Religionssociologins klassiker;
Modernitet och religiös förändring
Religionsbeteende B1: sociologi
Föreläsning 2
Marta Axner
Modernitet – ett tillstånd, en
historisk epok, ett ideal?
”Allt fast och beständigt förflyktigas, allt
heligt profaneras…”
Karl Marx
Modernitet – ett tillstånd, en
historisk epok, ett ideal?
Modern – den ”nya tiden”
Reformationen – upplysningen –
industrialismen?
Moderniteten är både en epok i (den
västerländska) historien och ett
samhällstillstånd eller snarare processer i
samhällsutveckling.
Modernism = ideal eller ideologi, både
estetiskt (konst, arkitektur etc) och
samhällsmässigt/politiskt
Modernitet – ett tillstånd, en
historisk epok, ett ideal?
Tron på sanningen och metoden
Tron på slutinstanser
Tron på avslöjande strategier
Tron på framsteget
Tron på friheten
(Esping Schaaning 1992)
Förnuft/rationalitet
Individualism
Differentiering
”Urbäddning” – mindre beroende av det lokala
Postmodernitet eller
senmodernitet?
Sedan 1970-80-talen har moderniteten
och modernismen ifrågasatts
De ”stora berättelsernas” död?
Sociala förändringar – globalisering,
tjänstesamhälle/informationssamhälle
Något nytt eller konsekvenser av
pågående processer?
Religionssociologins klassiker I
Karl Marx (1818-1883)
Materialism – produktionsförhållanden och
kontroll över produktionsmedlen, inbyggd konflikt
mellan kapitalägare och arbetarklassen
Alienation – arbetarna alieneras (förfrämligas)
från sitt arbete och sin identitet
Bas – överbyggnad: samhällets bas är de
materiella villkoren – lagar, normer, ideér osv
härstammar från basen.
Ideologi: den härskande klassens intressen som
överförs på massorna
Marx om religion
Religion som överbyggnad
Metafysiska och religiösa idéer är en del av
överbyggnaden som inte kan frigöra sig från de
ekonomiska villkoren.
Religion som ideologi
Gynnar de härskande klassernas intressen
”You get pie in the sky when you die…”
Religion uttryck för motstånd och kritik
Religion är “folkets opium” (inte opium för folket)
Religionen är en folklig reaktion mot orättvisor – i ett
klasslöst samhälle kommer religionen (liksom
staten) att försvinna.
Religionssociologi inspirerad av
Marx samt kritik
Deprivationsteori
Tanken att religion är en kompensation för en brist
eller utgör tröst för grupper med små resurser.
Viss sekulariseringsteori
Tanken att religionen automatiskt försvinner när
människors ekonomiska villkor förbättras och
friheten ökar.
Kritik mot marx-inspirerad relsoc:
Alltför simpel, fler förklaringar behövs
Även medel/överklass är religiös, oftast i högre grad
än arbetarklassen
Religionssociologins klassiker II
Emile Durkheim (1858-1917)
Sökte systematiskt och vetenskapligt efter
grunden till religion – sociala aspekter
Religion som ett socialt fenomen – uppdelning
heligt – profant
Riter och tro relaterat till det Heliga
Det religiösa livets elementära former (1912)
Gemensamma värderingar, normer, ideal som
uttrycker gruppens identitet/förståelse av sig själv
Religionen är symboliskt uttryck för det
gemensamma – tillber samhället
Fokuserade det gemensamma, det som håller
samman samhället/kollektivet
Religionssociologi insprirerad av
Durkheim
Social interaktionism
Mead mfl. Fokus på de sociala apekterna, rit och
gemensamt liv
Det Heliga
Många religionssociologer, inte minst I sammanhang
kring riter, använder begreppet. Senare i relation
till kultur, medier.
Civilreligion
Samhällen har en gemensam myt och rit – ex USA
Religionen som sammanhållande faktor
Tanken att religionen är ett uttryck för samhällets
gemensamma grundläggande värderingar
Kritik mot Durkheim
Är allting socialt?
Riskerar att negligera individen och de individulla
aspekterna och upplevelserna
Vilken sorts religion?
Fungerar bara på (små) sammanhållna homogena
samhällen med gemensam religion heterogenitet?
Metodkritik
Kan man bygga en generell teori om vad all religion
är på ett enda fall?
Är alla sociala erfarenheter religiösa?
Konserter, politiska möten, fotbollsmatcher...
Religionssociologins klassiker III
Max Weber (1864-1920)
Individuellt rationellt handlande i fokus
Olika typer av rationalitet
Värderationalitet – Målrationalitet
Rationalisering viktigaste processen i
moderniteten
Byråkratisering
”Avförtrollning”
Moderniteten en ”järnbur”
Tre epoker/stadier – magisk, religiös,
vetenskaplig
Den protestantiska etiken och
kapitalismens anda (1904/5)
Samband mellan kapitalismens framväxt och
puritansk kristendom
Etik som betonar framgång som tecken på
frälsning ger hårt arbete och ackumulerat
kapital = kapitalismens framgång
Inte ensidigt idealistisk (= inte materialism)
utan samspel mellan historiska, sociala och
ekonomiska faktorer och idéutveckling
Religionssociologi inspirerad av
Weber
Sekulariseringsteori
Modernitetens rationaliseringsprocess leder
till religionens minskande förklaringsstyrka
och förflyttning till en privat sfär
Rational Choice (?)
