Mikael Schierenbeck

Det svenska skolfiaskot och den oroväckande utvecklingen av psykisk ohälsa bland elever PSIFOS Stockholm 11/11 2016 Mikael Schierenbeck leg. psykolog, klinisk specialist inom barn-­‐ och ungdomspsykologi [email protected] Dagens tema
•  Psykologens roll i den svenska skolkrisen •  Fördjupa kunskaperna kring den svenska skolans historik och nuvarande problemaEk •  Hälsofrämjande arbetet – del i skolans organisatoriska arbete •  Elevhälsan – inte hiJa på egna saker aJ arbeta med -­‐ finns problem så det räcker •  Psykologer – ta utökat ansvar – expert Mikael Schierenbeck Det hälsofrämjande arbetet – kopplat till
den svenska skolans kriser
Sverige särskiljer sig bland OECD-­‐länderna: •  Mest negaEva kunskapsutvecklingen •  Mest bristande studieron • 
Alltmer Elltagande differenEering av elevernas kunskaper • 
Socioekonomiska bakgrunden alltmer avgörande Mikael Schierenbeck Det hälsofrämjande arbetet – kopplat till
den svenska skolan kriser
•  Skillnader i kunskapsresultat bland flickor och pojkar ökar •  Den dramaEsk ökade skolrelaterade stressen •  Oroväckande ökning av psykisk ohälsa •  En oroväckande diagnos-­‐ och medikaliseringstrend •  Skolor – pedagoger – tagna – slitna -­‐ spliJrade Mikael Schierenbeck Behov av övergripande analys
•  Förstå fenomenet – fördjupa sig i analys •  Vilka föreställningar föreligger kring eleverna? •  Skolan då som del av en större samhällsrörelse •  SysselsaJ mig i många år – startade under specialistutbildningen 2012 – bok 2017 •  Psykologassistent Joni Karlsson och doktorand i utbildningsvetenskap/idéhistoria Tomas Wedin är också medförfaJare. Mikael Schierenbeck Elevhälsans
riktlinjer
3. HSL
(Individinriktat
arbete inom
hälso- och
sjukvård,
skolhälsovård
och psykolog)
1. HF (Generellt
Hälsofrämjande)
(övergripande
organisationsfakt
orer)
2. FB (Förebyggande
arbete gentemot
identifierade riskgrupper
av barn i skolan)
Skolans kvalitet – elevernas hälsa
•  Brister i skolsystemen bidrar Ell sämre psykisk hälsa •  Skolan – lika vikEg som familjernas fungerande under skolEden •  HDI (FN) Sverige spås tappa i livskvalitet PISA/PIACC •  Kunskaper som salutogena faktorer •  I denna föreläsning – ökad förståelse – skolans kris Mikael Schierenbeck Psykologernas kunskaper bör inriktas
gentemot skolans vardagliga arbete
•  Från dubbla spår -ll Elevhälsa (SOU 2000:19) •  Salutogena teorin – vardagens betydelse •  Stödja skolans arbete – vetenskap och beprövad erfarenhet •  Påverka ledarskap – val av pedagogiska metoder •  Om påverka med i skolors målsäJande arbete Mikael Schierenbeck Psykologernas kunskaper bör inriktas
gentemot skolans vardagliga arbete
•  Elevhälsan på 2000-­‐talet – Psykologers bidrag? •  Vi psykologer oda utanför diskursen – skolkrisen •  Tveksam Ell psykologiska auktoriteter på områdets påverkan/ metoder •  Påverka på huvudmannanivå •  Påverka organisaEonsnivå – individnivå – ej skillnad Mikael Schierenbeck Kommunfullmäktige
Utbildningsnämnden
Chef
utbildningsförvaltning
Utvecklingsgrupp
Rektorsgrupp
Rektor
Rektor
Rektor
Rektor
Chef EHT
EHT
EHT
EHT
EHT
EHT
Innehåll
•  Redovisning av svenska elevers kunskapsresultat •  Svenska elevers skolrelaterade psykiska ohälsa •  Analys av det svenska skolfiaskot •  Sverige – världens modernaste land •  Svenska skolan – den mest moderna i världen Mikael Schierenbeck Innehåll
