Lärarutbildningens interkulturella profil Lärarutbildningen på Södertörns högskola har en interkulturell profil som baseras på tanken om allas lika värde, demokrati, mänskliga rättigheter och likabehandling. Interkulturalitet definieras här som ett förhållningssätt som utgår från en inkluderande och icke-­‐egocentrisk världsbild, där de egna normerna och synsätten inte tas för givna. Den egna utgångspunkten (världsbilden, sättet att leva, erfarenheten) antas inte vara det enda rätta och normer och normskapande ifrågasätts, granskas kritiskt och utmanas. Genom att hela tiden problematisera innehållet i profilen och kritiskt diskutera, både i lärarlag och med studenter, hur vi ser på interkulturalitetsbegreppet håller vi profilen levande. Den svenska skolan/förskolan är en mångkulturell arena där många olika grupper och människor med olika bakgrund, erfarenheter och sociala villkor möts. Här skapas och uppstår olika sociala relationer, kategorier, normer och hierarkier, men här utmanas och omformas även dessa. Skolan och förskolan lyder under diskrimineringslagen som förbjuder diskriminering och trakasserier utifrån sju diskrimineringsgrunder: ålder, kön, etnisk tillhörighet, sexuell läggning, funktionsnedsättning, könsidentitet eller könsuttryck samt religion eller annan trosuppfattning. Varje år skall varje förskola/skola upprätta en likabehandlingsplan som beskriver det arbete som bedrivs för att förhindra och förebygga diskriminering och trakasserier och främja likabehandling. Skolverkets nya allmänna råd för likabehandlingsarbetet understryker betydelsen av att arbeta främjande med dessa frågor. Syftet med den interkulturella profilen är att bidra till att alla i skolan får lika villkor. Forskning visar att det är viktigt med ett interkulturellt förhållningssätt i förskolan/skolan för att inte upprätthålla och skapa ojämlika sociala relationer och villkor och för att kunna bedriva ett framgångsrikt likabehandlingsarbete. Den interkulturella profilen genomsyrar lärarprogrammens målsättningar och verksamhet. En lärare ska ha förmåga att inspirera och hjälpa andra i deras lärande. För att kunna göra det på bästa sätt är det viktigt att ha förståelse för elevers och barns olika förutsättningar, erfarenheter och villkor samt att kunna reflektera över både snabba samhälleliga förändringar och långvariga strukturer, nationellt såväl som internationellt. Viktigt är även att bli medveten om hur den egna undervisningen, det egna förhållningssättet, förväntningar på och bemötandet av elever och barn bidrar till att skapa, utmana och omforma normer, hierarkier och sociala villkor. Profilens innehåll baseras på aktuell forskning och teori där begrepp som intersektionalitet och normkritisk pedagogik blir relevanta. Med intersektionalitet menas här en medvetenhet om att kategoriseringar av människor i olika grupper baserade på genus, klass, etnicitet, funktionsnedsättning, religiositet, sexualitet, ålder, med mera skapar ojämlika maktvillkor, hierarkier och olika förutsättningar för individer. En intersektionell analys leder till förståelse för att sådana sociala kategorier i hög grad är konstruerade och inte ”naturliga” samt att de är sammanvävda och inte kan ses isolerade. Normkritisk pedagogik innebär att flytta fokus från det som betraktas som avvikande och istället fokusera på hur normer uppstår och varför någon/något betraktas som avvikande eller annorlunda samt vilka konsekvenser det har för individer. Vilka normer vill vi ha och hur kan vi förändra de vi tycker är dåliga? Det handlar inte om att förkasta normer men att ha ett kritiskt och medvetet förhållningssätt till olika normer, samt att ha en medvetenhet om att det egna agerandet bidrar till att skapa eller utmana normer. Med ett intersektionellt, interkulturellt och normkritiskt förhållningssätt är inkludering och exkludering, likabehandling, diskriminering samt allas lika villkor, faktorer som ständigt tas i beaktande i undervisningen. Litteratur och övrigt kunskapsstoff ska erbjuda en tydlig progression i programstudierna inom den interkulturella profilens olika områden antingen det gäller kunskap och förståelse, färdighet och förmåga eller värderingar och förhållningssätt. Kunskap och förståelse Lärarutbildningens kunskapsinnehåll ska enligt Högskolelagen baseras på vetenskap och beprövad erfarenhet och utveckla studenternas förmåga att söka och värdera kunskap på vetenskaplig nivå samt att göra självständiga och kritiska bedömningar. Det innebär att undervisning och litteratur tar in forskningsrön om interkulturalitet, intersektionalitet och normkritisk pedagogik samt på forskning om sociala kategorier som ålder, kön, etniskt tillhörighet, sexuell läggning, funktionsnedsättning, könsidentitet