Grupp 1 och 2
Här är våra ändringar i dokumentet:
Under rubriken bedömning för lärande ( BFL ) vill vi ändra till:
I kommunens regi arbetar samtliga grundskolor med BFL, bedömning för lärande, ett
formativt förhållningssätt som innebär.......aktivt av bedömning som ett redskap....
.... didaktisk kunskap, de faktorer....
- Vi tittar på frågeställningarna inför filmen.
- Vi tittar på filmen och diskuterar den.
- Vi diskuterar enkäten och den dåliga svarsfrekvensen. Flera upplever att när de går in på
enkäten så står det att de redan gjort den.
OBS!!! Kan det vara något fel på den?
- Vi diskuterar om-organisationen, att vi måste hjälpa varandra, dela med oss av material
osv.
Grupp 3
Filmen
Bitarna är ok men så tillrättavisande. Vi har inte dessa förutsättningar. Vi försöker knyta knut
på oss själva och försöker ge extra stöd, extra lektioner men inte alltid stödet uppifrån att
kunna ge alla rätt stöd.
Ge mer tid är en anpassning men på bekostnad av annat?
Lektioner med bildstöd, lektioner med repetioner och återkoppling men de finns ändå elever
som behöver extra stöd, var finns stödet? När ska vi ge det?
Anpassa för de skoltrötta? Engagemang från föräldrar?
Vi tycker inte att tavla och ipad som alternativa verktyg eftersom det är vardagliga. det skulle
vara talsyntes.
Visuella hjälpmedel ex konkret material
Sista fråga luddig, ej svar.
Vi hann inte diskutera allt men vi har pratar ändå:-) Skickat från min iPad
Grupp 4
Bedömningspolicyn
Vi gick igen den och kom fram till:
Kunskapssyn: Det är mycket upprepningar. Bör ses över.
BFL: Första stycket behöver förenklas. För mycket text. Nyckelstrategierna är bra.
Uppföljning och utvärdering: Mycket text om detta ska riktas till föräldrar.
Summativ bedömning: Föräldrarna ska läsa detta och då är det för mycket text. Ta bort
exemplet om sambedömning för det görs inte fullt ut.
Ska målgruppen för dokumentet vara föräldrar så behöver det förenklas betydligt
--Hur låter ni elever arbeta i olika takt med uppgifter? Vilka möjligheter har era elever att
välja anpassat innehåll?
• Med mycket som ska tas upp enligt LGR11 så er det svårt att någon/några elever arbetar
mycket längre med något arbetsområde då det kommer nya hela tiden. Ska de välja vad de
vill arbeta med, att lägga en låg nivå gör att man aldrig kommer högre och man isat att
man inte har tro på att de inte kan.
• Man kan banta arbetsområden i hela klassen.
• Olika matteböcker men med liknande arbetsområden.
• Det är ofta så att de som är duktiga får jobba själva med svårare uppgifter.
• Det läggs mest tid på de som är svagast, de duktiga får klara sig själva och det är inte bra.
--Hur tänker ni så att anpassning inte blir förenkling, hur jobbar ni så att de här uppgifterna
också blir utmanande? Eleven behöver nå kunskapskraven.
• Anpassning kan vara att man ex gör prov muntligt.
• Inte traggla för mycket med stavning utan lära sig fler ord i stället muntligt.
• Svårt att göra förenkling men man ska jobba med basuppgifter.
--Hur uppmärksammar ni elever som inte utvecklas i riktning mot kunskapsmålen i
läroplanens andra del eller de kunskapskrav som minst ska uppnås?
• Pratar med dem och vårdnadshavare. Förklarar vad som krävs.
• Pratar med kollegor
• EHT
• Trygghetsteam
--Vilka rutiner har ni som säkerställer att lärare och övrig skolpersonal liksom handledare på
arbetsplatser uppmärksammar tecken på att en elev riskerar att inte utvecklas i riktning mot
kunskapsmålen i läroplanen eller mot att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås?