•  Bristande pedagogiska metoder och ledarskap •  Synen på barn/ ungdomar i den svenska skolan och svenska samhället •  InternaEonellt framgångsrika pedagogiska miljöer •  Konkreta riktlinjer Ell förebyggande/ hälsofrämjande skol/elevhälsoarbete •  Centrala idéer och diskussion Mikael Schierenbeck Huvudsakliga referenser
•  Barn-­‐ och ungdomars psykiska hälsa i Sverige. Kungliga vetenskapsakademin, 2010. •  Policy idéer för den svenska skolan. Gustavsson, Sörlin & Vlachos (2016) •  Improving Schools in Sweden: An OECD Perspec-ve. OECD (2015) •  Staten får inte abdikera – om kommunaliseringen av svensk skola. Leif Lewin (SOU 2014:5) •  Från dubbla spår -ll Elevhälsa — i en skola som främjar lust aR lära, hälsa och utveckling. Edgren m.fl. (SOU 2000:19) Mikael Schierenbeck Huvudsakliga referenser
•  Ungdomar, stress och psykisk ohälsa – Analyser och förslag -ll åtgärder. Bremberg m.fl. (SOU 2006:77) •  School, Learning and Mental Health: A Systema-c Review. Gustavsson m.fl. (2010) •  (Willingham, 2009). •  Blair, 2013; Anderson, 2009; Miller, 2013 •  Baumrind, 1994, Wentzel, 2002, Walker, 2009 •  Linderoth, 2016 Lärarens återkomst. •  McKinsey (2007, 2011) •  Haoe. J (2009) •  Giota (2013) •  PISA (2000-­‐2012) Mikael Schierenbeck två mätningarna som gjorts av medborgarkunskaper (Cived 1999 och ICCS
2009) utgör en trend som inte kunnat mätas med samma säkerhet (se vidare
kapitel 4, avsnittet Medborgarkunskap och demokratisk kompetens).
Resultat elever årskurs 3-4 och 8-9
3.3
Figur 3.3 Genomsnittspoäng för svenska elever i mätningar 1999–2012. Resultat avseende
yngre elever markerade med heldragen linje, avseende äldre elever med streckad linje.
580
560
540
01
29/06/16
J. Kar...
520
500
480
460
1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012
PIRLS
PISA läs
PISA ma
PISA nat
TIMSS nat4
TIMSS ma8
TIMSS nat8
Cived/ICCS
TIMSS ma4
Anm. 1: ”ma4” i figuren står för matematik årskurs 4, ”nat8” för naturvetenskap årskurs 8, etc.
Källa: Skolverket (2014) I huvudsak försämrad likvärdighet
Mikael Schierenbeck PISA
Källa: Skolverket (2014) Mikael Schierenbeck Lånad från skolvärlden.se Mikael Schierenbeck Lånad från skolvärlden.se Mikael Schierenbeck PISA Kunskapsmål – senmodernt
kunskapssamhälle
•  PISA – 15 år – mäter kunskaper för livet i eJ modernt kunskapssamhälle •  Sydet – lära av varandra – inte tävla •  I Sverige – resultaten sjunker för alla elevgrupper •  Från toppresultat – mot boJenresultat – sjunker snabbast •  Kunskaper, problemlösning och kreaEvitet under OECD-­‐ genomsniJ Källa: Skolverket (2014) Mikael Schierenbeck PISA/ PIAAC (färdigheter för att klara sig
I senmodernt kunskapssamhälle)
•  PISA – PIAAC – resultat följer varandra •  Unga vuxna – svaga – PISA-­‐ PIACC (24, 27 år) •  Finland – högt I PISA – högt PIAAC (tvåa) •  2013 – 30 år eller äldre – Sverige -­‐ starka PIAAC •  Troliga samband med unga vuxnas psykiska ohälsa Källa: Skolverket (2014) Mikael Schierenbeck Flera kunskaper brister
•  Många olika mätningar, både internaEonell/ naEonellt – pekar på brister i grundkunskaper. •  Studenterna är sämre på aJ läsa, skriva och räkna ordentligt. (UNT 2013-­‐03-­‐02) (Högskoleverket, 2009) •  DemokraEproblem – bildningens betydelse •  Universitet har förberedande/ kompenserande kurser •  T.ex. Polishögskolan – sänkt intagningskraven etc. Mikael Schierenbeck Betygsinflation/ ”uppblåsthet”
Mikael Schierenbeck Internationell jämförelse
1. 
2. 
3. 
4. 
5. 
6. 
7. 
8. 
9. 
10. 
11. 
12. 
13. 