Betoningen på individens rationella
handlande återfinns hos rational choiceteoretikerna, även om de har en annan syn
på religionens plats i samhället än Weber
Vad är sekularisering?
Sekularisering = “förvärldsligande”
(sekula [lat] = värld, världslig i motsats
till kyrklig/helig)
Sekularisering på olika nivåer
Samhällsnivå - makro
Organisationsnivå - meso
Individnivå - mikro
Olika betydelser av
sekulariseringsbegreppet
Shiner (F&R: 109)
Religiösa symboler, dogmer och institutioner förlorar i
betydelse
Religionen förändrar innehåll – transcendens blir
immanens
Samhället blir mindre religiöst genom att religionen
blir mer inåtvänd, specialiserad
Religiösa institutioner och trosföreställningar
omformas och uppfattas som sekulära
Världen avsakraliseras, inomvärldsliga förklaringar
”avförtrollning” (Weber)
Traditionella värderingar och legimiteringar ersätts av
utilitaristiska och förnuftsmässiga
Sekulariseringstesen
Grundtes: modernisering ger religionens
tillbakagång
Differentiering – Specialisering
Individualisering/privatisering
Avmystifiering
Urbanisering – nya sociala strukturer
Pluralism
Strukturell differentiering
Strukturell differentiering = varje sektor i
samhället blir alltmer specialiserad,
differentierad, och ägnar sig enbart åt sin
kärnuppgift
Socialtjänst
Militären
Sjukvård
Skolan
Kyrkan
Kyrkan =
samhället
Urbanisering
Industrialismen har gått hand i hand med
urbaniseringen, d v s att en allt högre
andel av befolkningen lever i städer
Urbaniseringen har inneburit nya sociala
situationer där gamla band, social
kontroll och gruppens/familjens betydelse
ersatts med självvalda och svagare
sociala band (samverkar med
individualism)
Avmystifiering
Avmystifiering/avförtrollning – Weber
Rationella förklaringar, experter
Tro på förnuft, vetenskap och rationella
förklaringar gör religionen osannolik, det
magiska (”förtrollade”) i världen ger vika
för det rationella
Pluralism
Från enhetssamhälle till konkurrerande
förklaringar och världsbilder
När flera ”sanningar” konkurrerar – kan
det finnas någon sanning alls?
Berger: the sacred canopy (1967)
Individualisering - privatisering
Allmän förskjutning av auktoritet till
individen från det offentliga/kollektiva
Mer betoning av identitet, individens
egna självvalda uttryck
Normativ ställningstagande: religion bör
vara privatsak/inte ha påverkan på det
offentliga
Kritik mot sekulariseringstesen
Teoretiska utgångspunkter
Europeiskt bias
Betydelsen av sammanhanget
Vilken religion försvagas och privatiseras och hur?
Religionen kan ännu ha betydelse som
övergripande tolkningsmönster
Teorier om deprivatisering och resakralisering
Religionen kan växa och utvecklas även i ett
modernt samhälle
Teorier om den religiösa marknaden
Sakralisering?
Återförtrollning av tillvaron?
Religionens återkomst i det offentliga
rummet?
Individen allt mer centrum – rentav helig?
Förskjutning av auktoriteter
transcendens -> immanens
Den svenska situationen
Sverige – världens mest sekulariserade
land?
Dop, konfirmation, vigsel och begravning enligt Svenska kyrkans ordning i
relation till befolkningsunderlaget år 1970-2006
Döpta i % av antal födda
Konfirmerade i % av alla 15-åringar
Vigslar enligt Svenska kyrkans ordning i % av alla vigslar
Begravningar enligt Svenska kyrkans ordning i %
Döpta i % av födda vars föräldrar är medlemmar i Svenska kyrkan*
%
100
90
80
70
60
50
40
30
20
10
0
1970
1975
1980
1985
1990
År
1995
2000
2005
Svenska kyrkans medlemmar, procent av folkmängden, 1972-2006
100
90
80
70
60
50
40
30
20
10
0
1970
1975
1980
1985
1990
1995
2000
2005
Är Sverige sekulariserat?
Förändring av de religiösa institutionernas
offentliga roll
Minskande gudstjänstbesök, bibel- och
bönevanor, explicit kristen bekännelse
Medlemskap i Svenska kyrkan
Högt deltagande i kyrkliga handlingar
Hög andel ”troende”…
Diskussion om kyrkans roll och användning
Andra samfund/religioner synligare i samhället
pga migration