• Rutinen är att läraren ska vända ut och in på sig först sen prata med kollegor om tips sen
EHT.
• Kontakta hemmen.
• Betygsvarningar.
• Utvärdera undervisning.
• Unikum.
• När man har nått vägs ände och inget hjälper och man skulle vilja ha resurs av något slag
(spec.lärare, coach eller dyligt) så får man svaret att resurser inte finns. När läraren påtalar
att skollagen inte följs så säger rektor att, ja så är det.
Huvudmannen har ett ansvar att ta fram de resurser som behövs. enl Skolverket.
Grupp 5 och 11
Kanske ska det stå att vi erbjuder 2 utvecklingssamtal per läsår, i stycket uppföljning och
utvärdering.
Vi efterfrågar årshjulet som vi har skickat med.
Föräldrar och elever kan följa utvecklingen på Unikum, tycker vi ska vara med.
Filmen
Vi diskuterade obehörigas rätt att sätta betyg, ex. När fritidspedagog har idrott.
Hur går det när behörighetskraven för lärare träder i kraft?
Vi gör många anpassningar för att alla elever ska klara målen.
Arbeta i sin egen takt svårt att genomföra i praktiken, de måste ändå klara målen.
De var duktiga på att prata runt problemet, inte många konkreta förslag, eller riktlinjer gavs.
Grupp 6
Har ni använt er av undantagsbestämmelsen? På Fuxernas högstadie används de för ett
antal elever.
Hur låter ni era elever arbeta i olika takt med uppgifter? De får arbeta med olika
grundläggande material. Vi medvetandegör eleverna om vad som krävs av dem för att nå E
nivå. Det är viktigt att de förstår vad som krävs av dem för att bli godkända. Det är även
viktigt att vara tydlig med tidsåtgången för varje uppgift. Vi erbjuder läxhjälp och IUP tid där
elever kan jobba ikapp om de släpar efter. Vi har ett nära samarbete med föräldrarna, som
också måste hjälpa till att stötta eleverna samt få dem att gå på tex läxhjälp.
Vi läser igenom bedömningspolicyn och hör av oss till Yvonne om vi tycker att något skall
ändras
Grupp 7
Vi har alla flera olika exempel där vi har påtalat behov och extra stöd och där det visar sig att
eleverna inte får den hjälp som de har rätt till. Flera tecken på att skolan underlåter att
hjälpa till och ge läraren det stöd som behövs.
Nyanlända som inte har språket med sig i ex. Fyran skall ändå enligt skolverket ha möjlighet
att nå kunskapskraven i sexan. Lärarna skall anpassa sin undervisning för enskild elev och vi
har flera elever i varje klass som har likartade behov.
Rutiner för att uppmärksamma elever som inte uppnår kunskapskraven innebär att vi
anmäler till EHT. Oftast resulterar det i att vi får tillbaka det och uppmanas att undersöka
vad som är det minsta eleven behöver göra i varje ämne.
Rutiner kanske finns men vad resulterar de i, vad ger de?
Vi diskuterar olika elevexempel, resonerar om kunskapskrav kontra elevens förmåga,
insatser som inte görs, essungaprojektet med två pedagoger i varje klass. Detta tyckte vi
kunde vara ett alternativ som inte behöver innebära större kostnader men att speciallärare
mfl. kunde bli resurser i klassrummet.
Grupp 8
Det kommer aldrig fram konkreta exempel från skolverkets representanter. Allt de säger är
redan sådant som vi pedagoger vet och försöker göra. Utifrån vad de säger så skall stödet
ske i befintlig klass/undervisning vilket i så fall innebär extra resurs i form av mer personer i
klassrummet, eller?
Eftersom man kollar av elevernas arbete flera gånger under uppgiften/arbetets gång så vet
man var varje elev befinner sig och anpassar utifrån det.
Om man förenklar hela arbetet så kommer man tappa de motiverade/snabba eleverna.
Datorerna / It-stöd skulle kunna förhindra det men talsyntes i de olika ämnena kostar i
dagsläget alldeles för mycket under för kort tid.