Shanghai-­‐ China Singapore Hong Kong – China Taiwan Sydkorea Machau-­‐ China Japan Liechtenstein Schweiz Holland Estland Finland Kanada (OECD) Mikael Schierenbeck Skolrelaterad stress ökat
•  Mellan miJen av 80-­‐talet – miJen av 00-­‐talet nära en tredubbling av upplevd skolrelaterad stress •  Kradigt ökad stress bland 13-­‐åringar, fördubbling hos båda könen (flickor 36 procent, pojkar 22 procent) •  15-­‐åringar är mest stressade, dock ingen ökning sedan 2009/10. (Skolbarns hälsovanor i Sverige 2013/14, Folkhälsomyndigheten) Mikael Schierenbeck Diagram lånad från Folkhälsomyndigheten Mikael Schierenbeck Psykisk ohälsa
•  Ökat sedan 90-­‐talet oavseJ socialgrupp, kön eller etnicitet. •  Upp Ell 11 års ålder – ingen större ökning över Ed •  Mellan 11-­‐ 15 år – ökar – inte bara i Sverige. •  Sverige ökar mer än många andra länder •  Skolrelaterad stress – enskilt största orsak – stress/ livet Mikael Schierenbeck Mikael Schierenbeck 95 Hög livsEllfredeställelse 90 85 80 75 70 11 år 13 år Sverige Finland Danmark Nederländerna Tyskland Frankrike 15 år Kanada Mikael Schierenbeck 50 45 MulEpla hälsosymtom 40 35 30 25 20 15 10 5 0 11 år 13 år Sverige Finland Danmark Nederländerna Tyskland Frankrike 15 år Kanada Mikael Schierenbeck Analys av det svenska
skolfiaskot
Mikael Schierenbeck Sverige – världens modernaste land
•  Många radikala samhällsreformer i Sverige – historik •  Svenska välfärdsstaten – via reformer frigöra individen •  Familjen i framEden lanseras 1974 – frigöra från beroende •  Mest individualiserade samhället i världen •  Grogrund för radikal demokraEsering av skolan 90-­‐talet Mikael Schierenbeck Källa: WVS (1996) Mikael Schierenbeck Källa: WVS (2008) Mikael Schierenbeck Källa: WVS (2015) Mikael Schierenbeck Många lyckade reformer
•  InternaEonella mätningar – oda sekulariserade – ”Edigare” protestanEska länder i topp – specifikt Sverige •  SPI (Harward), 2013, 2016 1:a av 50 länder •  World Happinies Rapport (FN), 5: av 151 länder •  OECD – 2013 2:a av 34 länder •  Stor Ellit Ell både stat och Ell andra människor Mikael Schierenbeck Negativa konsekvenser
•  Psykisk ohälsa ökat i det västerländska samhället – sedan 50-­‐
talet •  Koppling Ell individualiseringsprocesser – sociologer – allt flyter •  Ny teknik – digitaliseringen – oklarheter – nya samhällsfrågor •  Svenska samhället förändrats fortast i världen – modernaste landet •  Människor frigöras från varandra – barn frigörs från vuxna Mikael Schierenbeck Negativa konsekvenser
•  Sverige – det land i världen där människor svårast leva Ellsammans •  Mest skilsmässor – Stockholm – högst singelhushåll i världen •  Progressiva paradoxen – blir ensamt – nyliberalt Ell slut •  DramaEskt förändrade familjeklimatet – nya familjebildningar •  Oklara könsroller/ föräldraroller i familjerna •  Minst krav/ minst gränser/ förväntningar på barnen i världen Mikael Schierenbeck Negativa konsekvenser
•  Skolor får alltmer bristande stöd från familjerna •  Svårare aJ få samarbete – räogheter vs skyldigheter •  Ansvaret för fostran allt oklarare •  Barn som sovit, äEt, moEonerat mindre •  Högst andel data beroende ungdomar i världen Mikael Schierenbeck Svenska skolan – modernast i världen
•  Del i en större individualiseringsprocess i Sverige •  LGR 62, 69, 80, 94 och 11 – förändras gradvis -­‐ individualism •  BreJ poliEskt stöd både från vänstern och nyliberala för individualiseringsprocesserna i skolan under 90-­‐ talet •  Den svenska skolan – spegel av övrig samhällsutveckling •  Svensk strävan: världens modernaste land – demokraEsera skolan – öka elevinflytande – föräldrainflytande etc. Mikael Schierenbeck Radikaliseringen av den svenska skolan
