVVIKANDE FENOMEN. DÄRMED ÖKAR
FOKUS PÅ EVENTUELLA DISKRIMINERANDE POLICY ELLER ATTITYDER I SYFTET ATT MOTVERKA DEM.