Datorprogram/IT-stöd är inte allena rådande som lösning, beroende på eleven situation.
Ett problem är att pedagogerna inte vet vad tex. SPSM har att erbjuda för hjälpmedel. Något
som specialpedagogerna/ metodutvecklarna på resp. skola borde ha kunskap om och kunna
erbjuda pedagogerna.
Kommunikation mellan pedagogerna förhindrar att elever hamnar mellan stolarna, vilket
sker idag men åter igen... Resurserna/förutsättningarna att göra rätt jobb saknas. Några
tydliga rutiner saknas dessvärre.
Grupp 9
Bedömningspolicy
- Lagom mycket text.
- Vi kan stå för det som står i policyn.
Film - spontana reflektioner
- Ingen verklighetsförankring.
- Filmen kanske hade varit mer relevant för ett tiotal år sedan. Idag är mycket av det de
säger inte nytt, men det är svårt att efterfölja allt.
- De som talar har ingen trovärdighet hos oss. Filmen är opedagogisk och ser lärarna ses
som problemet, inte situationen/förutsättningarna.
Diskussion
1.
- Det beror på. Det sker i dialog med eleven. Ju bättre du lär känna eleven, desto lättare är
det att anpassa på olika sätt.
-
I svenska och engelska kan mer engelska och svenska (språkval) användas.
-
Vissa elever får mer tid och anpassat innehåll, men det finns moment som behöver tas
med hela gruppen. Eleverna behöver också lära sig tillsammans. Detta gäller flera ämnen.
-
Huruvida eleverna kan välja innehållet eller inte beror till stor del på ämne och centralt
innehåll.
-
I hkk kan en hel del ansvar läggas på eleverna.
-
Olika att välja innehåll och att välja nivå. Förut fick t.ex. eleverna samma uppgift i idrotten
och sedan bedömdes det. För E gör nu eleverna det som görs på lektionerna och för
högre kunskapskrav får eleverna förutsättningar att göra andra saker.
-
Det är svårt att utmana eleverna när de ger intrycket att de inte vill ha utmanande
uppgifter. Ofta nöjer sig eleverna med minsta möjliga.
2.
-
Många har inte motivation och vill göra minsta möjliga.
-
Ibland är det just förenkling som behövs. Kanske det blir en förenkling i arbetsform, men i
slutändan ändå relativt utmanande. Det är dock en svår balansgång.
-
Motivationen måste ändå vara bland det viktigaste och det vi först måste jobba med.
3.
-
Vi har en hel del verktyg i vårt iPad-verktyg, och vi försöker använda dessa på olika sätt.
Reflektioner kring våra verktyg:
-
Det är ofta motivationen det hänger på, inte nödvändigtvis verktyget i sig.
-
Ofta kan verktyg som iPads användas till annat än skolarbetet. Apparna är bra i sig, men
elever som saknar motivation, gör annat.
4.
Reflektion: gör vi eleverna en otjänst när allt ska vara så lustfyllt och intressant.
-
Betygsvarning
-
Dialog med eleverna och med hemmet
-
Försök att "pusha" och motivera eleverna.
5.
-
Unikum är ett bra verktyg för dialog med eleverna och hemmet, men få har tid att faktiskt
kontinuerligt fylla i matriser o.s.v. Vi behöver tid till detta, annars blir detta verktyg
verkningslöst.
-
EHT
-
Mitterminskonferenser: behövs bättre rutiner där; på Fuxernaskolan har det inte varit en
rutin den senaste tiden. Kanske fler tillfällen än en gång/termin behövs.
-
På Fuxernaskolan har ämnesläraren ansvar att ta kontakt med hemmet angående
eleverna (framförallt) om dessa riskerar F.
Allmän reflektion:
Det hade varit bättre om vi hade kunnat sitta ämnesvis och konkret diskuterat olika
anpassningar och verktyg. Lärarjobbet är väldigt komplext och det handlar ofta om
fingertoppskänsla och att det måste vara ett accepterande klimat i grupperna.