politiska reformer – 90-talet
•  Kommunaliseringen •  Friskolereformen •  Staten delegerade kontrollen på olika vis •  Abstrakta mål LGR 94 delegerat Ell pedagogernas utbildningar •  Pedagoger delegerar Ell eleverna – förskjutning av ansvar Mikael Schierenbeck Radikaliseringen av den svenska skolan
politiska reformer – 90-talet
•  EJ antal reformer – ca 50 stycken sedan 90-­‐tal •  DemokraEseringen av skolan – stärkt allas räogheter än pedagogernas – elever – föräldrar •  Integreringsrörelserna, inga mindre grupper etc. •  Mycket fokus på annat än klassrumsforskning •  Största datasatsningen i skolan i världen Mikael Schierenbeck Orsaker till skolkrisen
"Resultatutvecklingen i de olika internaEonella undersökningarna tyder på aJ förklaringarna Ell den svenska utvecklingen främst står aJ finna i skolans undervisning". (Gustavsson, m.fl., 2016, s. 29). ” Reformerna i den svenska skolan under de senaste 30 åren saknar stöd i vetenskap och beprövad erfarenhet” (K. Sandell, Socialstyrelsen 2010) Det är i arbetet i klassrummet som resultaten Ell fiaskot Ell sist måste förklaras. Mikael Schierenbeck Pedagogiska utbildningens brister
•  Pedagogisk forskning – ideologi – snarare än vetenskap •  Lärarutbildningen 28 ställen – bristande kvalitet •  LäJ aJ komma in på lärarutbildningen – svagare elever •  Allt mindre inslag av didakEk/ prakEska färdigheter •  Pedagogisk ”revoluEon” på 90-­‐talet – startade på 70-­‐talet – blommade ut på 90-­‐talet Mikael Schierenbeck Paradigmskifte inom pedagogiken i
Sverige
•  Under senare del av 80-­‐talet – 90-­‐talet ”paradigmskide” •  ”Pedagogik för 2000-­‐talet” etc. Extremt radikalt. •  “Demonisering av den instruerande, beräRande och visande läraren under dessa år I Sverige (Linderoth, 2016). •  Ideologiska – snarare än vetenskapliga idéer – ”vackra ideer – ville väl – men barn och ungdomars exekuEva förmågor alluör omogna •  Linderoth (2016) sammanfaJar denna strömning KIP Mikael Schierenbeck KIP
•  Pedagogens ledarskap: ”inte stå i vägen” •  Hög grad av elevers självständiga arbete – individuellt/ grupp •  Lärarens ak-vitet svarar mot elevernas engagemang •  Läraren – coach/ handledare som följer elevens progression •  Arbetsuppgider och mål med undervisningen anpassas eaer elevernas individuella olikheter Mikael Schierenbeck KIP
•  Undervisningens utgångspunkt i elevens inre naturliga mo-va-on. •  Elevens naturliga moEvaEon riskerar aJ förstöras av felakEg pedagogik – ledande -­‐ bedömande. •  Undervisningens rum organiseras runt elevernas individuella arbete. •  Målformuleringar sydar Ell aJ eleven ska utveckla generiska förmågor. Mikael Schierenbeck KIP
•  Undervisningens mål -­‐ hög grad av tolkning hos såväl elever som lärare. •  Eleven har stor valfrihet i undervisningen. •  Nytänkande betraktas som värdefullare än reproduk-on. •  Undervisningen handlar i första hand om individens självförverkligande. Mikael Schierenbeck Den svenska skolan – mest individuella
arbetsmetoder av alla länder
•  1995-­‐ 2008 elevernas ensamarbete ökat – undervisande pedagogik minskat. Resultaten sjönk – miJen av 90-­‐talet •  KriEk av för fria arbetsformer i Sverige (SkolinspekEonen, 2009; Giota, 2015) •  Elever ederfrågar själva mer struktur, undervisning och ledning (Giota, 2013) •  Under 90-­‐talet två-­‐ tredubblas skolrelaterad stress hos svenska elever (SOU: 2006) Mikael Schierenbeck Den svenska skolan – mest individuella
arbetsmetoder av alla länder