eller könsuttryck, religion eller annan trosuppfattning och klass samt samspelet mellan dessa kategorier. Frågor och teman som berör detta behandlas genomgående i varje utbildningsprogram. Litteratur och övrigt lärostoff hämtas från hela världen, inte bara västerlandet, och har relevans för ett samhälle präglat av globalisering. Teman som alla program belyser är heterogeniteten i pedagogiska miljöer, i familjer och i omvärlden och hur en som lärare aktivt kan använda denna heterogenitet i sitt uppdrag. Viktigt är också att belysa hur skillnader skapas och upprätthålls genom olika mekanismer. Färdighet och förmåga Den lärarutbildning som Södertörns högskola erbjuder vilar på en föreställning om att nyfikenhet på andra människors perspektiv och medvetenhet om den egna erfarenheten och sociala bakgrunden är viktiga tillgångar för en lärare i dagens samhälle. Förmåga till självreflektion tränas kontinuerligt i utbildningarna. I lärarprogrammen ska studenterna även övas i att använda inkluderande arbetsmetoder, normkritiska och normmedvetna arbetssätt i sin undervisning samt att utgå från att barns och ungas situation skiljer sig åt. Det innebär att studenterna också själva måste få uppleva att samtliga studenters kunskaper och erfarenheter tas tillvara i lärandet. Värderingar och förhållningssätt Lärarprogrammen utgår från värderingen att alla människor har lika värde och att deras kunskaper, erfarenheter och övertygelser ska respekteras. Samtidigt ska ett välgrundat och kritiskt ifrågasättande av egna och andras förgivettaganden uppmuntras. Förmågan till aktivt lyssnande och till empati ska tränas under utbildningarna, och mötet mellan olika kulturella, sociala och andra erfarenheter och livsvillkor ges högt värde som medel och mål för utveckling av kunskaper och färdigheter. Viktigt är att förmedla betydelsen av ett normkritiskt och normmedvetet förhållningssätt hos både lärare och studenter för att ojämlika maktvillkor och olikhetsskapande inte ska reproduceras. Tre nivåer Den interkulturella profilen genomsyrar lärarutbildningens program på tre nivåer: 1. Utbildningens innehåll -­‐ innehållet i delkurser, tex kurslitteraturen, bör spegla en rad olika erfarenheter, situationer, sociala relationer och positioner. Vi menar att två strategier för normkritik bör användas parallellt: a) Att explicit synliggöra och diskutera normer och normskapande med studenter/elever/barn. b) Att inte upprepa normeringar (såsom att föräldrar alltid är av olika kön, eller att studenterna förutsätts fira jul t ex) och istället normalisera olika positioner, vilket i förlängningen bidrar till att utmana och omforma normer. 2. Arbetsätt -­‐ Vi uppmuntrar olika former av arbetssätt, som olika typer av examinationer, seminarieformer, uppgifter och övningar samt strävar efter att variera grupperna för att studenterna ska få möjlighet att möta många olika erfarenheter och perspektiv. 3. Förhållningssätt -­‐ På lärarutbildningen finns inställningen att allas erfarenheter är lika mycket värda och att alla har något att bidra med. Inkluderande arbetsformer och arbetsätt används. Förslag på vidare läsning: Anna Lundberg & Ann Werner (red) (2012) Genusvetenskapens pedagogik och didaktik. En skriftserie om genusvetenskap. Nationella sekretariatet för genusforskning: Göteborg. Anna Olausson (2012). Att göra sig gällande : mångfald i förskolebarns kamratkulturer
Umeå : Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, Umeå universitet.
Sabine Gruber (2008). När skolan gör skillnad. Skola etnicitet och institutionell praktik. Liber: Stockholm. Polly Björk-­‐ Willén, Sabine Gruber, Tunde Puskas (red) (2013). Nationell förskola med mångkulturellt uppdrag. Liber: Stockholm. Anette Hellman (2013). Vardagsliv på förskolan ur ett normkritiskt perspektiv. Liber: Stockholm. Elisabeth Elmeroth (red) (2012). Normkritiska perspektiv -­‐ i skolans likabehandlingsarbete. Studentlitteratur: Lund. Lorenz, Hans & Bergstedt, Bosse (red.) (2006). Interkulturella perspektiv. Pedagogik i mångkulturella lärandemiljöer. Lund: Studentlitteratur Hillevi Lenz Taguchi, Linnea Bodén & Kajsa Orhlander (red) (2011). En rosa pedagogik -­‐ jämställdhetspedagogiska utmaningar. Liber: Stockholm. Janne Bromseth & Frida Darj (red) (2010). Normkritisk pedagogik. makt, lärande och strategier för förändring. Centrum för genusvetenskap: Uppsala. Johannes Lunneblad (2009). Den mångkulturella förskolan: motsägelser och möjligheter.
Lund: Studentlitteratur Lena Martinsson & Eva Reimers (red) (2008). Skola i normer. Gleerup: Malmö. Silvia Edling (2012). Att vilja andra väl är inte alltid smärtfritt. Att motverka kränkningar och diskriminering i förskola och skola. Studentlitteratur: Malmö.