•  Mest individuella arbetssäJ/ pedagogiska metoder OECD (Giota, 2013)(OECD, 2015) •  45 % av pedagogerna – jämfört med OECD pedagoger 83 % tror på aJ eleverna lär bäst själva •  Individualiserade arbetssäJ -­‐ betydande faktor -­‐ de negaEva skolresultaten samt för moEvaEonen (Skolverket, 2009, Giota 2013) Mikael Schierenbeck Källa: Pisa (2012) Mikael Schierenbeck Fri undervisning – ”låt gå”-ledarskap
AkEv pedagogisk ledning För långa perioder av självständigt arbete -­‐ Ökar risken för negaEva beteenden och bristande inlärning Självständigt arbete Vag början – tappat fokus, dålig start KIP och radikaliseringen av
demokratiseringen i skolan sammanfaller
•  KIP – finns både på högskolorna, bland poliEker och bland skolverk etc. •  KIP finns bland befintlig skolpersonal •  KIP sammanfaller med radikala demokraEseringen av skolan •  Del i aJ frigöra barns beroende av vuxna •  Oklart – poliEk – ideologisk utopi – vetenskap/ forskning Mikael Schierenbeck Motreaktioner
•  Staten försöker återfå kontroll •  Först skolverket – miJen av 90-­‐talet •  Björklundsregimen – fel fokus – kontroll –ökad admin •  Tvärtemot – då kan KIP ev ökat – minskad Ed förebyggande/ planerande •  Fokus på fel frågor – inte på ledarskap och klassrumsforskning Mikael Schierenbeck LGR-11
•  Likheter LGR 94-­‐ Lgr 2011 •  Liknande överkrav på barns förmåga aJ hantera frihet •  ÖverElltro Ell barns intellektuella förmågor – ned i åldrarna •  Gillberggruppen stark kriEk – ”läroplanen kriminell” •  Tidigare krav på högstadium – nu på mellanstadium etc. ned i åldrarna – ämneslärarsystem etc. Mikael Schierenbeck Lgr 11- exekutiva förmågor
Mikael Schierenbeck Exekutiva funktioner – skillnader
•  Individuella variaEoner/ exekuEva funkEoner utvecklas •  Flickor mognar exekuEvt fortare •  Pojkarna ligger eder vid t.ex. första klass på gruppnivå •  Skillnaden avtar under mellanstadiet •  Vid 12 Ell 13 års ålder går flickorna om pojkarna •  Målorienterat beteende utvecklas senare hos pojkar -­‐ 25 års ålder Mikael Schierenbeck LGR-11
•  ExekuEva överkrav •  Färdigheter – snarare än grundkunskaper ”ludsloJ” •  Grundkunskapernas koppling färdigheter – förmågor •  Slår hårt mot barn med NP-­‐ problemaEk •  Hårt mot barn med inlärningssvårigheter •  Kräver mycket av eJ akEvt ledarskap/ pedagogen Mikael Schierenbeck Sammanfattande analys
•  Individualiseringsprocesserna både i samhället och i skolan •  Reformerna i skolan -­‐ gåJ för långt i Sverige •  Hela samhällsrörelsen – bra för vuxna – inte bra för våra barn •  Överlag för ostrukturerat för barn-­‐ ungdomar familj/ skola •  Svårt aJ begripa och hantera vardagen för ungdomarna Mikael Schierenbeck Sammanfattande analys
•  För lite grundkunskaper – ökar stresskänsligheten i tonåren •  För fri uppväxt/ uppgider – för Edigt •  Familjen/ skolan ej fokuserat på aJ ge färdigheter för livet •  I tonåren – mix av brister i grundkunskaper – plus exekuEva överkrav •  CurlingdebaJen – Tigermammans stridsrop – krav/ gränser – ger salutogen motståndskrad Mikael Schierenbeck Konsekvenserna av för fria strukturer/
pedagogik I skolan
•  Huvudsakliga orsaken Ell det svenska skolfiaskot •  Överkrav på exekuEv förmåga, central koherens och abstrakEons förmåga •  Ökar differenEeringen mellan pojkar – flickors kunskaper •  Betydelsen av socioekonomisk bakgrund ökar
•  Arbetsmiljöproblem -­‐ svårt studiero eleverna Mikael Schierenbeck Konsekvenserna av för fria strukturer/
pedagogik I skolan
•  NegaEvt för barn med inlärningssvårigheter •  NegaEvt för nyanlända och elever med annan kulturell bakgrund •  Inte Ellräckligt salutogena miljöer för våra elever •  Påverkat elevernas skolrelaterade stress •  Trolig koppling Ell elevernas ökade psykiska ohälsa Mikael Schierenbeck Konsekvenserna av för fria strukturer/
pedagogik i skolan
•  Samhällets sociala brister – överkrav på områden inom NP-­‐ området – normalt med stöd upp i åldrarna •  Trolig över diagnosEcering och medikaliseringstrend. •  Pedagogerna – svårt arbete – förhållningssäJ Ell Lgr -­‐ 11 •  Koppling Ell pedagogernas upplevda arbetsmiljö (lägst i OECD) •  Påverkat pedagogernas status – önskan aJ vara i yrket Mikael Schierenbeck Elevhälsan – del i individualiseringen
•  Psykologer -­‐ del i denna samhällsrörelse •  Överkrav på sent utvecklade intellektuella färdigheter i skola/ samhälle – det vi diagnosEcerar – delvis •  Psykologer fastnar i utredningar på individnivå •  Medikalisering – köer Ell BUP etc. i riket – LGR 11 •  PosiEvt aJ fokus riktas mot förebyggande – hälsofrämjande arbete – motreakEon Mikael Schierenbeck Sveriges fokusering på barn i behov av
särskilt stöd
•  Överlag fokus på demokraEseringsaspekter/ integrering etc. •  Oda sena insatser – mkt av utredningar före insatser •  Mycket administraEvt – krångligt – innan stöd – åtgärdsprogram etc. •  Anpassade mål – eder individernas olikheter – stödet individualiserat •  Bristande strukturer – förebyggande arbetet – vs. Finland Mikael Schierenbeck Framstående skolor och länder
•  Många länder misslyckats med sina skolreformer – 90-­‐talet (McKinsey, 2007, 2011) •  Individualiseringsprocesser – skolor som speglar av snabbt förändrade västerländska samhällen •  De skolsystem som lyckats har varit stabila insEtuEoner – inte förändrats på samma vis; inte spegel av samhället •  De som lyckats – fokuserat på organisaEon – ledarskap – undervisningens kvalitet •  Likt Kanada & Finland – utgåJ ifrån forskning Mikael Schierenbeck Internationella studier –
klassrumsforskning
•  McKinsey, 2007, 2011; Haoe, 2009. MotsaJs Ell Sveriges pedagogiska metoder – senaste 30 åren •  Fokus – skolans arbetssäJ/ pedagogik – ej på elevernas olika individualiteter •  Pedagogens akEva roll som ledare i klassrummet •  Pedagogernas medvetenhet/ reflekterande över sina metoder •  FormaEv bedömning – nära eleverna Schierenbeck Mikael Internationella studier –
klassrumsforskning
•  Mätning av elevernas kunskaper •  Leda Ell analys av de pedagogiska metoderna •  Haoes slutsaster – begripligt/ förståligt eleverna •  Svagt stöd för individualiserade arbetsformer •  Singapore – exempel – 80-­‐95 saknar motstycke Mikael Schierenbeck Internationella studier –
klassrumsforskning
1.  Först fokus på grundkunskaper – läraren förmedlar via så effekEva metoder som möjligt. 2.  Eleverna ska öva in/ nöta/ överinlära grundkuskaper – I skolan och vid läxor – återkomma/ automaEsera 3.  Vid mer avancerad förståelse – läraren som rollmodell – förebild och via dialog med eleverna fördjupa mer svårare kunskaper 4.  Via “scaffolding” alltmer delegera ansvar Ell eleverna Mikael Schierenbeck Internationella studier –
klassrumsforskning
•  Pedagogiska metoder ska varieras •  Inte längre metod än 15-­‐20 minuter •  Mkt av frågor – arbete – riktat Ell gruppen •  Vikten av planering/ förberedelser •  Generellt starkare stöd – förmedlande pedagogik Mikael Schierenbeck Omsorg/ rela,on Grunder för Ledarskap och pedagogik
angående barn- och ungdomar
Låt -­‐ gå Försummande Auktoritärt Struktur/Kontroll (Baumrind, 1994; Wentzel, 2002; Walker, 2009) Mikael Schierenbeck Kontextuellt ledarskap
Kontextuellt)pedagogiskt)ledarskap)
A3)u4från)elevernas)och)klassens)
)
:)Förkunskap)
)
Förkunskap*
:)Kapacitet)
)
Låg)
:)Strukturbehov)
)
anpassa)si3)ledarskap)
Kapacitet*
Strukturbeho
v*
Ledars7l*
Låg:Hög)
Hög)
Hög)kontroll)
Mikael'Schierenbeck,'leg.'psykolog,'speciallist'inom'klinisk'psykologi'gentemot'barn'och'ungdomar.'
)
)
Mikael Schierenbeck Både individ och gruppfokus
Individuellt*fokus*
Individ- och gruppfokus i klassrummet
Hög$individ$fokus$Hög$individ$fokus$
Låg$grupp$fokus$ Hög$grupp$fokus$
Låg$individ$fokus$ Låg$individ$fokus$
Låg$grupp$fokus$ Hög$grupp$fokus$
Klassrumsfokus*
Mikael'Schierenbeck'
Lärande tillsammans
Elevengagemang)
Elev- och lärarengagemang
!
Hög!nivå:!elever!
Hög!nivå:!elever!
Hög!nivå:!lärare!
!!!
Låg!nivå:!lärare!
Ak3vt+lärande+
(ensamt!lärande)!
+3llsammans+
Hög!nivå:!lärare!
Låg!nivå:!elever!
Låg!nivå:!elever!
Låg!nivå:!lärare!
(Katederunder*+
(gränslöst!kaos)!
Visning)+
Lärarengagemang)
Mikael Schierenbeck Mikael'Schierenbeck'
Hjärnans utveckling
Förmågan att
se komplexa
samband
utvecklas sent
Förmågan att
abstrahera
utvecklas sent
Hjärnan utvecklas
baklänges Prefrontala
delarna senast
utvecklade
(ansvarar för
exekutiva
förmågor)
Mikael Schierenbeck Strukturerad undervisning – Aktivt
ledarskap
AkEv pedagogisk ledning Självständigt arbete Snabbt och akEvt ledarskap – Hög grad av kontroll, möjlighet aJ ge posiEv feedback Psykologiska perspektiv
•  Fördjupa diskussionen kring gränsens betydelse för eJ kunskapsbegär •  Om barnet inte kan se upp Ell och förstå aJ pedagogen – den vuxne kan mer – svårt aJ moEvera barnet •  MoEvaEon – enligt psykoanalyEsk liJeratur – helt annat än ngt ”lusuyllt” letande •  Problem med aJ barn tror de kan mer än de gör •  Oklar gräns mellan subjekt/ kunskap Mikael Schierenbeck Sveriges överfokusering på kognitiva
färdigheter som ej är mogna
•  UnderskaJning av grundkunskaper/ övning etc. •  Pedagogens arbete: 1, förmedlande – 2, diskussion – 3, delegering av ansvar Ell eleven •  I Sverige – för fort Ell steg 3 – avancerade metoder Edigt – kombinera – typ mentalisering, läsa, måla etc. •  Svårt observera – baslinjemåJ – strikta metoder •  Inte Ellräckligt mogna för dataanvändande så Edigt Mikael Schierenbeck Psykologiska perspektiv
•  Fördjupa och bredda skolans utgångspunkter inte endast uEfrån utvecklingspsykologerna Piaget/ Vygotsky •  Piaget – skrev inget om pedagogik i skolan knappt – konstrukEvism – förskoleåldrarna •  Förklara exempelvis maJelyd, läslyd, Reciprocalteaching etc. uEfrån barns behov av ledning och stöd •  B i d r a m e d å t e r s k a p a n d e a v f o k u s e r i n g p å grundkunskaper/ färdigheter – ej bygga ludsloJ Mikael Schierenbeck Finlands framgångsfaktorer – ett av världens
bästa skolsystem – likt Sverige på WVS
•  Lång pedagogisk tradiEon – hög status – bra utbildning •  Starkt ledarskap – fasta strukturer •  Skolan – stabil insEtuEon •  Läxor – ej stöd hemma – stöd i skolan •  Väntar inte på utredningar Mikael Schierenbeck Finland – föregångsland för barn i behov
av särskilt stöd
•  Finland har samma trend som Sverige från 2009 i vad gäller psykisk ohälsa och kunskapsresultat. •  Finlands skolsystem har också blivit mer individualiserad likt Sverige de senaste åren. •  Det finns någon individualiseringstrend under ytan i de västerländska länderna. Mikael Schierenbeck Skolans mål/ Elevhälsans mål
•  UEfrån föreliggande brister – måJ – säJa mål i skolor – olika nivåer •  Psykologens arbete – inbegripen i dessa mål •  Bidra med fördjupning av skol/ samhällsanalys •  Få verksamheter aJ vila-­‐ ligga kvar i en riktning •  Reflektera över skolans funkEon – förmedla kunskap – överföra kunskap – en generaEon – ny generaEon Mikael Schierenbeck Mål och utvecklingsmall OBSERV/ inhämtning data
TEORI
DIALOG
INSIKT
MÅL
?
UTVÄRDERING
AV INSATSER
MEDEL
INSATS
Mikael Schierenbeck Skolans mål – Elevhälsans mål
•  Fokus på verksamhetens pedagogiska arbete •  Förbereda eleverna för liv i frihet – inte detsamma som aJ öva på frihet som barn •  Frihet i takt med exekuEv utveckling – annars överkrav •  Gränser – krav – vuxnas stöd förbereder eleverna •  MoEvaEon/ gräns/ ej bara i lust/ kunskapssyn Mikael Schierenbeck Skolans mål/ Elevhälsans mål
•  Grundkunskaper – ansvar för samhället •  Läxor – gränser – krav på eleverna – föräldrapåverkan •  Stå upp för barn och ungdomars behov av konEnuitet/ struktur etc. •  En skola på vetenskap och beprövad erfarenhet •  Trögförändrad med goda argument – egentligen datorer/ Ipads förbjudas Mikael Schierenbeck Finland – föregångsland för barn i behov
av särskilt stöd
•  Snabba och konkreta insatser uEfrån forskning – åk 1 och 2 •  Finland – ca 30 % av barnen stöd utanför klass •  Gemensamma kunskapsmål – olika mkt stöd insaJa •  Minst individanpassningar av mål av samtliga OECD-­‐ länder •  Minst socioekonomiska skillnader mellan eleverna i Finland Mikael Schierenbeck Skolans mål/ Elevhälsans mål
•  Reflektera över skolors individualisering – olika nivåer •  Reflektera över radikal demokraEseringen vs. studiero •  Skapa salutogena skolor/ miljöer •  Grundstrukturernas betydelse för utveckling av klasser •  Grunden för möjlig/ posiEv integrering Mikael Schierenbeck “Elevhälsa börjar i Barn- och
utbildningsnämnden”
•  Var kan vi påverka? •  Skolverket – många insatser – risk ej helhet •  En kommun – vikten av sammanhållen plan •  Pedagoger – rektorer – olika utbildningar – tankesäJ •  Sådan här typ av föreläsning – enat verksamheter Mikael Schierenbeck Kommunfullmäktige
Utbildningsnämnden
Chef
utbildningsförvaltning
Utvecklingsgrupp
Rektorsgrupp
Rektor
Rektor
Rektor
Rektor
Chef EHT
EHT
EHT
EHT
EHT
EHT
Elevhälsa
ns
riktlinjer
3. HSL
(Individinriktat
arbete inom
hälso- och
sjukvård,
skolhälsovård
och psykolog)
1. HF (Generellt
Hälsofrämjande)
(övergripande
organisationsfakt
orer)
2. FB (Förebyggande
arbete gentemot
identifierade riskgrupper
av barn i skolan)
Mikael Schierenbeck Förebyggande Elevhälsoarbetet
•  Strukturera upp det förebyggande arbetet f-­‐ 9 uEfrån grupper av funkEonsnedsäJningar •  Vilket stöd har anpassning ang dyslexi, auEsm etc. •  Ungefär 16 stycken undergrupper •  Ca 15-­‐25 % av eleverna vet vi behöver särskilt stöd •  LäJare – grundstrukturer – systemaEsera inläst material etc. Mikael Schierenbeck Förebyggande Elevhälsoarbetet
•  Inte behöva ”uppfinna hjulet på nyJ varje gång” •  Individualiserat stöd – mängd stöd snarare än lägre mål •  UEfrån personalens kompetens/ behov – utbilda systemaEskt och på långsikEgt vis •  Visualisera/ förtydliga scheman Ell hemmen – möjliggöra stöd Mikael Schierenbeck Förebyggande Elevhälsoarbetet
•  Mäta stress hos barnen – använda barnens erfarenhet i målsäJning angående skolan •  Långvarig stress – leder Ell psykisk ohälsa •  Följa upp/ mäta i åk 6 •  Påverka Schemaläggning skolans struktur •  Som en del i pedagogiska diskussioner Mikael Schierenbeck Skolans del I ett kunskapsbaserat
samhälle
”As Hannah Arendt pointed out 60 years ago, this is a fallacy. Schools are not supposed to be microcosms of the outside world. They are meant to be insEtuEons that prepare pupils for that world. Pupils are not grown-­‐up ciEzens and they should not be treated as such.” (Heller Sandgren, 2015) Mikael Schierenbeck